Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet STK Sammanfattning Stadskontoret har i enlighet med kommunstyrelsens beslut (STK ) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Den samlade bilden är att det pågår en förflyttning i organisationen i förhållande till hur nämnderna förhåller sig till social hållbarhet och att det finns på agendan på ett tydligare sätt än förra årets uppföljning. Det gäller både de mjuka och de hårda nämnderna. Det kan också konstateras att av de särskilda uppdrag som kommunstyrelsen beslutat om är flertalet avslutade eller kommer att avslutas under våren. För att skapa förutsättningar för att nå nya landvinningar och att det tas ytterligare steg mot ett socialt hållbart Malmö är det viktigt med en fortsatt tydlig markering i kommunfullmäktiges budget Förslag till beslut Beredningen för kultur-, fritid och folkhälsa beslutar föreslå kommunstyrensen besluta att uppföljningen av rekommendationerna sprungna ur Malmökommissionen från och med 2017 ska ingå i Malmö stads ordinarie styroch ledningssystem, att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett underlag för en tvärvetenskaplig, forskningsbaserad utvärdering av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö och återkomma till kommunstyrelsen hösten 2016, att med godkännande lägga Uppföljningsrapporten till handlingarna samt, att översända Uppföljningsrapporten till samtliga nämnder att beakta i sitt fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö-uppföljning av 2015 års verksamhet Bilaga 1. Matris - utredningsuppdrag Bilaga 2. Matris pågående arbete och utvecklingsområden

2 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö- uppföljning av 2015 års verksamhet 2 (6) Beslutsplanering Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet Bakgrund I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. Kommissionen föreslog 24 mål och 74 åtgärdsförslag. Hanteringen av dessa utmynnade i ett 30-tal utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten för olika förvaltningar och bolag att hantera. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; - Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kommunstyrelsen beslutade även att stadskontoret skulle koordinera kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur arbetet fortskrider. För dessa uppdrag tillsattes ett avdelningsöverskridande, koordinerande team på stadskontoret under ledning av välfärdsavdelningen Inledning Det har nu gått tre år sedan Malmökommissionen lämnade sin slutrapport Malmös väg mot en hållbar framtid-hälsa, välfärd och rättvisa. Hur gick det sedan? Blev det en papperstiger eller har rapporten och de beslut som fattats gjort skillnad och påverkat Malmö stads arbete och inte minst har den bidragit till att minska ojämlikheten i hälsa i Malmö? Föreliggande rapport är framför allt en uppföljning av själva processen. Vad som framkommit är att det skett en förflyttning av hur nämnderna förhåller sig till social hållbarhet och att det finns på agendan på ett tydligare sätt än i förra årets uppföljning. Vi har inte svar på frågan om arbetet resulterat i minskad ojämlikhet. Det är därför angeläget att inte bara följa upp processen utan också att utvärdera om arbetet genererat en utveckling mot en mer jämlik hälsa WHO rapporten Closing the gap in a generation menade att -Det tar en generation att minska skillnaderna. Därmed inte sagt att man inte kan följa utvecklingen även på kortare sikt, vilket föreliggande uppföljning kommer att lyfta fram. Arbetet efter Malmökomissionen är ett utvecklingsarbete som rör alla stadens verksamheter och som involverar många andra aktörer i Malmö. I linje med att arbetet är ett utvecklingsarbete i den ordinarie organisationen är det av stor vikt att uppföljningen av arbetet för ett socialt hållbart Malmö med målet att minska ojämlikhet i hälsa följs upp inom ramen för stadens nya styroch ledningssystem.

3 3 (6) Uppföljningen Årets uppföljning har haft nämndernas årsanalyser som grund. Årsanalyserna är redogörelser utifrån kommunstyrelsens nio antagna målområden, mål, särskilda uppdrag och definierade nämndsmål. Bolagen finns inte med i samma utsträckning då de inte redovisat specifika årsanalyser likt nämnderna. Detta gör att det inte blir jämförbart med nämndernas rapportering. Bolagens kommentarer finns dock med i uppföljningsdelen gällande utvecklingsområden och pågående arbete. Genomgången av årsanalyserna har gjorts både kvalitativt och kvantitativt. Resultaten av den kvantitativa delen presenteras som en illustration med förekomsten av valda ord för respektive årsanalys. Gällande den kvalitativa ansatsen har en genomläsning av årsanalyserna gjorts med ett antal teman som utgångspunkt. Utgångspunkten för den kvalitativa uppföljningen har dels varit att undersöka i vilken utsträckning de två övergripande rekommendationerna återspeglas i årsanalyserna. Dels att med utgångspunkt ifrån årsanalyserna se om det skett någon form av förflyttning, med en ökad fokusering på social hållbarhet/jämlik hälsa. Uppföljningen beskriver också status för särskilda utredningsuppdrag med direktiv från kommunstyrelsen, pågående arbeten (ett område bör utvecklas/intensifieras) och utvecklingsområden (redan beslutade insatser/uppdrag i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag) för respektive förvaltning och bolag. Uppföljningen har gjorts i matrisform, vilka presenteras i bilagor. Av de 32 utredningsuppdragen anges 16 som påbörjade med goda resultat eller är genomförda (gröna), 15 uppdrag anges fortlöpa med vissa hinder eller har påbörjats men med vissa hinder/fördröjningar (gula). Av dessa kommer 8 att behandlas politiskt under våren 2016 och för 7 anges fortsatt utredningsarbete. Ett uppdrag är rödmarkerat och gäller konsekvensbeskrivning av Amiralsstaden. Anledningen är att arbetet med stadsutvecklingsprojektet Amiralsstaden inte är igångsatt och således inte möjligt att ännu kunna göra en konsekvensbeskrivning. Ett observandum är att några utredningar som betecknas som gröna och är avslutade har av kommunstyrelsen hänskjutits till budgetberedningen 2016, men några medel avsattes inte. Skälet till detta kan vara att man inte ställer sig bakom utredningens förslag. Men det kan också vara att man i sak ställer sig bakom förslaget men inte anser att det kan prioriteras i den aktuella budgetberedningen. Det finns dock ingen dokumentation från budgetberedningen som ger svar på detta. En fråga som kommit upp med anledning av detta är vem som ska bevaka utredningar som ej beaktats i budgetberedningen på grund av andra prioriteringar, men som kanske skulle vara aktuella att tas med i kommande års budgetberedningar. Frågan behöver belysas vidare. Vad gäller utvecklingsområden och pågående arbete anges flertalet som gröna och gula och endast ett par har rödmarkerats.

4 4 (6) Sammanfattande reflektion av årsanalyserna 2015 En reflektion är att det förefaller finnas olika tolkningar av de övergripande rekommendationernas innebörd gällande social hållbarhet, demokratiserad styrning, kunskapsallianser och social investeringspolitik. Det framgår att man överlag i årsanalyserna beskriver olika insatser och strategier som kan kopplas till social hållbarhet även om man inte alltid använder själva begreppet social hållbarhet. Det kan dock konstatera att flera nämnder beskriver i andra ordalag hur man utvecklar sitt arbete genom t.ex. bredare involvering av andra aktörer. Flertalet nämnder beskriver också att man har olika former av samarbeten, samverkan osv. Några använder begreppet kunskapsallianser. Men det framgår inte huruvida det de facto lett till några effekter. Socialt investeringsperspektiv nämns knappast vid namn dock beskriver man på andra sätt hur man arbetat för att investera i tidiga insatser. Vidare ger några nämnder uttryck för att det är viktigt att inte bara erbjuda och tillhandahålla verksamheter, utbud osv. utan också att följa upp vem som tar del av detta. Några nämnder väljer också att tydligt konkretisera hur man ser på vikten av att ta hänsyn till den socioekonomiska aspekten i arbetet. Vem tar del av de aktiviteter som erbjuds och i vilken utsträckning når de olika målgrupper? Graden av beskrivning av hur arbetet är kopplat till social hållbarhet varierar mycket mellan de olika nämnderna. Ett antal nämnder beskriver hur man strategiskt bedriver ett kvalitetsutvecklingsarbete med syfte att också nå likvärdighet på olika sätt. Några nämnder uttrycker specifikt att man aktivt arbetat med Malmökommissionens slutsatser som bas och att samarbete och samverkan över organisatoriska gränser är en framgångsfaktor i arbetet. När det gäller kopplingen till Malmökommissionen kan konstateras att av kommunfullmäktiges 9 målområden överensstämmer dessa med flera av de prioriterade områden som Malmökommissionens 74 åtgärdsförslag är sorterade under. Särskilt tydligt är detta under målområde 1. Kan man då säga något om att arbetet mot ett socialt hållbart Malmö går i rätt riktning? Om man med social hållbarhet inkluderar jämlik hälsa så går det inte att utläsa av själva årsredovisningarna, detta av naturliga skäl eftersom det inte efterfrågas på det sättet. I Hållbarhetsrapport 2015 som kommer att presenteras för kommunfullmäktige under våren 2016 går dock att utläsa att flera indikatorer som berör barn har utvecklats negativt: barn i ekonomiskt utsatta hushåll, behörighet till gymnasiet och strukturell hemlöshet. För vuxna ser utvecklingen bättre ut med en positiv utveckling på flera områden. Det framgår att det skett en viss förflyttning i organisationen gällande hur nämnderna förhåller sig till social hållbarhet och att det finns på agendan på ett tydligare sätt än förra årets uppföljning. Detta gäller både de mjuka och de hårda nämnderna. Denna förflyttning är ingen quick fix, här krävs det både kunskap, mod och tålamod, vilket ställer stora krav på ledarskapet såväl på tjänsteperson nivån som på den politiska nivån. För att skapa förutsättningar för att Malmö når nya landvinningar och att vi tar ytterligare steg mot ett socialt hållbart Malmö krävs en fortsatt tydlig markering i fullmäktiges budget. Social hållbarhet är ingen dagsslända utan har kommit för att stanna.

5 5 (6) Stadskontoret bedömning I 2016 års budget finns ett mål avseende kunskapsallianser; Nämnderna ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper som kan vara betydelsefulla för att utveckla staden i Malmökommissionens anda. Här är det angeläget att inte nöja sig med rent kvantitativt redogöra för antalet samarbeten, kunskapsallianser utan beskriva effekten, resultaten för medborgare och projektet/insatsen. Med beaktande av det som framkommit i uppföljningen bör en översyn göras över ansvarsfrågan och rutiner i de fall där utredningar/ärenden behandlats i budgetberedning men där medel ej avsatts fast den politiska viljeinriktningen är att ärendet bör beaktas i kommande budgetberedning/ar. Hållbarhetsrapporten för Malmö stad syftar till att följa upp långsiktiga sociala, ekonomiska och miljömässiga trender utifrån ett antal indikatorer och kommer därigenom att utgöra ett viktigt uppföljningsinstrument vad gäller social hållbarhet. En utredning gällande epidemiologisk bevakning pågår också och förväntas vara klar under våren Det är angeläget att dessa båda processer liksom det pågående utvecklingsarbetet Struktur för arbetet med social hållbarhet kopplas samman med det nya styroch ledningssystemet för Malmö stad. För att hålla samman och utveckla processer för att följa utvecklingen av ett socialt hållbart Malmö och jämlikhet i hälsa behövs vidare en förstärkt organisation för arbetet med social hållbarhet och sociala investeringar. Ett förslag gällande detta är på väg till kommunstyrelsen. Fortsatt stor vikt bör läggas på kompetenshöjande insatser. Stadskontoret kommer även framöver att tillsammans med olika aktörer erbjuda såväl seminarier/utbildningar som olika former av nätverkskonstellationer för inspiration och reflektion. Sedan tidigare finns också ett kommunövergripande nätverk med fokus sociala investeringar, vidare håller ett nätverk för tjänstepersoner med forskarkompetens från stadens verksamheter håller på att bildas. Det är nu drygt tre år sedan Malmökommissionen lämnade sin slutrapport. Föreliggande uppföljning är den andra i sitt slag och har fokuserat på processen och statusen för olika utredningsuppdrag. Därtill kommer att nämnderna själva på olika sätt följer upp och utvärderar sina insatser. Men med tanke på värdet av och den politiska tyngd som ges åt Malmökommissionens rekommendationer och åtgärdsförslag bör nu en tvärvetenskaplig forskningsbaserad utvärdering göras med ett upplägg som också genererar ett lärande för Malmö stads organisation och de aktörer som är involverade i arbetet. Utvärderingen bör göra en genomlysning av Malmös arbete med social hållbarhet och jämlik hälsa. Både processen men också kvantitativt med ambitionen att svara på om arbetet genererat effekter. Detta för att ta tillvara på erfarenheter av de olika processer som pågår och utgöra underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö och jämlik hälsa. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

6 6 (6)