Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet"

Transkript

1 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet STK Sammanfattning beslutade kommunstyrelsen om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. I beslutet ingick 34 nya utredningsuppdrag varav stadskontoret är mottagare av 19 av dessa. Kommunstyrelsen beslutade även att stadskontoret skulle återkomma med förslag på direktiv för dessa uppdrag. Då tiderna för en del återrapporteringar till kommunstyrelsen visat sig vara för snäva föreslås vissa justeringar i förhållande till de angivna tiderna i matrisen som följde med ärendet (STK ). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att att godkänna upprättade direktiv för de av kommunstyrelsen (STK ) beslutade utredningsuppdragen gällande det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, uppdra åt stadskontoret att påbörja arbetet enligt föreliggande utredningsdirektiv. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - KS 30/4 Förslag till utredningsdirektiv för stadskontoret Beslutsplanering Kommunstyrelsens AU I Kommunstyrelsen Ärendet beslutade kommunstyrelsen om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. I beslutet ingick 34 nya utredningsuppdrag varav stadskontoret är mottagare av 19. Kommunstyrelsen beslutade även att stadskontoret skulle återkomma med förslag på direktiv för dessa uppdrag. Övriga nämnder som anmodats av kommunstyrelsen att utreda vissa frågor har tagit del av samma direktivsmall som föreliggande förslag på direktiv utgår ifrån. Dessa direktiv kommer dock att beslutas om i de respektive nämnderna. I arbetet med att ta fram direktiv har det visat sig att tiderna för en del återrapporteringar till

2 kommunstyrelsen varit för snäva varför vissa justeringar föreslås i förhållande till de angivna tiderna i matrisen som följde med ärendet. Återrapporteringen/uppföljningen till kommunstyrelsen flyttas fram från våren 2014 till hösten Det gäller följande uppdrag: 2 (2) Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Utreda möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Integrera den i ärendet föreslagna modellen för rekrytering av unga i kommunens rekryteringsprocesser Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Gällande återrapportering av uppdragen bör uppmärksammas att dessa kan ske i olika form såsom lägesrapport, förstudie osv innan utredningsuppdraget anses slutfört och då är föremål för slutgiltigt politiskt ställningstagande. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

3 Förslag till direktiv för de av kommunstyrelsen, , beslutade utredningsuppdragen till stadskontoret gällande ärendet: Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö -Nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling (STK ) 1

4 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Ökad kunskap om det obetalda omsorgsarbetet Underlag Det är viktigt att ha en bild och förståelse för det obetalda arbetet som utförs av män och kvinnor i Malmö. Kommunens möjligheter att hantera det obetalda arbetets omfattning och struktur är i vissa avseenden begränsade, men ett område som kommunen kan påverka är, vilket kommissionen också lyfter, det obetalda omsorgsarbetet. Ett anhörigskap innebär att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står en nära och inte klarar vardagen på egen hand. Sedan den 1 juli 2009 är kommunerna skyldiga att aktivt erbjuda ett stöd till dessa anhöriga (SoL 5:10) för att motverka ohälsa och uppmärksamma det frivilliga åtagande som det är för anhöriga att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg. De allra flesta anhöriga är inte i behov av stöd och klarar sin vardag med informellt omsorgsgivande på en rimlig nivå. I Socialstyrelsens befolkningsstudie, Anhöriga som ger omsorg till närstående- omfattning och konsekvenser, (2012), ges en statistisk bild på nationell nivå som, omräknat till Malmös mått, visar att Malmöbor ger stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står dem nära. Utifrån rapporten kan konstateras att cirka anhöriga Malmöbors möjligheter till förvärvsarbete och således också inkomstnivåer och självförsörjning påverkas av stöd till anhöriga. Två grupper som särskilt nämns är de med lägre utbildningsnivå samt utrikes födda, vilka också är grupper som uppmärksammas i kommissionens slutrapport. En forskarstödd fördjupning inom området krävs som även inkluderar förslag på åtgärder. I ett sådant arbete bör ett intersektionellt perspektiv samt påverkan på Malmöbornas inkomstnivåer särskilt beaktas. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 89/116. Se även 33/131 samt 33/111 2

5 Involverade aktörer Bl.a. Lärosäten och civilsamhället Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 3

6 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Ett mer kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Underlag Forskning utgår ofta från de underlag som en kvalificerad epidemiologisk bevakning ger, dessa underlag utgör därför grunden för att forskning ska kunna genomföras. De folkhälsodata som finns idag är underutnyttjade. Ett gemensamt arbete med Region Skåne bör därför bedrivas för att data ska användas i större utsträckning och för att den samverkan som finns inom detta område utvecklas ytterligare. En epidemiologisk bevakning ska omfatta alla åldrar och hela livscykeln. En epidemiologisk bevakning och ett bättre utnyttjande av befintliga data med bäring på hälsans bestämningsfaktorer skapar förutsättningar för att systematiskt följa upp utvecklingen av hälsan i befolkningen på ett adekvat sätt. Den utgör grunden för kunskapen om utvecklingen av hälsan över tid i staden. Det handlar också om att utifrån det tillgängliga underlaget göra analyser och ge förslag på hur resultatet kan tillämpas i praktiken. Detta är ett komplext men mycket viktigt uppdrag för att kunna följa utvecklingen av social hållbarhet i Malmö. Analyser i sig är inte ett självändamål, utan de ska verka som underlag för interventioner och prioriteringar. En bättre förståelse för orsaksfaktorer till uppkomna problem samt en strategi och stärkt samarbete är avgörande frågor. Tre nyckelfaktorer har identifierats för att Malmö stad ska kunna utveckla en kvalificerad epidemiologisk bevakning; hantering och analys av data, organiseringen av ett sådant arbete och den kompetens som detta kräver. Kopplat till detta uppstår också frågan hur kommun och region i större utsträckning kan samarbeta för att utbyta information samt göra gemensamma analyser och gemensamma insatser för att nå mesta möjliga nytta för medborgarna. 4

7 Uppmärksammas bör de påbörjade arbeten som sker idag gällande samarbete kring geografiskt kopplad data och tillgänglighet till statistik på karta. Samarbetsprojekt som pågår mellan Malmö stad, Malmö högskola, Lunds universitet och Polisområde Malmö kring en gemensam geodatabas behöver bli permanent och ledas från Stadskontoret. Då Region Skånes folkhälsoenkäter och skadedata ingår i databasen är regionen en naturlig aktör att samverka med i ett kvalificerat analysarbete. Arbetet med att skapa förutsättningar för en kvalificerad epidemiologisk bevakning har således till viss del redan påbörjats. Det arbete som pågår kring Koll, som innebär att kvalitetssäkrad och gemensam verksamhetsinformation bör samlas på ett ställe och tillsammans med ovan nämnda utvecklingsarbete utgöra viktiga delar som har en anknytning till en kvalificerad epidemiologisk bevakning. Det är därför av största vikt att arbetet med dessa båda verktyg utvecklas gemensamt och ses som kompletterande system. Uppföljning av hälsodata ska inte analyseras isolerat utan kopplas samman med både andra typer av underlag (till exempel vårdkonsumtion, sjuklighet, dödlighet, inkomst, utbildningsnivå) och med underlag från till stadens olika verksamheter och verksamhetssystem. Det är viktigt att både följa upp interna processer och insatser och att dessa blir en del av samhällsanalyser med fokus på utvecklingen av befolkningens hälsa. Ett flertal kompetenser är avgörande för att utveckla en kvalificerad analys utifrån den epidemiologiska bevakningen tillsammans med andra aktörer, till exempel genom kunskapsallianser med representanter från Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, universitet och högskola. Malmö stad behöver därför undersöka hur den kompetens som finns idag kan användas och vilken ytterligare kompetens som behövs för att kunna utveckla en kvalificerad analys. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 118/127 Involverade aktörer Bl.a. Stadskontoret/förvaltningsavdelningen, avdelning för samhällsplanering, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 5

8 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Inleda en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet. Underlag Det finns behov av en generell översyn av försörjningsstödet för att säkerställa att det garanterar en skälig levnadsnivå. En generell nivåhöjning skulle också vara en viktig satsning mot en ökande barnfattigdom. De långsiktiga sociala och ekonomiska kostnaderna av ett försörjningsstöd som inte kan säkerställa en skälig levnadsnivå riskerar att bli betydligt större än kostnaderna för en nivåhöjning av försörjningsstödet. Här är det angeläget att betona betydelsen av en skälig levnadsnivå för alla kvinnor, män, flickor och pojkar i Malmö, och samt att barnperspektivet belyses i sammanhanget. Vidare understryks vikten av att finansieringsprincipen måste gälla vid en höjning av den nationella riksnormen för försörjningsstöd. I sammanhanget bör även uppmärksammas att särskilda ansträngningar också bör göras för att få personer som uppbär försörjningsstöd i arbete, och på så sätt göra fler Malmöbor självförsörjande. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 78/60 Involverade aktörer Bl.a. Stadsområdesförvaltningar och lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten

9 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Minska den ekonomiska utsattheten bland barn Underlag Frågan om ekonomisk utsatthet bland barn och unga handlar främst om att få dessa barns föräldrar att bli självförsörjande. I linje med detta beslutade Kommunstyrelsen den 6 november 2013 att barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader ska vara en prioriterad grupp vad gäller insatser som syftar till att minska kostnaden för försörjningsstöd och öka förvärvsfrekvensen (STK ). Stadskontoret fick i anslutning till detta i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt redovisa till Kommunstyrelsen hur utvecklingsarbetet fortskrider. Frågan om ekonomiskt utsatta barn är mångbottnad. Insatser som förbättrar situationen för dessa barn kan ske genom såväl lindrande som förebyggande åtgärder. Kommunen, förutom att bidra till arbetsmarknadsinsatser för föräldrar i ekonomisk utsatthet, kan och bör lindra ekonomisk utsatthet bland barn genom både riktade och generella insatser som särskilt främjar barn i ekonomiskt utsatta familjer. Regeringen beslutade om Uppdrag angående kommunala handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn S2014/1696/FST. Regeringen har beslutat att ge bl.a. Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att genom en försöksverksamhet anpassad till de lokala förhållandena stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. Detta uppdrag ska beaktas i utredningsarbetet. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 77/60 7

10 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne län samt civilsamhället. Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 8

11 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Utveckla kunskap, finna samverkansformer och kvalitetssäkra arbete och uppföljning i organisationen. Underlag Som ett komplement till att forskare involveras för att utvärdera satsningar i efterhand kan följeforskning skapa möjligheter för kontinuerlig förbättring. Genomgående i kommissionens underlag tydliggörs att Malmö stad behöver bli bättre på att ha en överblick över vad som pågår och fatta väl underbyggda beslut, något som forskning kan bidra till. Malmö stad ingår redan idag i flera framgångsrika forskningscirklar bland annat inom skolans område, socialtjänsten och inom trygghetsområdet. FoU Malmö utbildning har organiserat en rad forskningscirklar, bland annat kring specialpedagogik, språkutveckling och interkulturellt lärande. Även inom Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen används kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar. En utvidgning av forskningscirkelmetodiken förutsätter att det skapas tydliga riktlinjer kring ekonomi, deltagande och ansvarsförhållanden. Viktigt att beakta i det fortsatta arbetet är att förutsättningarna för medarbetare att delta i forskningscirklar och kollegiala granskningar varierar beroende på verksamhet. Exempelvis kan det vara svårt för lärare att delta då det krävs vikarier som ersätter om läraren behöver vara frånvarande från klassrummet under arbetsdagen. Det krävs kompetens på central nivå för kommunövergripande metodutveckling gällande kunskapsallianser, forskningscirklar och hantering av följeforskning. Många gånger behövs även ett kvalificerat stöd i mötet mellan verksamhet och forskning för att gynna kunskapsutbytet. Det krävs att en sådan funktion har ett tydligt uppdrag och mandat att driva utvecklingen. Det finns även ett behov av att se närmare på resursfrågan. Kostnaden för följeforskning kan vara en begränsande faktor, samtidigt som den behöver ställas mot det faktum att kvalitet och arbetsformer kan stärkas både inom ordinarie verksamhet och särskilda satsningar. 9

12 Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 36,37/132 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar inom Malmö stad, civilsamhället samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 10

13 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Barn och unga i Malmö ska ges möjlighet att röra sig i hela staden Underlag I enlighet med kommissionens utgångspunkt kring proportionell universalism gynnar kommissionens förslag om att ge alla barn tillgång till gratis kollektivtrafik inom staden, alla barn och unga i staden. Åtgärdsförslaget ses som viktigt då den kan bidra till att öka integrationen i staden. Att kunna nå alla delar av staden kan sudda ut gränser och möjliggöra för flickor och pojkar att delta i till exempel fritids- och kulturaktiviteter i andra delar av Malmö än det egna bostadsområdet. Det kan också underlätta resvägen för de elever som går i en skola som inte ligger i närområdet. Här bör dock utredningen beakta det utredningsuppdrag som Grundskoleförvaltningen genomför gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och skolskjuts där det även ingår att ta fram förslag till principer för beviljande av skolskjuts samt hur ansvarsfördelning och organisatorisk placering för hantering av skolskjutsärenden bör utformas och fördelas. Ett alternativ är att uppmuntra gång och cykling. En utveckling av säkra cykelvägar i Malmö liksom en fri cykel till alla i en viss ålder skulle kunna vara verksamt för rörelsefriheten, billigare och inte minst ha mer positiv påverkan på folkhälsan. Gratis tillgång till kollektivtrafik för barn kan å andra sidan bidra till att barn tidigt lär sig använda kollektivtrafik istället för bilen. Det är viktigt att arbeta för ett ökat cyklande, men ett ökat kollektivtrafikresande bland flickor och pojkar behöver inte nödvändigtvis ske på bekostnad av gång eller cykling. Viktigt att beakta i utredningsarbetet är också ett fortsatt aktivt arbete med trygghetsperspektivet och att känslan av otrygghet i så liten utsträckning som möjligt ska hämma rörelsen inom staden. Med beaktande av de målkonflikter som framkommer ovan är det angeläget att grundligt belysa frågan samt att hälsokonsekvensbeskrivningar av olika handlingsalternativ tas fram. 11

14 Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 80/127 Involverade aktörer Bl.a. Grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, civilsamhället och Region Skåne Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 12

15 Utredningsdirektiv Socialt hållbar utveckling i Malmö Utveckla former för samverkan kring social hålbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället Bakgrund Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. Mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Tydlig struktur och ökad samverkan mellan Malmö stad och civilsamhället för att dra fördel av dess potentialer. Underlag Kommissionens slutrapport och underlagsrapporter tydliggör och understryker behovet av att fler aktörer än idag samverkar för att kunna åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Civilsamhället fyller och kan fylla många roller i denna utveckling, exempelvis gällande delaktighet, kunskapsspridning och potentialen att skapa sociala innovationer. Det bedrivs ett omfattande arbete av civilsamhällets aktörer i Malmö. Det finns också flera forum som samlar civilsamhällets aktörer. Dessa forum är ibland i egen regi och ibland i samverkan med andra aktörer såsom Malmö stad, Region Skåne, Malmö högskola, näringslivet med flera. Från civilsamhällets sida ges ett starkt uttryck för att den potential som civilsamhället besitter inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. De efterlyser på olika sätt en starkare samverkan med Malmö stad. Flera remissinstanser ger också förslag på hur civilsamhällets roll kan stärkas samt hur samarbetet mellan Malmö stad och civilsamhället kan förbättras. Civilsamhället erbjuder i flera avseenden insatser som kompletterar de offentliga. Civilsamhället möjliggör också mobilisering av frivilligkrafter som kan bli bärare av Malmös positiva utveckling. Samarbetet kan bli mer fruktbart när tydliga överenskommelser görs om mål, syfte och hur förväntade resultat ska redovisas. Detta utan att kommunen fråntar sig sitt ansvar. Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det 13

16 av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. Arbetet bör synkroniseras med det pågående arbetet med Överenskommelsen med idéburen sektor. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det är också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv när samarbete mellan det offentliga och civilsamhället behandlas. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 34/115 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället, Region Skåne, näringslivet samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapportering till kommunstyrelsen hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 14

17 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Etablera arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Underlag Det kan konstateras att det krävs en mängd olika typer av konstellationer inom olika områden som på olika sätt hanterar frågor som handlar om social hållbarhet och minskade hälsoskillnader. Redan idag finns det flera strukturer som kan nyttjas och förstärkas för att det fortsatta arbetet ska kunna utvecklas i rätt riktning. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att det krävs ett tydligt ledarskap och en struktur för det fortsatta arbetet. Det finns ett stort behov av att det fortsatta utvecklingsarbetet för social hållbarhet präglas av goda och täta relationer till högskola och universitet samt med civilsamhälle och näringsliv. Vidare behöver kommunens roll som beställare av forskning stärkas. På samma sätt behöver kompetensen inom kommunen höjas för att utveckla kunskapen om den översättningsprocess som sker när forskning ska omsättas praktiskt. Forskning bör också ligga till grund för framtida prioriteringar, varför det är angeläget att det finns strukturer inom kommunen som förmår sprida och tillgodogöra sig aktuell forskning med bäring på social hållbarhet och hållbarhet i stort. Det finns idag en rad olika former för hur kommunen arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor. Formaliserade former för detta sker till exempel inom Malmö stads interna FoU-verksamheter och inom ramen för Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Malmö stad deltar också i ett partnerskap tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna som resulterat i ett lokalt Unescocentrum, en samverkansplattform där civila samhället, offentlig sektor och lärosäten kan arbeta främjande och lösningsinriktat i lokala sammanhang. 15

18 Institutet för studier i Malmös historia (IMH) och samfinansierade doktorandtjänster är ytterligare exempel. En kartläggning av befintliga samverkansstrukturer bör göras med syfte att identifiera befintliga processer som kan vara ett stöd i det fortsatta arbetet för social hållbarhet. Kartläggningen kan ge underlag för diskussion om nya arbetsmodeller och därefter en ny struktur för samverkan Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 43/134 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 16

19 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa Underlag Det finns ett stort behov av att se över vilka strukturer, system och samverkansformer som finns etablerade gällande barns hälsa och hur dessa kan förädlas. Detta är en förutsättning för att säkerställa att alla barn och unga fångas upp någonstans i systemet, och att alla vid behov får tillgång till samma stödjande insatser. Malmö stad bör, tillsammans med andra aktörer, så som BVC, MVC, utveckla och konkretisera samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Region Skånes epidemiologiska bevakning avseende barns hälsa är en viktig utgångspunkt för uppföljnings- och analysarbetet. En samverkan kring analysarbetet kan ge en samlad bild av barn och ungas hälsa och miljö. Särskilt bör uppmärksammas att det finns stor kunskap att hämta på området i flera av kommissionens underlagsrapporter som handlar om barns vardagsvillkor och hälsa. Resultatet av en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, ska syfta till att stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Uppdraget skall också beaktas i presidieöverläggningarna mellan Malmö stad och Region Skåne. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 112/126 samt 114/126 Involverade aktörer Bl.a. Stadskontorets förvaltningsavdelning, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, gymmnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället samt lärosäten 17

20 Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 18

21 Utredningsdirektiv Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän, samt att se över förutsättningarna i befintliga strukturer. Bakgrund Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. Mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politiska beslut. Underlag Arbetet med barnrättsperspektivet behöver utvecklas och stärkas väsentligt. Ambitionsnivån bör vara hög och kunna jämföras med den i arbetet med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (Dnr 128/2010) Arbetet med barnrättsperspektivet bör ses som ett brett värdegrundsarbete i kommunens verksamheter, både där barnen själva, och där vuxna som fattar beslut som påverkar barnen, befinner sig. Barnrättsperspektivet ska integreras i beslutsprocessen innan beslut är fattade. Flera remissinstanser ger på ett förtjänstfullt sätt förslag på hur barnrättsperspektivet kan stärkas. Det är angeläget att detta tas tillvara i utredningsprocessen. I översynen bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter. Utredning bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla formerna för barnkonsekvensanalyser. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 29/56 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället och berörda remissinstanser 19

22 Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 20

23 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Att skapa ett relevant styrdokument för Malmö stad gällande folkhälsa. Underlag Med anledning av det arbete som Malmökommissionen presenterat och de beslut som kommunstyrelsen fattat kring detta finns de anledning att göra en översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Då med hänsyn tagen till innehållet i kommunstyrelseärendet, kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt till det pågående arbetet med kommunens mål och styrdokument. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 121(tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut 21

24 Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 22

25 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Förstärka kommunens samarbete med näringslivet vad gäller social hållbarhet och utveckling. Underlag Det kommunala ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är i hög grad knutet till malmöbornas beroende av försörjningsstöd. De kommunala insatserna ska komplettera de som görs genom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och behöver därför genomgående ha en kompetenshöjande ansats som skapar möjligheter att närma sig de statliga insatserna eller reguljärt arbete inom offentlig sektor och näringsliv. Näringslivet i Malmö visar en vilja till att på olika sätt medverka till en positiv social hållbar utveckling av staden. Därför behöver befintliga kanaler till stadens näringsliv utvecklas och ges hög prioritet så att till exempel fler malmöbor erhåller de jobb som skapas i ett växande Malmö. Uppdraget är därför att, med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och kommissionens slutrapport, utreda hur ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 91 (tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Representanter från näringslivet och stadskontorets välfärdsavdelning Ansvar/processägare Stadskontoret/näringslivsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren

26 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 24

27 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Minska kostnaderna för försörjningsstöd och minska arbetslösheten genom kommunala anställningar för personer som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd. Underlag Den största andelen försörjningsstödsmottagare i Malmö saknar annan social problematik än förankring på arbetsmarknaden. För de malmöbor som trots arbetsförmåga uppbär försörjningsstöd under längre tid förefaller det rimligt att skapa arbetstillfällen i den egna kommunala organisationen. Att anställa en person, som trots olika insatser ändå inte erhållit ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden, kan visa sig vara lönsamt för såväl arbetsgivare som samhällsekonomin, men framförallt för den enskilda individen. Stadskontoret har genom ekonomiavdelningen påbörjat beräkningar som syftar till att belysa de ekonomiska vinsterna med att avsätta delar av motsvarande de medel som i dagsläget ryms inom försörjningsstödsbudgeten till löner. Denna typ av uträkningar bygger till stor del på grova antaganden och är till sin natur komplexa på grund av att utfall och synergieffekter är svåra att förutse. Beräkningarna med sina antaganden måste därför tolkas med viss försiktighet, särskilt när beräkningarna sträcker sig många år framåt i tiden. Kommissionen visar dock att förankring på arbetsmarknaden i nästan alla lägen är positivt för den enskilde sett ur både ett ekonomiskt, socialt och hälsomässigt perspektiv. Om arbetstagaren är förälder gynnar insatsen även barnen, vilket tydliggörs i den nyligen framtagna resursfördelningsmodellen för grundskolan. Utifrån stadskontorets påbörjade kostnadsberäkning framgår att den kommunala lönekostnaden initialt (år 1) är högre än motsvarande kostnad för försörjningsstöd. Det förefaller dock sannolikt att den kommunala kostnaden på sikt (år 2 och framåt) minskar, eller som minst förblir oförändrad i relation till motsvarande kostnad för försörjningsstöd. En stor bidragande faktor till detta är de lönebidrag som utbetalas av Arbetsförmedlingen. Andra möjliga vinster är minskad ohälsobörda och ökad produktion. På individnivå stärks dessutom möjligheterna att få ett annat arbete utifrån en välgenomtänkt anställning i denna form, attraktiviteten ökar i jämförelse med 25

28 kortare projekt eller praktikplats. En stor andel av de som visstidsanställs (6-12 månader) på detta sätt förväntas dessutom lämna anställningen för jobb på den reguljära arbetsmarknaden under det första året. Det är av stor betydelse att de jobb som skapas är anpassade till individens kompetens och behov, samt att åtgärdsplaner inrättas tidigt. Till en sådan anställning är det möjligt att koppla kompetenshöjande utbildningsinsatser för att stärka den enskilde ytterligare på arbetsmarknaden, men också för att motverka inlåsningseffekter. För finansiering av dessa tjänster krävs en omallokering av resurser från försörjningsstödsbudgeten och/eller arbetsmarknadsmedel, vilket går i linje med det sociala investeringsperspektivet och bör främja en socialt hållbar utveckling i samhället på både kort och lång sikt. Det torde även vara möjligt att överväga denna anställningsform som ett alternativ till kommunal upphandling av lågtröskeljobb. Knyts dessa anställningar även till de som ingår i gruppen hemlösa ges en positiv sidoeffekt i minskade hemlöshetskostnader. Utvärderade exempel av den här typen av anställning i Malmö utgörs av SEF Unga och Jobb Malmös Servicepatruller i sina ursprungliga former, vilka visar att modellen är möjlig att ge goda resultat vad gäller förankring på arbetsmarknaden. Centralt i resonemanget är att fokusera på de tidigare identifierade målgrupperna för kommunala arbetsmarknadsinsatser; Föräldrar i barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader Ungdomar utan avgångsbetyg från grundskola eller gymnasium Personer med språkhinder Nyanlända som inte är självförsörjande och inte omfattas av etableringsreformen Det förefaller också nödvändigt att utformningen av arbetsmarknadsåtgärderna inte skapar utträngningseffekter som medför konkurrens med andra arbetssökande eller privata aktörer. Samarbetet med Arbetsförmedlingen är centralt, och kan med fördel integreras i förslaget om en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor (se separat utredningsdirektiv). Det är också viktigt att adekvat forskning knyts till denna anställningsform i syfte att göra hälsooch samhällsekonomiska analyser, och att synliggöra insatsernas kostnader och vinster för både individen och för samhället på kort och lång sikt. Vidare ska det, i samarbete med forskning, göras en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen. Huruvida denna analys ska göras innan, under eller efter insatsen som sådan, avgörs av utredningen. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 90 (tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Stadskontorets HR-strategiska avdelning, ekonomiavdelning och välfärdsavdelning. Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (JobbMalmö), Arbetsförmedlingen samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/näringslivsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten

Beslutat av kommunstyrelsen

Beslutat av kommunstyrelsen Beslutat av kommunstyrelsen 2014-04-30 Direktiv för de av kommunstyrelsen, 2014-03-05, beslutade utredningsuppdragen till stadskontoret gällande ärendet: Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK SIGNERAD 2015-10-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-21 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå

Läs mer

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering

Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2016-03-09 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport.

Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport. Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-09 1.0 Paulina Franzén Stadskontoret Stadskontoret

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser

I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-08-11 Vår referens Pia Hellberg Lannerheim Sekreterare pia.hellberg-lannerheim@malmo.se Tjänsteskrivelse I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna

Läs mer

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter

Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587

Läs mer

Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen

Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum 2014-12-16 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-1210 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens

Tjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2018-11-16 Vår referens Linda Tuominen Utvecklingssekreterare linda.tuominen@malmo.se Tjänsteskrivelse Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med

Läs mer

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

Handlingsplan för ett integrerat samhälle 25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk

Läs mer

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390

Vård- och omsorgsberedningen. Reservation. Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Vård- och omsorgsberedningen Motion om ändrad uthyrningspolicy för Malmös kommunala fastighetsbolag STK-2015-390 Reservation Vi Sverigedemokrater yrkade bifall till motionen. När den styrande minoriteten

Läs mer

Utredningsuppdrag - socialt hållbart Malmö

Utredningsuppdrag - socialt hållbart Malmö 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration

Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer

Läs mer

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2017-05-02 237 Status: reviderad ks 2018-11-13 415 Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings

Läs mer

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-13

Läs mer

Beredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta.

Beredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta. Malmö stad Näringslivsberedningen 1 (1) Datum 2014-11-255 Adress Lugna gatan 84 Diarienummer STK-2014-1000 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans

Läs mer

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning

Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende handläggning av dödsbo, serviceavgift boenden och familjerådgivning SIGNERAD 2015-04-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) 2015-04-13 Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare jan.lanzownilsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till avgifter inom sociala resursnämnden avseende

Läs mer

Motion STK Eva Bertz om motprestation för försörjningsstöd GYVF

Motion STK Eva Bertz om motprestation för försörjningsstöd GYVF SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2014-09-05 Vår referens Sigrid Saveljeff Stabschef vuxenutbildning och arbetsmarknad sigrid.saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.

Tjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo. 1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges

Läs mer

Särskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

Särskilt ekonomiskt stöd till Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH) SIGNERAD 2015-09-14 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-09-14 Vår referens Malin Eggertz Forsmark Avdelningschef malin.eggertzforsmark@malmo.se Tjänsteskrivelse Särskilt ekonomiskt stöd till

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkets Gård förvaltningsövergripande nystart av minibondgård i Folkets

Folkets Gård förvaltningsövergripande nystart av minibondgård i Folkets Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-17 Vår referens Katarina Dettmark Controller katarina.dettmark@malmo.se Tjänsteskrivelse Folkets Gård förvaltningsövergripande nystart av minibondgård i Folkets

Läs mer

Arbetsmarknads- och integrationsplan

Arbetsmarknads- och integrationsplan Arbetsmarknads- och integrationsplan 2019 2022 Antagen av: Kommunstyrelsen, 2018-11-28 126 Senast reviderad: ÄKF-nummer: Handläggare/författare: Martin Andaloussi, Näringsliv-, arbetsmarknad- och integrationschef

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014 2 Innehåll s 7 s 8 s 9 s 12 s 14 Förord Besluten i korthet Inledning Vad händer nu? Ledarskap och arbetsmetoder

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret

Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-02-15 1.0 Jenny Theander Stadskontoret ETOS Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande

Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Riktlinje för hantering av ett hållbart arbetsmarknadsåtagande Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2016-05-02, 237 Status: Antaget Giltighetstid: Gäller tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se

Läs mer

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Ärende: Ärende 8 Dnr Förslag till yttrande: Överflytt av JobbMalmö från servicenämnden till den nya gymnasienämnden

Ärende: Ärende 8 Dnr Förslag till yttrande: Överflytt av JobbMalmö från servicenämnden till den nya gymnasienämnden Malmö stad Utbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2013-06-12 Handläggare Jonas Jonsson Direkttelefon 040-34 29 69 Tjänsteutlåtande Ärende: Ärende 8 Dnr 2013-208 Förslag till yttrande: Överflytt av JobbMalmö

Läs mer

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Tjänsteskrivelse 2013-10-28

Tjänsteskrivelse 2013-10-28 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (4) Datum 2013-10-28 Vår referens Ann Rubin Planeringssekreterare ann.rubin@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag på modell för biståndsbeslut i tid gällande serviceinsatser

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

Kulturförvaltningens ansvar i anslutning till Malmö som ledande stad i organisationen United Cities and Local Governments

Kulturförvaltningens ansvar i anslutning till Malmö som ledande stad i organisationen United Cities and Local Governments Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-02-10 Vår referens Fredrik Elg Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Kulturförvaltningens ansvar i anslutning till Malmö som ledande stad i organisationen United

Läs mer

Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd tertial

Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd tertial Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (6) Datum 2015-06-04 Vår referens Eva-Britt Holmberg Socialbyråchef eva-britt.holmberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport för att sänka kostnaderna för försörjningsstöd

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Väster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Fler i arbete snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd, återrapportering

Fler i arbete snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd, återrapportering Tjänsteskrivelse 1 (5) Kommunledningsförvaltningen Paul Håkansson 2018-08-28 rev 2018-09-27 rev 2018-10-15 Dnr KS 2018-555 Kommunstyrelsen Fler i arbete snabbare etablering och minskade kostnader i försörjningsstöd,

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö.

Arbetsförmedlingen Bryggan kan anvisa vuxna arbetssökande med försörjningsstöd samt ungdomar (16-24 år) till parallella insatser på JobbMalmö. Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Innerstaden i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen Bryggan och Malmö stad

Läs mer

Kommunstyrelsen Dnr KS

Kommunstyrelsen Dnr KS Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2018-10-23 Dnr KS 2018-586 Finansdepartementet Fi2018/02431 Yttrande över - Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (2018:47)

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Öster i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond

Riktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Politiska inriktningsmål för integration

Politiska inriktningsmål för integration Dnr 2016KS524 078 Politiska inriktningsmål för integration Förord Kommunen har enligt lag det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. I detta ansvar ryms att förhålla

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet

Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Svar på remiss angående: Översyn av stadsområdesnämnderna och den sociala resursnämnden samt anknytande verksamheter med koppling till berörda nämnders verksamhet Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation

Läs mer

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01

Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av

Läs mer

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser

Riktlinjer för barnchecklistor och barnkonsekvensanalyser 1/8 Beslutad när: 2017-05-29 119 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: - Gäller för: Kommunfullmäktige KS/2016:374-003 Gäller fr o m: 2017-06-08 Gäller t o m: - Dokumentansvarig: Uppföljning: Alla nämnder

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad

Yttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende

Läs mer

SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-01-02 Vår referens Bo-Göran Pettersson Tjänsteskrivelse Motion angående hälsofrämjande arbete i Malmös skolor GrF-2013/3701 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om

Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om Handlingsplan för Uppsala kommuns arbetsmarknadspolitik 2018 2022 Ett aktiverande dokument som kommunstyrelsen fattade beslut om 2017-11-14 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Handlingsplan för

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

Färdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-10-29 Handläggare Thérèse Salomon Telefon: 076-120 80 79 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad

Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Lokal överenskommelse om samarbete mellan Arbetsförmedlingen Bryggan, JobbMalmö och Individ- och Familjeomsorgen i stadsområde Söder i Malmö stad Mellan Arbetsförmedlingen och Malmö stad genom JobbMalmö

Läs mer

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Läs mer

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen

Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år

Läs mer

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap 2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning

Läs mer

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Datum Diarienummer SN 2018/0098 Milla Sörgärde

DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Datum Diarienummer SN 2018/0098 Milla Sörgärde Tjänsteutlåtande 1 (5) Socialnämnden 2018-09-10 Tjänsteutlåtande om Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP) gällande projektet Kompisbyrån Danderyd Ärende Inför uppstarten av projektet

Läs mer

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad

Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-08-31 Handläggare Annelie Sjöberg Tfn: 08-508 25 008 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program för barnets

Läs mer

Motion om arbetsmarknadspolitiken

Motion om arbetsmarknadspolitiken 2007-10-29 238 509 Kommunstyrelsen 2008-10-13 218 380 Arbets- och personalutskottet 2008-09-29 196 476 Dnr 07.677-008 oktkf54 Motion om arbetsmarknadspolitiken Ärendebeskrivning Börje Lööw, för vänsterpartiet,

Läs mer

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag.

Stadsområdesförvaltning Norr ställer sig positiv till alla delar i Stadskontorets förslag. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (2) Datum 2015-07-30 Vår referens Petra Quandt Farkas Enhetschef Petra.q.farkas@malmo.se Tjänsteskrivelse Kommungemensam bostadsrådgivning STK-2015-175 Sammanfattning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens

Tjänsteskrivelse. Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd Vår referens Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (5) Datum 2015-04-09 Vår referens Petra Olsson Planeringssekreterare Petra.Olsson6@malmo.se Tjänsteskrivelse Plan för utveckling av arbetet med försörjningsstöd

Läs mer

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta

Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag FIFH. Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-07-23 Vår referens Sigrid Saveljeff Chef Sigrid.Saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse Tjänsteskrivelse AU 20150812 Projekt- och föreningsbidrag

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2017-08-16 Handläggare Anna Rinder von Beckerath Telefon: 08-508 43 114 Till Socialnämnden 2017-09-19 Program

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS

Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-05-17 167 Motion om kommunal handlingsplan för minskad barnfattigdom. KS 2015-376 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen tillstyrka kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer