Läslust och skrivglädje för alla. om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd

Transkript

1 Läslust och skrivglädje för alla om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd

2 Hjälpmedelsinstitutet Författare: Ewa Ahrnéll, Barbro Drufva, Ann-Britt Fernandi, Elsy-May Gisterå, Britt Hansson, Birgitta Hiller, Christer Holmgren, Margareta Lavsund och Berit Nilsson Illustratör: Mimmi Tollerup-Grkovic Projektledare: Birgitta Göthberg, HI Formgivning: HeiDesign Tryck: EO Print AB, Stockholm, 2005 Första upplagan: ex. ISBN Best nr Publikationen kan beställas på telefon eller hämtas som ett pdf-dokument på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Läslust och skrivglädje för alla om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd Hjälpmedelsinstitutet

4

5 Förord innebär en oerhörd utvecklingspotential IT för elever med DAMP/ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Kunskap och kompetens hos skolpersonal har en avgörande betydelse för att dessa elever ska få tillgång till den specialinriktade användning av IT som idag finns att tillgå. En försöksverksamhet med uppbyggnad av Skoldatatek har bedrivits sedan hösten 2002 i sex kommuner Boden, Göteborg, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Västervik. Skoldatateken arbetar inte direkt med eleverna utan vänder sig i första hand till deras lärare. Lärarna får låna pedagogisk programvara och kompensatoriska hjälpmedel och får utbildning om hur man använder programmen och hjälpmedlen specialpedagogiskt. Lärarna får också teknisk och pedagogisk support när de lånar hjälpmedel och program. I boken Läslust och skrivglädje för alla har specialpedagoger och tekniker från de sex Skoldatateken gemensamt sammanställt sina erfarenheter från arbetet att ge kunskap om hur IT kan användas för att ge en stimulerande arbetssituation. Genom att Skoldatatek-projektet ständigt utvärderas har det framkommit att inte bara eleverna har fått ökad motivation och stimulans utan också lärarna upplever att arbetssituationen har förbättrats sedan man fått ta del av Skoldatatekens tjänster. Läslust och skrivglädje för alla innehåller många goda råd om datorn som ett verktyg i undervisningen för att kunna läsa, skriva och anteckna. Här finns också exempel på både kompensatoriska hjälpmedel och bra pedagogiska programvaror. Boken innehåller också viktig information för de kommuner som vill starta egna Skoldatatek. Hjälpmedelsinstitutet vill framföra ett varmt tack till bokens författare Ewa Ahrnéll, Barbro Drufva, Ann-Britt Fernandi, Elsy-May Gisterå, Britt Hansson, Birgitta Hiller, Christer Holmgren, Margareta Lavsund och Berit Nilsson som delat med sig av erfarenheter från arbetet på sina respektive Skoldatatek. Utan ert stora engagemang och goda kunskaper hade vi inte kunnat framställa Läslust och skrivglädje för alla. Stockholm i januari 2005 Hjälpmedelsinstitutet Carl Leczinsky Direktör FÖRORD 5

6

7 Innehåll Inledning...9 Vad är ett Skoldatatek?...12 Varför behövs Skoldatateken?...14 Så här arbetar vi...18 Skoldatateket i Uppsala...19 Skoldatateket i Västervik...20 Skoldatateket i Boden...21 Skoldatateket i Norrköping...22 Skoldatateket i Göteborg...23 Skoldatateket i Södertälje...24 Läsa...42 Pedagogiska program för tidig läsinlärning...42 Pedagogiska program för fortsatt läsutveckling...44 Läshjälpmedel...46 Skriva...51 Träning...52 Skrivhjälpmedel...54 Hur kan man öka skrivglädjen?...59 Matematik...63 Träning...63 Hjälpmedel i matematik...64 Hur bygger man upp ett Skoldatatek?...27 Personal, lokaler och utrustning...27 Ekonomi...28 Samsyn och samverkan...28 Datorn som verktyg i undervisningen...32 Datorn som pedagogiskt hjälpmedel...32 Datorn som kompensatoriskt hjälpmedel...33 Datorer åt eleverna!...34 Lärarens kunskap och inställning avgör...35 Talsyntes som stöd för att läsa och skriva...36 Att testa med hjälp av datorn...39 Engelska...66 Träning för nybörjare...66 Hjälpmedel i engelska...67 Anteckna...70 Hjälpmedel för anteckning...70 Adresser...72 Referenser...74

8

9 Inledning Skoldatateken är till för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd i skolan. Det handlar främst om barn med ADHD och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. År 2002 öppnades i projektform Skoldatatek i sex kommuner: Boden, Göteborg, Norrköping, Södertälje, Uppsala och Västervik. I den här boken vill vi, som varit med och byggt upp de första sex Skoldatateken, berätta hur vi arbetat och vad vi lärt oss. Tanken är att inspirera och ge stöd till rektorer, pedagoger och politiker, som vill starta Skoldatatek i sina kommuner. I varje kommun i landet finns det många barn med ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter. Behovet av det stöd som ett Skoldatatek kan ge är enormt. Vi tycker att den verksamhet som Skoldatateket erbjuder på sikt borde finnas i betydligt fler kommuner i landet. I alla fall om vi menar allvar med att skolan är till för alla elever! Vi hoppas att de erfarenheter, råd och idéer, som vi delar med oss av här, ska vara användbara i det praktiska arbetet. Vi ger också förslag på pedagogiska program och kompensatoriska hjälpmedel som vi anser att blivande Skoldatatek kan behöva. Vi informerar om dem utifrån våra erfarenheter utan att för den skull göra anspråk på att ha redovisat allt som finns på marknaden. En del information står på flera ställen i skriften för att underlätta för läsaren. Vi vill också visa vad Skoldatateken kan betyda för barn i behov av särskilt stöd i skolan. Vi berättar om Olle som blivit mycket mer motiverad att arbeta sedan han fått en bärbar dator med program som hjälper honom att skriva fort och vackert. Och om Pelle och hans mamma som förut ägnade all sin lediga tid åt läxor. Så fick Pelle en bärbar dator med syntetiskt tal, en skanner, ett program för textigenkänning och ett för stavning. Nu tycker han att det är roligt i skolan och får VG och MVG på proven. Under tre års arbete med Skoldatatek har vi sett många exempel på hur IT i förening med god kompetens hos pedagogerna kan hjälpa elever att få en likvärdig chans i skolan, att nå både sina egna mål och de nationella målen. Och, inte minst, att bli en i gruppen och att känna glädje och självförtroende i skolarbetet. Det treåriga projektet Skoldatatek en särskild IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd har letts av Hjälpmedelsinstitutet i samverkan med organisationerna INLEDNING 9

10 Attention, Förbundet Funktionshindrade med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU). Allmänna arvsfonden och respektive kommun har finansierat projektet. Ett stort tack vill vi rikta till Birgitta Göthberg vid Hjälpmedelsinstitutet som varit en entusiastisk projektledare för Skoldatateksprojektet. Den som är intresserad av mer information är välkommen att vända sig till något av Skoldatateken. E-postadresser finns på sidan 73. Britt Hansson och Christer Holmgren, Boden Birgitta Hiller, Göteborg Berit Nilsson, Norrköping Ewa Ahrnéll, Södertälje Elsy-May Gisterå och Margareta Lavsund, Uppsala Ann-Britt Fernandi och Barbro Drufva, Västervik 10 INLEDNING

11 Tobias har blivit författare Tobias är tio år och har mycket stora koncentrations- och samundervisning i en särskild bygg arbetssvårigheter. Han får nad bredvid skolhuset under en stor del av dagen. Han får hjälp av en assistent. Klassläraren och assistenten handleds av specialoch fiske. Han är även en upp pedagog. Tobias älskar djur, jakt finnare av stora mått. Tobias har inget emot att läsa och berätta. Klasskamraterna uppskattar de stunder då han berättar om sin forskning. Han är duktig i matematik och slöjd. Men han har alltid vägrat att skriva och rita. Han har svårt att forma bokstäver och svårt att stava rätt, och han hatar när det blir fel. Hur kan Tobias motiveras att börja skriva? Tobias berättar att han under hela lågstadietiden saknade böcker om djur och jakt. Vi frågar då om han själv skulle kunna tänka sig att bli författare, givetvis med benäget bistånd från en spökskrivare (assistenten). Tobias är villig att pröva när han, genom Skoldatateket, även får tillgång till digitalkamera och bärbar dator med talsyntes. Till en början dikterar Tobias och låter assistenten skriva, men efter någon sida konstaterar han att det går alldeles för sakta! Tobias tar över ordbehandlingen helt och hållet. En gång i veckan avläggs rapport till specialpedagogen. Efter besök på Kolmårdens djurpark, ett hjorthägn i grannskapet samt ingående studier av assistentens jakttidbilder att det kan bli en bok. ningar, finns så mycket text och Tobias går ut i klasserna på sin skola och läser och berättar om sin bok och den finns till låns på biblioteket. Tobias skrikontrollen i Word. Nu har Tobias ver nu utan vånda och säger att han vill bli författare. Han behöver inte längre använda talsyntes, det räcker med stavningstillgång till skolans digitalkamera och datorer. INLEDNING 11

12 Vad är ett Skoldatatek? Tanken med Skoldatateken är att elever med ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi lättare ska få tillgång till datorbaserad undervisning. Datortekniken ska både hjälpa dem i skolarbetet och bidra till att de blir inkluderade i sin klass. Skoldatateken har skapats just för dessa elever därför att de sällan får dator genom hjälpmedelsverksamheten. Ansvaret för datorstöd till dem vilar oftast helt på skolan. Skolorna behöver därför kunskap om hur man kan använda IT för att ge eleverna bästa möjliga stöd. Här berättar vi om de grundläggande tankarna för verksamheten i de sex Skoldatateken i Hjälpmedelsinstitutets projekt. Skoldatatekens personal arbetar inte direkt med eleverna utan vänder sig i första hand till deras lärare. Skoldatateken visar pedagogisk programvara och kompensatoriska hjälpmedel, utbildar skolpersonalen i specialpedagogisk IT-användning och lånar ut pedagogisk programvara och kompensatoriska hjälpmedel, till exempel dator med skanner och talsyntes. Vi ger teknisk och pedagogisk support i samband med att vi lånar ut datorer och program. Skoldatateken informerar också föräldrar om de möjligheter som ny teknik kan ge deras barn. Skoldatateken vill verka för att elever får hjälpmedel och program som inkluderar dem i gruppen låna ut pedagogiska program och kompensatoriska hjälpmedel på kort tid för att underlätta valet av hjälpmedel senare bidra till att höja den specialpedagogiska kompetensen om datorn som ett pedagogiskt och kompensatoriskt hjälpmedel utveckla och sprida Skoldatateksmodellen genom att samarbeta med andra kommuner och stödja och inspirera dem att bygga upp egen kompetens samla och sprida goda idéer genom nätverk av skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd samarbeta med intresseorganisationer och enskilda föräldrar hålla sig informerad och uppdaterad om IT-hjälpmedel och programvara skapa kontaktnät med dataföretag, läromedelsproducenter och utvecklingsföretag samarbeta med kommunernas resurscentra, elevhälsa och utredande enheter erbjuda hjälpmedel och program för korttidslån 12 VAD ÄR ETT SKOLDATATEK?

13 Jenny har fått självförtroende och arbetsglädje Skoldatateket får in en ansökan från mentorn till Jenny i år åtta. Jenny har varit engagerad, målmedveten, och framgångsrik i sitt skolarbete. Hon har lätt att uttrycka sig verbalt, gillar att läsa historiska texter och är mycket allmänbildad. Men nu har hon börjat visa tecken på skoltrötthet, och läraren samtalar med henne och stämmer av med övriga ämneslärare. Jenny har haft en normal läsutveckling, men har oerhört svårt att forma bokstäver, skriva läsligt och stava rätt. Mycket tid och kraft har ägnats åt finmotorisk träning. Jenny har arbetat med stavningsregler, men anser sig inte tillräckligt motiverad för att orka gå vidare. Jennys mentor ser en stor fara i att de texter som Jenny producerar blir torftiga och på intet sätt gör rättvisa åt hennes egentliga kunskaper. Man använder skolans datorer i den mån man kan, men alla anteckningar som ska göras, skrivs för hand och är därmed i det närmaste oläsliga för Jenny och hennes lärare. Så får Jenny testa en bärbar dator med talsyntes samt den digitala anteckningsboken AlphaSmart. Hon fastnar direkt för den senare med motiveringen: Nu kan jag skriva mycket mer om allting och den är lättare att bära med sig än en bärbar dator! Jenny upplevde att hon blev mer störd än hjälpt av talsyntesen. Under de tre veckor som Jenny använt sin AlphaSmart, har hon skrivit mängder av tex ter, sparat i separata filer och sedan tankat över till dator för redigering. Jennys självförtroende och arbetsglädje har ökat markant och hon är på väg mot de mål som hon själv tidigare formulerat i sin utvecklingsplan. Skolan är beredd att köpa in en AlphaSmart till Jenny. VAD ÄR ETT SKOLDATATEK? 13

14 Varför behövs Skoldatateken? Tänk tanken att eleven Kalle, som inte kan gå, måste krypa för att ta sig fram i stället för att använda rullstol! Alla tycker att det är självklart att Kalle ska få en rullstol. Tänk nu på Pelle, som inte kan läsa och skriva där han sitter i sin skolklass. Får han de hjälpmedel han behöver? Oftast inte! Fortfarande har insikten om att Pelle behöver kompensatoriska hjälpmedel för att klara sitt lärande i skolan inte nått acceptans i den svenska skolan. Det borde givetvis vara lika självklart att han får tillgång till de hjälpmedel han behöver som att Kalle får det! IT innebär en oerhörd utvecklingspotential för elever i behov av särskilt stöd. Kunskap och kompetens hos skolpersonal har en avgörande betydelse för att dessa elever ska få tillgång till den specialinriktade användning av IT som idag finns att tillgå. Dessa elever får sällan dator genom hjälpmedelsverksamheten och ansvaret för datorstöd vilar oftast helt på skolan. Skolverket har sammanställt skriften Överenskommet! 1 som innehåller internationella fördrag och konventioner som Sverige förbundit sig att verka för i skolan, däribland Salamancadeklarationen 2 om undervisning för barn i behov av särskilt stöd. I skriften Överenskommet kan man läsa följande utdrag: Lämplig och överkomlig teknologi skall vid behov utnyttjas för att öka chanserna till framgångsrika skolstudier och stödja kommunikation, rörlighet och inlärning. Tekniska hjälpmedel kan erbjudas på ett mer ekonomiskt och effektivare sätt, om de tillhandahålls från en central resursbank på varje ort där det finns sakkunskap för val av lämpliga hjälpmedel med hänsyn till individuella behov och för service. 1 Överenskommet! Fem internationella överenskommelser som ligger till grund för de nya läroplanerna. Skolverket, Liber Distribution, Publikationstjänst Boken kan laddas hem som pdf-fil hos Specialpedagogiska institutet. 2 En internationell deklaration som antogs 1994, som Sverige tillsammans med många andra stater skrivit under och som gäller undervisning för elever i behov av särskilt stöd. 14 VARFÖR BEHÖVS SKOLDATATEKEN?

15 Elever som har ADHD-problematik, läsoch skrivsvårigheter eller dyslexi behöver en skolmiljö som är anpassad för dem. De måste få lära sig att använda verktyg för sitt lärande så att de inkluderas i skolan och i samhället. Det är självklart att den som inte ser bra använder glasögon och andra kompensatoriska hjälpmedel i skolan. Det måste bli lika självklart att elever som behöver kompensatoriskt stöd av annat slag får tillgång till hjälpmedel som kan underlätta deras skolgång. I dag räcker det inte att elever lär sig hantera en penna när de skriver. De behöver också kunna använda datorn till sitt skrivande. Elever som har svårt att läsa och skriva behöver också mer än andra utrustas för ett livslångt lärande. För att kunna hjälpa dem måste skolans personal lära sig hantera både programvara för träning och kompensatorisk utrustning. I dag är kunskapen på skolorna alltför låg när det gäller detta. Många lärare tänker inte ens på de möjligheter som IT erbjuder när de upprättar åtgärdsprogram för en elev. Det är en av anledningarna till att Skoldatateksprojektet startade. Vi anser att det behövs ställen i kommunerna dit skolpersonalen kan vända sig för att höja sin kompetens och få hjälp att välja bland pedagogisk programvara och kompensatoriska hjälpmedel. Finns det inte redan då? Vi vill försöka tydliggöra vad Skoldatateken syftar till jämfört med andra verksamheter: På många orter finns det AV-centraler eller liknande där lärare kan låna pedagogisk programvara. I Skoldatateken kan skolpersonal inte bara korttidslåna programvara, de får också utbildning i hur programmen kan användas. Utbildningen ges av utbildade specialpedagoger. Lärarna får pedagogiska råd och tips om vad de kan prova och även support på det de lånar, något som AV-centralerna i regel inte ger. Landstingens hjälpmedelscentraler, syncentraler och hörcentraler erbjuder hjälpmedel till elever med till exempel rörelsehinder, synskada eller hörselskada. Elever med ADHD, läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi får i stort sett aldrig hjälpmedel från landstingens hjälpmedelsverksamheter. Hjälpmedelsverksamheterna har som regel inte heller specialpedagoger, som kan ge lärarna utbildning i hur de kan använda hjälpmedlen pedagogiskt i skolan. Skoldatateken lånar ut hjälpmedel och kompensatorisk utrustning en kort tid så att skolorna kan prova och utvärdera dem. Det är skolans skyldighet att hitta och använda andra vägar att främja elevens lärande och att utnyttja möjligheterna att använda hjälpmedel som t ex ordbehandlare, talsyntes, taligenkänningsprogram eller digital talbok. Dessa hjälpmedel måste också kunna användas i situationer där elevens kunskaper bedöms. 3 3 Handlingsplan för arbete med de handikappolitiska målen inom skolsektorn för åren Dnr 2002: Skolverket VARFÖR BEHÖVS SKOLDATATEKEN? 15

16 Skolpersonalen får utbildning på det de lånar, hjälp med att installera utrustningen och teknisk support. Lärarna får alltså prova olika program och olika kompensatoriska hjälpmedel och kan samråda med skoldatatekspersonalen för att sedan kunna avgöra vad deras elev behöver mest. Och skolorna slipper förhoppningsvis köpa grisen i säcken. Sverige har lovat att följa FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder. År 2010 ska Sverige vara tillgängligt för alla. 4 För att undervisningen och läromedlen i skolan ska bli tillgängliga för alla behöver en del använda IT-baserade hjälpmedel. 4 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Prop 1999/2000:79 Linus har fått lust att skriva En specialpedagog är mycket bekymrad över att Linus i år två inte kommer igång med sin skrivning. Han vägrar att hålla i en penna. Skolan får låna en AlphaSmart, som kan användas som skrivhjälpmedel, och specialpedagogen får utbildning i att använda den. Linus tycker att det är ett roligt sätt att skriva texter och kommer över sitt motstånd mot att skriva. Efter lånetiden beslutar skolan att köpa in hjälpmedlet. 16 VARFÖR BEHÖVS SKOLDATATEKEN?

17 Sandra och Josefin skriver sagor tillsammans Sandra är elva år och har en grav språkstörning, som innebär att hon har problem med både fonologi och syntax. Däremot går läsningen förhållandevis bra. Josefin, som har svårt att läsa på grund av en synnedsättning, gillar att arbeta tillsammans med Sandra vid datorn. Hon är duktig på att formulera sig och flickorna kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Skoldatateket rekommenderar att man testar prediktionsprogrammet Saida och talsyntesprogrammet ViTal, och det fungerar bra för Sandra. Hon är mycket förtjust i att läsa sagor och nu skriver hon och Josefin egna sagor och bedator men skilda tangentbord. rättelser. De använder samma Det går snabbt och flickorna visar stor arbetsglädje. VARFÖR BEHÖVS SKOLDATATEKEN? 17

18 Så här arbetar vi Vi som har byggt upp Skoldatateken i Uppsala, Västervik, Boden, Norrköping, Göteborg och Södetälje berättar här lite om hur vi arbetar och om hur våra Skoldatatek är organiserade. Vi hoppas att våra olika modeller ska ge tips och inspiration till er som vill skapa Skoldatatek utifrån förutsättningarna och resurserna i just er kommun. De sex Skoldatateken i Hjälpmedelsinstitutets projekt har byggts upp på lite olika sätt beroende på vilka resurser som fanns innan. Mycket är dock gemensamt, främst grundtankarna för vårt arbete, som vi beskrivit tidigare. Det allra viktigaste är att öka möjligheterna till inkludering för eleverna, att göra arbetet roligare för dem och ge dem förutsättningar att arbeta självständigt. En annan ambition som vi vill betona är att specialpedagogerna ska se pedagogiska program och kompensatoriska hjälpmedel som en naturlig del i elevstödet. När det skrivs åtgärdsprogram för en elev ska de se till att elevens behov av IT-baserade hjälpmedel finns med och att åtgärderna specificeras och skrivs in. Gemensamt för de sex Skoldatateken är också att kommunen är huvudman. Alla erbjuder korttidslån av pedagogiska program och kompensatorisk utrustning. På varje Skoldatatek kan arbetslaget runt eleverna få utbildning i att använda programmen och utrustningen. En gemensam förutsättning är också att skolan tar på sig ansvaret att köpa de hjälpmedel som eleverna lånar och som visar sig vara till nytta för dem. Genom Skoldatateket ska pedagogerna få ett bra underlag för sitt beslut om vad som behöver köpas. Vi lägger mycket tid på att informera om vad datorn kan betyda för barn med ADHD, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi och om vårt arbete på Skoldatateken. Vi arbetar på lite olika sätt, bland annat därför att organisationen för skolorna ser olika ut i våra kommuner. Här är några exempel på hur vi arbetar för att nå ut: Vi har presenterat Skoldatatekets verksamhet för skolchefer och rektorer, i barnoch utbildningsnämnden, personal i skolhälsovården och elevvården, habiliteringen och den psykiatriska barnhälsovården samt i kommunala handikapprådet. Vi informerar föräldrar och har kontakt med organisationerna Attention, FMLS och RBU, bland annat genom att de är repre- 18 SÅ ARBETAR VI

19 senterade i våra styrgrupper eller referensgrupper. Skoldatateket i Uppsala Skoldatateket ligger inom Specialpedagogiska enheten i Uppsala. Lokaler och utrustning samutnyttjas med andra specialpedagogiska datorverksamheter i kommunen. Anställda vid Skoldatateket är specialpedagoger och en dataingenjör. Vi arbetar i flera av de specialpedagogiska verksamheterna. Skoldatateket har en styrgrupp där representanter från skolans ledning i kommunen ingår tillsammans med Skoldatatekets personal. Representanter från FMLS, Attention, Specialpedagogiska institutet och Myndigheten för skolutveckling ingår i en referensgrupp. Kompetensuppbyggnad för specialpedagoger En modell har tagits fram för hur man på sikt kan bygga upp kompetens om kompensatoriska hjälpmedel och program hos samtliga specialpedagoger i Uppsala. För att Skoldatatekets kompetens ska kunna spridas till så många skolor som möjligt har skolcheferna valt ut tjugofyra specialpedagoger vid olika skolor. Dessa bildar tillsammans ett nätverk och utgör den första omgången specialpedagoger som utbildas och får möjlighet att låna program och hjälpmedel från Skoldatateket. De utbildas kontinuerligt under drygt ett år av Skoldatateket. Skolcheferna väljer sedan ut nya specialpedagoger vid ytterligare några skolor som får en liknande kompetenshöjning. Så småningom har alla specialpedagoger fått basutbildning. Dessa sprider i sin tur den kunskap de har vidare till kollegor och Skoldatateket fortsätter med påfyllnadsutbildning om nyheter. Skoldatateket kommer även i fortsättningen att ge stöd till enskilda specialpedagoger kring ett antal elever med komplicerade behov. Själva höjningen av specialpedagogernas datorkompetens går till så att varje specialpedagog väljer ut ett par elever som behöver datorstöd. Tillsammans med Skoldatateket kommer lärarna fram till vad varje elev ska prova. De utbildas på olika program och hjälpmedel och får låna dem till skolan. Där provar de sig fram tills de kommit fram till vad som fungerar bäst för eleverna. Under lånetiden åker personal från Skoldatateket ut till skolan och ger pedagogisk och teknisk support. Därefter köper skolan in det eleverna behöver. Bank av kompetens och utrustning Ofta ser specialpedagogen likartade behov hos fler elever än den som provat utrustningen. På så sätt får andra elever på skolan också tillgång till hjälpmedel. Vår ambition är att skolan ska köpa in ett litet förråd av hjälpmedel som specialpedagogen lånar ut till de elever på skolan som behöver dem. Målet är att eleverna ska kunna vara i sina klasser och delta i undervisningen på sina villkor med hjälp av hjälpmedlen. SÅ ARBETAR VI 19

20 Skoldatateket i Västervik I Västerviks kommuns norra del finns ett nätverk, Nät-verk Nord, med en representant från varje skola och förskola i de två berörda upptagningsområdena. Nätverket har en permanent utställning om läromedel och dataprogram och anordnar pedagogiska caféer för kommunens pedagoger. Västerviks kommuns Skoldatatek ligger i allaktivitetshuset Åby Herrgård i Gamleby, där Nätverk Nord har sitt säte. Skoldatateket och Nätverk Nord använder gemensamt tre rum. Det finns också tillgång till samlingsoch utställningslokaler samt kafeteria. Två specialpedagoger har 25 procent av sin arbetstid förlagd till Skoldatateket och en IT-pedagog 60 procent. IT-pedagogen ombesörjer det tekniska på Skoldatateket och ansvarar för utbildningarna. Dessutom finns en samordnare på en tioprocentstjänst. Han svarar för ekonomi och kontakter med den kommunala förvaltningen. Specialpedagogerna och IT-pedagogen träffas en gång i veckan för avstämning och planering. En referensgrupp med representanter för Attention, FMLS, RBU, Specialpedagogiska institutet och Barnhabiliteringen i Västervik träffas en gång per termin. Vi ägnar en stor del av vår verksamhet åt att ta emot studiebesök av exempelvis specialpedagoger, rektorer, föräldragrupper, personal på habiliteringen och arbetslag från skolor i vår egen kommun och grannkommuner. Genom Skoldatatekets förmedling har alla skolenheter i Västerviks kommun gjort ett gemensamt inköp av skollicenser på ett antal pedagogiska program. Utbildning i dessa program anordnas centralt. Vi är övertygade om att detta ger skolorna högre kapacitet att inkludera de elever som tillhör vår målgrupp. Arbetsgång Det är elevvårdsteamet vid respektive skola som beslutar om att ansöka om stöd från Skoldatateket för en elev. En ansökningsblankett fylls i, där elevens starka och svaga sidor beskrivs. Det beskrivs också vilket särskilt stöd eleven har fått och vad det har inneburit för eleven. Blanketten undertecknas av skolans kontaktperson, förälder och rektor. Skoldatateket kontaktar sedan skolan för ett första möte. Vi diskuterar elevens situation, åtgärdsprogram och utvecklingsplan. Det här samtalet är mycket angeläget, för det kommer ofta att handla om inställning, attityder och arbetssätt. Vi lägger stor vikt vid elevens aktiva medverkan. Efter samtalet tar specialpedagogen fram tänkbara program och kompensatoriska hjälpmedel. Eleven besöker sedan Skoldatateket för utprovning tillsammans med en eller flera pedagoger och ofta också en förälder. De program och kompensatoriska hjälpmedel, som valts ut, installeras på en bärbar dator. Eleverna kan också låna andra kompensatoriska hjälpmedel, som skanner, skannerpennor och AlphaSmart. Innan hjälpmedlen lämnas ut utbildas 20 SÅ ARBETAR VI

21 hela arbetslaget. Utlåningstiden är tre veckor och arbetslaget får pedagogisk och teknisk support från Skoldatateket. Skoldatateket i Boden Gammelängsskolan i Boden har sedan slutet av 1960-talet varit länets centrum för elever med rörelsehinder. Skoldatateket ingår som en del i den länsverksamhet som finns på Gammelängsskolan i dag. Personalen består av en IT-pedagog, en datatekniker och en speciallärare tillika projektledare. Skoldatateket har i Boden ett nära samarbete med Elevhälsans pedagoger och kommunens tekniker. Dessutom finns en styrgrupp med representanter från Specialpedagogiska institutet, Kommunförbundet, barn- och utbildningsförvaltningen i Boden samt handikapporganisationerna FMLS, RBU och Attention. Arbetsgång Det arbetslag, som vill ha hjälp av Skoldatateket, skriver en ansökan med underskrift av rektor. I ansökan beskrivs elevens starka och svaga sidor, funktionshinder samt vilken hjälp han behöver. Sedan kallas arbetslaget till ett första möte på Skoldatateket. Föräldrarna är oftast med, och eleven och rektorn deltar ibland. Vi informerar om Skoldatateket och samtalar om elevens behov och om föräldrarnas och personalens önskemål. Därefter demonstrerar vi lämpliga hjälpmedel, definierar elevens problem och beslutar vilka hjälpmedel han ska prova. Till sist informerar vi om lånevillkor och kommande träffar. Vilken utbildning arbetslaget sedan får beror på vilka hjälpmedel eleven ska låna och vilken datorvana personal, elev och föräldrar har. Vanligtvis vill alla ha en utbildning i samband med att de lånar program och hjälpmedel och sedan ytterligare en utbildning före eller efter utvärderingen. Efter ungefär en månad träffas vi för att samtala om hur allt har fungerat. Om allt fungerat bra och gett önskat resultat köper skolan utrustningen. Har det inte gått bra samtalar vi om andra lösningar. Kanske behövs ytterligare programvara. Innan vi skiljs åt får besökarna ta ställning till om de vill ha mer utbildning. Vi gör ofta en uppföljning per telefon eller i samband med utbildning eller installation av ny programvara. För vår egen skull och för eleven, föräldrarna och arbetslaget vill vi gärna träffa alla efter ett år för ett samtal om hur hjälpmedlet fungerat. Denna utvärdering leder nästan alltid till ytterligare utbildning och uppföljning. Ringar på vattnet i Norrbotten Vår ambition är att barn ska ha tillgång till Skoldatatekets tjänster också i länets övriga tretton kommuner. Därför har varje kommun utsett en ansvarig grupp på fyra till åtta personer, till exempel skolledare, specialpedagoger och tekniker. De får utbildning av Skoldatateket och kan sedan svara för utbildning av den egna kommuns arbetslag. SÅ ARBETAR VI 21

22 Skoldatateket i Boden finns tillhands och kan ge teknisk och pedagogisk support. Vi har ansvar för att utveckla ett nätverk mellan de kommunala grupperna genom en digital mötesplats på webben och någon träff varje år. Vi kommer också att medverka vid information och utbildning om datorn som kompensatoriskt verktyg för till exempel speciallärare och rektorer. Skoldatateket i Norrköping Mediacentralen, en fristående avdelning under Stadsbiblioteket och kommunens pedagogiska mediaresurs, är en förutsättning för Skoldatateket i Norrköping. Mediacentralen har uppdraget att spela in Utbildningsradions produktion, och att låna ut film- och ljudprogram samt böcker för lästräning och temaarbeten. På Mediacentralen finns en permanent utställning med läromedel för alla skolstadier. Utställningen har en programbank av pedagogiska dataprogram, Datarampen, där lärare kan pröva olika pedagogiska dataprogram. Det finns sex datorer med cirka två hundra program inlagda. På Mediacentralen finns också ett nätbaserat utlåningssystem samt en för kommunanställda välkänd hemsida. De anställda på Mediacentralen, chefen, en datatekniker och en lärare med kompetens i datateknik, är delaktiga i Skoldatatekets verksamhet. En specialpedagog samt en pedagogassistent arbetar också vid Skoldatateket på varsin halvtid. Skoldatateket samarbetar med Specialpedagogiska institutets IT-pedagog i Linköping. Vi har också ett nära samarbete med Stadsbiblioteket när det gäller till exempel talböcker, typ Daisyböcker. Bibliotekarien som är ansvarig för detta har funnits med på Skoldatatekets informationsmöten samt visat lärare och föräldrar vad biblioteket kan bidra med. En referensgrupp bestående av representanter från Norrköpings kommunledning, Specialpedagogiska institutet, RBU, FMLS och Attention träffas en gång per termin på Skoldatateket. På dessa möten berättar vi om vår verksamhet och våra planer. Skoldatateket har kompensatoriska hjälpmedel och ett tjugotal program för utlåning. Av dem finns cirka hälften som länkar på nätet och låntagaren kan under en begränsad tid få hela program eller en demoversion av program genom att ladda hem det. Elva program som är direkt kopplade till läroplanens mål i svenska, matematik och engelska finns för tvåveckorsutlåning. Skoldatateket kan också ge tips om dataprogram som finns för utlåning genom Mediacentralen. Arbetsgång När en elev behöver hjälp från Skoldatateket ska en blankett fyllas i, skrivas under av klasslärare, rektor och förälder och sändas till oss. Vid första mötet träffar vår specialpedagog arbetslaget och lärarna berättar om elevens situation i skolan. Tillsammans diskuterar vi oss fram till vilket datorstöd som 22 SÅ ARBETAR VI

23 skulle kunna kompensera svårigheterna. Inför andra mötet har vi tagit fram förslag på datastöd som skolan kan låna och går igenom hur det ska användas. Om skolpersonalen inte klarar att installera programvara kan de vända sig till Skoldatatekets tekniker. För det mesta räcker det med en telefonkontakt, men han kan också komma till skolan och hjälpa till. Ett uppföljningsmöte bokas in. Därefter får arbetslaget välja om de vill boka ytterligare tid eller ringa vid behov. De lärarlag som är inskrivna i Skoldatateket kan få handledning och utbildning om PowerPoint, talsyntes, förenklat verktygsfält, skannerprogram m m. De kan också låna manualer för pedagogiska program och kompensatoriska programvaror. Skoldatateket skickar nyhetsbrev till lärarlagen ett par gånger per termin. Olika dataföretag erbjuder också visning av pedagogiska dataprogram. Skoldatateket i Göteborg Göteborgsregionen är ett stort område med tretton kommuner med över invånare och 550 skolor. Varje kommun och kommundel har sin egen organisation för arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Därför har Skoldatateket prövat olika vägar för att nå ut till lärare och elever. Vi samarbetar med bland andra Nätverk för barn i särskilt stödbehov och Nätverk för elever med neurologiskt betingade funktionshinder. Arbetsgång När vi byggde upp Skoldatateket skapade vi ett kontaktnät av specialpedagoger som arbetar övergripande. Genom dem kan vi nå ut till skolpersonal som arbetar med elever med ADHD och läs- och skrivsvårigheter. De specialpedagoger som har övergripande arbetsuppgifter och som tagit del av informationen om Skoldatateket tar kontakt med oss för ett första möte. Vid besöket informeras de om projektet och vi diskuterar hur vi ska arbeta vidare för att nå ut till skolpersonal och elever. Vi tar del av deras önskningar och förväntningar och förklarar att de är viktiga som kontaktpersoner och som länkar mellan skolpersonal och Skoldatateket. Besöket tar oftast två timmar. Om det finns tid får de prova datorprogram. De specialpedagoger som besökt oss sprider informationen vidare till skolorna i sina kommuner. När skolpersonal sedan vill besöka Skoldatateket mailar de först uppgifter om vad deras elever behöver hjälp med. Vid första besöket samtalar vi om hur eleven har det i skolan och vad hon behöver arbeta med i första hand. Vi visar och föreslår kompensatoriska hjälpmedel och träningsprogram och personalen prövar dem för att bedöma om de är användbara för deras elev. Sedan får eleven prova träningsprogrammen och hjälpmedlen i sin skolmiljö i en månad. Föräldrar och barn deltar ibland tillsammans med specialpedagog och klasslärare. För yngre elever är det ofta bra att inte vara SÅ ARBETAR VI 23

24 med vid första träffen för att slippa sitta och lyssna när de vuxna pratar om dem. Lite äldre elever kan oftast själva redogöra för vad som är svårt i skolan. Antalet träffar beror på barnens behov av stöd. När lärarna lämnar tillbaka hjälpmedlen och programmen rapporterar de på en utvärderingsblankett hur de har använt dem och hur de har fungerat. Information Information från Skoldatateket sprids genom Informationsmail, som skickas ut till kontaktpersonerna för Skoldatateket i början av varje termin, i GR-specialen, en tidskrift som skickas som e-post till alla speciallärare och specialpedagoger i de tretton kommunerna, och på GR Utbildnings hemsida. Speciallärare och specialpedagoger kan kostnadsfritt besöka Skoldatatekets Förlagskvällar då olika träningsprogram och kompensatoriska hjälpmedel visas. Två eftermiddagar i veckan kan föräldrar och skolpersonal komma till Skoldatateket och få hjälp att prova datorprogram utan att boka tid. Skoldatateket i Södertälje Skoldatateket i Södertälje finns i Kommunala Mediacentralens lokaler. Vi har ett nära samarbete med Mediacentralens personal, som stöder oss i tekniska frågor och läromedelsfrågor. Placeringen är till stor fördel för Skoldatateket eftersom Mediacentralen är välkänd för pedagogerna i kommunen. En specialpedagog arbetar halvtid i Skoldatateket. En IT-tekniker från Mediacentralen är knuten till verksamheten. Projektledaren har en administrativ tjänst i kommunen och ansvarar för den administrativa delen i Skoldatateket. Skoldatateket samarbetar med Elevhälsan som handlägger ärenden om elever som behöver extra stöd. Vid Elevhälsan finns kommunens utredande team med bland andra skolläkare, psykologer och specialpedagoger. STUDS-pedagogerna, specialpedagoger med särskilt ansvar för elever med funktionshinder, är våra samarbetspartners. Vi samarbetar också med Stadsbiblioteket. I Skoldatatekets referensgrupp finns pedagoger från olika personalkategorier och en föräldrarepresentant. På så sätt kan även information om Skoldatateket få en god spridning. Utöver referensgruppen finns en beslutande styrgrupp som består av chefen för Elevhälsan, representanter från Attention, FMLS samt projektledare, specialpedagog och IT-tekniker från Skoldatateket. Arbetsgång Skolan tar en första kontakt per telefon. Ibland vill ett helt arbetslag komma för att få en allmän information, ibland enskilda specialpedagoger. Det finns också ett stort intresse hos skolornas elevvårdsteam. Pedagoger har möjlighet att komma i mindre grupper, till exempel klasslärare och special- 24 SÅ ARBETAR VI

25 pedagog för att diskutera IT-lösningar för enskilda elever. Pedagogerna kan låna bärbara datorer med talsyntes och skanner paketerat i en ryggsäck. Pedagogiska program lånas ut och installeras på datorerna. Lånetiden är cirka en månad. För utlåning finns även Svensk talpenna, Daisyspelare och AlphaSmart. Efterfrågan är stor och kompensatoriska hjälpmedel köps in till Skoldatateket vartefter ekonomin tillåter. Södertälje och Nynäshamns kommuner har startat ett gemensamt nätverk i projektform för att utveckla nya undervisningsmetoder och arbetssätt kring IT. Tanken är också att samutnyttja resurser och kompetens hos speciallärare och specialpedagoger och att dela idéer och ge varandra stöd i det vardagliga skolarbetet. Nätverket koordineras av Skoldatateket i Södertälje. Vi erbjuder deltagarna i nätverket visning av programvara och kompensatoriska hjälpmedel, utbildning i specialpedagogisk IT-användning och information om läromedel. SÅ ARBETAR VI 25

26 Johan har tagit jägarexamen Johan är en femtonårig pojke i skolår nio, som har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Arbetet med redovisningar i svenska har känts mycket betungande för honom under högstadietiden. Texterna i NO och SO-böcker bereder honom stora svårigheter. Specialläraren hjälper till med inläsning och hemma lägger föräldrarna ner ett stort arbete på att läsa högt för honom. För att Johan ska bli mer självständig och mindre beroende av andra får han hjälp från Skoldatateket. I klassen finns redan en skanner med fungerande OCR-program så nu testar han enbart skärmläsare. Johan upplever att han klarar att arbeta med texterna när han fått möjlighet att först lyssna en gång. Nu vill Johan ta jägarexamen. Texten är svår, men Johan är oerhört motiverad. Tillsammans med specialläraren som hjälper till med vissa avsnitt, tar han sig igenom den tunglästa texten. Innan skolan slutar är Johan klar med den teoretiska delen och har även uppnått godkänt betyg i svenska. Nu tänker han fortsätta med körkortsteorin. 26 SÅ ARBETAR VI

27 Hur bygger man upp ett Skoldatatek? Varje kommun som vill starta ett eget Skoldatatek har sina förutsättningar att utgå ifrån. I det här kapitlet tar vi, som arbetar i de ursprungliga sex Skoldatateken, upp sådant som vi har lärt oss och tycker är värdefullt att dela med oss av. Vi hjälper gärna till med kompetensuppbyggnaden i nystartade Skoldatatek. Vi föreslår att det bildas regionala nätverk med specialpedagoger och tekniker från de nystartade Skoldatateken runt ett gammalt Skoldatatek för erfarenhetsutbyte och kompetensspridning. Personal, lokaler och utrustning Skoldatateken är en pedagogisk verksamhet där specialpedagogik tillsammans med kompetens kring IT sätts i centrum. Därför bör de ledas av personer med lärarbakgrund och specialpedagogisk påbyggnad. De behöver ha fördjupad kompetens kring elever med ADHD-problematik och läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Dessutom är det viktigt att ha kunskaper om datorns möjligheter för elever i behov av särskilt stöd. Det är nödvändigt att kunna ge support i tekniska frågor. Därför bör en tekniker vara knuten till Skoldatateket. Samverkan med kommunens IT-enhet är också en förutsättning eftersom Skoldatateket inte äger skolans datorer och därmed inte har rätt att installera program. Skoldatateken kan med fördel finnas i anslutning till befintlig kommunal verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten blir då en naturlig del i det arbete som redan bedrivs. Skoldatateket behöver ett rum där man kan visa program och hjälpmedel samt ha utbildning. Pedagogen och teknikern behöver expeditioner för att administrera utbildning och utlåning. Ett förråd där utrustning för utlåning kan förvaras är bra att ha. Att dela lokaler och datorutrustning med andra verksamheter är naturligtvis ekonomiskt fördelaktigt. För att få en väl fungerande verksamhet behövs datorer, kompensatoriska hjälpmedel och pedagogiska program. Både programvara och hjälpmedel behöver finnas i minst dubbel uppsättning, en för visning och utbildning och en för utlåning. Om varje rektorsområde eller skola köper in den utrustning som eleven behöver upp- HUR BYGGER MAN UPP ETT SKOLDATATEK? 27

28 står lätt diskussioner om ägandet när eleven byter skola eller stadium. Ett sätt att lösa det problemet är att kommunen centralt äger all utrustning och hyr ut den till respektive skola. Det innebär att eleverna får behålla sin utrustning så länge de behöver och man slipper ekonomiska diskussioner till exempel vid stadiebyten. Den enskilda skolan får en förhållandevis låg årskostnad som kan ingå i driften i stället för en hög engångskostnad som det måste finnas investeringsmedel för. Om kommunen äger utrustningen centralt kan en icke använd utrustning också komma till nytta för andra elever. Ekonomi Stora kommuner kan driva egna Skoldatatek medan mindre kommuner kan gå samman och driva ett Skoldatatek tillsammans. Små kommuner kan också köpa in sig i ett närbeläget större Skoldatatek. Hur höga utgifterna för löner, lokaler och datorutrustning blir beror på hur stor kommun som ska försörjas av Skoldatateket och om lokaler och datorutrustning kan utnyttjas för flera ändamål. När det gäller personal säger vår erfarenhet att ett Skoldatatek i en kommun på invånare behöver en fjärdedels teknikertjänst och en hel specialpedagogtjänst. Vår erfarenhet är att det är bra att dela den tjänsten i två halvtidstjänster, för att verksamheten inte ska vara helt beroende av en enda person. Till att börja med behövs kanske lite mer teknikertid. Utifrån detta resonemang behöver ett Skoldatatek i en kommun med invånare två specialpedagogtjänster och en halv teknikertjänst och så vidare. Kostnaderna för två exemplar av en basutrustning 5 av pedagogiska program och kompensatoriska hjälpmedel blir cirka kronor. Kostnaden kan fördelas på ett par år eftersom det är viktigt att personalen hinner höja sin kompetens i takt med inköpen. Även följande år behövs det pengar för inköp eftersom nya program och hjälpmedel utvecklas hela tiden. Kostnaderna för lokaler och datorutrustning beror på hur de kan samutnyttjas med andra verksamheter. Pengar behövs också för kontinuerlig kompetensuppbyggnad. Samsyn och samverkan Det är vår erfarenhet att samsynen och samverkan mellan alla parter betyder mycket för hur barnen lyckas med sitt arbete att läsa och skriva vid datorn. Det handlar om kunskapen och inställningen hos lärare, föräldrar, rektorn, klasskamraterna och, framför allt, eleven själv. 5 För närmare upplysning kontakta något av Skoldatateken. 28 HUR BYGGER MAN UPP ETT SKOLDATATEK?

29 Därför behöver det läggas mycket tid och kraft på att ge pedagogerna hög motivation, ambition och kunskap. Var medveten om att det kan vara grannlaga att motivera och förklara vikten och nyttan av kompensatoriska hjälpmedel. Kanske befarar läraren att eleven ska skämmas för att använda hjälpmedlet i klassrummet inför sina kamrater. Den inställningen har vi mött många gånger. Då är det viktigt att förklara hur avgörande lärarens egen attityd till hjälpmedlet är, och att den påverkar både elevens och klasskamraternas inställning. Vi har sett många exempel på att en dator har stärkt elevens ställning i klassen. Det har också stor betydelse för elevens användning av dator och hjälpmedel att läraren har grundläggande datorkunskap och själv behärskar det aktuella hjälpmedlet. Eleven måste få stöd i hur och när hon ska använda sitt hjälpmedel. Samarbetet mellan skolan, föräldrarna och eleven är viktigt. Läraren och föräldrarna behöver ha nära kontakt och tät kommunikation så att de har samma intentioner och förväntningar på insatserna från Skoldatateket. Eleven kommer lätt i kläm om skolan och föräldrarna inte strävar åt samma håll. Om skolan säger en sak och föräldrarna något annat tappar eleven lätt förtroendet för båda parter och får svårare att ta till sig stödet och hjälpen. De avtal som Skoldatateken har med producenterna säger att datorer och hjälpmedel får lånas ut högst tre veckor. Ibland kan det vara för kort tid, särskilt om en elev missar dagar på grund av till exempel sjukdom eller andra aktiviteter på skolan. Rektorn har ett stort ansvar. När en elev fått ta del av Skoldatatekets tjänster och funnit att ett hjälpmedel underlättar inlärningen är det viktigt att han också får tillgång till det i skolarbetet. En utgångspunkt för Skoldatatekens arbete är att skolan köper in hjälpmedlet och det är rektors ansvar att det sker. HUR BYGGER MAN UPP ETT SKOLDATATEK? 29

30 Nu får Pelle VG och MVG Pelle är femton år och går i nian. Han kan läsa och skriva, men inte tillräckligt bra. Pelle är en ambitiös elev och en omtyckt kamrat. Trots att han har haft läs- och skrivsvårigheter under hela sin skolgång klarade han de första sex åren genom att vara uppmärksam, undvika skrivsituationer och ingå i studiegrupper där klasskamrater läste texter högt. När Pelle började på högstadiet blev texterna längre och kraven högre. Nu fick föräldrarna, framförallt mamma, börja läsa högt för honom. När mamma skulle göra något annat en kväll var Pelle utan läxhjälp. Eftersom han har höga ambitioner och vill ha bra betyg fick han ägna all sin lediga tid till läxor och till skolarbete som han inte hunnit med i skolan. Trots det gav han inte upp utan kämpade på och fick både godkänt och väl godkänt på proven. Pelle har haft specialundervismen kom allt mer efter med ning under sina första skolår, läsningen. Under högstadiet har han inte fått någon specialundervisning, men har haft stöd av en speciallärare i arbetslaget. I åttan bad lärarna om hjälp av Skoldatateket. 30 HUR BYGGER MAN UPP ETT SKOLDATATEK?

31 Han fick följande utrustning: Bärbar dator med Infovox Desktop Talande Word Skanner + Omnipage 12 (ett textigenkänningsprogram) Stava Rätt 3 Det visade sig vara lyckosamt för Pelle. Nu kunde han klara läxorna med en rimlig arbetsinsats. Han tyckte till och med att Infovoxen läste bättre än mamma! Han började skriva VG och MVG på proven. Själv säger han att det har blivit roligare att gå i skolan och att självförtroendet ökat. Han har också blivit bättre på att läsa eftersom han följer med i texten på skärmen. Han har blivit allt snabbare på att skriva och använder nu datorn till nästan allt han skritesen upp varje avslutad mening. ver. När han skriver läser talsyn Det tycker han ger ett fint skrivändrats. Tidigare har han tänkt stöd. Eftersom han nu börjat skriva mer och vill lämna ifrån sig bra arbeten har han stor hjälp av rättstavningsprogrammet Stava Rätt. Pelles framtidsplaner har förgå något lättare gymnasieprogram och hade funderat på Barn och Fritid. Nu när han ser vilket stöd han har av kompensatoriska hjälpmedel tänker han välja det han är intresserad av och gå Teknisk linje. En förutsättning för att han ska klara av det är förstås att han får behålla sina hjälpmedel. HUR BYGGER MAN UPP ETT SKOLDATATEK? 31

32 Datorn som verktyg i undervisningen Datorn är ett bra verktyg för alla elever i skolan. För elever i behov av särskilt stöd är den särskilt värdefull, både som pedagogiskt och kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn höjer ofta motivationen och samarbetsförmågan och gör att skolarbetet blir mer lustbetonat. Dessutom ökar elevernas koncentration och uthållighet. Datorn ger dem osynliga väggar. Men det är viktigt att komma ihåg att datorn inte ersätter en pedagog utan är ett komplement i undervisningen. Vi vill också betona att det finns en viktig skillnad mellan att kompensera och att träna. Kompensationen ska hjälpa eleverna att ta till sig den kunskap de har rätt till, och skulle ha förmåga till om de inte hade sin funktionsnedsättning. Träningen i till exempel läsning ska ske på elevens nivå, kanske med hjälp av träningsprogram vid datorn. Programmet behöver vara anpassat till både elevens förmåga och ålder. Ett program som är avsett för yngre barn kan kännas kränkande för äldre barn som har svårt att läsa. Som pedagog är det viktigt att emellanåt fråga sig varför man väljer att låta en elev använda datorn. Är datorn den bästa vägen eller finns det något annat som skulle vara bättre? Eller behövs det kanske en kombination? Att fundera pedagogiskt kring datoranvändandet är bra för att få en realistisk bild av vad datorn kan ge just den eleven. Därför finns det ett stort behov av handledning när lärare och föräldrar besöker Skoldatateket. Om de vuxna har fått handledning blir resultatet ofta bättre när eleven ska använda det som lånats eller köpts. En god handledning hjälper lärarna att tänka igenom varför de väljer datorn som träningsredskap. Då ser de också möjligheter att använda datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Om läraren och föräldrarna är positiva till nya lösningar smittar entusiasmen ofta av sig till eleven och skolarbetet går bättre. Datorn som pedagogiskt hjälpmedel Barn och ungdomar med ADHD-problematik behöver klara regler, tydliga instruktioner och omedelbar feedback. De behöver en struktur som tydliggör vad som ska övas, när det ska övas, hur många uppgifter som 32 DATORN SOM VERKTYG I UNDER VISNINGEN