Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport.

Transkript

1 Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Paulina Franzén Stadskontoret Stadskontoret

2 Innehållsförteckning Bakgrund s 3 Utredningsdirektivet s 3 Genomförande s 3 Utgångspunkt och definitioner s 3 Sammanfattning delrapport 1.. s 4 Aktuell situation... s 5 Utredningsuppdrag. s 5 Utvecklingsuppdrag s 6 Grupper med särskilda behov av samverkan... s 7 Region Skånes granskning av samverkan.. s 9 Avslutande diskussion och bedömning. s 9 2 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

3 Bakgrund Kommunstyrelsen fattade i mars 2014 beslut om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling, med utgångspunkt i Malmökommissionens slutrapport. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav aktuellt uppdrag är ett. Kommunstyrelsen beslutade också att ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendationer; att införa en social investeringspolitik samt att arbeta för att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Utredningsdirektivet Utredningsdirektiv i kommunstyrelsens beslut om inriktning på det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö i mars 2014 har formulerats enligt följande. Uppdraget syftar till att se över vilka strukturer och samverkansformer som finns gällande barns hälsa samt se över hur dessa kan förbättras. Malmö stad bör tillsammans med andra aktörer utveckla samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp samt vilka analyser som behöver göras. Region Skånes epidemiologiska bevakning är en viktig utgångspunkt, och samverkan kring analysarbetet kan ge en samlad bild av barn och ungas hälsa och miljö. Kunskap om området finns redan i flera av kommissionens underlagsrapporter som rör barns vardagsvillkor och hälsa. Resultatet av en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa ska syfta till att stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Uppdraget ska också beaktas i presidieöverläggningarna mellan Malmö stad och Region Skåne. Inom ramen för översynen ska förslag beaktas om att prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn. Region Skåne har uttryckt en önskan om utvecklat samarbete med Malmö stad utifrån det arbete som pågår inom Kunskapscentrum för barnhälsovård. Familjecentralerna kan vara en bra plattform för detta arbete. Genomförande: Utredningen har genomförts av en arbetsgrupp på stadskontorets välfärdsavdelning, huvudsakligen i form av möten med representanter från olika förvaltningar. Förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, serviceförvaltningen samt Region Skåne har varit involverade. Delar av informationen har hämtats från andra tangerande utredningsuppdrag, där det finns gemensamma uppdrag, syften och samarbetsaktörer. Flera delar av uppdraget har samordnats med och ingått i andra utrednings- eller utvecklingsuppdrag, bland annat samverkan med ideell sektor och vad gäller att identifiera indikatorer för analys av barns hälsa. Definitioner och utgångspunkter: För definition av centrala begrepp som barns hälsa och samverkan hänvisas till delrapport 1 för aktuellt utredningsuppdrag. 3 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

4 Sammanfattning delrapport 1: Särskild struktur och organisering främjar samverkan. I Malmö stad finns en rad olika verksamheter som kan tjäna som goda exempel; ALMA/ALHVA, familjecentralerna, Skolfam och Dyslexi Malmö. Malmö stad har också ingått ett samverkansavtal med Statens institutionsstyrelsen(sis). Avtalet innebär att arbeta enligt en samverkansmodell, SiSam, för att säkerställa obruten skolgång för barn och unga som placeras på särskilda ungdomshem. 1 Fungerande samverkansformer mellan kärnverksamheterna inom berörda myndigheter medför särskilda utmaningar vad gäller tid, resurser och kännedom om varandras uppdrag. Att skapa samordningsfunktioner i förhållande till vissa grupper av barn med specifika behov kan vara ett sätt att hantera denna utmaning. 2 Under 2015 har implementeringsarbetet gällande den lokala överenskommelsen för samverkan kring psykisk ohälsa startat. Handlingsplaner och samverkansstrukturer ska utformas i stadsområdena omfattande individ- och familjeomsorg, förskola, skola och sjukvård. Placerade barn är en prioriterad grupp. Även ensamkommande barn bör uppmärksammas. Samverkansstrukturerna kring psykisk hälsa bör på sikt kompletteras med andra aspekter av betydelse, såsom den fysiska hälsan. Satsningar i projektform är värdefulla för att pröva nya arbetssätt, och de som visar sig fungera behöver få genomslag i ordinarie verksamhet. Fler exempel finns, såsom modellen för anknytningsperson i förskola eller särskilda fördjupningar kring hälsoundersökningar av barn från utsatta miljöer. 3 En gemensam kunskapsgrund om barns livsvillkor och faktorer som påverkar deras hälsa är nödvändig, liksom kunskap om andra myndigheters uppdrag. Kunskapshöjande insatser som ett kontinuerligt inslag kan stärka samverkan, särskilt om de genomförs över verksamhetsgränserna. Delrapport 1 avslutades med en planering för återstående utredningsarbete: - Inventera samverkansformer med ideella aktörer. - Fortsatt inventering av befintlig samverkan i förhållande till vissa grupper av barn. - Inleda arbetet med att utveckla former för att samla, analysera och sprida kunskap om barns hälsa, i samordning med utredningsuppdraget att utveckla strukturer för den epidemiologiska bevakningen. Rapporten innehöll även en arbetsplan för fortsatt utvecklingsarbete: - Fortsatt samarbete med kunskapscentrum för barnhälsovård kring placerade barn, via en referensgrupp Socialstyrelsen Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. 3 Kling, Stefan Skolbarnens hälsa i Malmö. Diskussionsunderlag framtaget för Kommission för socialt hållbart Malmö. 4 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

5 - Bidra i arbetet med att implementera den lokala överenskommelsen för samverkan kring psykisk ohälsa. Överenskommelsen ska följas upp i slutet av Följa och stödja arbetet med implementeringen av överenskommelsen för samverkan mellan förskola, skola och individ- och familjeomsorgen. Aktuell situation: I aktuell utredning har en strävan varit att samordna arbetet med tangerande utrednings- och utvecklings uppdrag som också har barns uppväxtvillkor och hälsa i fokus, för att öka helhetsperspektivet och förhindra att parallella processer uppstår Utredningsuppdrag: Inom ramen för fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö pågår följande uppdrag av relevans för arbetet med barns och ungas hälsa: Översyn av Malmö stads preventionsarbete och folkhälsopolicy. Stadskontoret har arbetat med dessa uppdrag och tagit fram ett förslag om en struktur för arbetet med social hållbarhet. Förslaget är nu ute på remiss. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård. Grundskoleförvaltningen har återrapporterat till kommunstyrelsen hösten 2015 och ska återkomma med en ny rapport våren Utreda möjligheter för etablering av fler familjecentraler. Förskoleförvaltningen har utarbetat ett förslag som ska behandlas i Kommunstyrelsen i januari Detta anges som en viktig plattform att bygga vidare på även i direktivet för aktuell utredning. Vad som beslutas kring familjecentralernas fortsatta verksamhet och utveckling kommer att ha betydelse för arbetet med att tidigt fånga de barn som är i riskzon för en sämre hälsa, på grund av olika former av utsatthet som våld, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö: Stadskontoret har tagit fram en struktur för epidemiologisk bevakning. En arbetsplan finns för hösten 2015 där också barn och unga inkluderas. En viktig fråga är att inom ramen för arbetet med att ta fram en struktur se över hur Malmö stad kan använda befintlig statistik. Indikatorer kring barns hälsa behöver ingå i den övergripande strukturen. Det finns statistik tillgänglig via bland annat Region Skånes barnhälsorapport. Ytterligare en källa för statistik kan vara Barnhälsoindex. Se över kommunfullmäktigebeslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet: Den kartläggning av nuläget som genomförts under 2015 ska återrapporteras till kommunstyrelsen hösten Förslag till stödstruktur ska utarbetas Denna stödstruktur, och de erfarenheter som framkommit i kartläggningen, är av stor betydelse för arbetet med barns uppväxtvillkor. God hälsa och sjukvård är några av de rättigheter ett barn har enligt FN:s barnkonvention. En 5 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

6 stödstruktur för att arbeta med barns rättigheter blir en viktig förutsättning för att alla förvaltningar, inte enbart de som arbetar direkt med barn, ska uppmärksamma och beakta barns rättigheter och behov i sina uppdrag. Samverkan är en del i den nationella strategin för arbetet med barns rättigheter och kommer också att vara en viktig del i stödstrukturen. Inom ramen för detta uppdrag har ett samarbete inletts med Malmö För Barns Rättigheter (MFBR), ett nätverk som samlar ideella organisationer i Malmö som arbetar med barn och unga. En struktur för strategiskt samarbete har tagits fram och samarbete kring barns och ungas hälsa kommer att vara en viktig del i detta. Utvecklingsuppdrag Några utvecklingsuppdrag har redan belysts i delrapport 1. Vad som framkommer nedan är en komplettering till den informationen. Implementering av lokal överenskommelse om samverkan pågår, bland annat genom inrättande av ett särskilt samverkansforum för barns och ungas psykiska hälsa. Viktiga grupper att särskilt lyfta i detta forum är barn och unga med komplexa vårdbehov avseende psykisk ohälsa och social problematik, placerade barn samt nyanlända barn. Implementering av samverkansöverenskommelse mellan förskola, skola, individ- och familjeomsorgen och sociala resursförvaltningen pågår. Detta arbete drivs av en särskild samverkansgrupp bestående av nämnda förvaltningar. Strategi och handlingsplan för arbetet med sexuell hälsa samordnas av sociala resursförvaltningen och omfattar samtliga förvaltningar i Malmö stad. Samverkan pågår med Region Skåne kring placerade barns hälsa via en arbetsgrupp inom Kunskapscentrum för barnhälsovård. Ett samarbete pågår även med Kunskapscentrum för barnhälsovård kring genomförande av temadagar om samverkan kring barns hälsa våren Målgruppen är medarbetare i Malmö stad och Region Skåne. I förslaget om nya riktlinjer för missbruksvården i Malmö stad, som ska beslutas i kommunstyrelsen i slutet av 2015, anges krav för vad Malmö stad ska erbjuda målgruppen ungdomar med missbruksproblematik. Riktlinjerna omfattar också barn och unga som anhöriga till vuxna med missbruksproblematik. Malmö stad ska enligt förslaget bland annat kunna tillhandahålla stöd i form av barngrupper för barn som bor med eller har regelbundet umgänge med en vuxen som har ett missbruk eller beroende. En lokal överenskommelse mellan Region Skåne och Malmö stad gällande samarbete kring personer med missbruks- och beroendeproblem ska upprättas, som en följd av den ramöverenskommelse som beslutats våren 2015 mellan Region Skåne och Skånes kommuner. Den lokala överenskommelsen ska omfatta både vuxna och barn och unga. 6 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

7 Grupper med särskilda behov av samverkan: Kring vissa grupper av barn kan det finnas särskilda behov av att utveckla samverkan och det är en viktig uppgift att identifiera dessa med hjälp av både kunskap från forskningsfältet och från de verksamheter som möter barn och unga i sitt dagliga arbete. I delrapport 1 har några grupper redan definierats, bland annat placerade barn, ensamkommande barn och barn med både psykiatrisk och social problematik. Enligt utredningsdirektivet ska barn som riskerar att bli utsatta för våld, sexuella övergrepp eller omsorgssvikt vara en särskilt prioriterad grupp. Utredningen belyser även befintlig samverkan kring ungdomar med problematik kring missbruk eller kriminalitet. Informanter för nedanstående beskrivningar är representanter för Kriscentrum för barn, Plattform Malmö och Maria Malmö. Barn och unga som blir utsatta för olika former av övergrepp: I Malmö stad finns en särskild organisation kring arbetet med våld i nära relationer och familjer, som också omfattar barn. Kriscentrum för barn arbetar med barn i ålder 0 till 18 år som blivit utsatta för eller bevittnat våld eller som blivit utsatta för sexuella övergrepp, av känd eller okänd förövare. Kriscentrum arbetar även med de som själva är förövare samt i viss utsträckning med barnens föräldrar i de fall där de kan ingå i gemensam behandlingskontakt. Verksamheten har tillkommit utifrån ett behov av fungerande och strukturerade samarbetsformer mellan socialtjänst, sjukvård och polis/rättsväsende när det gäller dessa ofta komplicerade och svåra ärenden. I en familj finns som regel inte bara problematik med misshandel utan också andra problem såsom missbruk, psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet. En grupp med särskilda behov som har identifierats också inom denna verksamhet är barn med neuropsykiatriska diagnoser. Många gånger kan föräldrarna själva ha kognitiva funktionsnedsättningar och behov av stöd för att skaffa sig bättre strategier i sitt föräldraskap. Ett förslag gällande ny handlingsplan mot våld i nära relationer har lagts fram till kommunfullmäktige. När en slutlig version har antagits behöver ett arbete med implementering starta i samverkan med berörda verksamheter. Vidare behöver åtagandena kring våld i nära relationer och arbete med riskbedömning av sexuella förövare i överenskommelsen Trygg och säker stad fullföljas. I arbetet med strategin för sexuell hälsa finns ett förebyggande uppdrag i förhållande till problematiken, och här finns en strävan att stärka samarbetet med Koncept Karins verksamheter. Inom ramen för strategin och handlingsprogrammet finns en rad mål och aktiviteter gällande barn och unga. Dessa ska på olika sätt bidra till det förebyggande arbetet kring att motverka bland annat sexuella övergrepp och sexuellt risktagande. Arbetet ska ske inom alla förvaltningar i Malmö stad. 4 4 Strategi för arbetet med sexuell hälsa i Malmö stad Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

8 Ungdomar med problematik i form av missbruk och kriminalitet: I Malmö stad finns kommunövergripande verksamheter som arbetar med målgruppen ungdomar med risk för eller som har en utvecklad problematik gällande missbruk eller kriminalitet; Plattform Malmö och Maria Malmö. Plattform Malmö rymmer en rad olika verksamheter med olika inriktning och samverkanspartners och därmed också olika förutsättningar; med polis- och rättsväsendet, stadsområdesförvaltningarna, skolförvaltningarna och olika verksamheter inom Region Skåne. Plattform Malmös olika verksamheter tar i flera fall avstamp i överenskommelsen Trygg och säker stad , mellan Malmö stad och polisen. Viktigt för en fungerande samverkan är tydlig styrning och mandat från högsta ledning, liksom tydlig roll- och ansvarsfördelning. Det gynnar samverkan att begränsa antalet personer som man ska samverka med. Flödesprocesser för ärendegång och rutiner är centrala verktyg. Plattform Malmö är representerade i stadsområdesförvaltningarnas nätverk för öppenvårdschefer. En utmaning när det gäller samverkan med öppenvården är att det finns skillnader i hur de är utformade vad gäller organisation och utbud av insatser till barn och unga. Den samlokaliserade mottagningen Maria Malmö samfinansieras av Region Skåne och Malmö stad. Mottagningen erbjuder stöd och behandling till ungdomar som är i riskzon för eller har utvecklat ett missbruk. En kartläggning och utvärdering av verksamheten har nyligen genomförts av Region Skåne. Som nämnts tidigare kommer riktlinjerna för missbruksvård att tydliggöra nivån av insatser som ska erbjudas barn med missbruksproblematik. Särskilt viktigt att beakta är att samsjukligheten enligt kartläggningen är hög, det vill säga att många av ungdomarna med missbruksproblematik också har psykisk ohälsa, vilket ställer särskilda krav på vården. 5 Barn som omsorgsgivare är en grupp som uppmärksammas alltmer. I antologin Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet sammanfattas resultaten av en studie gällande denna grupp och de konsekvenser som det kan få när barn och unga av olika skäl måste ge omsorg till sina föräldrar. 6 Stadsområde Öster arbetar med ett projekt för att förstärka stödet till barn och unga som vårdar en anhörig, bland annat genom att bygga nätverk med berörda förvaltningar för att kunna hitta bra former för stöd. Region Skånes granskning av samverkan kring barn och unga: Region Skånes revision har genomfört en granskning av samverkan mellan landstinget och de skånska kommunerna kring barn och unga. 7 Revisionens bedömning är att det saknas en tydlig politisk styrning av samverkansarbetet inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som riktar sig till barn och unga. Det finns delvis upparbetade strukturer för samverkan men för att dessa ska bli mer effektiva och ha legitimitet krävs en tydligare styrning. Bland de aktörer som ansvarar för hälsofrämjande och förebyggande insatser gällande barn och unga finns en samsyn om att en väl fungerande samverkan skapar 5 Maria Malmö. Kartläggning av nuvarande verksamhet och förslag på framtida utvecklingsmöjligheter. Rundberg, Jenny. Region Skåne Vem ska betala för det obetalda omsorgsarbetet. Antologi, redaktör Takter Martina. Malmö stad Granskning av samverkan om barns och ungas hälsa. Region Skånes revision, Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

9 förutsättningar för ett bättre folkhälsoarbete. Följande förbättringsområden har identifierats; mål och indikatorer för barn och unga, ansvar för samverkansfrågor i kommunerna, policy för och samverkan i barnrättsfrågor samt behov av ett gemensamt styrdokument. Förbättringarna bör genomföras i samverkan mellan regionen och kommunerna. Avslutande diskussion och bedömning Ett av kommunfullmäktiges mål är att Malmös barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden och utveckla sin fulla potential. Alla Malmös barn har rätt till en bra start i livet och alla kommunens verksamheter som riktar sig till barn har ett kompensatoriskt uppdrag. Budgetmålet har omsatts i nämndsmål och åtaganden för förvaltningarna. Samverkan mellan berörda förvaltningar får ses som ett centralt verktyg för att uppnå såväl detta som andra budgetmål. 8 Översynen av samverkansformer kring barns och ungas hälsa har belyst framgångsfaktorer för samverkan som behöver vara utgångspunkt för de uppdrag som Malmö stad utför, mellan olika förvaltningar eller tillsammans med andra myndigheter. Kunskapsgrunden för samverkan sammanfattas med orden styrning, struktur och samsyn. 9 Skriftliga avtal, att tydliggöra målgrupper och målsättning för samverkan, samt roller och ansvarsfördelning i arbetet är några konkreta exempel. Denna rapport, tillsammans med rapporten Översyn av samverksansformer kring barns hälsa delrapport mars 2015, är en sammanställning av de processer och uppdrag som på olika sätt bidrar till att stärka samverkan kring barns hälsa. De förändringar som skett under utredningens gång har berott på ett flertal olika faktorer som samverkat, där effekterna av Malmökommissionens arbete kan sägas vara en sådan faktor. Beslut om nya processer och strukturer har i första hand tagits på initiativ av berörda förvaltningar utifrån identifierade behov, vilket främjar att arbetet ska bli framgångsrikt. Aktuella och framtida utvecklings- eller utredningsuppdrag kring barns uppväxtvillkor och hälsa bör fokusera på att identifiera grupper av barn och problemområden där det finns behov av bättre samverkan. I utredningen har flera sådana grupper belysts. För vissa av dessa finns redan väl utvecklade samverkansformer men det finns också områden med utvecklingsbehov. Bilden av de utvecklingsområden som framträtt sammanfaller i vissa delar med det som Region Skånes revision rekommenderar utifrån sin granskning av samverkan kring barns hälsa; samordnande funktioner gynnar samverkan liksom strukturer och överenskommelser som formaliserar målgrupper, roller och ansvarsfördelning. 10 Oavsett hur den kommunala verksamheten organiserar sig utifrån olika grupper av barn och unga, baserat på olika former av problematik, så finns det idag en gedigen kunskapsbas i forskningen kring vilka faktorer som främjar en 8 Stadskontoret. Delårsrapport januari augusti Uppföljning av kommunfullmäktigemålen. 9 Socialstyrelsen Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer. 10 Granskning av samverkan om barns och ungas hälsa. Region Skånes revision, Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart

10 god hälsa och utveckling hos barn samt vilka faktorer som ger en ökad risk för ohälsa och en ogynnsam utveckling. Det finns också kunskap om hur risk- och skyddsfaktorer kan förstärka varandra och leda till nya skydd eller risker, med en kumulativ effekt över tid. Det viktigt att Malmö stads verksamheter bygger sitt arbete på denna kunskap i syfte att främja skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer. Samtliga berörda verksamheter och myndigheter är skyldiga att samverka enligt lag och ska upprätta kvalitetsledningssystem för samverkan. En rad utrednings- och utvecklingsuppdrag som syftar till att stärka arbetet med barns och ungas livsvillkor pågår för närvarande. Några uppdrag av särskild betydelse är uppdraget att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter, samt uppdraget att utreda förutsättningar för att etablera fler familjecentraler. Skriftliga avtal och överenskommelser är under implementering i kärnverksamheterna, ett arbete som kommer att ta tid. I befintliga samverkansstrukturer samt i de som är under uppbyggnad kommer arbetet med att identifiera behov och nödvändiga åtgärder att fortsätta. Utredningsuppdraget avseende översyn av samverkansformer kring barns hälsa bedöms i och med denna slutrapport vara avslutat. Arbetet med att stärka barns rätt till goda uppväxtvillkor övergår nu i ordinarie kvalitetsarbete i kärnverksamheterna och för vissa delar till andra utrednings- och utvecklingsuppdrag. 10 Stadskontoret Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart