Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport."

Transkript

1 Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Paulina Franzén Stadskontoret Stadskontoret

2 Innehållsförteckning Bakgrund s 3 Utredningsdirektivet s 3 Genomförande s 3 Utgångspunkt och definitioner s 3 Sammanfattning delrapport 1.. s 4 Aktuell situation... s 5 Utredningsuppdrag. s 5 Utvecklingsuppdrag s 6 Grupper med särskilda behov av samverkan... s 7 Region Skånes granskning av samverkan.. s 9 Avslutande diskussion och bedömning. s 9 2 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

3 Bakgrund Kommunstyrelsen fattade i mars 2014 beslut om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, med utgångspunkt i Malmökommissionens slutrapport. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav aktuellt uppdrag är ett. Kommunstyrelsen beslutade också att ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendationer; att införa en social investeringspolitik samt att arbeta för att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Utredningsdirektivet Utredningsdirektiv i kommunstyrelsens beslut om inriktning på det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö i mars 2014 har formulerats enligt följande. Uppdraget syftar till att se över vilka strukturer och samverkansformer som finns gällande barns hälsa samt se över hur dessa kan förbättras. Malmö stad bör tillsammans med andra aktörer utveckla samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp samt vilka analyser som behöver göras. Region Skånes epidemiologiska bevakning är en viktig utgångspunkt, och samverkan kring analysarbetet kan ge en samlad bild av barn och ungas hälsa och miljö. Kunskap om området finns redan i flera av kommissionens underlagsrapporter som rör barns vardagsvillkor och hälsa. Resultatet av en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa ska syfta till att stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Uppdraget ska också beaktas i presidieöverläggningarna mellan Malmö stad och Region Skåne. Inom ramen för översynen ska förslag beaktas om att prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn. Region Skåne har uttryckt en önskan om utvecklat samarbete med Malmö stad utifrån det arbete som pågår inom Kunskapscentrum för barnhälsovård. Familjecentralerna kan vara en bra plattform för detta arbete. Genomförande: Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp på stadskontorets välfärdsavdelning, huvudsakligen i form av möten med representanter från olika förvaltningar. Förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, serviceförvaltningen samt Region Skåne har varit involverade. Delar av informationen har hämtats från andra tangerande utredningsuppdrag, där det finns gemensamma uppdrag, syften och samarbetsaktörer. Flera delar av uppdraget har samordnats med och ingått i andra utrednings- eller utvecklingsuppdrag, bland annat samverkan med ideell sektor och vad gäller att identifiera indikatorer för analys av barns hälsa. Definitioner och utgångspunkter: För definition av centrala begrepp som barns hälsa och samverkan hänvisas till delrapport 1 för aktuellt utredningsuppdrag. 3 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

4 Sammanfattning delrapport 1: Särskild struktur och organisering främjar samverkan. I Malmö stad finns en rad olika verksamheter som kan tjäna som goda exempel; ALMA/ALHVA, familjecentralerna, Skolfam och Dyslexi Malmö. Malmö stad har också ingått ett samverkansavtal med Statens institutionsstyrelsen(sis). Avtalet innebär att arbeta enligt en samverkansmodell, SiSam, för att säkerställa obruten skolgång för barn och unga som placeras på särskilda ungdomshem. 1 Fungerande samverkansformer mellan kärnverksamheterna inom berörda myndigheter medför särskilda utmaningar vad gäller tid, resurser och kännedom om varandras uppdrag. Att skapa samordningsfunktioner i förhållande till vissa grupper av barn med specifika behov kan vara ett sätt att hantera denna utmaning. 2 Under 2015 har implementeringsarbetet gällande den lokala överenskommelsen för samverkan kring psykisk ohälsa startat. Handlingsplaner och samverkansstrukturer ska utformas i stadsområdena omfattande individ- och familjeomsorg, förskola, skola och sjukvård. Placerade barn är en prioriterad grupp. Även ensamkommande barn bör uppmärksammas. Samverkansstrukturerna kring psykisk hälsa bör på sikt kompletteras med andra aspekter av betydelse, såsom den fysiska hälsan. Satsningar i projektform är värdefulla för att pröva nya arbetssätt, och de som visar sig fungera behöver få genomslag i ordinarie verksamhet. Fler exempel finns, såsom modellen för anknytningsperson i förskola eller särskilda fördjupningar kring hälsoundersökningar av barn från utsatta miljöer. 3 En gemensam kunskapsgrund om barns livsvillkor och faktorer som påverkar deras hälsa är nödvändig, liksom kunskap om andra myndigheters uppdrag. Kunskapshöjande insatser som ett kontinuerligt inslag kan stärka samverkan, särskilt om de genomförs över verksamhetsgränserna. Delrapport 1 avslutades med en planering för återstående utredningsarbete: - Inventera samverkansformer med ideella aktörer. - Fortsatt inventering av befintlig samverkan i förhållande till vissa grupper av barn. - Inleda arbetet med att utveckla former för att samla, analysera och sprida kunskap om barns hälsa, i samordning med utredningsuppdraget att utveckla strukturer för den epidemiologiska bevakningen. Rapporten innehöll även en arbetsplan för fortsatt utvecklingsarbete: - Fortsatt samarbete med kunskapscentrum för barnhälsovård kring placerade barn, via en referensgrupp Socialstyrelsen Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. 3 Kling, Stefan Skolbarnens hälsa i Malmö. Diskussionsunderlag framtaget för Kommission för socialt hållbart Malmö. 4 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

5 - Bidra i arbetet med att implementera den lokala överenskommelsen för samverkan kring psykisk ohälsa. Överenskommelsen ska följas upp i slutet av Följa och stödja arbetet med implementeringen av överenskommelsen för samverkan mellan förskola, skola och individ- och familjeomsorgen. Aktuell situation: I aktuell utredning har en strävan varit att samordna arbetet med tangerande utrednings- och utvecklings uppdrag som också har barns uppväxtvillkor och hälsa i fokus, för att öka helhetsperspektivet och förhindra att parallella processer uppstår Utredningsuppdrag: Inom ramen för fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö pågår följande uppdrag av relevans för arbetet med barns och ungas hälsa: Översyn av Malmö stads preventionsarbete och folkhälsopolicy. Stadskontoret har arbetat med dessa uppdrag och tagit fram ett förslag om en struktur för arbetet med social hållbarhet. Förslaget är nu ute på remiss. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård. Grundskoleförvaltningen har återrapporterat till kommunstyrelsen hösten 2015 och ska återkomma med en ny rapport våren Utreda möjligheter för etablering av fler familjecentraler. Förskoleförvaltningen har utarbetat ett förslag som ska behandlas i Kommunstyrelsen i januari Detta anges som en viktig plattform att bygga vidare på även i direktivet för aktuell utredning. Vad som beslutas kring familjecentralernas fortsatta verksamhet och utveckling kommer att ha betydelse för arbetet med att tidigt fånga de barn som är i riskzon för en sämre hälsa, på grund av olika former av utsatthet som våld, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö: Stadskontoret har tagit fram en struktur för epidemiologisk bevakning. En arbetsplan finns för hösten 2015 där också barn och unga inkluderas. En viktig fråga är att inom ramen för arbetet med att ta fram en struktur se över hur Malmö stad kan använda befintlig statistik. Indikatorer kring barns hälsa behöver ingå i den övergripande strukturen. Det finns statistik tillgänglig via bland annat Region Skånes barnhälsorapport. Ytterligare en källa för statistik kan vara Barnhälsoindex. Se över kommunfullmäktigebeslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet: Den kartläggning av nuläget som genomförts under 2015 ska återrapporteras till kommunstyrelsen hösten Förslag till stödstruktur ska utarbetas Denna stödstruktur, och de erfarenheter som framkommit i kartläggningen, är av stor betydelse för arbetet med barns uppväxtvillkor. God hälsa och sjukvård är några av de rättigheter ett barn har enligt FN:s barnkonvention. En 5 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

6 stödstruktur för att arbeta med barns rättigheter blir en viktig förutsättning för att alla förvaltningar, inte enbart de som arbetar direkt med barn, ska uppmärksamma och beakta barns rättigheter och behov i sina uppdrag. Samverkan är en del i den nationella strategin för arbetet med barns rättigheter och kommer också att vara en viktig del i stödstrukturen. Inom ramen för detta uppdrag har ett samarbete inletts med Malmö För Barns Rättigheter (MFBR), ett nätverk som samlar ideella organisationer i Malmö som arbetar med barn och unga. En struktur för strategiskt samarbete har tagits fram och samarbete kring barns och ungas hälsa kommer att vara en viktig del i detta. Utvecklingsuppdrag Några utvecklingsuppdrag har redan belysts i delrapport 1. Vad som framkommer nedan är en komplettering till den informationen. Implementering av lokal överenskommelse om samverkan pågår, bland annat genom inrättande av ett särskilt samverkansforum för barns och ungas psykiska hälsa. Viktiga grupper att särskilt lyfta i detta forum är barn och unga med komplexa vårdbehov avseende psykisk ohälsa och social problematik, placerade barn samt nyanlända barn. Implementering av samverkansöverenskommelse mellan förskola, skola, individ- och familjeomsorgen och sociala resursförvaltningen pågår. Detta arbete drivs av en särskild samverkansgrupp bestående av nämnda förvaltningar. Strategi och handlingsplan för arbetet med sexuell hälsa samordnas av sociala resursförvaltningen och omfattar samtliga förvaltningar i Malmö stad. Samverkan pågår med Region Skåne kring placerade barns hälsa via en arbetsgrupp inom Kunskapscentrum för barnhälsovård. Ett samarbete pågår även med Kunskapscentrum för barnhälsovård kring genomförande av temadagar om samverkan kring barns hälsa våren Målgruppen är medarbetare i Malmö stad och Region Skåne. I förslaget om nya riktlinjer för missbruksvården i Malmö stad, som ska beslutas i kommunstyrelsen i slutet av 2015, anges krav för vad Malmö stad ska erbjuda målgruppen ungdomar med missbruksproblematik. Riktlinjerna omfattar också barn och unga som anhöriga till vuxna med missbruksproblematik. Malmö stad ska enligt förslaget bland annat kunna tillhandahålla stöd i form av barngrupper för barn som bor med eller har regelbundet umgänge med en vuxen som har ett missbruk eller beroende. En lokal överenskommelse mellan Region Skåne och Malmö stad gällande samarbete kring personer med missbruks- och beroendeproblem ska upprättas, som en följd av den ramöverenskommelse som beslutats våren 2015 mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Den lokala överenskommelsen ska omfatta både vuxna och barn och unga. 6 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

7 Grupper med särskilda behov av samverkan: Kring vissa grupper av barn kan det finnas särskilda behov av att utveckla samverkan och det är en viktig uppgift att identifiera dessa med hjälp av både kunskap från forskningsfältet och från de verksamheter som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. I delrapport 1 har några grupper redan definierats, bland annat placerade barn, ensamkommande barn och barn med både psykiatrisk och social problematik. Enligt utredningsdirektivet ska barn som riskerar att bli utsatta för våld, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt vara en särskilt prioriterad grupp. Utredningen belyser även befintlig samverkan kring ungdomar med problematik kring missbruk eller kriminalitet. Informanter för nedanstående beskrivningar är representanter för Kriscentrum för barn, Plattform Malmö och Maria Malmö. Barn och unga som blir utsatta för olika former av övergrepp: I Malmö stad finns en särskild organisation kring arbetet med våld i nära relationer och familjer, som också omfattar barn. Kriscentrum för barn arbetar med barn i ålder 0 till 18 år som blivit utsatta för eller bevittnat våld eller som blivit utsatta för sexuella övergrepp, av känd eller okänd förövare. Kriscentrum arbetar även med de som själva är förövare samt i viss utsträckning med barnens föräldrar i de fall där de kan ingå i gemensam behandlingskontakt. Verksamheten har tillkommit utifrån ett behov av fungerande och strukturerade samarbetsformer mellan socialtjänst, sjukvård och polis/rättsväsende när det gäller dessa ofta komplicerade och svåra ärenden. I en familj finns som regel inte bara problematik med misshandel utan också andra problem såsom missbruk, psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet. En grupp med särskilda behov som har identifierats också inom denna verksamhet är barn med neuropsykiatriska diagnoser. Många gånger kan föräldrarna själva ha kognitiva funktionsnedsättningar och behov av stöd för att skaffa sig bättre strategier i sitt föräldraskap. Ett förslag gällande ny handlingsplan mot våld i nära relationer har lagts fram till kommunfullmäktige. När en slutlig version har antagits behöver ett arbete med implementering starta i samverkan med berörda verksamheter. Vidare behöver åtagandena kring våld i nära relationer och arbete med riskbedömning av sexuella förövare i överenskommelsen Trygg och säker stad fullföljas. I arbetet med strategin för sexuell hälsa finns ett förebyggande uppdrag i förhållande till problematiken, och här finns en strävan att stärka samarbetet med Koncept Karins verksamheter. Inom ramen för strategin och handlingsprogrammet finns en rad mål och aktiviteter gällande barn och unga. Dessa ska på olika sätt bidra till det förebyggande arbetet kring att motverka bland annat sexuella övergrepp och sexuellt risktagande. Arbetet ska ske inom alla förvaltningar i Malmö stad. 4 4 Strategi för arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

8 Ungdomar med problematik i form av missbruk och kriminalitet: I Malmö stad finns kommunövergripande verksamheter som arbetar med målgruppen ungdomar med risk för eller som har en utvecklad problematik gällande missbruk eller kriminalitet; Plattform Malmö och Maria Malmö. Plattform Malmö rymmer en rad olika verksamheter med olika inriktning och samverkanspartners och därmed också olika förutsättningar; med polis- och rättsväsendet, stadsområdesförvaltningarna, skolförvaltningarna och olika verksamheter inom Region Skåne. Plattform Malmös olika verksamheter tar i flera fall avstamp i överenskommelsen Trygg och säker stad , mellan Malmö stad och polisen. Viktigt för en fungerande samverkan är tydlig styrning och mandat från högsta ledning, liksom tydlig roll- och ansvarsfördelning. Det gynnar samverkan att begränsa antalet personer som man ska samverka med. Flödesprocesser för ärendegång och rutiner är centrala verktyg. Plattform Malmö är representerade i stadsområdesförvaltningarnas nätverk för öppenvårdschefer. En utmaning när det gäller samverkan med öppenvården är att det finns skillnader i hur de är utformade vad gäller organisation och utbud av insatser till barn och unga. Den samlokaliserade mottagningen Maria Malmö samfinansieras av Region Skåne och Malmö stad. Mottagningen erbjuder stöd och behandling till ungdomar som är i riskzon för eller har utvecklat ett missbruk. En kartläggning och utvärdering av verksamheten har nyligen genomförts av Region Skåne. Som nämnts tidigare kommer riktlinjerna för missbruksvård att tydliggöra nivån av insatser som ska erbjudas barn med missbruksproblematik. Särskilt viktigt att beakta är att samsjukligheten enligt kartläggningen är hög, det vill säga att många av ungdomarna med missbruksproblematik också har psykisk ohälsa, vilket ställer särskilda krav på vården. 5 Barn som omsorgsgivare är en grupp som uppmärksammas alltmer. I antologin Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet sammanfattas resultaten av en studie gällande denna grupp och de konsekvenser som det kan få när barn och unga av olika skäl måste ge omsorg till sina föräldrar. 6 Stadsområde Öster arbetar med ett projekt för att förstärka stödet till barn och unga som vårdar en anhörig, bland annat genom att bygga nätverk med berörda förvaltningar för att kunna hitta bra former för stöd. Region Skånes granskning av samverkan kring barn och unga: Region Skånes revision har genomfört en granskning av samverkan mellan landstinget och de skånska kommunerna kring barn och unga. 7 Revisionens bedömning är att det saknas en tydlig politisk styrning av samverkansarbetet inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som riktar sig till barn och unga. Det finns delvis upparbetade strukturer för samverkan men för att dessa ska bli mer effektiva och ha legitimitet krävs en tydligare styrning. Bland de aktörer som ansvarar för hälsofrämjande och förebyggande insatser gällande barn och unga finns en samsyn om att en väl fungerande samverkan skapar 5 Maria Malmö. Kartläggning av nuvarande verksamhet och förslag på framtida utvecklingsmöjligheter. Rundberg, Jenny. Region Skåne Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet. Antologi, redaktör Takter Martina. Malmö stad Granskning av samverkan om barns och ungas hälsa. Region Skånes revision, Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

9 förutsättningar för ett bättre folkhälsoarbete. Följande förbättringsområden har identifierats; mål och indikatorer för barn och unga, ansvar för samverkansfrågor i kommunerna, policy för och samverkan i barnrättsfrågor samt behov av ett gemensamt styrdokument. Förbättringarna bör genomföras i samverkan mellan regionen och kommunerna. Avslutande diskussion och bedömning Ett av kommunfullmäktiges mål är att Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet och alla kommunens verksamheter som riktar sig till barn har ett kompensatoriskt uppdrag. Budgetmålet har omsatts i nämndsmål och åtaganden för förvaltningarna. Samverkan mellan berörda förvaltningar får ses som ett centralt verktyg för att uppnå såväl detta som andra budgetmål. 8 Översynen av samverkansformer kring barns och ungas hälsa har belyst framgångsfaktorer för samverkan som behöver vara utgångspunkt för de uppdrag som Malmö stad utför, mellan olika förvaltningar eller tillsammans med andra myndigheter. Kunskapsgrunden för samverkan sammanfattas med orden styrning, struktur och samsyn. 9 Skriftliga avtal, att tydliggöra målgrupper och målsättning för samverkan, samt roller och ansvarsfördelning i arbetet är några konkreta exempel. Denna rapport, tillsammans med rapporten Översyn av samverksansformer kring barns hälsa delrapport mars 2015, är en sammanställning av de processer och uppdrag som på olika sätt bidrar till att stärka samverkan kring barns hälsa. De förändringar som skett under utredningens gång har berott på ett flertal olika faktorer som samverkat, där effekterna av Malmökommissionens arbete kan sägas vara en sådan faktor. Beslut om nya processer och strukturer har i första hand tagits på initiativ av berörda förvaltningar utifrån identifierade behov, vilket främjar att arbetet ska bli framgångsrikt. Aktuella och framtida utvecklings- eller utredningsuppdrag kring barns uppväxtvillkor och hälsa bör fokusera på att identifiera grupper av barn och problemområden där det finns behov av bättre samverkan. I utredningen har flera sådana grupper belysts. För vissa av dessa finns redan väl utvecklade samverkansformer men det finns också områden med utvecklingsbehov. Bilden av de utvecklingsområden som framträtt sammanfaller i vissa delar med det som Region Skånes revision rekommenderar utifrån sin granskning av samverkan kring barns hälsa; samordnande funktioner gynnar samverkan liksom strukturer och överenskommelser som formaliserar målgrupper, roller och ansvarsfördelning. 10 Oavsett hur den kommunala verksamheten organiserar sig utifrån olika grupper av barn och unga, baserat på olika former av problematik, så finns det idag en gedigen kunskapsbas i forskningen kring vilka faktorer som främjar en 8 Stadskontoret. Delårsrapport januari augusti Uppföljning av kommunfullmäktigemålen. 9 Socialstyrelsen Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. 10 Granskning av samverkan om barns och ungas hälsa. Region Skånes revision, Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

10 god hälsa och utveckling hos barn samt vilka faktorer som ger en ökad risk för ohälsa och en ogynnsam utveckling. Det finns också kunskap om hur risk- och skyddsfaktorer kan förstärka varandra och leda till nya skydd eller risker, med en kumulativ effekt över tid. Det viktigt att Malmö stads verksamheter bygger sitt arbete på denna kunskap i syfte att främja skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer. Samtliga berörda verksamheter och myndigheter är skyldiga att samverka enligt lag och ska upprätta kvalitetsledningssystem för samverkan. En rad utrednings- och utvecklingsuppdrag som syftar till att stärka arbetet med barns och ungas livsvillkor pågår för närvarande. Några uppdrag av särskild betydelse är uppdraget att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter, samt uppdraget att utreda förutsättningar för att etablera fler familjecentraler. Skriftliga avtal och överenskommelser är under implementering i kärnverksamheterna, ett arbete som kommer att ta tid. I befintliga samverkansstrukturer samt i de som är under uppbyggnad kommer arbetet med att identifiera behov och nödvändiga åtgärder att fortsätta. Utredningsuppdraget avseende översyn av samverkansformer kring barns hälsa bedöms i och med denna slutrapport vara avslutat. Arbetet med att stärka barns rätt till goda uppväxtvillkor övergår nu i ordinarie kvalitetsarbete i kärnverksamheterna och för vissa delar till andra utrednings- och utvecklingsuppdrag. 10 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp

Läs mer

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell

Läs mer

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK

Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK SIGNERAD 2015-10-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-21 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy

Läs mer

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa Socialdepartementet Utdrag Protokoll I:10 vid regeringssammanträde 2011-06-22 S2006/9394/FS (delvis) S2008/2827/FS (delvis) S2008/7907/FS (delvis) S2011/6057/FS Godkännande av en överenskommelse om intensifierat

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång

Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad 2012-2016 Övergripande mål Att öka den upplevda tryggheten bland Malmöborna och minska utsattheten för brott. Indikatorer: Trygghetsmätning, aktuell

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 2015-12-18 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde

Läs mer

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm

Som. satsning på. Socialstyrelsen. inom. Inom. visass senast den I:4. implementering. Postadress Stockholm Regeringsbeslut 2012-05-24 I:4 S2012/3905/FS (delvis) Socialdepartementet 106 30 Stockholm Uppdrag om insatser inom området psykisk ohälsa Regeringens beslut Som ett led i regeringens satsning på insatser

Läs mer

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning

Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar

Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar PM 2006 RVII (Dnr 325-3461/2006) Samverkansavtal med Statens institutionsstyrelse (SIS) om förstärkt vårdkedja för ungdomar Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande 1. Samverkansavtal

Läs mer

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige SOU 2015:55 Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för

Läs mer

Stöd för analys och handlingsplan

Stöd för analys och handlingsplan Stöd för analys och handlingsplan En central del av Regeringen och SKL:s överenskommelse inom området psykisk o-/hälsa för 2016-2018 utgörs av att huvudmännen (landstingen och kommunerna) får medel för

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Motverka i Borås Stad Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

ABCDE. Stadens strategi mot droger och missbruk - yttrande till revisionskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Stadens strategi mot droger och missbruk - yttrande till revisionskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2003-10-18 DNR 124-681/03 Handläggare: Gunilla Schedin Hahn Tfn: 08-508 09 015 Till Norrmalms stadsdelsnämnd

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING

Våld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6

Arvika Kommun. Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa KPMG AB 26 januari 2017 Antal sidor: 6 ABCD Arvika Kommun Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Organisation och resurser (elevhälsa och socialtjänst)

Läs mer

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion

Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation. kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation kortversion Plan för kvinnofrid och mot våld i nära relation Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Det är en viktig jämställdhets- och folkhälsofråga

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)

Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) 1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun

Läs mer

Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet

Jenny Norén. Avd för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Cirkulärnr: 07:36 Diarienr: 07/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2007-07-03 Mottagare: Rubrik: Sektionen för hälsa och jämställdhet Kommunstyrelsen Kommundirektörer Individ-

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016

Tjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län

Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan mellan kommunerna i norra Örebro län och Region Örebro län ~ LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS OCH SOCIALA UTSKOTT SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20171114 8 (20) Bos 119 Dnr KS 0038/2017 Handlingsplan inom området psykisk hälsa i samverkan

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-11-04 AN-2013/636.739 1 (2) HANDLÄGGARE Hartvig Egebark, Gunnel 08-535 376 04 Gunnel.Hartvig-Egebark@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Policy och riktlinjer

Policy och riktlinjer Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen Sida: 1 (7) Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2017- Sida: 2 (7) INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING...3 2. UPPDRAG...3 3. SYFTE...3 4. MÅL...3 5. EKONOMI...3 6. PLANERADE ÅTGÄRDER...4 7. RAPPORTERING AV

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Dir. 2015:138

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa. Dir. 2015:138 Kommittédirektiv Nationell samordnare för utveckling och samordning av insatser inom området psykisk hälsa Dir. 2015:138 Beslut vid regeringssammanträde den 17 december 2015 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap Friskvårdsklubben Social resursnämnd Innehåll Bakgrund och förutsättningar för avtalet... 3 Värdegrund... 3 Friskvårdsklubbens värdegrund:... 4 Insatser...

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården

Statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården SIGNERAD 2014-09-02 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-01 Vår referens Paulina Franzén Utvecklingssamordnare Tjänsteskrivelse paulina.franzen@malmo.se Statsbidrag för kompetensutveckling inom

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete

Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete Regeringsbeslut I:5 2017-02-16 Ju2017/01526/KRIM Justitiedepartementet Brottsförebyggande rådet Box 1386 111 93 Stockholm Uppdrag till Brottsförebyggande rådet att utveckla det nationella stödet och samordningen

Läs mer

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet

Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion för Malmö stads kostverksamhet Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-03-02 Vår referens Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag från servicenämnden om utredning av en sammanhållen stödfunktion

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-25 Dnr: 2014/773-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Kommunrevisionen Kommunstyrelsen Individ-

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan.

Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Version 151113 Sammanställning av kommunernas behov av regionalt stöd gällande mottagandet av ensamkommande barn samt förslag till handlingsplan. Bakgrund Under 2014 kom 7049 ensamkommande barn till Sverige

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Revisionsrapport* Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder Eskilstuna kommun April 2008 Kerstin Svensson, Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016

Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016 www.pwc.se Riskbedömning Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016 Ansvarsområden för nämnderna Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer