KVALITETSARBETET LÄSÅRET ÅSEBRO SKOLA

Transkript

1 KVALITETSARBETET LÄSÅRET ÅSEBRO SKOLA FÖLJA UPP Resultat och måluppfyllelse... -Vilka är våra resultat och hur ser vår måluppfyllelse ut? ÄMNESPROV/OMDÖMEN VAD HAR GÅTT BRA? Ämnesprov Svenska år 3 Läsa berättande texter och textsamtal Ämnesprov Matematik År 3 Ämnesprov Svenska år 6 Ämnesprov No år 6 Bild år 6 Engelska år 6 So år 6 Idrott år 1 Musik år 6 VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Ämnesprov Svenska år 3 Läsa faktatexter, Skriva berättelser och faktatexter. Ämnesprov Matematik år 3 Mäta, Jämföra och Uppskatta Ämnesprov Matematik år 6 Ämnesprov So år 6 No år 5 Engelska år 5 So år 5 Svenska år 5 BRUK VAD HAR GÅTT BRA? Vi diskuterar vad som är viktigt kunskap i dag och i framtiden. Vi integrerar kunskaper i sina olika kunskapsformer i undervisningen för att skapa ett lärande som bildar en helhet. Vi utformar undervisningen så att eleverna är medvetna om olika strategier för att lära. Vi bemöter eleverna med respekt för deras person och arbete. Vi samverkar med varandra för att göra skolan till en miljö för utveckling och lärande. Vi har ett elevfokuserat arbetssätt. Vi diskuterar hur vi ska göra för att undervisningen ska stimulera elevernas lust att lära. Vi arbetar med vårt förhållningssätt för att klimatet på ska präglas av förtroendefulla och öppna relationer. Vi har ett tillitsfullt klimat som präglas av öppenhet och nyfikenhet och där vi diskuterar och omprövar vårt sätt att jobba. Vi jobbar för att få ett positivt och uppmuntrande klimat för lärandet. Vi genomför arbetet så att eleverna upplever att kunskap är meningsfull.

2 Vi ger eleverna möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende könstillhörighet. Vi använder läromedel och andra hjälpmedel som en del i anpassningen av undervisningen. Vi har kompetens att genomföra och anpassa undervisningen med hjälp av de hjälpmedel som elever använder utifrån sina behov. Vi samtalar med elev och vårdnadshavare samt anmäler till rektor om vi ser tecken på behov av särskilt stöd. Vi utformar undervisningen så att det blir en balans mellan genomgångar, diskussioner, enskilt arbete och samarbete för att skapa förutsättningar för lärande. Vi samordnar planeringen av undervisningen så att arbetsbelastningen blir rimlig för eleverna. Vi låter eleverna lära och arbeta både självständigt och i grupp. Vi låter alla eleverna prova och tillägna sig kunskaper samt utveckla olika uttrycksformer. Vi utformar undervisningen så att eleverna successivt får ökat ansvar. Vi ger eleverna möjlighet att använda modern teknik som ett verktyg för lärande. Vi använder summativa bedömningar även formativt för att utvärdera och utveckla undervisning och lärandets hos eleverna. Vi utformar utvecklingssamtalen så att alla deltagande parter är lika viktiga. Utvecklingssamtalen grundas på elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Vi har fungerande rutiner för att uppmärksamma om en elev är i behov av särskilt stöd. Rutiner finns för samarbetet mellan elevhälsa och personal. Vi utgår från elevens behov. Vi analyserar elevernas kunskaper och får ett bra underlag för att kunna göra rätt bedömning hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Integrera jämställdhet naturligt i planering och undervisning. Utforma undervisningen så att eleverna får använda sig av ett kritiskt tänkande. Koppla elevernas föreställningar till vetenskaplig grund. Fungerande rutiner och former för samarbete mellan förskoleklass, skola och fritids. Organisera och genomföra undervisning för att kunna göra val av yrkesinriktning Vi tar reda på vad varje elev kan och utgår från det när vi planerar undervisningen Sätta samman elevgrupper för goda kamrateffekter och där lärarnas förväntningar kan bli höga. Vi låter eleverna påverka undervisningens innehåll och utformning. Synliggöra kopplingen mellan mål för undervisningen och hur eleven ska komma vidare mot målen. Använda bedömningar för att stimulera lärandet. Ge eleverna former och struktur för att själva kunna bedöma och utveckla sina arbeten. Utveckla elevernas förmåga att bedöma sina resultat. Diskutera och utveckla utvecklingssamtalen för en likvärdig bedömning. Utforma utvecklingssamtal så att eleven tar större ansvar. Utforma de skriftliga omdömena så att eleven och vårdnadshavare får information om kunskapsutveckling kopplat till kunskapskrav. Använda olika bedömningsformer för att kunna visa sina kunskaper på olika sätt. ELEVENKÄT VAD HAR GÅTT BRA? Jag är nöjd med mitt utvecklingssamtal. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Jag trivs i skolan. Jag känner mig trygg i skolan. VAD BEHÖVER UTVECKLAS? Jag upplever att det är arbetsro på lektionerna. Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig.

3 Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. ANALYSERA Bedöma utvecklingsbehov -Vad beror det på? -Vilka orsaker förklarar resultaten och måluppfyllelsen? ÄMNESPROV/OMDÖMEN DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Ämnesprov Svenska år 3 Läsa berättande texter och textsamtal Har lagt tid på de väsentliga delarna i ämnet. Lagt stort fokus på läsförståelse. Ämnesprov Matematik År 3 Har arbetat på ett varierat sätt där bilder varit en stor del. Alla sinnen har använts för att få så bra förståelse så möjligt. Arbetat med olika material. Repetition regelbundet för att se att de olika delarna befästs. Ämnesprov Svenska år 6 Har arbetat mycket med läsförståelse och berättande texter. Tittat på och jämfört hur olika texter är uppbyggda. Ämnesprov No år 6 Vi har lagt stor vikt vid läsförståelsen i ämnet för att få förståelse för de begrepp och områden som berörts. Bild år 6 Har arbetat mycket med att följa instruktioner. Har gett tydlig och konkret feedback och information kring vad som behöver utvecklas. Har arbetat mycket tematiskt och varierat. Engelska år 6 Det har varit mycket naturliga diskussioner på engelska kring vardagsnära händelser och situationer. Både lärare och elever har tvingats att prata mycket engelska. Vi har lekt in kunskaperna och arbetat mycket praktiskt. Hade en bra språklig grund grammatiskt. Matematik år 6 Bra struktur. Tydliga förväntningar. Mycket samtal i form av problemlösning och matematiska diskussioner. So år 6 Har arbetat mycket med att följa instruktioner. Har haft mycket grupparbeten där eleverna tvingats till samarbete kring olika arbetsområden. Haft en bra tydlighet i vad som ska bedömas. Delade upp och arbetade med varje enskilt So-ämne var för sig. Idrott år 1 Aktiva och motoriskt starka elever. Musik år 6 Tydliga och höga förväntningar. Tydliga betygskriterier.

4 DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Ämnesprov Svenska år 3 Läsa faktatexter, Skriva berättelser och faktatexter. Tydliggöra skillnader mellan olika texter. Stödord Strukturen i skrivandet. Ämnesprov Matematik år 3 Mäta, Jämföra och Uppskatta Läsförståelsen Begrepp Räknesagor Ämnesprov engelska år 6 Lyssnaövningen var otydlig och gick fort. Ämnesprov matematik år 6 Visa resonemang och uträkningar. Ämnesprov religion år 6 Den samiska religionen. Asatron No år 6 Begrepp och djupare förståelse. No år 5 Delar av baskunskaperna saknades vilket gjorde att nivån på lärandet lades för högt. Begrepp och förståelse. Engelska år 5 Delar av baskunskaperna saknades vilket gjorde att nivån på lärandet lades för högt. So år 5 Resonera och motivera sina svar. Svenska år 5 Delar av baskunskaperna saknades vilket gjorde att nivån på lärandet lades för högt. BRUK DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Vi diskuterar vad som är viktigt kunskap samt skapar ett lärande som bildar en helhet. Detta genom att arbeta mycket tematiskt och ämnesintegrerat där vi väver in olika ämnen och arbetsformer. Vi ger eleverna olika verktyg och är medvetna om att alla har olika strategier och lär på olika sätt. Vi har ett trevligt bemötande där vi bemöter och ser alla elever för den de är. Vi är en liten skola där alla känner alla. Vi har en likvärdig elevsyn samt pedagogisk grundsyn. Vi är ett litet och sammansvetsat arbetslag där personalen samverkar med varandra. Vi pratar och har bra diskussioner med rak kommunikation samt högt till tak. I skolarbetet är det en samverkan mellan olika elevgrupper samt en genomtänkt fadderverksamhet. Detta tillsammans skapar en god miljö för utveckling och lärande. När vi planerar och genomför undervisningen samt väljer arbetssätt har vi ett elevperspektiv. Vi pratar regelbundet om eleverna och utgår från elevernas förutsättningar och behov. Behöver någon elev extra stöd lyfter vi dem på våra elevvårdskonferenser. Vi har höga krav och förväntningar samt diskuterar hur vi ska göra för att undervisningen ska stimulera elevernas lust att lära. Vi visar att vi tror på att eleverna kan. Vi arbetar med vårt förhållningssätt för att klimatet på skolan ska präglas av förtroendefulla och öppna relationer där vi visar och tror på att alla elever kan. Vi anpassar undervisningen utifrån elevernas intresse och visar på olika vägar att lära. På våra pedagogiska konferenser diskuterar samt omprövar vi vårt sätt att arbeta med eleverna. Vi har gemensamma teman där vi samverkar och tar del av varandras arbeten. Vi har ett positivt klimat för elevernas lärande. Vi startar dagen och lektionerna positivt och möter eleverna där de är. Vi visar på att skolan är en rolig plats att vara på och att där fel och misstag är tillåtna. Då vi löser konflikter som uppstår försöker vi göra det på ett positivt sätt så att de berörda känner sig sedda och lyssnade på.

5 Vi genomför skolarbetet så att eleverna upplever att kunskap är meningsfull genom att göra roliga aktiviteter för att befästa kunskaperna. Vårt arbetssätt utgår från att regelbundet koppla teorin till praktik. Vi ger eleverna möjligheter att pröva och utveckla sina förmågor och intressen oberoende könstillhörighet. Alla får lika stor chans att lyckas oberoende kön. Vi har god kompetens att genomföra och anpassa undervisningen med hjälp av olika hjälpmedel. Vi använder olika läromedel och verktyg för att anpassa och individualisera undervisningen. Vi samtalar alltid med elev och vårdnadshavare samt anmäler till rektor om vi ser tecken på behov av särskilt stöd. Vi har ett varierat arbetssätt där vi utformar undervisningen så att det blir en balans mellan genomgångar, diskussioner, enskilt arbete och samarbete. Varje lärare följer sin grupp i stort sett alla ämnen. Detta underlättar för att se hur arbetsbelastningen ser ut för eleverna. Vi har ett varierat arbetssätt där eleverna lär genom att arbeta både självständigt och i grupp. Vi låter alla elever använda och utveckla olika uttrycksformer. Vi ändrar och utvecklar våra arbetsformer utifrån aktuella behov. Undervisningen utformas så att eleverna får ökat ansvar ju äldre de blir. De får själva ta ansvar för att vidarebefordra information. Detta startar redan när de börjar men ökar ju äldre eleverna blir. Vi curlar inte utan alla behöver ta ansvar för sitt. Vi har goda förutsättningar att ge eleverna möjlighet att använda modern teknik som ett verktyg för lärande. Detta då vi satsat så att alla elever har varsin ipad. Vi använder även projektorn regelbundet i undervisningen. Vi arbetar fram LPP:er där vi visar på arbetsområdet. För att utvärdera elevernas kunskaper använder vi matriser samt olika summativa bedömningar som verktyg. Sedan använder vi informationen formativt för att utvärdera och utveckla undervisning och lärandet. Vi har börjat utforma utvecklingssamtalen så att alla parter är lika viktiga. Eleven är huvudpersonen och håller själv i sitt samtal. Utvecklingssamtalen har fokus på elevens utveckling i förhållande till läroplanen. Vi har fungerande rutiner för att uppmärksamma om en elev är i behov av särskilt stöd. Det finns tydliga rutiner för samarbetet mellan elevhälsa och personal genom handlingsplaner och elevvårdskonferenser. Det finns bra arbetsformer kring bedömningen av elevernas kunskaper. Vi analyserar elevernas kunskaper genom ämnesprov, omdömen, läsutvecklingsscheman, utvärderingar, checklistor och matriser för att se hur de ligger till i förhållande till kunskapskraven. DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Vi integrerar jämställdhet naturligt i vårt arbete men inte medvetet. Vi tänker inte kön utan att alla måste delta oavsett tillhörighet. Utveckla utformandet av undervisningen så att eleverna får använda sig av ett kritiskt tänkande. Vi behöver ifrågasätta och utmana elevernas svar och låta dem utveckla och resonera vidare. Vi behöver utveckla och bli bättre på att synliggöra och tydliggöra det vi gör och koppla detta till vetenskapen. Rutiner och samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritids behöver utvecklas. Det blir lätt kommunikationsmissar. Samarbetet mellan fritids och skola kan även utvecklas genom att man har gemensamma teman som man arbetar med utifrån varje verksamhets kompetenser och förutsättningar. Det är svårt att organisera och genomföra undervisning så att eleverna kan känna att de kan välja för framtida yrke. Det känns svårt att få dem medvetna att de kan påverka och göra val i tidiga skolåldrar. Vi behöver utveckla formerna för att ta reda på vad varje elev kan och utgå från det när vi planerar undervisningen. Vid sammansättningar av elevgrupper sker inte ett medvetet tänk kring hur resultatet blir. Vi har små elevgrupper på skolan vilket gör det svårt att sätta samman bra grupper i gruppen för goda effekter.

6 Vi har till största delen lärarstyrd undervisning där läraren förbereder och genomför lektionen. Vi behöver i mycket större utsträckning låta eleverna vara med och påverka undervisningens innehåll och utformning. Vi synliggör inte målen för undervisningen tillräckligt för att eleven själv ska kunna se och arbeta vidare mot målen. Vi behöver visa målen för varje enskild lektion och sedan knyta ihop påsen när lektionen är slut för att se resultaten. Bedömningar används för läraren att se hur eleverna ligger till. Detta behöver vidareutvecklas så att även eleverna tydligt kan se detta för att stimulera lärandet. Vi behöver utveckla former för att eleverna själva ska kunna bedöma och utveckla sina arbeten och resultat. Vi genomför utvecklingssamtalen men behöver diskutera med varandra hur man gör så att det blir ett likvärdigt upplägg. Detsamma gäller bedömning. En del elevgrupper har provat på att eleven tar större ansvar för utvecklingssamtalen. Vi behöver utveckla detta så att fler elevgrupper gör det. Vi har en bra och tydlig mall där vårdnadshavare får information om kunskapsutvecklingen kopplat till kunskapskrav. Mallen saknar dock information kring läroplanens mål i kapitel 2 där det sociala tas upp. Behöver utveckla former för hur vi delger den informationen. Vi varierar bedömningsformerna mellan olika arbetsområden och ämnen. Vi behöver utveckla att ge eleverna möjlighet att visa sina kunskaper inom ett och samma arbetsområde/ämne på olika sätt för att få flera chanser och möjligheter att visa sina kunskaper. ELEVENKÄT DETTA ÄR BRA - VARFÖR? Jag är nöjd med mitt utvecklingssamtal. Eleverna vet vad som förväntas av dem och är förberedda på vad samtalet ska handla om. Eleverna upplever att det är en positiv stund där elev, lärare och vårdnadshavare möts tillsammans och pratar. Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen. Vi har höga förväntningar och visar att vi tror på alla elever och blickar framåt. Jag trivs i skolan. Vi känner alla elever och ser varje elev varje dag. Vi har ett positivt klimat för elevernas lärande. Jag känner mig trygg i skolan. Vi har bra arbetsformer för vår fadderverksamhet där äldre elever tar hand om yngre. På de gemensamma rasterna möts alla elever oavsett ålder. Vi skapar tillfällen regelbundet där de yngre eleverna känner trygghet med de äldre. Det finns alltid många vuxna ute under rasttid samt vid matstunden. DETTA BEHÖVER UTVECKLAS - VARFÖR? Jag upplever att det är arbetsro på lektionerna. Svårt att förstå vad begreppet arbetsro innebär och står för. Viktigt att alla ser att man är en del i det och ta ansvar för det. Skolarbetet gör mig så nyfiken så jag får lust att lära mig mer. Vi har en ganska traditionell och enformig undervisning. Begränsad omvärldsuppfattning påverkar lusten och nyttan med lärandet. Elevrådet arbetar med frågor som är viktiga för mig. Eleverna har föreställningen att de beslut som tas på klassråd och elevråd ska genomföras som man själv tycker och vill. Har svårt att ta hänsyn till att det är fler som ska vara med i processen. Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Vi berättar inte för eleverna tillräckligt tydligt så att alla elever förstår. Vi försäkrar oss inte om att alla förstått. PLANERA OCH GENOMFÖRA -Vilka åtgärder och utvecklingsinsatser krävs? -Hur ska det organiseras och genomföras? -Vilka metoder och arbetssätt ska vi använda?

7 ÄMNESPROV/OMDÖMEN AKTIVITET NÄR? VEM? Utveckla elevernas strategier i läsförståelsen för alla ämnen. Läsa och arbeta med olika typer av texter och sedan göra olika typer av arbetsuppgifter med frågor. Använda metoden och studiehandledningen i läsförståelse En läsande klass för att hitta bra lässtrategier. Ha mycket textsamtal om innehåll och svåra ord för att få större ordförståelse. Arbeta med faktatexter både genom att läsa men även att skriva. Använda stödord som hjälp. Prata ord och begrepp samt resonera i matematikämnet. Arbeta med den samiska religionen. Intensivare perioder. Vid högläsning. Intensivare perioder. F-2 i temaperioder År 3-6 i det dagliga arbetet. Under matematiklektionerna. Vid temaarbete kring Sverige. Ämnesansvarig för matematikämnet. Ämnesansvariga för Soämnet i år 3-6. BRUK

8 AKTIVITET NÄR? VEM? Ha tydligare mål för eleverna. Tala om vilka mål som gäller inför varje nytt arbetsområde och vilka förväntningar vi har på eleverna. Detta ska du kunna! när vi är klara. Sätta upp tydliga och konkreta mål för lektionen som sedan utvärderas. Viktigt att arbeta både långsiktigt och kortsiktigt. Utveckla former för att ta del av och bli medvetna om elevernas förkunskaper. Utifrån matriser och checklistor synliggöra lärandet för både elever och personal. Utarbeta former och rutiner för att få eleverna att arbeta med mer självskattning och även kamratbedömning. Utveckla Pretest så att det blir en naturlig del i undervisningen och alla ämnen. Detta ska ske kontinuerligt samt vid uppstarten av nya områden. Vi genomför utvecklingssamtal regelbundet men behöver diskutera med varandra hur man gör. Detta för att få tips och idéer så att det blir ett mer likvärdigt upplägg. Utforma utvecklingssamtalen så att eleven får större delaktighet och insikt kring sina kunskaper. Gemensam uppstart vid början av Vt 15. Gemensam uppstart vid början av Vt 15. Gemensam uppstart vid början av Vt 15. Arbetslagskonferensen den 13/1. Arbetslagskonferensen den 13/1. Behöver utveckla former Arbetslagskonferensen

9 för hur vi delger kapitel 2 kring normer och värden. den 11/11. ELEVENKÄT AKTIVITET NÄR? VEM? Arbeta med vad begreppet arbetsro står för. Göra ett pretest och utvärdering med skalfrågor där eleverna får ta ställning till begreppet och innehållet. Ha ett varierat arbetssätt. Vi diskuterar vid pedagogiska konferenser och provar på nya arbetsmetoder. Vi använder Skelleftetekniken som arbetssätt. Förbereda och skapa förförståelse för eleverna. Sätta upp tydliga mål för lektioners innehåll. Använda omvända hemuppgifter för att förbereda eleverna på det som väntar. Göra pretest för att ta del av elevernas förkunskaper samt ge eleverna möjlighet att få reda på vad de ska kunna. Arbeta med demokrati och värdegrund regelbundet. Lyfta och arbeta med kapitel 2 kring normer och värden med elevgrupperna. Detta sker även regelbundet på klassråd och elevråd. November December 2014 Frågor klara 4/11 Schemalagt en lektion per vecka. Vid klassråd och Elevråd. Louise gör frågorna. Ansvarig för konferensen. Ämnesansvarig för noämnet och teknik.

10 Utveckling innebär förändring Nya arbetssätt, nya förhållningssätt och nya inriktningar måste få genomslag och bli en del av det vardagliga arbetet. Förändringen är genomförd när det nya inte uppfattas som nytt, utan som en rutin som avspeglar hur man brukar göra.