Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen

Transkript

1 Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen STK Folkhälso- och jämställdhetsberedningen behandlade rubricerat ärende vid sammanträde den 9 december 2014 och beslutade att föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna i ärendet redovisad ambition och förslag på en långsiktig och hållbar epidemiologisk bevakning för att kunna följa utvecklingen av jämlikhet i hälsa att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen våren 2015 med rekommendationer för epidemiologisk bevakning utgående från utfallet av andra i ärendet angivna utredningar att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med kostnadsberäkning och förslag till finansiering våren 2015 för utveckling av en epidemiologisk bevakning som når upp till i utredningen angivna ambitionsnivå. Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström

2 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Anna Balkfors Sekreterare anna.balkfors@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen STK Sammanfattning Som ett resultat av Malmökommissionens arbete efterfrågas i ett utredningsdirektiv förslag på former för en långsiktig och hållbar epidemiologisk bevakning. Denna utgör basen vid uppföljning av hälsa, hälsans bestämningsfaktorer och jämlikhet i hälsa. Uppföljning av hälsoutvecklingen, uppsatta mål och genomförda insatser behöver göras regelbundet och tillgängliggöras för att kunna fungera som underlag för prioriteringar i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö I utredningen sammanfattas förutsättningar för en långsiktigt hållbar och funktionell epidemiologisk bevakning. Förslag till beslut Folkhälso- och jämställdhetsberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna i ärendet redovisad ambition och förslag på en långsiktig och hållbar epidemiologisk bevakning för att kunna följa utvecklingen av jämlikhet i hälsa att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma till kommunstyrelsen våren 2015 med rekommendationer för epidemiologisk bevakning utgående från utfallet av andra i ärendet angivna utredningar att ge stadskontoret i uppdrag att återkomma med kostnadsberäkning och förslag till finansiering våren 2015 för utveckling av en epidemiologisk bevakning som når upp till i utredningen angivna ambitionsnivå. Beslutsunderlag Utredning; Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Tjänsteskrivelse Beslutsplanering Folkhälso- och jämställdhetsberedningen KS Arbetsutskott SIGNERAD

3 Kommunstyrelsen (6) Ärendet Bakgrund Föreliggande utredning Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö är en av de 32 utredningar som kommunstyrelsen beslutat om gällande inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (STK ). Syfte Utredningen syftar till att ge förslag på former för en kvalificerad analys och en epidemiologisk bevakning för att kunna följa utvecklingen av jämlikhet i hälsa och ambitionen om ett socialt hållbart Malmö. Utredningsarbetet I utredningen definieras epidemiologisk bevakning som en systematisk, löpande sammanställning och analys av hälsorelaterad information. Utredningsarbetet har innefattat en omvärldsanalys med syfte att identifiera rekommendationer för struktur och innehåll i en epidemiologisk bevakning relaterad till hälsa, hälsans bestämningsfaktorer samt ojämlikhet i hälsa. Vidare har en kartläggning av pågående arbete i Malmö stad vad gäller statistikhantering och analys genomförts med hjälp av en genomgång av interna dokument och diskussion med berörda tjänstemän i Malmö stad. En referensgrupp bestående av utredningsledare för pågående parallella uppdrag har fungerat som bollplank och deltagit i diskussioner om utredningens slutsatser. Utredningen har i en workshop med Region Skåne diskuterat vad som krävs för ett gemensamt kontinuerligt analysarbete samt hur ett bättre utnyttjande av folkhälsodata kan möjliggöras. Vidare har parallellt pågående utredningsuppdrag beaktats, särskilt utvecklingen av Malmös styr- och ledningssystem och utredningen gällande integrering av hållbarhetsperspektiv i stadens styr- och ledningssystem, samt andra aktuella utredningar. Utfallet av ovan nämnda utredningar påverkar vad som efterfrågas av en epidemiologisk bevakning och hur strukturen kan se ut. Ambition och möjligheter Med ambitionen att minska skillnader i hälsa i befolkningen är det väsentligt att kunna följa utvecklingen av hälsan i olika grupper i befolkningen. Det finns idag mycket kunskap om orsaker till, och omfattning, av ojämlikhet i hälsa vilket lägger ett stort ansvar på alla berörda aktörer att agera skyndsamt för att minska dessa. I slutrapporten för Kommission för ett socialt hållbart Malmö efterlyses ett sammanhållet informationssystem med kontinuerlig informationssamling, analys och spridning av analysresultat. Utredningen menar att det är nödvändigt med en epidemiologisk bevakning för att följa utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen.

4 Epidemiologisk data behöver analyseras tillsammans med information om resultat av insatser för att kunna generera beslutsunderlag med förslag på prioriteringar, och eventuellt justeringar, av pågående arbete för att nå målet med en socialt hållbar stad. För att möjliggöra detta krävs en tydlig ansvarsfördelning vad gäller hantering av statistik och samordning av analysarbete tillsammans med interna och externa aktörer. 3 (6) Förslag En epidemiologisk bevakning har flera funktioner. För Malmö stads del handlar det främst om att kunna följa utvecklingen och fördelningen av hälsa och hälsans bestämningsfaktorer bland malmöborna. Detta för att öka förståelsen och kunskapen om vad som påverkar människors förutsättningar till hälsa och vad som påverkar jämlikhet i hälsa. Att sedan i analyser koppla ihop utvecklingen av hälsa med uppföljning av stadens insatser och åtgärder är viktigt för att kunna avgöra effekter av insatser och ge underlag för prioriteringar i arbetet. Det är viktigt att den epidemiologiska bevakningen omfattar hela befolkningen i alla åldrar. För att synliggöra skillnader mellan olika grupper i befolkningen bör data så långt det är möjligt samlas in och analyseras utifrån ett antal indelningsgrunder (jämställdhet, mångfald, rätt geografisk nivå etc.) som beskrivs i utredningen. Generellt kan man säga att system för att följa utvecklingen (och fördelningen) av hälsan i en befolkning bör innehålla nedanstående; - Indikatorer som mäter hälsan i befolkningen, exempelvis sjuklighet och dödlighet inklusive självskattad hälsa. - Indikatorer som mäter hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen (utbildning, förvärvsfrekvens, tillit etc.). - Mått som beskriver ojämlikheten i hälsa i befolkningen - Om systemet ska möjliggöra uppföljning av pågående insatser bör även indikatorer kopplade till process och resultat av insatser ingå i systemet. - All statistik som rör individer ska könsuppdelas för att kunna identifiera ojämställdhet och/eller strukturell diskriminering.. I utredningen sammanfattas viktiga faktorer för epidemiologisk bevakning under rubrikerna; Vad ska epidemiologisk bevakning bevaka, indelningsgrunder, användningsområden och mottagare av epidemiologisk bevakning. För en utvecklad epidemiologisk bevakning och ett kvalificerat analysarbete identifieras tre utvecklingsområden, Säkerställ förbättrad struktur för hantering av data och statistik, koordinera analys och uppföljning, samt utveckla epidemiologisk bevakning som beslutsunderlag. Nedan följer föreslagna ambitionsnivåer relaterade till de olika utvecklingsområdena. Säkerställ förbättrad struktur för hantering av data och statistik Den epidemiologiska bevakningen är avhängig en fungerande struktur för hantering av data

5 och statistik i Malmö stad. Befintlig statistik i Malmö stad behöver samordnas och tillgängliggöras för vidare analys inom stadskontoret men också för andra interna eller externa intressenter. Idag försvåras analysarbetet och data underutnyttjas på grund av begränsningar i åtkomst av data och begränsad kunskap i organisationen om vilken data som finns tillgänglig. 4 (6) Bevakningen ska vara fortlöpande, det vill säga, data som ingår i bevakningen ska samlas in och analyseras regelbundet. Vid behov behöver kvalitativ datainsamling övervägas för att säkerställa att alla relevanta grupper i Malmö stad synliggörs i analysarbetet. Det är också viktigt att statistiken samlas in på en bestämd geografisk nivå utifrån kunskapen att hälsan i olika geografiska områden måste kunna studeras. Relevant data bör vara tillgänglig för centrala analysfunk-tioner i staden, men också för analysarbete på verksamhetsnivå. Parallella datainsamlingar som medför merarbete hos de som levererar data (till exempel skolor och stadsområden) bör undvikas genom att samordna datainsamling i så stor utsträckning som möjligt. Tillgänglighet av hälsodata bör också förbättras med hjälp av utveckling av interaktiva databaser och visualiseringsverktyg så som Statistikatlas och Koll för att möta behovet av lätt tillgänglig statistik. Koordinera fördjupad analys och uppföljning Ett fördjupat analysarbete med fokus på utvecklingen av malmöbornas hälsa och resultat av insatser, med syfte att öka jämlikheten i hälsa i befolkningen, är väsentligt för att Malmö stad ska lyckas med ambitionen att skapa en socialt hållbar stad. Detta är angeläget för att kunna justera insatser vid behov och säkerställa att arbetet leder till önskade effekter. Det förutsätter ett koordinerat analysarbete som inkluderar relevanta aktörer och olika kompetenser, det vill säga ett tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt arbetssätt. Analyser behöver göras i nära dialog med verksamheter. En fortsatt dialog med Region Skåne avseende möjligheter till gemensamma analyser av malmöbornas hälsa och hälsans bestämningsfaktorer är viktigt. Det är inte nödvändigt för Malmö stad att själv inneha all kompetens som krävs för en kvalificerad epidemiologisk analys. Analysarbetet bör göras med externa aktörer inom ramen för en kunskapsallians med fokus på utvecklingen av malmöbornas hälsa och resultat av insatser. En kunskapsallians med relevanta aktörer inklusive universitet och högskola kan förbättra Malmö stads möjligheter att tillgodogöra sig den senaste forskningen och aktuell kunskap. Detta är viktigt för att säkerställa god kvalitet i arbetet. Hemvisten och utformningen av en sådan kunskapsallians bör utredas inom ramen för utredningsuppdraget; Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Använd epidemiologisk bevakning som beslutsunderlag Tidigare har årliga välfärdsredovisningar använts för att presentera hälsoutvecklingen i Malmö. Med anledning av ett nytt styr- och ledningssystem, förslag till indikatorer för att mäta hållbar utveckling och resultatet av denna utredning föreslås en utveckling av formerna för hur en epidemiologisk bevakning presenteras och används. Dels behöver de visuella verktyg så som

6 Koll och Statistikatlas utvecklas och dels behövs någon form av skriftlig sammanställning göras kontinuerligt. Denna skrift behöver ta sin utgångspunkt ifrån den befintliga styr- och ledningsprocessen och/eller reviderad folkhälsopolicy och bör: - Följa upp målen för insatser som syftar till att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö stad. 5 (6) - Följa upp mål i Malmö stads eventuella Folkhälsopolicy. - Skapa förståelse för malmöbornas livsvillkor, levnadsvanor, samhällsstrukturer och sociala faktorer samt analysera hur dessa hänger ihop. - Innehålla förslag på åtgärder/justeringar i pågående arbete för att nå målet att skapa en socialt hållbar stad. - Fungera som underlag för interventioner och prioriteringar i kommunen. Utredningen föreslår stadskontoret att få i uppdrag att utarbeta en pilot som resulterar i förslag på hur en rapport kan utformas innehållsmässigt och funktionellt. Organisation En förutsättning för en löpande epidemiologisk bevakning är en bättre samordning av statistik, datahantering och utveckling av hur data kommuniceras. Därför föreslås att stadskontoret får i uppdrag att bygga upp en hållbar struktur för samordning av statistik och datahantering över förvaltningsgränser, mellan avdelningar/enheter och i samverkan med andra aktörer. Detta bör utgöra grunden för en uppbyggnad av en epidemiologisk bevakning. Uppdraget att bygga upp en hållbar epidemiologisk bevakning, som anpassas till utfallet av andra i ärendet angivna utredningar, omfattar att; - Samordna, koordinera statistik, data, kunskapsinhämtning avseende malmöbornas hälsa och fördelning av hälsa. - Upprätta samverkansavtal med Region Skåne för att kunna tillgodose ambitionsnivån med epidemiologisk bevakning. - Koordinera analysarbete. - Utreda former och förutsättningar för en kunskapsallians som kontinuerligt bistår med analys och fördjupning och som ska ha stor relevans för styrning och prioritering av kommunens mål och resurser. - Utgöra beställare av fördjupade analyser. - Säkerställa att den epidemiologisk bevakning kommer identifierade användningsområden och mottagare tillgodo. - Säkerställa att mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv beaktas.

7 - Uppbyggnaden av epidemiologisk bevakning ska göras utifrån Malmökommissionens rekommendation; förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det ställer särskilda krav på hur en struktur formeras, hur data presenteras, analyseras och kommuniceras. 6 (6) Kompetens och resurser Det primära behovet för att utveckla och upprätthålla en väl fungerande epidemiologisk bevakning är att ansvaret för vem som gör vad tydliggörs. Identifierade kompetenser för att upprätthålla den ambitionsnivå som redovisats i ärendet är dels folkhälsoanalytisk kompetens, strategisk och kommunikativs kompetens samt beställarkompetens. Därtill behövs statistisk kompetens, databashantering och GIS-kompetens. Utredningen har inte inventerat befintliga kompetenser och resurser för genomförande. En sådan inventering behöver göras och samtidigt ta hänsyn till utfallet av de andra utredningarna som har direkt bäring på epidemiologisk bevakning. Stadskontorets bedömning Utredningen föreslår att stadskontoret får i uppdrag att våren 2015 återkomma med förslag på hur en epidemiologisk bevakning som når upp till den ambitionsnivå som redovisats i utredningen kan utformas. Efter att ha beaktat utfallet av de andra utredningarna som har direkt bäring på förutsättningar för epidemiologisk bevakning föreslås stadskontoret att även återkomma till kommunstyrelsen våren 2015 med kostnadsberäkning och förslag till finansiering för utveckling av en sådan epidemiologisk bevakning. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

8 Epidemiologisk bevakning Stadskontoret Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 1.0 Anna Balkfors, Charlotte Malmborg, Frida Hansdotter Stadskontoret FOU och social hållbar utveckling

9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Utredningsdirektiv... 4 Utredningsarbetet... 6 Kopplingar till andra utredningsuppdrag... 7 Epidemiologisk bevakning... 9 Uppföljning och analys av socialt hållbar utveckling... 9 Vad ska en epidemiologisk bevakning bevaka? Hantering av epidemiologiska data och analys i Malmö stad Befintlig hälsodata och statistik Malmö stads Välfärdsredovisning Hantering av hälsodata, kunskap och statistik Befintliga verktyg för redovisning och visualisering av statistik Forskningscirklar/kunskapsallianser som främjar analysarbetet Lärdomar från kommissionen Sammanfattning Förslag till struktur för epidemiologisk bevakning Säkerställ förbättrad struktur för hantering av data och statistik Koordinera fördjupad analys och uppföljning Använd epidemiologisk bevakning som beslutsunderlag Organisation Kompetens och resurser Tidsplan Bilaga Exempel stadsområde Öster

10 Inledning Malmö stad har genom Malmökommissionen initierat ett långsiktigt arbete för en socialt hållbar utveckling. Ett bra system för analys och uppföljning av utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen samt insatser som syftar till att öka jämlikheten i hälsa är basen för att kunna avgöra hur arbetet fortskrider och om något behöver justeras eller åtgärdas. Epidemiologisk bevakning utgör en viktig del i ett sådant system. Epidemiologisk bevakning bidrar också till att öka förståelsen och kunskapen om faktorer som påverkar hälsan och ojämlikt fördelad hälsa.tidigare har folkhälsoarbetet organiserats i stuprör och haft fokus på levnadsvanor. Idag betraktas frågorna i ett bredare perspektiv och större vikt läggs vid strukturella faktorer och att arbetet genomsyrar stadens samtliga verksamheter. Det ställer krav på en väl fungerande struktur och organisation för uppföljning och analys. I utredningen definieras epidemiologisk bevakning som en systematisk, löpande sammanställning och analys av hälsorelaterad information. Epidemiologisk bevakning omfattar allt från att följa och studera smittspridning till att bevaka hälsans bestämningsfaktorer. Det har därför varit viktigt för utredningen att fokusera på som är relevant för Malmö stad, vilken information Malmö stad redan har tillgång till, vad andra aktörer kan bidra med och vad som kan göras i samverkan med andra aktörer. Region Skåne identifieras i utredningen som en viktig samarbetspartner. Epidemiologisk bevakning ur ett kommunalt perspektiv handlar till stor del om att följa hälsans bestämningsfaktorer (sysselsättning, boende, utbildning, etc.) och fördelningen av hälsan i befolkningen. En epidemiologisk bevakning förutsätter en långsiktig och hållbar struktur för att ta tillvara på statistik, underlag och kunskap på ett sätt som möjliggör kvalificerade analyser som kan verka som underlag för strategiskt arbete. Det innebär att skapa förutsättningar för en systematisk, löpande sammanställning av information samt uppföljning av uppsatta mål och genomförda insatser. Det handlar också om att möjliggöra ett kontinuerligt analysarbete som genererar förslag på åtgärder och prioriteringar i det fortsatta arbetet. Detta är väsentligt för att lyckas med arbetet att minska ojämlikhet i hälsa och därigenom skapa en socialt hållbar stad. Den epidemiologiska bevakningen bör därför utgöra en viktig funktion i stadens styroch ledningssystem. Utredningens slutsats är att en epidemiologisk bevakning som följer utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen, samt ett utvecklat analysarbete som inkluderar resultat av insatser, är väsentligt för att i längden lyckas med arbetet att skapa ett socialt hållbart Malmö. Vidare är en fungerande struktur för hantering och tillgängliggörande av befintlig statistik i Malmö stad avgörande för att en epidemiologisk bevakning ska kunna byggas upp. 3

11 Utredningsdirektiv Utgångspunkten för arbetet med föreliggande utredning har varit nedanstående utredningsdirektiv som här presenteras i sin helhet. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Underlag Forskning utgår ofta från de underlag som en kvalificerad epidemiologisk bevakning ger, dessa underlag utgör därför grunden för att forskning ska kunna genomföras. De folkhälsodata som finns idag är underutnyttjade. Ett gemensamt arbete med Region Skåne bör därför bedrivas för att data ska användas i större utsträckning och för att den samverkan som finns inom detta område utvecklas ytterligare. En epidemiologisk bevakning ska omfatta alla åldrar och hela livscykeln. En epidemiologisk bevakning och ett bättre utnyttjande av befintliga data med bäring på hälsans bestämningsfaktorer skapar förutsättningar för att systematiskt följa upp utvecklingen av hälsan i befolkningen på ett adekvat sätt. Den utgör grunden för kunskapen om utvecklingen av hälsan över tid i staden. Det handlar också om att utifrån det tillgängliga underlaget göra analyser och ge förslag på hur resultatet kan tillämpas i praktiken. Detta är ett komplext men mycket viktigt uppdrag för att kunna följa utvecklingen av social hållbarhet i Malmö. Analyser i sig är inte ett självändamål, utan de ska verka som underlag för interventioner och prioriteringar. En bättre förståelse för orsaksfaktorer till uppkomna problem samt en strategi och stärkt samarbete är avgörande frågor. Tre nyckelfaktorer har identifierats för att Malmö stad ska kunna utveckla en kvalificerad epidemiologisk bevakning; hantering och analys av data, organiseringen av ett sådant arbete och den kompetens som detta kräver. Kopplat till detta uppstår också frågan hur kommun och region i större utsträckning kan samarbeta för att utbyta information samt göra gemensamma analyser och gemensamma insatser för att nå mesta möjliga nytta för medborgarna. Uppmärksammas bör de påbörjade arbeten som sker idag gällande samarbete kring geografiskt kopplad data och tillgänglighet till statistik på karta. Samarbetsprojekt som pågår mellan Malmö stad, Malmö högskola, Lunds universitet och Polisområde Malmö kring en gemensam geodatabas behöver bli permanent och ledas från Stadskontoret. Då Region Skånes folkhälsoenkäter och skadedata ingår i databasen är regionen en naturlig aktör att samverka med i ett kvalificerat analysarbete. Arbetet med att skapa förutsättningar för en kvalificerad epidemiologisk bevakning har således till viss del redan påbörjats. 4

12 Det arbete som pågår kring Koll, som innebär att kvalitetssäkrad och gemensam verksamhetsinformation bör samlas på ett ställe och tillsammans med ovan nämnda utvecklingsarbete utgöra viktiga delar som har en anknytning till en kvalificerad epidemiologisk bevakning. Det är därför av största vikt att arbetet med dessa båda verktyg utvecklas gemensamt och ses som kompletterande system. Uppföljning av hälsodata ska inte analyseras isolerat utan kopplas samman med både andra typer av underlag (till exempel vårdkonsumtion, sjuklighet, dödlighet, inkomst, utbildningsnivå) och med underlag från till stadens olika verksamheter och verksamhetssystem. Det är viktigt att både följa upp interna processer och insatser och att dessa blir en del av samhällsanalyser med fokus på utvecklingen av befolkningens hälsa. Ett flertal kompetenser är avgörande för att utveckla en kvalificerad analys utifrån den epidemiologiska bevakningen tillsammans med andra aktörer, till exempel genom kunskapsallianser med representanter från Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, universitet och högskola. Malmö stad behöver därför undersöka hur den kompetens som finns idag kan användas och vilken ytterligare kompetens som behövs för att kunna utveckla en kvalificerad analys. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 118/127 Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning: Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 5

13 Utredningsarbetet För utredningen ansvarar tjänstemän från Välfärdsavdelningen (FoU och Socialt hållbar utveckling), Förvaltningsavdelningen (Enheten för Trygghet och Säkerhet) och Stadsbyggnadskontoret (IT/GITenheten). En referensgrupp bestående av utredningsledare för pågående parallella uppdrag har fungerat som bollplank och deltagit i diskussioner om utredningens slutsatser. Referensgruppen har framför allt varit viktig för det långsiktiga förankringsarbetet samt för att skapa en gemensam förståelse för syftet med olika utredningsuppdrag och hur de är kopplade till varandra. Det har även förts diskussioner med måluppföljningsansvariga 1 kring hur en epidemiologisk bevakning, som funktion, kan integreras i stadens styr- och ledningssystem. Utredningsarbetet har innefattat en omvärldsanalys med syfte att identifiera befintliga rekommendationer för struktur och innehåll i en epidemiologisk bevakning relaterad till hälsans bestämningsfaktorer samt ojämlikhet i hälsa. Olika system för uppföljning av folkhälsa och ojämlikhet i hälsa har studerats. Vidare har en kartläggning av pågående arbete i Malmö stad vad gäller statistikhantering och analys genomförts med hjälp av en genomgång av interna dokument och diskussion med berörda tjänstemän i Malmö stad. Fokus för den interna kartläggningen har varit vilken typ av data avseende hälsa och hälsans bestämningsfaktorer som Malmö stad använder sig av idag, hur den används och vem som ansvarar för den (se bilaga 2). Utredningssekreterare både på stadskontoret och i stadsområdena har varit delaktiga i att ge sina synpunkter på eventuella brister och svårigheter, alternativt möjligheter och potential, i den befintliga hanteringen av data. Erfarenheter av tidigare arbete med välfärdsredovisning och Statistikatlas har tagits tillvara och beaktats i utredningen. Utredningen har i en workshop med Region Skåne diskuterat vad som krävs för ett gemensamt kontinuerligt analysarbete samt hur ett bättre utnyttjande av folkhälsodata kan möjliggöras. Vidare har parallellt pågående utredningsuppdrag beaktats, särskilt utvecklingen av Malmös styr- och ledningssystem och utredningen gällande integrering av hållbarhetsperspektiv i stadens styr- och ledningssystem. Andra centrala processer som är en förutsättning för epidemiologisk bevakning och vice versa är planerna för uppföljning av Malmökommissionens arbete, samt andra aktuella utredningar: Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar. Pågående utredning på stadskontoret avseende organisering av preventionsarbete i Malmö stad. Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. 1 Måluppföljningsansvariga är tjänstemän som årligen ansvarar för att följa upp och redovisa de indikatorer som mäter budgetmålen och redovisas samlat i Malmö stads årsredovisning. 6

14 Kopplingar till andra utredningsuppdrag Nedan ges en kortare beskrivning av pågående uppdrag som har beröringspunkter med en epidemiologisk bevakning. Utveckling av Malmö stads styr- och ledningssystem Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem (STK ) 2. Styr- och ledningssystemet inkluderar en tydlig målstruktur för att säkerställa att hela Malmö stad arbetar mot gemensamma och långsiktiga mål. En epidemiologisk bevakning är en förutsättning för stadens uppföljnings- och analysarbete, samt för mätning av effekter. Bevakningen svarar specifikt för uppföljning av den sociala hållbarheten och utveckling av jämlikhet i hälsa (se kopplingen till uppföljning och analys och effekter i figuren nedan). Epidemiologisk bevakning Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem Malmö stad har ett tydligt fokus på hållbar utveckling med dess tre dimensioner; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Folkhälsa är en central del i dimensionen social hållbarhet. Utredningen gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem har föreslagit ett antal indikatorer som skulle kunna användas för att följa Malmö stads utveckling mot en mer hållbar stad. Dessa indikatorer förutsätter att epidemiologisk data finns tillgänglig och regelbundet samlas in, följs upp och analyseras (se figur ovan). Därför är det nödvändigt att utvecklingen och omfattningen av en epidemiologisk bevakning tar hänsyn till beslut kring val av indikatorer som syftar till att följa utvecklingen av social hållbarhet i staden. Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy Denna pågående utredning syftar till att göra en översyn och/eller en eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy för att skapa ett relevant styrdokument för Malmö stads folkhälsoarbete. I folkhälsopolicyn beskrivs processen för Malmö stads folkhälsoarbete i vilken uppföljning av arbetet utgör en central del. En utvecklad epidemiologisk bevakning är starkt kopplad till en övergripande uppföljning av folkhälsoarbete eller arbete som utförs för att skapa en socialt hållbar stad. Det blir därför viktigt att föreliggande utredningsuppdrag koordineras med en eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. 2 Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. Förslag från Stadskontoret, sid

15 I nuvarande folkälsopolicy saknas definierade mål. Skulle det komma att ingå mål för folkhälsoarbetet i en reviderad folkhälsopolicy utgör den epidemiologiska bevakningen en grund för uppföljningen av dessa. Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling I utredningsdirektivet lyfts behovet av täta relationer mellan Malmö stad, lärosätena samt civilsamhälle och näringsliv i det fortsatta utvecklingsarbetet för social hållbarhet. Forskning bör också ligga till grund för framtida prioriteringar, varför det är angeläget att det finns strukturer inom kommunen som förmår sprida och tillgodogöra sig aktuell forskning med bäring på social hållbarhet och hållbarhet i stort. Inom uppdraget genomförs en kartläggning av befintliga samverkansstrukturer med syfte att identifiera befintliga processer som kan vara ett stöd i det fortsatta arbetet för social hållbarhet. Kartläggningen kan ge underlag för diskussion om nya arbetsmodeller och därefter ny struktur för samverkan. Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar Syftet med utredningsuppdraget är att utveckla kunskap, finna relevanta samverkansformer och kvalitetssäkra arbetet och uppföljningen i Malmö stad. I utredningsdirektivet för detta uppdrag lyfts möjligheter och fördelar med följeforskning och forskningscirklar för kontinuerlig förbättring av verksamheten. Detta kan vara ett komplement till att forskare involveras för att utvärdera satsningar i efterhand. Detta utredningsuppdrag har en stark koppling till epidemiologisk bevakning. Inom ramen för ett stärkt samarbete med universitet och högskolor kan det ge förutsättningar för både uppföljning och analys av till exempel utvecklingen i hälsa kopplat till verksamheter och insatser. Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa Uppdraget omfattar en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Av uppdragets direktiv framgår att Malmö stad tillsammans med andra aktörer bör utveckla och konkretisera samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt samt vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som behöver göras. Utveckling av indikatorer och analyser kopplade till barns miljö och hälsa är en viktig del i det beskrivna uppdraget som också är starkt kopplat till föreliggande utredningsuppdrag om epidemiologisk bevakning. Pågående utredning på stadskontoret avseende organisering av preventivt arbete i Malmö stad I utredningen görs en översyn av nuvarande struktur och organisation för preventivt arbete i Malmö stad med tyngdpunkt på att beskriva eventuella utmaningar och förslag till förbättringar. Tidigare har folkhälsoarbetet framförallt varit inriktat på levnadsvanor. Idag betraktas frågorna i ett vidare perspektiv. Större vikt läggs vid strukturella faktorer och det förväntas att arbetet ska genomsyra stadens samtliga verksamheter. Detta förutsätter en struktur och organisation som stödjer och bidrar till ett effektivt folkhälsoarbete med ökad tydlighet i roller och ansvar. En utvecklad epidemiologisk bevakning behöver ta hänsyn till behovet av data kopplat till hälsans bestämningsfaktorer, risk- och skyddsfaktorer samt behov av kvalificerade analyser för att kunna avgöra effekter av ett förändrat arbetssätt. 8

16 Epidemiologisk bevakning Epidemiologi är läran om utbredningen av hälsorelaterade tillstånd i en befolkning och orsakerna bakom dessa tillstånd samt tillämpningen av denna kunskap för att förebygga hälsoproblem (Last, J.M A Dictionary of Public Health. Oxford University Press). Med hjälp av en god epidemiologisk bevakning kan utbredningen av sjukdom och ohälsa och dess orsaker i en befolkning följas och studeras. Epidemiologisk bevakning definieras som en systematisk, löpande sammanställning och analys av hälsorelaterad information. En central del i bevakningen är analys och tolkning av data samt spridning av resultaten för att kunna omsättas till beslutsunderlag. Information om utveckling- och fördelning av hälsa och hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen är viktig för att förstå omfattningen av ojämlikhet i hälsa och orsaker bakom ojämlikt fördelad hälsa. Ett väl utformat system som ger information om trender i befolkningen vad gäller fördelning av hälsa, risk- och skyddsfaktorer, hälsans bestämningsfaktorer och genomförda insatser är en förutsättning för att lyckas med arbetet att minska ojämlikhet i hälsa och skapa en socialt hållbar stad (Closing the gap in a generation, WHO 2008). För att lyckas med arbetet att minska ojämlikhet i hälsa och skapa en socialt hållbar stad räcker det dock inte endast med en väl utvecklad epidemiologisk bevakning. Bevakningen bör utgöra en del i en större uppföljningsstruktur som också följer upp resultat av insatser. Då skapas möjligheter att ta fram underlag för att justera och anpassa pågående insatser och på så sätt förbättra arbetet löpande. Epidemiologisk bevakning utgör således en viktig pusselbit för att förstå hur olika insatser och åtgärder påverkar befolkningens hälsa och vilka effekter de har. Uppföljning och analys av socialt hållbar utveckling En central del i arbetet för en socialt hållbar stad är att skapa en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Arbetet utgår från hälsans bestämningsfaktorer snarare är enskilda sjukdomar. Folkhälsovetenskapligt lexikon definierar en bestämningsfaktor (se figur 1.) som varje faktor som påverkar hälsotillståndet, det vill säga faktorer i människors liv som har betydelse för deras hälsa. Detta handlar dels om icke-påverkbara faktorer till exempel ålder, kön och arv men också om faktorer som individer själva kan påverka, som matvanor och fysisk aktivitet. Andra faktorer handlar om hur samhället är organiserat och skapar förutsättningar för bra boende, möjligheter till arbete, utbildning och hälso- och sjukvård. 9

17 Figur 1 Faktorer som påverkar hälsan För att skapa en socialt hållbar stad krävs ett målinriktat och systematiskt arbete inom alla politikområden (Health in all policies). Överbryggande syftet med det är att främja hälsa och förebygga sjukdom i befolkningen. Eftersom de flesta bestämningsfaktorer för hälsa ligger utanför hälso- och sjukvårdsområdet så behövs åtgärder som syftar till att främja hälsa genomföras även i andra politikområden utanför hälsoområdet, t.ex. utbildning, stadsplanering, sysselsättning och socialpolitik (se EU kommissionens webbsida om Health in all policies ). När det gäller folkhälsoarbete är det vanligtvis svårt att dra säkra slutsatser om effekter av insatser på grund av svårigheter att isolera insatserna från andra externa faktorer som spelar in och påverkar utfallet. Dessutom kan det dröja lång tid innan effekter av ett systematiskt arbete syns som ett positivt utfall i form av bättre och mer jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Till exempel förväntas många insatser som syftar till att förbättra barns livsvillkor ge effekt hos individer först i vuxen ålder. I rapporten Gör jämlikt gör skillnad, Samling för social hållbarhet minskar skillnader i hälsa understryker Sveriges kommuner och landsting (SKL) ändå vikten av att mäta, analysera och bedöma effekterna av olika åtgärder som görs i syfte att minska skillnader i hälsa. I WHO-Europas rapport Review of social determinants and the health divide in the WHO European Region: final report beskrivs vikten av att följa upp arbete som syftar till att skapa jämlik hälsa i en befolkning för att försäkra sig om att arbetet går framåt alternativt om det krävs justeringar för att nå uppsatta mål. Det system för uppföljning som beskrivs inkluderar information om hälsans utveckling i befolkningen (utfallet på befolkningsnivå som kan följas med hjälp av fortlöpande epidemiologisk bevakning) men även löpande uppföljning av insatser.systemet innehåller indikatorer för hälsa och hälsans bestämningsfaktorer (outcome) men också process (process) och resultat (output) kopplat till insatser. Genom att följa upp process och resultat av insatser försäkras att arbetet med att skapa förutsättningar för en socialt hållbar 10

18 stad går framåt, vilket på sikt kan förväntas leda till en bättre och mer jämlikt fördelad hälsa i befolkningen. Ett sådant system som regelbundet och systematiskt samlar in, analyserar och kommunicerar relevant information kan hjälpa aktörer att avgöra om och på vilket sätt arbetet fortskrider och om något behöver justeras eller åtgärdas. Vad ska en epidemiologisk bevakning bevaka? Som konstaterats tidigare har en epidemiologisk bevakning flera olika funktioner. För Malmö stads del handlar det främst om att kunna följa utvecklingen och fördelningen av hälsa bland malmöborna. Detta för att öka förståelsen och kunskapen om vad som påverkar människors förutsättningar till hälsa och vad som påverkar jämlikhet i hälsa. Att sedan i analyser koppla ihop utvecklingen av hälsa med uppföljning av stadens insatser och åtgärder är viktigt för att kunna avgöra effekter och ge underlag för prioriteringar. Vilken typ av information som ska ingå i den epidemiologiska bevakningen beror till viss del på vilka mål och indikatorer som har satts upp i kommunen för arbetet med social hållbarhet (eller hur social hållbarhet har integrerats i andra mål). Bevakningen ska kunna fånga upp information som gör det möjligt att följa upp kommunfullmäktigemål, verksamhetsmål, nämndmål och folkhälsopolicymål etc. Generellt kan man säga att system för att följa utvecklingen av hälsa och fördelningen av hälsa i en befolkning bör innehålla nedanstående, vilket behöver beaktas vid utveckling av en epidemiologisk bevakning i Malmö stad. Indikatorer som mäter hälsan i befolkningen, exempelvis sjuklighet och dödlighet inklusive självskattad hälsa. Denna typ av data finns idag tillgänglig för Malmö stad i till exempel Region Skånes folkhälsoenkäter och SCB:s registerdata. Indikatorer som mäter hälsans bestämningsfaktorer i befolkningen. Allt ifrån levnadsförhållanden till mer strukturella faktorer som påverkar jämlikhet i hälsa. Denna typ av data finns idag tillgänglig för Malmö stad i till exempel SCB:s registerdata över utbildning, förvärvsfrekvens och ekonomiskt utsatta hushåll, Malmö områdesundersökning samt i Malmö stads egna register med statistik över betyg, ekonomiskt bistånd, hemlöshet, olycksfall etc. Mått som beskriver ojämlikhet i hälsa, t.ex. jämförelser av hälsoutfall mellan extremgrupper, och mer avancerade, t.ex. Schkolnikovs index, Slope index eller koncentrationsindex. För att kunna avgöra om insatser som syftar till att skapa ett socialt hållbart samhälle ger önskade resultat eller behöver justeras är det nödvändigt att systemet även följer upp pågående insatser. Indikatorer kopplade till process och resultat av insatser behöver därför ingå i systemet. Indelningsgrunder Data bör omfatta hela befolkningen i alla åldrar. För att synliggöra skillnader mellan olika grupper i befolkningen bör data så långt det är möjligt samlas in och analyseras utifrån nedanstående indelningsgrunder. Kön: All individbaserad statistik ska könsuppdelas i enlighet med Malmö stads jämställdhetsintegrering Ålder Inkomst, utbildningsnivå, yrke eller position på arbetsmarknaden (dessa ger alla en uppfattning om social position i samhället) Geografiskt område (exempelvis delområdesnivå) I den mån det är möjligt synliggöra hälsan hos personer i befolkningen med funktionsnedsättning I den mån det är relevant synliggöra hälsa hos personer med utländsk bakgrund. 11

19 I den mån det är möjligt synliggöra hälsan hos HBTQ personer i befolkningen Registerdata och enkätdata kan behöva kompletteras med kvalitativ datainsamling för analys och förståelse samt för att säkerställa att förhållanden för olika grupper verkligen synliggörs i analyserna. Användningsområden Epidemiologisk data och analys behövs idag i Malmö stad för olika ändamål, det finns ett flertal identifierade användningsområden; Budgetprocessen med mål och prioritering av resurser Verksamhetsplanering för olika förvaltningar Årsredovisning Eventuell hållbarhetsredovisning Eventuell välfärdsredovisning Lokala planerings- och uppföljningsdokument Projektuppföljning, till exempel för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Rapportering till regionala och nationella aktörer så som SKLs Öppna jämförelser Som beslutsunderlag för ärenden gällande strategiska beslut där data och kunskap om malmöbornas hälsa behövs Uppföljning av eventuell folkhälsopolicy Följa och säkra att mångfalds, barn- och jämställdhetsperspektivet följs i Malmö Mottagare av epidemiologisk bevakning Politiker Utredare och planeringssekreterare inom olika förvaltningar Samverkan så som; Polis, Socialtjänst, Skola (SSP) Forskningscirklar/Kunskapsallianser Media Malmöborna Projektägare för utvecklingsprocesser Nationella ochregionala aktörer 12

20 Hantering av epidemiologiska data och analys i Malmö stad Befintlig hälsodata och statistik Malmö stad har idag tillgång till en rad viktiga data för analys av malmöbornas hälsa och bestämningsfaktorer för hälsa. Relevant tillgänglig statistik för att beskriva hälsans bestämningsfaktorer är till exempel betygsstatistik, statistik över ekonomiskt bistånd, utbildningsnivå, hemlöshet, vård och omsorg, sysselsättning och olycksfall. Malmö stad producerar en del av denna statistik inom organisationen, men köper även in statistik, främst från Statistiska centralbyrån (SCB) som i samarbete med Region Skåne har tagit fram Skånedatabasen. Exempel på data Malmö stad köper in från SCB är utbildningsnivå, förvärvsfrekvens, arbetslöshet och inkomststatistik. Utöver detta får Malmö stad även tillgång till mycket statistik via olika samarbetspartners. Exempelvis är Region Skåne en stor aktör vad gäller produktion av folkhälsostatistik som är relevant för en epidemiologisk bevakning i Malmö stad. I dagsläget får Malmö stad del av Region Skånes data från folkhälsoenkäter (som mäter upplevd hälsa och socioekonomi) samt statistik över skador (som registreras när den skadade uppsöker vård). Region Skåne har även en vårddatabas (statistik över diagnoser, sjukdomsmönster, och vårdutnyttjande), men tillgången till denna är begränsad på grund av sekretess. Vidare har Malmö stad genom samarbete med Polisområde Malmö, Räddningstjänst Syd och Malmö högskola tillgång till resultat från Malmö Områdesundersökning som fokuserar på i vilken grad malmöbor upplever trygghet, tillit och kollektiv styrka i sina bostadsområden. Malmö stad har också tillgång till brottsstatistik genom samarbete med Polisområde Malmö. Region Skånes folkhälsoenkäter Region Skåne (i samarbete med Kommunförbundet Skåne) följer utvecklingen av hälsan i olika grupper i befolkningen med hjälp av tre omfattande folkhälsoenkäter riktade till olika målgrupper (barn, ungdomar och vuxna) som ger information om hur befolkningen upplever sin fysiska och psykiska hälsa samt vilka socioekonomiska förutsättningar de lever under. Folkhälsoenkät Barn och Unga är en totalundersökning som riktar sig till alla skolbarn i årskurs 6,9 och 2 i gymnasiet. Barn och unga- enkäten har en hög svarsfrekvens, i övrigt är det dock en vikande trend vad gäller svarsfrekvensen i folkhälsoenkäterna. Data från folkhälsoenkäterna finns idag att tillgå på stadsdelsnivå och vad gäller Barn och unga, även på skolnivå. Då stadsdelsnivån inte längre är en relevant administrationsnivå bör en diskussion inledas med Region Skåne om vilken geografisk nivå folkhälsoenkäterna fortsättningsvis ska göras på. För att kunna analysera om hälsans utveckling och fördelning skiljer sig mellan olika geografiska områden i Malmö är det nödvändigt att kunna studera mindre geografiska områden så som delområdesnivå. En utökning av Malmö-urvalet i folkhälsoenkäterna skulle kunna möjliggöra analyser på önskad geografisk nivå. Svarsfrekvensen för enkätundersökningar är generellt dock vikande varför frågan om datakvalitet i enkätundersökningar är viktig och behöver beaktas. Malmö stads Välfärdsredovisning Sedan 2002 utarbetar stadskontoret, på uppdrag av kommunfullmäktige, en välfärdsredovisning som utgjort en grund för att följa hälsans utveckling bland Malmöborna. Denna syftar till att följa upp malmöbornas hälsa, livsvillkor samt sociala och ekonomiska förutsättningar. Statistiken kommer dels från Region Skånes folkhälsoenkäter, Skånedatabasen (SCB) och Malmö stads egenproducerade statistik. Välfärdsredovisningen sorterar indikatorerna under de elva folkhälsomålområdena som fastställts på nationell nivå. 13

21 Stadskontoret har genom ett antal politiska ärenden haft uppdraget att utveckla välfärdsredovisningen vilket har påverkat redovisningens utformning på olika sätt: Under flera år gjordes, utöver en stor tabellsamling, även en populärversion för att bättre tillgängliggöra och kommunicera resultaten. Under flera år utarbetades lokala välfärdsredovisningar på stadsdelsnivå. År 2010 gjordes Välfärdsrapport 2010 analys/fördjupning, en rapport som exemplifierade ett flertal analysmetoder samt visualiserade olika case, exempelvis barn och ungas uppväxtvillkor. Ett interaktivt verktyg Rematrix utarbetades för att tillgängliggöra och analysera statistik och för att bättre synliggöra förändring över tid, mellan kön, socioekonomi och geografi. År 2011 utarbetades en pilotmodell av en välfärds- och tillväxtredovisning som syftade till att knyta samman perspektiven om social och ekonomisk hållbarhet. Den inkluderade analyser på hur beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan av insatser och investeringar kan kopplas till budgetarbetet. Välfärdsredovisningen för år 2013 utgjordes primärt av en tabellsammanställning. Ingen av ovan nämnda utvecklingsarbeten av välfärdsredovisningen har blivit varaktiga. För år 2014 finns ingen pågående välfärdsredovisning med hänvisning till utredningen gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem. Välfärdsredovisningens innehåll är relevant, men behöver utvecklas för att bli ett tillräckligt bra underlag för beslut. Exempelvis skulle ett fördjupat analysarbete möjliggöra att, förutom hälsoutfall i befolkningen, även redogöra för förslag på åtgärder för att nå ambitionen med arbetet att skapa en jämlik hälsa i befolkningen. Innehållet behöver också tillgängliggöras på ett bättre sätt för att kunna fungera som ett skarpt beslutsunderlag. Det är angeläget att publiceringen av redovisningen tidsmässigt ligger i fas med kommunens övergripande uppföljning och planering av verksamhet. Det är därför utredningens mening att Välfärdsredovisningen som form är omodern och svårtillgänglig, men att en kontinuerlig uppföljning och analys av den sociala hållbarheten är ett viktigt beslutsunderlag både gentemot styr- och ledningssystem och gentemot verksamheter. Hantering av hälsodata, kunskap och statistik För att bevaka hälsa och hälsans bestämningsfaktorer förutsätts en samordning av flera statistikägare. På stadskontoret finns ett flertal olika statistikägare vilket gör att ansvaret för relevant statistik för epidemiologisk bevakning ligger på olika avdelningar och enheter.samordningen och tillgängligheten identifieras som bristfällig, vilket leder till att det är ett tidskrävande arbete att få fram uppdaterad data för analys. Det saknas en tydlighet i vilken statistik som finns tillgänglig, var den finns och vem som kan ta fram den. Detta påverkar analysarbetet negativt och riskerar att leda till att relevant statistik underutnyttjas. Bättre samordning och tillgängliggörande av hälsorelaterad statistik identifieras av utredningen som en förutsättning för att möjliggöra en god epidemiologisk bevakning och analys. En förbättrad samordning och tillgänglighet av epidemiologisk data bör också ta hänsyn till behov av statistik på delområdesnivå och anpassad statistik till olika förvaltningar i staden. Se bilaga 1 där stadsområde Öster tas upp som ett exempel för att tydliggöra nuvarande begränsningar kopplade till datainsamling och tillgänglighet av statistik. Befintliga verktyg för redovisning och visualisering av statistik Epidemiologisk bevakning fyller ingen funktion om den inte kommuniceras. Att tillgängliggöra data är en förutsättning för att kunna utgöra underlag för prioritering och åtgärder. För att i större utsträckning 14