Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN"

Transkript

1 Sammanfattning Många skolprojekt börjar med personalutbildning, vi gjorde tvärtom, vi började med eleverna och föräldrarna! Under 2007 har Alvesta Kommun drivit ett projekt med målsättningen att ge fler elever möjligheten att nå målen i skolan genom att använda tekniska verktyg. I fokus har 63 elever från 3 av kommunens grundskolor varit. Dessa elever har utsetts av specialpedagog/lärare på respektive skola. Kontakten mellan eleven och personal med specialpedagogisk kompetens som finns nära eleven är avgörande för att lyckas genomföra förändringar avseende bemötande, undervisningssätt och teknikanvändning i elevens vardagssituation. Elever ur målgruppen har vidareutbildats till ambassadörer och fungerat som förebilder och utbildare för sina kamrater och för skolans personal. Hjortsberga 9 elever Slätthög 9st elever Utbildade under 2007 Moheda 14 elever Vegby Prästängen 20 elever 41 elever Vislanda 16 elever Grönkulla 35 elever Gymnasiet 14 elever Skatelöv 8 elever 160 pedagoger 10 rektorer 1 förvaltningschef Bakgrund och startläge: Elevgrupp: Målgruppen är elever med läs- och/eller skrivsvårigheter samt koncentrationssvårigheter. Projektgrupp: Personalen på Skoldatateket har till del bytts ut under höstterminen Detta har inneburit att tjänsten delats av 3 personer. Under 2007 skulle tjänsten delas mellan 2 IT-pedagoger. På grund av tjänstledighet har tjänsten som IT-pedagog från och med höstterminen 2007 bemannats av en person. Från tre av kommunens skolor har tre pedagoger med specialpedagogisk kompetens arbetat 10% vardera med projektet. Slutligen har en elevvårdskonsulent med kompetens och inriktning mot koncentrationssvaga elever arbetat i projektgruppen 10%. 1 (9)

2 Gemensam plattform för de tekniska verktygen: Vid projektstart hade kommunen byggt ut ett system med leasade datorer och en samlad bas med programvara för grundskolan och gymnasieskolan. Största enskilda investeringen för kompensation är att det finns tillgång till nya, likvärdiga datorer för alla elever i skolan. De programvaror vi använder finns på samtliga enheter med några få undantag. De viktigaste programvarorna är ViTal, Stava Rex, Office Paketet, Open Mind och Audacity. (se bilaga 1 för beskrivning av programvarorna) Grunden för projektet är att använda denna gemensamma plattform för elever med behov av kompensation i skolarbetet. Syftet med att definiera den gemensamma plattformen var att få en bredare effekt snabbare. Tidigare insatser från Skoldatateket har inneburit att anpassningar gjorts för enskilda elever på respektive skola, beroende på vilka programvaror som funnits eller kunnat inköpas lokalt på skolan. Vinsterna med att använda en gemensam plattform för kompensation är många: eleverna har likvärdiga möjligheter oavsett skola elevernas möjligheter att nå målen ökar med förbättrad teknik och utbildning på tekniken tekniken blir lättare att underhålla vilket medför minskade kostnader personalen kan lättare utbildas genom Skoldatatekets försorg pedagogiska exempel kan lättare spridas mellan enheterna möjlighet och tid för Skoldatateket att fördjupa kompensationen efterhand med en grundnivå som start hos eleven 2 (9)

3 Genomförande i stort Elever: Specialpedagogerna på kommunens skolor har gjort urvalet av elever som erbjudits utbildning. Vi har särskilt följt 63 elever från tre skolor (två F-9 skolor samt en F-6 skola). Detta har bland annat inneburit intervjuer med eleverna och utbildning av/information till föräldrarna. Utbildningspaketet för elever från kommunens övriga skolor kommer att vara likvärdigt, men uppföljningen blir inte lika omfattande. Utbildningen har hållits i grupper om cirka åtta elever/tillfälle, där vi har haft två tillfällen med cirka två timmar utbildning/tillfälle. Tiden mellan de två utbildningspassen har varit två-fyra veckor i syfte att möjliggöra arbete ute på skolorna och en inventering av tillgängligheten för varje enskild elev. Specialpedagogerna har medverkat i utbildningen för sina elever. I förekommande fall har även assistenter deltagit i utbildningarna tillsammans med sina elever. De huvudsakliga målen med utbildningen har varit att eleverna ska kunna använda verktyg för att läsa text samt kunna använda verktyg för att läsa in text. Detta har eleverna gjort genom att lära sig använda skanner, Vital samt Audacity. Förutom detta fick de prova att använda Stava Rex, Open Mind samt att skicka sina ljudinspelningar via e-postklienten First Class. I de elevgrupper som tidigare inte hade erfarenhet av skrivhjälpmedlet Alphasmart samt talboksläsare för Daisy gicks dessa igenom kortfattat. Elevintervjuer har genomförts med 1/3 av eleverna i fokusgruppen, detta för att ytterligare utvärdera effekterna av projektet. Gemensamt för de elever som vi intervjuat är att alla anser sig behärska den utrustning som vi utbildat dem på. När vi frågar om hur tekniken fungerar svarar alla bra eller mycket bra. Användandegraden ökar med stigande ålder, det vill säga att eleverna i år 7-9 använder de tekniska verktygen oftare än de yngre. Andelen elever som anger att de vill ha lärarens påminnelse om att använda tekniken i skolan eller få riktade uppgifter att använda till exempel Vital för att lösa en uppgift är hög. När det verkligen gäller använder eleverna tekniken för att kompensera sig inom olika områden, särskilt tydligt blev detta under nationella proven i år 9, där eleverna använde sig av ljudfiler för läsförståelsedelen och dator med talsyntes och rättstavningsprogram för att klara skrivdelen. Måluppfyllnad: Vi har bett elevernas lärare att sätta plus eller minus för de elever ur fokusgruppen som de har ansvaret för. Plus för en förbättrad utveckling mot att nå målen eller förbättrad måluppfyllnad och minus för en oförändrad eller försämrad utveckling. 51 elever plus 80 % 12 elever minus 20 % 63 elever totalt 100 % Bedömningarna är gjorda i samråd med specialpedagogen på respektive skola. 3 (9)

4 Bild-idé av A. Palm & U. Svanbring Fler än hälften av eleverna anger att de är nöjda med det stöd som de får från sina lärare i form av till exempel inlästa MP3 filer, digitala presentationer eller dokument. Fortfarande är det dock så att det ligger stort egenansvar hos eleverna att fråga efter material som gör det möjligt att till exempel lyssna på text inför ett prov. En elev i år 9 uttryckte det så här: Varför ska jag få MP3-filerna 3 dagar senare än de som kan läsa direkt ur boken. Några yngre elever har inte fått använda tekniken i klassrumssituationen efter genomgången utbildning och detta är oacceptabelt i en skola där tekniken finns tillgänglig i varje klassrum. Åtgärder för att lösa detta är att specialpedagogerna kommer att göra insatser i de aktuella grupperna under 2008 med stöd av IT-pedagog och ambassadörer på skolorna. Eleverna upplever att omgivningen är positiv till att de använder tekniska verktyg, både lärare och kamrater. Min lärare är positiv och hon märker att det går bättre för mig i skolan. berättar en elev. Ambassadörer: Vi rekryterade tretton elever som själva genomfört utbildningen enligt ovan att vara ambassadörer för de tekniska verktygen i kommunen. Utbildningen genomfördes som en heldag i starten av höstterminen. Ambassadörerna ska, förutom att de blir en resurs på respektive skola, kunna verka utanför sin egen skola med stöd av IT-pedagog eller specialpedagog. Elva ambassadörer utav de tretton kallade genomförde den utbildningsdag som vi hade i slutet av augusti. Ambassadörerna har i genomsnitt deltagit i tre utbildningspass för andra elever, pedagoger eller föräldrar under höstterminen. Vid avslutningsträffen före jullovet då vi genomförde kompletterande utbildning och repetition hade vi även en kort intervju med tio ambassadörer enskilt (en var sjuk) alla var positiva till att fortsätta under 2008! Ambassadörsutbildningen upplevdes som bra och lärorik. Några anger att de har önskemål om att få delta i fler utbildningspass för andra elever och vuxna, men de flesta tycker att de 2-3 passen de varit med på har varit tillräckligt med hänsyn till den egna skolinsatsen. En av ambassadörerna sa så här efter att ha utbildat både elever och vuxna: Rektorerna var lite pratigare, men de var intresserade och lyssnade. 4 (9)

5 Specialpedagogerna i projektet: Det som är gjort i projektet vill specialpedagogerna fortsätta med, detta innebär återkommande rekrytering av nya elever till utbildning och ambassadörsutbildning. Screening för att hitta eleverna görs för alla elever i år 3 (Vilken bild är rätt), år 4 (läskedjor) och år 6 (DLS). Nya ambassadörer utbildades den 4 mars 2008, detta innebär att vi totalt har 28 stycken elever som kan hjälpa till med användandet av tekniska verktyg i skolorna. All nyanställd personal inom skolan bör erbjudas en introduktionsutbildning. Elevintervjuerna och den uppföljning som gjorts av elevvårdskonsulent och IT-pedagogen var ett viktigt inslag menar specialpedagogerna. Kommentarer från specialpedagogerna: Det jag framför allt vill framhålla är att vi i projektet jobbar nära våra elever. Just tillgängligheten av den tekniska utrustningen och av oss som pedagoger, tror jag bidrar till att underlätta implementeringen av de tekniska verktygen. Genom att vi är delaktiga i skolans planering och undervisning samt att vi kan hjälpa till när det strular, är viktigt för att få stödet att bli ett användbart hjälpmedel. Jag tycker att vårt utbildningspaket med efterföljande samtal varit bra. Det är ju elevens upplevelse av vilket/vilka hjälpmedel som de tycker är användbara för deras behov, som är grunden för att det överhuvudtaget ska fungera. Personalen har tillsammans med eleverna diskuterat en hel del om vilka hjälpmedel de ska använda och i vilka sammanhang. Det skiljer sig mycket från elev till elev. Eleverna har blivit bra på att själva tänka till, ta ansvar för sitt lärande och formulera vad de kan behöva stöd med. 5 (9)

6 Personal: Utbildning av personal med anknytning till de utbildande elevgrupperna har genomförts som ett pass á två timmar. Återlämning av erfarenheterna från elevintervjuerna kommer att göras till personalen i elevernas arbetslag under VT 08. I kommunen har under 2006 utbildningsinsatsen för skolans personal Riv alla hinder drivits med mål att öka kunskaperna om läs och skrivsvårigheter. Föräldrar: Syftet med att utbilda föräldrarna är att de ska kunna ge sina barn stöd, främst avseende uthålligheten i att använda de tekniska verktygen i skolan, då denna process ofta kräver mer energi innan eleven fullt behärskar verktygen och kan dra den fulla nyttan av dem. Föräldramöten har erbjudits de elever som gått utbildningen. Till mötet har eleven kommit med en eller båda föräldrarna, projektpersonalen har hållit en inledande presentation och sedan har eleverna med stöd av ambassadörerna fått visa sina tekniska verktyg för sina målsmän. Totalt har fyra föräldramöten á två timmar hållits på Skoldatateket. Projektgruppen: Projektgruppen har haft träffar med cirka två veckors mellanrum för att diskutera och besluta om åtgärder för att driva projektet vidare. Utbildning har genomförts som en studiedag med utbildning på kommunens talsyntes (ViTal) och rättstavningsprogram (Stava Rex). I starten av höstterminen besökte vi Västerviks skoldatatek i syfte att få nya idéer och intryck. 6 (9)

7 Skolor i projektet Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Grönkullaskolan F-9: Totalt har 35 elever i år 4-8 genomfört utbildningen under av eleverna är bedömda av pedagogerna. De som inte är bedömda har genomfört utbildningen under senare delen av höstterminen. Eleverna som deltagit har varit i åldrarna år. 2 ambassadörer har utbildats. Specialpedagog: Marie Hvit, e-post: Skatelövsskolan F-6: Totalt har 8 elever i år 5 genomfört utbildningen under av eleverna är bedömda av pedagogerna. En av de utbildade eleverna har flyttat till annan skola (där han nu går i klass där det finns andra elever som fått samma utbildning.) 2 ambassadörer har utbildats. Speciallärare: Karin Böös e-post: Prästängsskolan F-9: Totalt har 41 elever i år 4-8 genomfört utbildningen. 39 elever av dessa är bedömda av pedagogerna. 7 ambassadörer har utbildats. Specialpedagog: Ulrika Svanbring e-post: På Prästängskolan gjordes en individuell uppföljning efter vårterminen tillsammans med eleverna där de fick rangordna vilket tekniskt stöd de uppfattat som mest användbart. Vital och Stava Rex fick flest förstaplatser i rangordningen. Genomgående var det elevens egna upplevelser av svårigheter som avgjorde vilken position verktygen fick. Elever som tyckte läsningen var svårast satte Vital främst och elever med skrivsvårigheter tyckte att Stava Rex var bäst och mest användbart. Alphasmart var det verktyg som flest elever kände till innan utbildningen. 7 (9)

8 Exempel på användningsområden: - skrivhjälpmedel där Vital används som stöd - scanna in faktatexter och lyssna på innehållet med hjälp av Vital - under matematiklektioner för att kunna lyssna på längre instruktioner till uppgifter - under engelsklektioner för att skriva och använda engelskt rättstavningsprogram och scanna in och lyssna på engelska texter - göra redovisningar i SO och NO med hjälp av program på datorn, t ex ljudinspelningar - läraren läser in sammanfattningar av texter som eleverna sedan kan lyssna på - anteckningar och svar på frågor görs som ljudinspelningar i MP3 format Positiva effekter av projektet: Elever: Vuxna: - elever blir mer självständiga i sitt arbete,till exempel har eleverna lyssnat på texter med talsyntesen Vital som de tidigare lagt åt sidan. - de får möjlighet att lösa uppgifter på ett alternativt sätt, elever har använt tekniska verktyg för att klara situationer som de inte klarat tidigare, bland annat läste eleverna in sin redovisning i Audacity och spelade upp den för klassen. - elever kan nu producera längre texter som är läsbara och rättstavade - elever kan ha en bärbar dator eller Alphasmart på sin arbetsplats och behöver inte lämna klassrummet för att ha tillgång till hjälpmedel - möjligheten att använda kompensatoriska hjälpmedel gör att elever blir mer positiva till skolarbetet - ambassadörerna har varit goda förebilder för andra elever med liknande svårigheter, deras medverkan vid utbildning av elever, pedagoger, rektorer och föräldrar har varit mycket uppskattat och värdefullt! - elevernas självbild har stärkts genom att de nu klarar uppgifter som de tidigare haft svårt och att eleverna genom våra gemensamma utbildningar sett att de inte är ensamma om att ha svårigheter med att läsa och skriva. - Positiv respons och nyfikenhet från andra elever. - fler lärare ser möjligheter för eleverna och uppmuntrar dem till att använda datorn - fler elever blir kreativa och hittar nya lösningar med hjälp av datorn - vid personalutbildningen nådde man fram till några lärare som tog till sig tekniken och relaterade den till olika användningsområden i sin undervisning. - föräldragruppen har stärkts i sin roll som stöd till sina barn, men också som en påtryckare gentemot skolan och vad man kan kräva för stöd av lärarna. - specialpedagogerna har ökat sina färdigheter att använda tekniken för sina elever 8 (9)

9 Hinder på vägen: Pedagogiska stödinsatser med IT - ALVESTA KOMMUN Teknik: - alla elever har inte haft egna inloggningar till nätverket eller till e-postklienten (mycket tid har lagts ner för att lösa detta tillsammans med skolornas tekniker/datoransvariga och projektet har varit pådrivande i detta arbete). - att scanna in material kan ta lång tid (bör förberedas av undervisande lärare eller bör eleverna ges extra förberedelsetid för att göra detta.) - betoningsfel i talsyntesen har stört en del elever. - ljudinspelningsprogrammet Audacity har krånglat då eleverna inte har full behörighet i datorerna (något som åtgärdats till viss del genom ändringar av behörigheter till programmet) Pedagogik: - de lärare som inte ser möjligheterna med datorn som hjälpmedel uppmuntrar därför inte eleverna till att använda datorn - elever kan vara rädda för att utmärka sig när de använder datorn - det krävs en fortlöpande diskussion med elever och vuxna om att tekniskt stöd handlar om likvärdighet och att skolan har en skyldighet att ge elever med behov av särskilt stöd sina individuella förutsättningar för att kunna nå målen. - vissa elever har svårt att själva se hur de kan använda datorn inom olika ämnesområden Litteratur Rönnåsen, Ekstedt (2006) Datorn som kompensatoriskt hjälpmedel, En studie om datorns som hjälpmedel vid bristande läs- och skrivförmåga, Växjö Universitet Ekhöjd, Hamberg (2006) Elevskrivbord Slutrapport, Stockholms Stad Utbildningsförvaltningen Ahrnell, Drufva, Fernandi mfl, (2005) Läslust och Skrivglädje, Hjälpmedelsinstitutet Bilagor - bilaga 1 beskrivningar av verktyg - bilaga 2 elevenkät - bilaga 3 ambassadörsintervjufrågor - bilaga 4 frågor till specialpedagogerna - bilaga 5 ekonomisk redovisning Alvesta Kommun Magnus Frisk, projektledare Mats Martinsson, Förvaltningschef 9 (9)

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012

Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 - 1 - Medie- och IT-policy för sektor Skola 2010-2012 Inledning Skolan skall möta de förändringar som sker i samhället när det gäller nya strukturer för information och kommunikation. En viktig uppgift

Läs mer

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT Nätverk Gymnasieantagning Pedagogiskt Centrum Skola Arbetsliv Läromedel & AV Media Utställning med inspirationsmöten Gunilla Almgren Bäck Specialpedagog

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013

En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Från Inte aktiv till INTERAKTIV! En plan för hur IT stödjer lärandet i förskolan, grundskolan samt grundsärskolan i Sjöbo kommun 2011-2013 Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet

IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet IT- Strategi för Rosendalsgymnasiet Rosendalsgymnasiet har ett pedagogiskt innehåll som bygger på att skapa kvalitativa möten mellan elever och mellan lärare och elever. Dessa möten för lärande skall möjliggöras

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare

Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare Slutrapport: Pedagogisk tränare för elever och deras lärare 1. Sammanfattning Under projektets pilotstudie påbörjades arbetet med att ta fram en modell för hur undervisningen och handledningen i skolår

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

IT-handlingsplan för Årsunda Skola IT-handlingsplan för Årsunda Skola November 2013 IT-handlingsplan för Årsunda Skola Innehållsförteckning: s.3 Ur LGR 11 Övergripande information Prioriterade arbetsområden läsåret 13-14 s.4 Frågeställning

Läs mer

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd.

Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Ljusdals Kommun Ljusdal 2008-02-01 Peter Lindgren - IT-pedagog Ingrid Nyberg - Speialpedagog Centrala Elevhälsan Skoldatatek - en IT-satsning för elever i behov av särskilt stöd. Skoldatateket ska medverka

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland

En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland 1 2010 10 18 En genomförandeplan för en pilotstudie i Östergötland och Västra Götaland Inledning Målet med pilotstudien som genomförs under två terminer i Kungälv och Linköping är att starta olika processer

Läs mer

Läslust och skrivglädje för alla. om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd

Läslust och skrivglädje för alla. om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd Läslust och skrivglädje för alla om Skoldatatekens arbete för elever i behov av särskilt stöd Hjälpmedelsinstitutet Författare: Ewa Ahrnéll, Barbro Drufva, Ann-Britt Fernandi, Elsy-May Gisterå, Britt Hansson,

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007

Elevenkät IT, 2005-2007. Vt 2007 Elevenkät IT, 5-7 Vt 7 Innehållsförteckning Inledning...3 IKT i Falköpings kommun... 3 ITiS IT i skolan... 3 Framtidens klassrum... 3 PIM... 4 IT-enkät för elever... 4 Syftet med IT-enkäten... 4 Frågorna

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan

Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan -kompletterande studie inför konferensen framtidens lärande är här och nu! Maj 2009 Utredare Torbjörn Skarin Torbjorn.skarin@metamatrix.se Tel: 073-944

Läs mer

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan 2015. Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen 2015 IKT-plan 2015 Abrahamsbergsskolans IKT-grupp 2015-03-30 Innehåll IKT-plan Abrahamsbergsskolan 2015... 2 Vad är IKT och digital kompetens?...

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål

Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål Vision Sunnadalskolan är förstavalet för eleverna i Kungsmarken, Gullaberg och Marieberg. Skolan och fritidshemmet ska erbjuda en trygg

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Pedagogiska cafeér vårterminen 14

Pedagogiska cafeér vårterminen 14 Pedagogiska cafeér vårterminen 14 För ökad måluppfyllelse för barn och elever i Kungsbacka kommun erbjuder Specialpedagogiskt centrum följande innehåll i vårterminens 2014 års pedagogiska caféer Anmälan

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Samarbete leder till läslust

Samarbete leder till läslust Den ena är expert på litteratur, den andra på lässvårigheter. På Mariebergsskolan i Umeå samarbetar specialpedagoger och skolbibliotekarie för att nå fram till eleverna. TEXT ERIKA WERMELING * BILD ALEXANDRA

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Svårt att läsa och skriva

Svårt att läsa och skriva It och appar när läsningen glappar Idor Svensson IKEL Svårt att läsa och skriva Dyslexi = Huvudproblem för barn och vuxna Avkoda = Kunna läsa bokstäver (sätta samman till ord) och ord Kirkegaard Skriva

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Göteborgsregionen GR

Göteborgsregionen GR Göteborgsregionen GR Tretton medlemskommuner 900 000 invånare Omsätter knappt 200 Mkr GR s förbundsstyrelse - regionalpolitiska utbildningsmål Prioriterat område: barn i behov av särskilt stöd GRs verksamhetsidé

Läs mer

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN

KOMPENSATORISKA VERKTYG I SKOLAN inbjudan till konferens i Stockholm den 12-13 mars 2013 TALARE FRÅN Linnéuniversitetet Idor Svensson Docent i psykologi Kalmarsunds Gymnasieförbund Ann-Katrin Wijk Specialpedagog Halmstads kommun Elisabeth

Läs mer

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012

Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs i Örnsköldsvik 2008-2012 Utvecklingsarbetet Skriv & läs har bedrivits i sex år, varav fem (2008-2012) med statliga bidrag för Basfärdigheter Läsa Skriva Räkna. Arbetet har

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

TRELLEBORGS KOMMUN Bildningsnämnden

TRELLEBORGS KOMMUN Bildningsnämnden Kallelse 1 (14) Tid Onsdagen den 24 juni 2015 klockan 16:00 Plats Ärenden Malmrossalen, Hamngatan 9, Trelleborg 104 Upprop 105 Val av justerare, tid och plats för justering samt föredragningslista 106

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun

Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Övergripande riktlinjer och rutiner för elevhälsoarbetet i Hedemora kommun Hedemora 2013-07-29 Hedemora kommun Utbildningsförvaltningen 1 Gemensamma riktlinjer för alla kommunalt drivna skolor Dessa riktlinjer

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor

Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kvalitetsredovisning 2014-2015 Verksamhetsplan 2015-2016 Marlene Frostberg Rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden Samverkan

Läs mer

Dammsdal 2012-2013 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH13-103. Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan

Dammsdal 2012-2013 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL DNR: HH-HOH13-103. Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan Dammsdal DNR: HH-HOH13-103 REDOVISNING AV KVALITETSARBETET I SKOLAN PÅ DAMMSDAL 2012-2013 Dan Forsberg Tf Rektor Dammsdalskolan 1. INLEDNING... 3 1.1 Verksamhetsinriktning... 3 1.2 Autism... 3 1.3 Arbetssätt...

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt 1 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Övergripandemål... 4 4. Delmål... 4 Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor

Läs mer

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun

ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun ASL - Att skriva sig till läsning Ett språkutvecklande arbetssätt för elever på Kungsgårdens skola och på alla skolor i Sandvikens kommun Mona Wiklander Sandvikens kommun Eleverna har var sin dator Uppkopplade

Läs mer

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5

Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter

Läs mer

Slutdatum: 2014-12-31

Slutdatum: 2014-12-31 PROJEKTPLAN 1 (7) 2011-08-20 Projektplan Projektnamn: En dator per elev i Ängelholm Startdatum: 2011-08-20 Slutdatum: 2014-12-31 Kort beskrivning av projektet: Alla elever i Ängelholms kommunala skolor

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03

E-strategin på buf. Tryckt 2009-04-03 E-strategin på buf s strategier och mål för informations- och kommunikationsteknologi i Botkyrkas förskolor och grundskolor. Tryckt 2009-04-03 s e-strategi 1. Vad är det vi vill? 1 Vision 1 Syfte 2 Hur

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning

Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Sex och samlevnad i en modern skola

Sex och samlevnad i en modern skola Processbeskrivning Sex och samlevnad i en modern skola Januari 2004 Per Blanck och Eva Annerås Sex och samlevnad i en modern skola processbeskrivning Inledning Detta är en kortfattad redogörelse för arbetsprocessen

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport

Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport Film och medier i undervisningen och lokal skolutveckling Slutrapport AV-Media Kronoberg Mathias Ahrn Kungsmad Eva-Maria Johnsson Susanna Henningsson Iréne Wirdelöv Per-Håkan Jonestrand Teleborgs Centrum

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Penje Sidan 1 av 5 Diariekod: 611 Barn- och ungdomsnämnden Årlig rapport 3, SKL Matematik PISA 2015 Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer