Strokediagnostisering på Akutrummet Är standardiserade scheman användbara i strokediagnostieringen samt anamnestagandet?
|
|
- Lisbeth Åkesson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strokediagnostisering på Akutrummet Är standardiserade scheman användbara i strokediagnostieringen samt anamnestagandet? Läkarkandidat: Alexandra Schmidt, Uppsala universitet Handledare: Erik Lundström, neurolog, Akademiska sjukhuset Antal ord 3 361: Antal sidor: 19 5 p projektarbete inom ramen för läkarprogrammet, maj 2006
2 Sammanfattning Stroke drabbar i Sverige årligen ca personer. Man räknar med att ytterligare ca patienter söker akutmottagningen med strokeliknande symtom. För adekvat behandling av stroke såväl som tillstånd som kan likna ett akut strokeinsjuknande är en snabb diagnos av stor betydelse. Strokediagnostieringsschemat The Recognition of Stroke in the Emergency Room (ROSIER) har utvecklats av The Freeman Hospital Stroke Service i England för läkare på akuten. ROSIER har en mycket god sensitivitet och specificitet för strokediagnostieringen. Syftet med projektarbetet är att undersöka om läkare verksamma på Akademiska sjukhuset i Uppsala tycker att ROSIER samt en checklista för anamnestagandet av en patient med misstänkt stroke skulle vara användbart i deras arbete på akutmottagningen. Projektarbetet har också som mål att undersöka om det föreligger ett behov av utbildningstillfällen i strokediagnostisering. Projektet är en enkätstudie som omfattar totalt 35 läkare (15 ST-läkare, 9 underläkare och 11 ATläkare) alla verksamma vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inom Akut- och Rehabiliteringsdivisionen. Studien visar att det finns ett behov av och en vilja bland dessa läkare att använda standardiserade scheman i diagnostiseringen av stroke samt i ställandet av anamnesfrågor till patienter med misstänkt stroke. Enkätsvaren indikerar också att utbildning i strokediagnostisering är nödvändig. 2
3 Innehållsförteckning 1 Inledning Metod Resultat Diskussion Referenser Bilaga ROSIER samt Checklista för anamnes Bilaga Enkätfrågor till läkare Bilaga Engelska versionen av ROSIER...16 Bilaga Beskrivning av deltagare i studien Bilaga Användbarheten av ROSIER Användbarheten av Checklista för anamnes Användandet av strokediagnostiseringsinstrumenten om de fanns tillgängliga på akuten...18 Bilaga Säkerheten i att ställa diagnoserna neglekt, homonym hemianopsi och hjärnstamssymtom
4 1 Inledning Stroke är en av Sveriges folksjukdomar och drabbar ca personer årligen. Antalet personer som insjuknar i stroke beräknas dessutom att öka betydligt framöver då andelen äldre i landet ökar [1]. Utöver dessa personer med fastställd stroke, räknar man med att ytterligare patienter [2] söker akutmottagningen med strokeliknande symtom. Akademiska sjukhuset i Uppsala har ett upptagningsområde på personer och behandlar ca 650 personer årligen för stroke. De allra flesta av dessa, cirka 90 %, kommer till Akademiska sjukhuset via akutmottagningen. Ungefär var tionde patient insjuknar i stroke på sjukhuset i samband med behandling av annan sjukdom [3]. Det är viktigt för patienter med misstänkt stroke att få en snabb diagnos för adekvat behandling. Trombolysbehandling ger strokepatienter som insjuknar i hjärninfarkt (vilket är 85 % av strokepatienterna) möjlighet till en tidig rekanalisering innan en irreversibel hjärnskada är etablerad [1, 4]. Dessutom är det viktigt att tidigt kunna identifiera patienter med tillstånd som kan likna ett akut strokeinsjuknande, så att rätt behandling snabbt kan sättas in på dessa. Dessa tillstånd är framförallt krampanfall, synkope, sepsis och migrän som tillsammans utgör ca 63 % av alla strokeimitationer [5]. The Freeman Hospital Stroke Service i England har utvecklat ett stroke diagnostiseringsschema för läkare på akuten, The Recognition of Stroke in the Emergency Room (ROSIER) [5]. ROSIER utarbetades i en förstudie under perioden augusti 2001 till juli 2002 då data samlades in från 343 patienter som inkom till akutmottagningen med misstänkt transitorisk ischemisk attack (TIA) eller stroke. Även om data samlades in från alla patienter med subaraknoidalblödning under förstudien exkluderades data från dessa fall i den slutgiltiga ROSIER då symtom mellan en subaraknoidalblödning skiljer sig markant från en ischemisk stroke och en intracerebral blödning. Totalt hade 159 patienter stroke, 17 patienter hade en TIA och 167 patienter hade andra sjukdomstillstånd som liknade ett akut strokeinsjuknande. ROSIER evaluerades på alla patienter med misstänkt stroke som sökte på sjukhusets akutmottagning under perioden november 2002 till juli 2003, totalt 160 patienter. ROSIER har en mycket god sensitivitet (93 %), specificitet (83 %), positivt prediktionsvärde (90 %) samt negativt prediktionsvärde (88 %) för stokediagnostiseringen. Jämfört med Cincinnati Prehospital Stroke Scale (CPSS) som bygger på en förenklad NIH Stroke Skala (NIHSS),
5 Face Arm Speech Test ( FAST) som evaluerar ansikts- och armsvaghet samt språksvårigheter och Los Angeles Prehospital Stroke Screen (LAPSS) som bedömer fyra historiska data, blodglukosvärdet och ensidig muskelsvaghet har ROSIER den högsta sensitiviteten [6]. Syftet med projektarbetet var att: 1) Undersöka om ST-läkare, underläkare och AT-läkare verksamma på Akademiska sjukhuset i Uppsala tyckte att ROSIER skulle vara användbart i deras arbete på akutmottagningen. 2) Utveckla en checklista för att få en fylligare anamnes vid misstänkt stroke som samma grupp av läkare skulle bedöma användbarheten av. 3) Undersöka hur säkra denna grupp av läkare tyckte de var på att bedöma neglekt, homonym hemianopsi samt hjärnstamssymtom med tanke på framtida utbildningsdagar för läkare under utbildning. 4) Jämföra om det är någon skillnad mellan hur gruppen ST- och underläkare svarar jämfört med hur AT-läkare svarade. 5
6 2 Metod Akut handläggning av stroke sköts på Akademiska sjukhuset inom Akut- och Rehabiliteringsdivisionen. Akutmottagningen, akutvårdsavdelningen, allmän internmedicin samt strokeavdelningen ingår i Akut- och Rehabiliteringsdivisionen [7]. På de nämnda avdelningarna var under perioden 24/4-14/5 2006, 16 ST-läkare, 9 underläkare samt 7 AT-läkare i tjänst. Dessa läkare jobbar alla i perioder på akutmottagningen. Dessutom inkluderades 4 AT-läkare som var i tjänst på Akademiska sjukhuset (andra divisioner) då de deltog i ett stroke-seminarium för AT-läkare den 7/ Projektet var således en enkätstudie som totalt omfattade 36 läkare på Akademiska Sjukhuset. Av de 36 tillfrågade läkarna besvarade 35 enkäten (15 ST-läkare, 9 underläkare och 11 ATläkare). Gruppen ST-läkare och underläkare sammanfördes till en grupp, medan AT-läkarna utgjorde den andra gruppen. Motivet med denna indelning var att spegla kunskapsskillnad i de två grupperna. Gruppen ST-läkare och underläkare består således av 24 läkare. I studien presenterades läkarna för projektets bakgrund och syfte. De bads studera strokediagnostieringsinstrumenten ROSIER samt Checklista för anamnes, som tar upp de viktigaste punkterna i en strokeanamnes (bilaga 1) och därefter att fylla i en enkät (bilaga 2). Översättningen från den engelska versionen av ROSIER (bilaga 3) till den svenska har gjorts av Schmidt & Lundström I den svenska versionen av ROSIER har kompletteras med om den nytillkomna svagheten eller syndefekten är höger- eller vänstersidig. Följande variabler studerades: typ av läkare, användbarheten av ROSIER, användbarheten av Checklistan för anamnes, utnyttjandet av ROSIER och Checklistan för anamnes som de fanns tillgängliga på akuten. De tre sistnämnda variablerna har bedömts enligt Lickertskalan, då 1 är lägst och 5 högst värde. Läkarna bads dessutom att skatta hur säkra de var på att ställa diagnoserna neglekt, homonym hemianopsi samt hjärnstamssymtom enligt Lickertskalan. Eventuella kommentarer kunde också lämnas i enkäten (bilaga 2). Majoriteten av läkarna kontaktades personligen när de var i tjänst (29 läkare) eller när de deltog i stroke-seminariet för AT-läkare (4 läkare). 3 läkare kontaktades via brev, då de antingen arbetade 6
7 nattpass (1 läkare), var på forskningsperiod (1 läkare) eller som inte kunde nås på avdelningen (1 läkare). Vanlig deskriptiv statistik har utfördes i Excel. Vid icke-parametriska variabler utfördes chi-2 i statistikprogrammet GraphPad Prism 4.0 (GraphPad Software, Inc., San Diego, CA, USA). P-värden <0,05 har räknats som signifikanta. 3 Resultat Deltagande i studien Av 36 tillfrågade läkare besvarade 35 enkäten, dvs. svarsfrekvensen var 97 %. 7
8 Av de 35 läkarna (21 män och 14 kvinnor) som besvarade enkäten var 15 ST-läkare (10 män och 5 kvinnor), 9 underläkare (5 män och 4 kvinnor) samt 11 AT-läkare (6 män och 5 kvinnor), se tabell Ι (bilaga 4). Strokediagnos på akutrummet som hjälpmedel i diagnostiseringen Av den totala gruppen intervjuade läkare tyckte 46 % att ROSIER skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp vid stokediagnostiseringen, 34 % att den skulle var till delvis hjälp och 20 % att den skulle vara till liten eller ingen hjälp. Av gruppen ST-läkare och underläkare tyckte 46 % att ROSIER skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp vid stokediagnostiseringen, 33 % att den skulle var till delvis hjälp och 21 % att den skulle vara till liten eller ingen hjälp. Av gruppen AT-läkare tyckte 46 % att ROSIER skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp vid stokediagnostiseringen, 36 % att den skulle var till delvis hjälp och 18 % att den skulle vara till liten eller ingen hjälp, se diagram Ι (bilaga 5). Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de tycker att ROSIER skulle vara till hjälp vid stokediagnostiseringen eller inte. Checklista för anamnes som hjälpmedel i strokeanamnesen Av den totala gruppen intervjuade läkare tyckte 71 % att instrumentet Checklista för anamnes skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp att ställa de viktiga frågorna i en strokeanamnes, 14 % att den skulle var till delvis hjälp och 14 % att den skulle vara till liten eller ingen hjälp. Av gruppen ST-läkare och underläkare tyckte 67 % att instrumentet Checklista för anamnes skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp att ställa de viktiga frågorna i en strokeanamnes, 17 % att den skulle var till delvis hjälp och 17 % att den skulle vara till liten eller ingen hjälp. Av gruppen AT-läkare tyckte 82% att instrumentet Checklista för anamnes skulle vara till hjälp eller till mycket hjälp att ställa de viktiga frågorna i en strokeanamnes, 9% att den skulle var till delvis hjälp och 9% att den skulle vara till liten eller ingen hjälp, se diagram ΙΙ (bilaga 5). Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de tycker att Checklista för anamnes skulle vara till hjälp vid stokediagnostiseringen eller inte. Användandet av strokediagnostiseringsinstrumenten om de fanns tillgängliga på akuten 8
9 Av den totala gruppen intervjuade läkare skulle 43 % använda eller helt säkert använda ROSIER och Checklista för anamnes, 43 % skulle delvis använda dem och 14 % skulle troligen inte eller helt säkert inte använda dem om de fanns tillgängliga på akuten. Av gruppen ST-läkare och underläkare skulle 33 % använda eller helt säkert använda ROSIER och Checklista för anamnes, 46 % skulle delvis använda dem och 21 % skulle troligen inte eller helt säkert inte använda dem om de fanns tillgängliga på akuten. Av gruppen AT-läkare skulle 64 % använda eller helt säkert använda ROSIER och Checklista för anamnes, 36 % skulle delvis använda dem och 0 % skulle troligen inte eller helt säkert inte använda dem om de fanns tillgängliga på akuten, se diagram ΙΙΙ (bilaga 5). Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de skulle använda ROSIER samt Checklista för anamnes om de fanns tillgängliga på akuten. Säkerheten i att ställa diagnosen neglekt Av den totala gruppen intervjuade läkare tyckte 34 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen neglekt, 37 % att de är delvis säkra och 29 % att de är osäkra eller inte alls säkra. Av gruppen ST-läkare och underläkare tyckte 42 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen neglekt, 33 % att de är delvis säkra och 25 % att de är osäkra eller inte alls säkra. Av gruppen AT-läkare tyckte 18 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen neglekt, 46 % att de är delvis säkra och 36 % att de är osäkra eller inte alls säkra, se tabell ΙΙ (bilaga 6). Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de kände sig säkra eller osäkra att ställa diagnosen neglekt. Säkerheten i att ställa diagnosen homonym hemianopsi Av den totala gruppen intervjuade läkare tyckte 46 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen homonym hemianopsi, 23 % att de är delvis säkra och 31 % att de är osäkra eller inte alls säkra. Av gruppen ST-läkare och underläkare tyckte 54 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen homonym hemianopsi, 21 % att de är delvis säkra och 25 % att de är osäkra eller inte alls säkra. Av gruppen AT-läkare tyckte 27 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen homonym hemianopsi, 27 % att de är delvis säkra och 46 % att de är osäkra eller inte alls säkra, se tabell ΙΙ (bilaga 6). 9
10 Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de kände sig säkra eller osäkra att ställa diagnosen homonym hemianopsi. Säkerheten i att ställa diagnosen hjärnstamssymtom Av den totala gruppen intervjuade läkare tyckte 11 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen hjärnstamssymtom, 51 % att de är delvis säkra och 37 % att de är osäkra eller inte alls säkra.. Av gruppen ST-läkare och underläkare tyckte 8 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen hjärnstamssymtom, 58 % att de är delvis säkra och 33 % att de är osäkra eller inte alls säkra. Av gruppen AT-läkare tyckte 18 % att de är säkra eller helt säkra att ställa diagnosen hjärnstamssymtom, 36 % att de är delvis säkra och 46 % att de är osäkra eller inte alls säkra, se tabell ΙΙ (bilaga 6). Det var inte någon skillnad mellan gruppen ST-läkare/underläkare och gruppen AT-läkare gällande om de kände sig säkra eller osäkra att ställa diagnosen hjärnstamssymtom. Kommentarer i enkäten 13 läkare (9 ST-läkare/underläkare och 4 AT-läkare) har lämnat skriftliga kommentarer i anslutning till enkäten. Vissa kommentarer framgår av svaren givna i de specifika frågorna, och redovisas därför här inte ytterligare. Utöver dessa kommentarer framkom följande synpunkter: tillgängligheten för dessa typer av scheman på akuten dvs. vart man ska hitta dem, att Räddahjärnanschemat borde ingå på samma papper som dessa scheman, komplettera checklistan för anamnes med frågor om: alkohol, sensibiliseringsstörning, tidigare afasi och pareser, samt oklarhet i hur man ska fylla i ROSIER vid dubbelsidig svaghet i armar och ben. 10
11 4 Diskussion Denna studie visar att det finns ett behov av och en vilja bland ST-läkare, underläkare och ATläkare verksamma på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala att använda standardiserade scheman i diagnostiseringen av stroke samt i ställandet av anamnesfrågor till patienter med misstänkt stroke. Cirka hälften av de tillfrågade tyckte att de skulle vara hjälpta eller mycket hjälpta av ROSIER. Därutöver tyckte ca en tredjedel att de skulle vara delvis hjälpta av instrumentet. Detta innebär att 80 % skulle vara något, lite eller mycket hjälpta av ett standardiserat schema för att diagnostisera stroke. Det finns ingen skillnad mellan de två grupperna ST-läkare och underläkare respektive gruppen AT-läkare gällande denna punkt. Av de tillfrågade tycker 71 % att de skulle vara hjälpta eller mycket hjälpta och 14 % att de skulle vara delvis hjälpta av Checklista för anamnes. Detta innebär att endast ca 1 av 10 läkare under utbildning inte tyckte att en checklista vid anamnestagningen skulle vara en hjälp med att få med de väsentligaste punkterna vid en misstänkt stroke. Svaren skilde sig åt i frågan om huruvida man skulle använda ROSIER och Checklista för anamnes om de fanns tillgängliga på akuten. 64 % av AT-läkarna svarade att de helt säkert använda schemana. Endast en tredjedel av gruppen ST-läkare och underläkare trodde sig helt säkert använda dessa scheman i någon större utsträckning om de fanns tillgängliga på akuten. Möjligtvis skulle det behövas göras en studie då alla läkare på akuten under en period alltid använde de standardiserade schemana, och att man efter denna period studerade om det inneburit någon skillnad i strokediagnostiserigen. Enkätfrågorna gällande diagnostiseringen av neglekt, homonym hemianopsi och hjärnstamssymtom visar att det finns en osäkerhet i båda grupperna, men framförallt bland AT-läkarna i att ställa nämnda diagnoser. Enkätstudien samt muntliga kommentarer från läkarna som ingick i undersökningen ger uttryck för att det finns ett behov av utbildningstillfällen i ämnet. 11
12 5. Referenser [1] Asplund K, Kärvinge C. Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård Artikelnr [2] Hand PJ, Kwan J, Lindley RI, Dennis MS, Wardlaw JM. Distinguishing between stroke and mimic at the bedside: the brain attack study. Stroke 2006;37(3): [3] Lundström E, Andersson P, Gustavsson L, Terént A.»Rädda hjärnan«- nätverk i Uppsala län för trombolys vid slaganfall. Läkartidningen 2004; 101 (8): [4] Wahlgren NG. Tromolysbehandling vid stroke godkänd med förbehåll. Läkartidningen 2004; 101: [5] Nor AM, Davis J, Sen B, Shipsey D, Louw SJ, Dyker AG, Davis M, Ford GA. The Recognition of Stroke in the Emergency Room (ROSIER) scale: development and validation of stroke recognition instrument. Lancet Neurology 4: [6] Goldstein LB. Can ROSIER scale diagnose patients with stroke accurately in the emergency department? Nature Clinical Practice Cardiovascular Medicine 3, (01 May 2006) [7] Helena Hallen, Informationsavdelningen Akademiska sjukhuset. Enligt oganisationstablå vergrip_org_detalj_.pdf 12
13 Bilaga 1 ROSIER - Strokediagnos på akutrummet (Frågeformulär i pilotstudie som projektarbete inom läkarprogrammet) Symtomdebut kl : den / 200 Undersökt kl : den / 200_ av dr (texta) Medvetandegrad (RLS): Blodtryck: / B-glukos: mmol/l.* *Om B-glu < 3,5 behandla omedelbart och mät därefter om blodsockret. Har patienten varit medvetslös i samband med insjuknandet? Nej (0) Ja (-1) Har patienten haft krampanfall i samband med insjuknandet? Nej (0) Ja (-1) Har patienten vid status-tagning NYTILLKOMMEN (eller förvärrad): 1. Halvsidig svaghet i ansiktet? Nej (0) Ja (1) Hö Vä 2. Nedsatt styrka i ena armen/handen? Nej (0) Ja (1) Hö Vä 3. Nedsatt styrka i ena benet? Nej (0) Ja (1) Hö Vä 4. Språkstörning (dysfasi/afasi)? Nej (0) Ja (1) 5. Synfältsdefekt? Nej (0) Ja (1) Hö Vä Totalsumma (-2 till +5)* Preliminär diagnos Stroke Ej stroke, utan * Stroke är osannolik, men ej utesluten, om totalsumman är 0 Checklista för diktering av anamnes: 1. Har trauma föregått det akuta insjuknandet? Ja Nej Eventuella kommentarer: 2. Tidigare sjukdomar: Hypertoni? Ja Nej Diabetes? Ja Nej Hyperkolesterolemi? Ja Nej Förmaksflimmer? Ja Nej Stroke/TIA? Ja Nej 3. Aktuella läkemedel: Pågående behandling med trombocythämmare? Ja Nej Pågående behandling med antikoagulatia? Ja Nej Andra läkemedel: Ja Nej Överkänslighet? Ja Nej 4. Socialt: Rökare? Ja Nej Boende (markera): 1. Patienten bor helt ensam 2. Patienten delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person tex. syskon, barn, föräldrar Stroke utredning: 1.Beställ M5-prover 2.Beställ DT-hjärna 3.Ta EKG
14 Bilaga 2 Frågeformulär ang. ROSIER och Checklista för anamnes Jag är (markera): Man Kvinna Jag är (markera): AT-läkare UL ST-Läkare Specialistläkare Markera rätt alternativ vid följande påståenden och frågor: 1. ROSIER skulle vara en hjälp i din diagnostiseringen av patienten instämmer inte alls delvis instämmer helt 2. Checklistan för anamnes skulle vara en hjälp att ställa de viktiga frågorna i en strokeanamnes instämmer inte alls delvis instämmer helt 3. Jag skulle använda ROSIER & Checklista för anamnes om de fanns tillgänliga på akuten instämmer inte alls delvis instämmer helt 4. Hur säker känner du dig på att ställa diagnosen Neglekt? inte alls säker delvis helt säker 5. Hur säker känner du dig på att ställa diagnosen Homonym hemianopsi inte alls säker delvis helt säker 6. Hur säker känner du dig på att diagnostiserar hjärnstamssymtom inte alls säker delvis helt säker 14
15 7. Eventuella kommentarer Tack för din medverkan 15
16 Bilaga 3 Den engelska versionen av ROSIER 16
17 Bilaga 4 Tabell Ι: Beskrivning av deltagarna i enkätstudie Män Kvinnor Totalt Svarsfrekvens ST-läkare % Underläkare % AT-läkare % Totalt %
18 Bilaga 5 Diagram Ι: Användbarheten av ROSIER 100% 90% 80% 70% till liten / ingen hjälp delvis till hjälp till hjälp / mycket hjälp 60% 50% 46% 46% 46% 40% 34% 33% 36% 30% 20% 10% 20% 21% 18% 0% Samt liga läkare ST-läkare / underläkare AT-läkare Diagram ΙΙ: Användbarheten av Checklista för anamnes 100% 90% 80% 70% 71% 67% till liten / ingen hjälp delvis till hjälp till hjälp / mycket hjälp 82% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 14% 14% 17% 17% 9% 9% 0% Samtliga läkare ST-läkare / underläkare AT-läkare Diagram ΙΙΙ : Användandet av ROSIER och Checklistan för anamnes om de fanns på akuten 100% 90% 80% 70% 60% troligen ej / helt säkert ej använda delvis använda använda / helt säkert använda 64% 50% 40% 43% 43% 46% 33% 36% 30% 20% 14% 21% 10% 0% Samtliga läkare ST-läkare / underläkare AT-läkare 0% 18
19 Bilaga 6 Tabell ΙΙ: Säkerheten i att ställa diagnoserna neglekt, homonym hemianopsi och hjärnstamssymtom Säkerhet i diagnostisering av neglekt Osäker Delvis säker Säker Samtliga läkare ST-läkare/ underläkare 29 % 37% 34 % 25% 33% 42% AT-läkare 36% 46% 18% Säkerhet i diagnostisering av homonym hemianopsi Osäker Delvis säker Säker Samtliga läkare ST-läkare/ underläkare 31 % 23% 46 % 25% 21% 54% AT-läkare 46% 27% 27% Säkerhet i diagnostisering av hjärnstamssymtom Osäker Delvis säker Säker Samtliga läkare ST-läkare/ underläkare 37 % 51% 11 % 33% 58% 8% AT-läkare 46% 36% 18% 19
20 20
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet - för läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Stroke omhändertagande och handläggning under första vårddygnet Subaraknoidalblödning
Läs merKarotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merHandläggning av Rädda hjärna patienter på Akademiska sjukhuset Före och efter införandet av Rädda hjärnan mappen
Handläggning av Rädda hjärna patienter på Akademiska sjukhuset Före och efter införandet av Rädda hjärnan mappen Läkarkandidat: Helena Gustavsson, Uppsala universitet Handledare: Erik Lundström, neurolog,
Läs merOm det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund
Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,
Läs merSTROKE. Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset.
STROKE Anna Stenborg, läkare strokeavdelningen Akademiska sjukhuset. (MI=MYOCARDIAL INFARCTION) Hemorragisk stroke Ishemisk stroke hjärnblödning hjärninfarkt Stroke alla åldrar Stroke yngre Hjärtinfarkt
Läs merPrehospitalt omhändertagande
Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling
Läs merRädda hjärnan larm NUS
Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre
Läs merRädda hjärna flödet, handläggning sjukvården Gävleborg
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-63177 Fastställandedatum: 2013-04-09 Giltigt t.o.m.: 2014-04-09 Upprättare: Miriam M Nahum Fastställare: Ulf Larsson Rädda hjärna flödet, handläggning
Läs merOxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande. Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala
Oxygen-, temperatur-, blodtrycks- och blodsockerbehandling vid stroke Läkarstuderande Andreas Terént Akademiska sjukhuset Uppsala Penumbran Betyder halvskugga Den del av hjärnan som inte signalerar men
Läs merRädda hjärnan Ambulansverksamheten
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdprocesser Giltig fr.o.m: 2016-06-01 Faktaägare: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Fastställd av: Anders Andersen, MLA Ambulansverksamheten Gäller
Läs merREGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning
TIA - Stroke - Stroke 3-månaders uppföljning - Stroke 12-månaders uppföljning 2014- Stroke och TIA är akuta tillstånd Ring 112 Var 10:e patient som får en TIA insjuknar med ett stroke inom 1 vecka om ingen
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merForskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader
Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merRIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merÅrsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
januari 2018 Årsberättelse 2017 Programråd Stroke Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Signild Åsberg, ordförande Erika Keller, samordnare Sammanfattning/Slutsats Stroke
Läs merIngela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder
Läs merTIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV
TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 8.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2018-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merStroke. Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS
Stroke Mia von Euler Docent och överläkare i Neurologi Karolinska Institutets strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset, KI SÖS Stroke Plötsligt påkommande fokal störning av hjärnans funktion Symptom
Läs merkamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1
kamber-skåne 2009 regionalt prehospitalt vårdprogram Rädda hjärnan Prehospital akutsjukvård vid stroke version 5 vårdprogram rädda hjärnan 1 Innehållsförteckning 3 Inledning 5 Medborgaren/patienten 6 Sjukvårdsrådgivningen
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 9.1 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2019-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs merDiane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:
Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de
Läs merIII SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Läs merResultat från Strokevården i Stockholms län
Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas
Läs merUppföljning av utvecklingsuppdrag. Riksstroke -TIA. Fredrik Buchwald 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4)
MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-01-07 Vårt dnr: 1 (5) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Validering av TIA i RIKSSTROKE (D4) 2. Registernamn Riksstroke -TIA 3. Projektledare/projektansvarig
Läs merObs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda
Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi
Läs mer2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:...
Skrivning 1, HT 2008 2008-10-13 Skrivtid: 10.00-12.00 Nummer:... Lycka till! 1. Du arbetar som underläkare på ett mindre landsortssjukhus när en 20 årig tidigare frisk man inkommer med ambulans tillsammans
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merSTROKE- vad är det? En kort översikt
STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20
Läs merTrombektomi vid stroke
Trombektomi vid stroke Umeå stroketeamkongress 12 oktober 2016 Erik Lundström Med dr, sektionsöverläkare R15 Karolinska universitetssjukhuset, Solna Tack till dr Tiago Moreira (neurlog) och bitr öl Åsa
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA I MEDICIN Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 24-27 november 2014 i Uppsala Neurologiska symtom -
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merSammanfattning. Förutsättningar. Definitioner. Innehållsförteckning
2018-07-11 23193 1 (5) Sammanfattning Riktlinjen beskriver symtom vid TIA, akut handläggning, utredning och farmakologisk behandling samt reglerar det akuta medicinska och flödesmässiga omhändertagandet
Läs merHar patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?
Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800
Läs merStroke många drabbas men allt fler överlever
Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är
Läs merStroke. Specialist i Neurologi
Stroke Maria Lüttgen Specialist i Neurologi Stroke, slaganfall Kallas med medicinsk terminologi för f cerebrovaskulära ra sjukdomar, dvs störning av blodförs rsörjningen rjningen till hjärnan Definition
Läs merUtvärdering av vården vid stroke
Utvärdering av vården vid stroke 2018 UTVÄRDERING AV VÅRDEN VID ASTMA OCH KOL SOCIALSTYRELSEN 1 Utvärdering av vården vid stroke Allt färre insjuknar och avlider i stroke och det är framförallt den kraftiga
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merRIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 11.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2011-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem
Läs merTIA-modulen i Riks-Stroke. Nationella strokekampanjen
TIA-modulen i Riks-Stroke Nationella strokekampanjen TIA Transitorisk Ischemisk Attack En varningspropp Ger samma plötsliga symtom som stroke Spontant övergående symptomduration vanligen
Läs merPolitisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer
Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut
Läs merMotion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:
Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26
Läs merDelexamination 1 MEQ
Delexamination 1 2017-02-28 MEQ 22 poäng Danderyds sjukhus Karolinska Solna All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den på golvet. Därefter rättvändes
Läs merNya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR
Nya rutiner för pre-hospital handläggning av stroke i VGR Lars Rosengren Metis Forum 2015-12-08 vem som helst kan drabbas.. Claes Månsson, skådespelare Ålder 53 Winston Churchill, politiker Ålder 74 Sanne
Läs merRiks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Läs merRiks-Stroke 1 års-uppföljning
RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra
Läs merStudentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)
Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min) Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Söker för buksmärta Status Nu opåverkad. Temp 37.4 ºC
Läs merTIA. Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS
TIA Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS TIA En varningssignal! Jesper Petersson Neurologiska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Men det gick ju över Vad är en TIA? TIA = transitorisk
Läs merTematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering
Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en
Läs merSvår mensvärk kan vara symtom på endometrios. Information för dig som arbetar i vården
Svår mensvärk kan vara symtom på endometrios Information för dig som arbetar i vården Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merLär dig mer om stroke och rädda liv!
Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän
Läs merMedicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-02-22 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 71,5 p Pediatrik, fråga 1-6, 11,5p.
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merSocioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård
Socioekonomiska ojämlikheter i prehospital strokevård Amanda Niklasson 1, MD. Johan Herlitz 2, MD, PhD. Katarina Jood 1, MD, PhD. 1. Sektionen för klinisk neurovetenskap, Institutionen för neurovetenskap
Läs merUppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger
Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-12 Vad är stroke? Från hjärnan styrs flera av kroppens funktioner bland annat rörelse, tankar och sömn. Miljarder hjärnceller samarbetar
Läs merBesvara respektive lärares frågor på separata papper. För godkänt krävs 60% av totalpoäng och för välgodkänt 85%. Totalpoäng: 75. Lycka till!
Tentamen i Farmakologi och Sjukdomslära. 16/8, 2013. Skrivtid: 08:00 13:00 Lärare: Christina Karlsson, fråga 1-3, 9p. Sara Nordkvist, fråga 4-9, 15p. Nils Nyhlin, fråga 10-13, 9p. Per Odencrants, fråga
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 13-16 april 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merRiksstrokes nyhetsbrev juni 2018
Riksstrokes nyhetsbrev juni 2018 Bäste Riksstroke-vänner! Midsommar och högsommaren närmar sig, och vi hoppas att alla vackert-väder-dagar inte har förbrukats redan, utan att sommaren 2018 skall bli ihågkommen
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merDel 3. Totalt 16p. Vilken diagnos misstänker Du (1p) Nämn tre relevanta frågor du ställer till patienten, om hon inte spontant besvarar dom.
Totalt 16p. Du är AT-läkare och primär jour på kirurgakuten vid Hudiksvalls sjukhus. Din AT-kollega på medicin vill konsultera dig om en patient som är mamma till Du är förstås kollegial och tar hand om
Läs merMedicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050
Medicin, avancerad nivå, Akut och prehospitalmedicin, 15 högskolepoäng. Kurskod: MC 2050 Kursansvarig:Per Odencrants Datum: 2014-01-17 Skrivtid: 4 timmar. Totalpoäng: 61 p Pediatrik, fråga 1-6, 10p. Graviditet/
Läs merRIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE
Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING
Läs merPrehospital identifiering och prioritering vid akut stroke
Prehospital identifiering och prioritering vid akut stroke Annika Berglund, sjuksköterska, medicine doktor Södersjukhuset Annika.Berglund@sodersjukhuset.se Prioritering 1 eller 2 för stroke? Priority 1
Läs merLjuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL
Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar Drygt 400 000 svenskar har hjärtsvikt 200 000 vet inte om det Mer än 300 000 svenskar har förmaksflimmer 100 000 vet inte om det Ungefär 500
Läs merNya nationella riktlinjer för KOL
Nya nationella riktlinjer för KOL Dagens Medicin Symposium 2014-10-22 Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet Stockholm Fakta om KOL KOL är en folksjukdom KOL är, inom några år, världens tredje vanligaste
Läs merNATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013
NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,
Läs merRiks-Stroke 1-årsuppföljning
7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 RUTIN Handläggning av TIA-patienter
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15402 su/med 2014-09-25 2 Innehållsansvarig: Claes Gustafsson, Sektionschef, Läkare (clagu1) Godkänd av: Christina Raner, Chefläkare, Säkerhet och kvalitetsutveckling
Läs merFakta om stroke. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30
Läs merSekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia ASA ASA + dipyramidol ASA vs clopidogrel ASA + clopidogrel ASA + clopidogrel vs dipyramidol AK
49 50 Återinsjuknande i stroke Återinsjuknande i stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär död 51 Trombocythämning och antikoagulantia efter ischemisk stroke eller TIA Sekundärpreventivt Ischemisk stroke/tia
Läs merOBS!! Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret!!!!!!!!!! Svar på lösblad rättas ej. Lycka till!
Tentamen i allmän farmakologi, analgetika och psykofarmaka, blod och koagulationsjukdom, neurologi samt allergi, immundefekter, autoimmunitet, transplantation. 20/4 2012. Lärare: Per Odencrants, fråga
Läs merStroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde
Stroke Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde Epidemiologi Riksstrokedata 2001-2002 Ca 25 000 personer drabbas av slaganfall och 8000 av TIA per år Medelålder för de drabbade är 75 år, 80%
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Nämn tre relevanta riktade frågor du ställer till patienten (OBS inte fler).
Du är jour på akutmottagningen i Arvika och går in till en patient som heter Agnes Svensson hon är 72 år gammal. Enligt fästmannen/särbon som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag
Läs merDel 4_5 sidor_16 poäng
Del 4_5 sidor_16 poäng Du är jour på akutmottagningen i Sollefteå och går in till en patient som heter Alfrida Lundberg hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp
Medicin A, Sjukdomslära med inriktning arbetsterapi II, 7,5hp Kurskod: MC1034 Kursansvarig: Sara Nordkvist Datum: 2016-10-01 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: Neurologi, 24p Psykiatri, 15p Geriatrik, 7p Totalpoäng:
Läs mer1.1 Vilken diagnos misstänker Du (1p) 1.2 Ställ tre relevanta riktade frågor till patienten. (3p)
Du gör AT, är jour på akutmottagningen och går in till en patient som heter Anna Andersson, hon är 72 år gammal. Enligt dottern som också är med, har hon talat konstigt i telefon tidigare idag samt tappat
Läs mer2. Bor du ensam? Ja, jag bor helt ensam Nej, jag delar hushåll med make/maka/sambo eller annan person t.ex. syskon, barn, föräldrar
1. Var vistas du nu? Eget boende, utan kommunal hemtjänst Eget boende, med kommunal hemtjänst Särskilt boende (t.ex. sjukhem, ålderdomshem, servicehus, korttidsboende, gruppboende, slussplats, växelboende
Läs merSunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1
Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys
Läs merRIKS-STROKE - AKUTSKEDET
Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn Adress Telefon Valfri uppgift (ex.
Läs merStroke 2012. 21 22 maj 2012, Stockholm
Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2012 Fysiologisk uppdatering och akut vård av strokepatienter hjärnans plasticitet och återhämtningsförmåga! Ätsvårigheter och nutritionsproblem
Läs merUtvärdering av måttet Undvikbar slutenvård
Utvärdering av måttet Undvikbar slutenvård Författare: Johan Lyth, Erik Fransson, Annette Johansson, Karin Sörbin, Ann-Britt Wiréhn Datum: Augusti 2016 www.regionostergotland.se Sammanfattning Undvikbar
Läs merTentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II
Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p
Läs merKirurgi SP 11 minuter OSCE VT 2017
Studentinstruktion Som kirurgjour på akutmottagningen ska du handlägga en patient, vars akutjournal anger: Besöksorsak: Status Buksmärta Lätt smärtpåverkad. Afebril. Puls 90/min BT 175/95 Sat 97% Du förväntas
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merMaria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414
Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants
Läs merKörschema AKUT STROKE. Katarina 56 år. På akuten. Bedömning av ambulanssjukvårdare. Akut handläggning
AKUT STROKE Bernice Wiberg, al Akutsjukvården, Stroke 85 AM, Akademiska Patientfall Akut handläggning Neuroanatomi Cirkulation Symtom Sekundärprofylax Epidemiologi Körschema Katarina 56 år Soc: Gift, vuxna
Läs merUppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10
Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård
Läs merNärståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 9-12 november 2015 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merRIKS-STROKE - AKUTSKEDET
Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn Adress Telefon Valfri uppgift (ex.
Läs merAkuta neurologiska symtom och sjukdomar
UPPSALAKURSERNA Akuta neurologiska symtom och sjukdomar Diagnostik - Utredning - Handläggning Uppsala universitet bjuder in till utbildning 18-21 april 2016 i Uppsala Neurologiska symtom - svårdiagnostiserat
Läs merDel 7_10 sidor_16 poäng
Du arbetar som kardiologjour i Uppsala. Du blir uppringd av en husläkare på en mottagning 40 km från sjukhuset efter att fått ett EKG (se EKG 1 på nästa sida) överfaxat. Husläkaren berättar att han har
Läs merÅrsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit
Årsberättelse 2009 avseende Kvalitetsregistret; Bakteriell meningit Martin Glimåker 100401 1) 62 fall med akut bakteriell meningit är registrerade under 2009 jämfört med 98 registrerade fall under 2008
Läs meropereras för förträngning i halspulsådern
Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på
Läs merPatientdiskussion: Neurologisk sjukdom
Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede
Läs mer