Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Transkript

1 Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler elever möjligheten att nå målen i skolan genom att använda tekniska verktyg. I fokus har 63 elever från 3 av kommunens grundskolor varit. Dessa elever har utsetts av specialpedagog/lärare på respektive skola. Kontakten mellan eleven och personal med specialpedagogisk kompetens som finns nära eleven är avgörande för att lyckas genomföra förändringar avseende bemötande, undervisningssätt och teknikanvändning i elevens vardagssituation. Elever ur målgruppen har vidareutbildats till ambassadörer och fungerat som förebilder och utbildare för sina kamrater och för skolans personal. Hjortsberga 9 elever Slätthög 9st elever Utbildade under 2007 Moheda 14 elever Vegby Prästängen 20 elever 41 elever Vislanda 16 elever Grönkulla 35 elever Gymnasiet 14 elever Skatelöv 8 elever 160 pedagoger 10 rektorer 1 förvaltningschef Bakgrund och startläge: Elevgrupp: Målgruppen är elever med läs- och/eller skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Projektgrupp: Personalen på Skoldatateket har till del bytts ut under höstterminen Detta har inneburit att tjänsten delats av 3 personer. Under 2007 skulle tjänsten delas mellan 2 IT-pedagoger. På grund av tjänstledighet har tjänsten som IT-pedagog från och med höstterminen 2007 bemannats av en person. Från tre av kommunens skolor har tre pedagoger med specialpedagogisk kompetens arbetat 10% vardera med projektet. Slutligen har en elevvårdskonsulent med kompetens och inriktning mot koncentrationssvaga elever arbetat i projektgruppen 10%. 1 (9)

2 Gemensam plattform för de tekniska verktygen: Vid projektstart hade kommunen byggt ut ett system med leasade datorer och en samlad bas med programvara för grundskolan och gymnasieskolan. Största enskilda investeringen för kompensation är att det finns tillgång till nya, likvärdiga datorer för alla elever i skolan. De programvaror vi använder finns på samtliga enheter med några få undantag. De viktigaste programvarorna är ViTal, Stava Rex, Office Paketet, Open Mind och Audacity. (se bilaga 1 för beskrivning av programvarorna) Grunden för projektet är att använda denna gemensamma plattform för elever med behov av kompensation i skolarbetet. Syftet med att definiera den gemensamma plattformen var att få en bredare effekt snabbare. Tidigare insatser från Skoldatateket har inneburit att anpassningar gjorts för enskilda elever på respektive skola, beroende på vilka programvaror som funnits eller kunnat inköpas lokalt på skolan. Vinsterna med att använda en gemensam plattform för kompensation är många: eleverna har likvärdiga möjligheter oavsett skola elevernas möjligheter att nå målen ökar med förbättrad teknik och utbildning på tekniken tekniken blir lättare att underhålla vilket medför minskade kostnader personalen kan lättare utbildas genom Skoldatatekets försorg pedagogiska exempel kan lättare spridas mellan enheterna möjlighet och tid för Skoldatateket att fördjupa kompensationen efterhand med en grundnivå som start hos eleven 2 (9)

3 Genomförande i stort Elever: Specialpedagogerna på kommunens skolor har gjort urvalet av elever som erbjudits utbildning. Vi har särskilt följt 63 elever från tre skolor (två F-9 skolor samt en F-6 skola). Detta har bland annat inneburit intervjuer med eleverna och utbildning av/information till föräldrarna. Utbildningspaketet för elever från kommunens övriga skolor kommer att vara likvärdigt, men uppföljningen blir inte lika omfattande. Utbildningen har hållits i grupper om cirka åtta elever/tillfälle, där vi har haft två tillfällen med cirka två timmar utbildning/tillfälle. Tiden mellan de två utbildningspassen har varit två-fyra veckor i syfte att möjliggöra arbete ute på skolorna och en inventering av tillgängligheten för varje enskild elev. Specialpedagogerna har medverkat i utbildningen för sina elever. I förekommande fall har även assistenter deltagit i utbildningarna tillsammans med sina elever. De huvudsakliga målen med utbildningen har varit att eleverna ska kunna använda verktyg för att läsa text samt kunna använda verktyg för att läsa in text. Detta har eleverna gjort genom att lära sig använda skanner, Vital samt Audacity. Förutom detta fick de prova att använda Stava Rex, Open Mind samt att skicka sina ljudinspelningar via e-postklienten First Class. I de elevgrupper som tidigare inte hade erfarenhet av skrivhjälpmedlet Alphasmart samt talboksläsare för Daisy gicks dessa igenom kortfattat. Elevintervjuer har genomförts med 1/3 av eleverna i fokusgruppen, detta för att ytterligare utvärdera effekterna av projektet. Gemensamt för de elever som vi intervjuat är att alla anser sig behärska den utrustning som vi utbildat dem på. När vi frågar om hur tekniken fungerar svarar alla bra eller mycket bra. Användandegraden ökar med stigande ålder, det vill säga att eleverna i år 7-9 använder de tekniska verktygen oftare än de yngre. Andelen elever som anger att de vill ha lärarens påminnelse om att använda tekniken i skolan eller få riktade uppgifter att använda till exempel Vital för att lösa en uppgift är hög. När det verkligen gäller använder eleverna tekniken för att kompensera sig inom olika områden, särskilt tydligt blev detta under nationella proven i år 9, där eleverna använde sig av ljudfiler för läsförståelsedelen och dator med talsyntes och rättstavningsprogram för att klara skrivdelen. Måluppfyllnad: Vi har bett elevernas lärare att sätta plus eller minus för de elever ur fokusgruppen som de har ansvaret för. Plus för en förbättrad utveckling mot att nå målen eller förbättrad måluppfyllnad och minus för en oförändrad eller försämrad utveckling. 51 elever plus 80 % 12 elever minus 20 % 63 elever totalt 100 % Bedömningarna är gjorda i samråd med specialpedagogen på respektive skola. 3 (9)

4 Bild-idé av A. Palm & U. Svanbring Fler än hälften av eleverna anger att de är nöjda med det stöd som de får från sina lärare i form av till exempel inlästa MP3 filer, digitala presentationer eller dokument. Fortfarande är det dock så att det ligger stort egenansvar hos eleverna att fråga efter material som gör det möjligt att till exempel lyssna på text inför ett prov. En elev i år 9 uttryckte det så här: Varför ska jag få MP3-filerna 3 dagar senare än de som kan läsa direkt ur boken. Några yngre elever har inte fått använda tekniken i klassrumssituationen efter genomgången utbildning och detta är oacceptabelt i en skola där tekniken finns tillgänglig i varje klassrum. Åtgärder för att lösa detta är att specialpedagogerna kommer att göra insatser i de aktuella grupperna under 2008 med stöd av IT-pedagog och ambassadörer på skolorna. Eleverna upplever att omgivningen är positiv till att de använder tekniska verktyg, både lärare och kamrater. Min lärare är positiv och hon märker att det går bättre för mig i skolan. berättar en elev. Ambassadörer: Vi rekryterade tretton elever som själva genomfört utbildningen enligt ovan att vara ambassadörer för de tekniska verktygen i kommunen. Utbildningen genomfördes som en heldag i starten av höstterminen. Ambassadörerna ska, förutom att de blir en resurs på respektive skola, kunna verka utanför sin egen skola med stöd av IT-pedagog eller specialpedagog. Elva ambassadörer utav de tretton kallade genomförde den utbildningsdag som vi hade i slutet av augusti. Ambassadörerna har i genomsnitt deltagit i tre utbildningspass för andra elever, pedagoger eller föräldrar under höstterminen. Vid avslutningsträffen före jullovet då vi genomförde kompletterande utbildning och repetition hade vi även en kort intervju med tio ambassadörer enskilt (en var sjuk) alla var positiva till att fortsätta under 2008! Ambassadörsutbildningen upplevdes som bra och lärorik. Några anger att de har önskemål om att få delta i fler utbildningspass för andra elever och vuxna, men de flesta tycker att de 2-3 passen de varit med på har varit tillräckligt med hänsyn till den egna skolinsatsen. En av ambassadörerna sa så här efter att ha utbildat både elever och vuxna: Rektorerna var lite pratigare, men de var intresserade och lyssnade. 4 (9)

5 Specialpedagogerna i projektet: Det som är gjort i projektet vill specialpedagogerna fortsätta med, detta innebär återkommande rekrytering av nya elever till utbildning och ambassadörsutbildning. Screening för att hitta eleverna görs för alla elever i år 3 (Vilken bild är rätt), år 4 (läskedjor) och år 6 (DLS). Nya ambassadörer utbildades den 4 mars 2008, detta innebär att vi totalt har 28 stycken elever som kan hjälpa till med användandet av tekniska verktyg i skolorna. All nyanställd personal inom skolan bör erbjudas en introduktionsutbildning. Elevintervjuerna och den uppföljning som gjorts av elevvårdskonsulent och IT-pedagogen var ett viktigt inslag menar specialpedagogerna. Kommentarer från specialpedagogerna: Det jag framför allt vill framhålla är att vi i projektet jobbar nära våra elever. Just tillgängligheten av den tekniska utrustningen och av oss som pedagoger, tror jag bidrar till att underlätta implementeringen av de tekniska verktygen. Genom att vi är delaktiga i skolans planering och undervisning samt att vi kan hjälpa till när det strular, är viktigt för att få stödet att bli ett användbart hjälpmedel. Jag tycker att vårt utbildningspaket med efterföljande samtal varit bra. Det är ju elevens upplevelse av vilket/vilka hjälpmedel som de tycker är användbara för deras behov, som är grunden för att det överhuvudtaget ska fungera. Personalen har tillsammans med eleverna diskuterat en hel del om vilka hjälpmedel de ska använda och i vilka sammanhang. Det skiljer sig mycket från elev till elev. Eleverna har blivit bra på att själva tänka till, ta ansvar för sitt lärande och formulera vad de kan behöva stöd med. 5 (9)

6 Personal: Utbildning av personal med anknytning till de utbildande elevgrupperna har genomförts som ett pass á två timmar. Återlämning av erfarenheterna från elevintervjuerna kommer att göras till personalen i elevernas arbetslag under VT 08. I kommunen har under 2006 utbildningsinsatsen för skolans personal Riv alla hinder drivits med mål att öka kunskaperna om läs och skrivsvårigheter. Föräldrar: Syftet med att utbilda föräldrarna är att de ska kunna ge sina barn stöd, främst avseende uthålligheten i att använda de tekniska verktygen i skolan, då denna process ofta kräver mer energi innan eleven fullt behärskar verktygen och kan dra den fulla nyttan av dem. Föräldramöten har erbjudits de elever som gått utbildningen. Till mötet har eleven kommit med en eller båda föräldrarna, projektpersonalen har hållit en inledande presentation och sedan har eleverna med stöd av ambassadörerna fått visa sina tekniska verktyg för sina målsmän. Totalt har fyra föräldramöten á två timmar hållits på Skoldatateket. Projektgruppen: Projektgruppen har haft träffar med cirka två veckors mellanrum för att diskutera och besluta om åtgärder för att driva projektet vidare. Utbildning har genomförts som en studiedag med utbildning på kommunens talsyntes (ViTal) och rättstavningsprogram (Stava Rex). I starten av höstterminen besökte vi Västerviks skoldatatek i syfte att få nya idéer och intryck. 6 (9)

7 Skolor i projektet Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Grönkullaskolan F-9: Totalt har 35 elever i år 4-8 genomfört utbildningen under av eleverna är bedömda av pedagogerna. De som inte är bedömda har genomfört utbildningen under senare delen av höstterminen. Eleverna som deltagit har varit i åldrarna år. 2 ambassadörer har utbildats. Specialpedagog: Marie Hvit, e-post: marie.hvit@kommun.alvesta.se Skatelövsskolan F-6: Totalt har 8 elever i år 5 genomfört utbildningen under av eleverna är bedömda av pedagogerna. En av de utbildade eleverna har flyttat till annan skola (där han nu går i klass där det finns andra elever som fått samma utbildning.) 2 ambassadörer har utbildats. Speciallärare: Karin Böös e-post: karin.boos@kommun.alvesta.se Prästängsskolan F-9: Totalt har 41 elever i år 4-8 genomfört utbildningen. 39 elever av dessa är bedömda av pedagogerna. 7 ambassadörer har utbildats. Specialpedagog: Ulrika Svanbring e-post: ulrika.svanbring@kommun.alvesta.se På Prästängskolan gjordes en individuell uppföljning efter vårterminen tillsammans med eleverna där de fick rangordna vilket tekniskt stöd de uppfattat som mest användbart. Vital och Stava Rex fick flest förstaplatser i rangordningen. Genomgående var det elevens egna upplevelser av svårigheter som avgjorde vilken position verktygen fick. Elever som tyckte läsningen var svårast satte Vital främst och elever med skrivsvårigheter tyckte att Stava Rex var bäst och mest användbart. Alphasmart var det verktyg som flest elever kände till innan utbildningen. 7 (9)

8 Exempel på användningsområden: - skrivhjälpmedel där Vital används som stöd - scanna in faktatexter och lyssna på innehållet med hjälp av Vital - under matematiklektioner för att kunna lyssna på längre instruktioner till uppgifter - under engelsklektioner för att skriva och använda engelskt rättstavningsprogram och scanna in och lyssna på engelska texter - göra redovisningar i SO och NO med hjälp av program på datorn, t ex ljudinspelningar - läraren läser in sammanfattningar av texter som eleverna sedan kan lyssna på - anteckningar och svar på frågor görs som ljudinspelningar i MP3 format Positiva effekter av projektet: Elever: Vuxna: - elever blir mer självständiga i sitt arbete,till exempel har eleverna lyssnat på texter med talsyntesen Vital som de tidigare lagt åt sidan. - de får möjlighet att lösa uppgifter på ett alternativt sätt, elever har använt tekniska verktyg för att klara situationer som de inte klarat tidigare, bland annat läste eleverna in sin redovisning i Audacity och spelade upp den för klassen. - elever kan nu producera längre texter som är läsbara och rättstavade - elever kan ha en bärbar dator eller Alphasmart på sin arbetsplats och behöver inte lämna klassrummet för att ha tillgång till hjälpmedel - möjligheten att använda kompensatoriska hjälpmedel gör att elever blir mer positiva till skolarbetet - ambassadörerna har varit goda förebilder för andra elever med liknande svårigheter, deras medverkan vid utbildning av elever, pedagoger, rektorer och föräldrar har varit mycket uppskattat och värdefullt! - elevernas självbild har stärkts genom att de nu klarar uppgifter som de tidigare haft svårt och att eleverna genom våra gemensamma utbildningar sett att de inte är ensamma om att ha svårigheter med att läsa och skriva. - Positiv respons och nyfikenhet från andra elever. - fler lärare ser möjligheter för eleverna och uppmuntrar dem till att använda datorn - fler elever blir kreativa och hittar nya lösningar med hjälp av datorn - vid personalutbildningen nådde man fram till några lärare som tog till sig tekniken och relaterade den till olika användningsområden i sin undervisning. - föräldragruppen har stärkts i sin roll som stöd till sina barn, men också som en påtryckare gentemot skolan och vad man kan kräva för stöd av lärarna. - specialpedagogerna har ökat sina färdigheter att använda tekniken för sina elever 8 (9)

9 Hinder på vägen: Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Teknik: - alla elever har inte haft egna inloggningar till nätverket eller till e-postklienten (mycket tid har lagts ner för att lösa detta tillsammans med skolornas tekniker/datoransvariga och projektet har varit pådrivande i detta arbete). - att scanna in material kan ta lång tid (bör förberedas av undervisande lärare eller bör eleverna ges extra förberedelsetid för att göra detta.) - betoningsfel i talsyntesen har stört en del elever. - ljudinspelningsprogrammet Audacity har krånglat då eleverna inte har full behörighet i datorerna (något som åtgärdats till viss del genom ändringar av behörigheter till programmet) Pedagogik: - de lärare som inte ser möjligheterna med datorn som hjälpmedel uppmuntrar därför inte eleverna till att använda datorn - elever kan vara rädda för att utmärka sig när de använder datorn - det krävs en fortlöpande diskussion med elever och vuxna om att tekniskt stöd handlar om likvärdighet och att skolan har en skyldighet att ge elever med behov av särskilt stöd sina individuella förutsättningar för att kunna nå målen. - vissa elever har svårt att själva se hur de kan använda datorn inom olika ämnesområden Litteratur Rönnåsen, Ekstedt (2006) Datorn som kompensatoriskt hjälpmedel, En studie om datorns som hjälpmedel vid bristande läs- och skrivförmåga, Växjö Universitet Ekhöjd, Hamberg (2006) Elevskrivbord Slutrapport, Stockholms Stad Utbildningsförvaltningen Ahrnell, Drufva, Fernandi mfl, (2005) Läslust och Skrivglädje, Hjälpmedelsinstitutet Bilagor - bilaga 1 beskrivningar av verktyg - bilaga 2 elevenkät - bilaga 3 ambassadörsintervjufrågor - bilaga 4 frågor till specialpedagogerna - bilaga 5 ekonomisk redovisning Alvesta Kommun Magnus Frisk, projektledare Mats Martinsson, Förvaltningschef 9 (9)