Beslutat av kommunstyrelsen
|
|
- Tobias Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutat av kommunstyrelsen Direktiv för de av kommunstyrelsen, , beslutade utredningsuppdragen till stadskontoret gällande ärendet: Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö -Nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling (STK )
2 Innehållsförteckning Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar... 4 Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän, samt att se över förutsättningarna i befintliga strukturer Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Utred möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser, samt Utreda formerna för hur överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av insatsen Inom ramen för det fortsatta arbetet med ny målstruktur ta fram förslag till kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som bland annat omfattar modell för kontinuerlig kartläggning och uppföljning Integrera den i ärendet föreslagna modellen för rekrytering av unga i kommunens rekryteringsprocesser
3 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Etablera arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Underlag Det kan konstateras att det krävs en mängd olika typer av konstellationer inom olika områden som på olika sätt hanterar frågor som handlar om social hållbarhet och minskade hälsoskillnader. Redan idag finns det flera strukturer som kan nyttjas och förstärkas för att det fortsatta arbetet ska kunna utvecklas i rätt riktning. I detta sammanhang är det viktigt att framhålla att det krävs ett tydligt ledarskap och en struktur för det fortsatta arbetet. Det finns ett stort behov av att det fortsatta utvecklingsarbetet för social hållbarhet präglas av goda och täta relationer till högskola och universitet samt med civilsamhälle och näringsliv. Vidare behöver kommunens roll som beställare av forskning stärkas. På samma sätt behöver kompetensen inom kommunen höjas för att utveckla kunskapen om den översättningsprocess som sker när forskning ska omsättas praktiskt. Forskning bör också ligga till grund för framtida prioriteringar, varför det är angeläget att det finns strukturer inom kommunen som förmår sprida och tillgodogöra sig aktuell forskning med bäring på social hållbarhet och hållbarhet i stort. Det finns idag en rad olika former för hur kommunen arbetar med forsknings- och utvecklingsfrågor. Formaliserade former för detta sker till exempel inom Malmö stads interna FoU-verksamheter och inom ramen för Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Malmö stad deltar också i ett partnerskap tillsammans med Botkyrka och Eskilstuna som resulterat i ett lokalt Unescocentrum, en samverkansplattform där civila samhället, offentlig sektor och lärosäten kan arbeta främjande och lösningsinriktat i lokala sammanhang. 2
4 Institutet för studier i Malmös historia (IMH) och samfinansierade doktorandtjänster är ytterligare exempel. En kartläggning av befintliga samverkansstrukturer bör göras med syfte att identifiera befintliga processer som kan vara ett stöd i det fortsatta arbetet för social hållbarhet. Kartläggningen kan ge underlag för diskussion om nya arbetsmodeller och därefter en ny struktur för samverkan Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 43/134 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 3
5 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Utveckla kunskap, finna samverkansformer och kvalitetssäkra arbete och uppföljning i organisationen. Underlag Som ett komplement till att forskare involveras för att utvärdera satsningar i efterhand kan följeforskning skapa möjligheter för kontinuerlig förbättring. Genomgående i kommissionens underlag tydliggörs att Malmö stad behöver bli bättre på att ha en överblick över vad som pågår och fatta väl underbyggda beslut, något som forskning kan bidra till. Malmö stad ingår redan idag i flera framgångsrika forskningscirklar bland annat inom skolans område, socialtjänsten och inom trygghetsområdet. FoU Malmö utbildning har organiserat en rad forskningscirklar, bland annat kring specialpedagogik, språkutveckling och interkulturellt lärande. Även inom Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen används kollegiala granskningar, följeforskning och forskningscirklar. En utvidgning av forskningscirkelmetodiken förutsätter att det skapas tydliga riktlinjer kring ekonomi, deltagande och ansvarsförhållanden. Viktigt att beakta i det fortsatta arbetet är att förutsättningarna för medarbetare att delta i forskningscirklar och kollegiala granskningar varierar beroende på verksamhet. Exempelvis kan det vara svårt för lärare att delta då det krävs vikarier som ersätter om läraren behöver vara frånvarande från klassrummet under arbetsdagen. För att forskningscirklarna ska bygga kunskapsallianser med Malmöborna är deltagarbaserad aktionsforskning en metod som företrädesvis ska användas. Det krävs kompetens på central nivå för kommunövergripande metodutveckling gällande kunskapsallianser, forskningscirklar och hantering av följeforskning. Många gånger behövs även ett kvalificerat stöd i mötet mellan 4
6 verksamhet och forskning för att gynna kunskapsutbytet. Det krävs att en sådan funktion har ett tydligt uppdrag och mandat att driva utvecklingen. Det finns även ett behov av att se närmare på resursfrågan. Kostnaden för följeforskning kan vara en begränsande faktor, samtidigt som den behöver ställas mot det faktum att kvalitet och arbetsformer kan stärkas både inom ordinarie verksamhet och särskilda satsningar. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 36,37/132 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar inom Malmö stad, civilsamhället samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 5
7 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa Underlag Det finns ett stort behov av att se över vilka strukturer, system och samverkansformer som finns etablerade gällande barns hälsa och hur dessa kan förädlas. Detta är en förutsättning för att säkerställa att alla barn och unga fångas upp någonstans i systemet, och att alla vid behov får tillgång till samma stödjande insatser. Malmö stad bör, tillsammans med andra aktörer, så som BVC, MVC, utveckla och konkretisera samverkansformerna, komma överens om vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Region Skånes epidemiologiska bevakning avseende barns hälsa är en viktig utgångspunkt för uppföljnings- och analysarbetet. En samverkan kring analysarbetet kan ge en samlad bild av barn och ungas hälsa och miljö. Särskilt bör uppmärksammas att det finns stor kunskap att hämta på området i flera av kommissionens underlagsrapporter som handlar om barns vardagsvillkor och hälsa. Resultatet av en översyn av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, ska syfta till att stärka det gemensamma arbetet för barns hälsa. Uppdraget skall också beaktas i presidieöverläggningarna mellan Malmö stad och Region Skåne. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 112/126 samt 114/126 6
8 Involverade aktörer Bl.a. Stadskontorets förvaltningsavdelning, förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, gymmnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 7
9 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän, samt att se över förutsättningarna i befintliga strukturer. Bakgrund Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. Mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politiska beslut. Underlag Arbetet med barnrättsperspektivet behöver utvecklas och stärkas väsentligt. Ambitionsnivån bör vara hög och kunna jämföras med den i arbetet med Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (Dnr 128/2010) Arbetet med barnrättsperspektivet bör ses som ett brett värdegrundsarbete i kommunens verksamheter, både där barnen själva, och där vuxna som fattar beslut som påverkar barnen, befinner sig. Barnrättsperspektivet ska integreras i beslutsprocessen innan beslut är fattade. Flera remissinstanser ger på ett förtjänstfullt sätt förslag på hur barnrättsperspektivet kan stärkas. Det är angeläget att detta tas tillvara i utredningsprocessen. I översynen bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter. Här måste de målkonflikter som uppkommer t.ex. i planärende uppmärksammas. Utredning bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla formerna för barnkonsekvensanalyser. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 29/56 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället och berörda remissinstanser Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen 8
10 Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 9
11 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Förbättra möjligheterna för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Barn och unga i Malmö ska ges möjlighet att röra sig i hela staden Underlag Segregationen och de barriärer som upprätthåller denna påverkar rörligheten för barn och unga i Malmö. Möjligheten till delaktighet och kommunikation för barn rör möjligheten att ha hela Malmö som sin vardagsarena. Utredningen ska föreslå åtgärder som syftar till att barn ska kunna nå alla delar av staden och möjliggöra för flickor och pojkar att delta i till exempel fritids- och kulturaktiviteter i andra delar av Malmö än det egna bostadsområdet. Alla barns tillgång till miljöer som uppmuntrar rörelse och stärker hälsan ska säkerställas. Kommissionens förslag på gratis tillgång till kollektivtrafik ska jämföras med förslag från remissinstanser på utveckling av säkra cykelvägar i Malmö, en fri cykel till alla i en viss ålder samt andra möjligheter.. En utveckling av säkra cykelvägar i Malmö liksom en fri cykel skulle kunna vara verksamt för rörelsefriheten, billigare och inte minst ha mer positiv påverkan på folkhälsan Viktigt att beakta i utredningsarbetet är också ett fortsatt aktivt arbete med trygghetsperspektivet och att känslan av otrygghet i så liten utsträckning som möjligt ska hämma rörelsen inom staden. Utredningen ska även undersöka om det finns metoder för att vända trenden att allt fler barn skjutsas till skolan i bil då detta skapar trafikosäkerhet och beskär barns möjligheter till självständig förflyttning. En metod är gående skolbuss. Det finns dessutom belägg för att gång och cykling bidrar till bättre skolresultat. Det kan också underlätta resvägen för de elever som går i en skola som inte ligger i närområdet. Här bör dock utredningen beakta det utredningsuppdrag som Grundskoleförvaltningen genomför gällande skolplacering, skolpliktsbevakning och skolskjuts där det även ingår att ta fram förslag till principer för beviljande av skolskjuts samt hur ansvarsfördelning och organisatorisk placering för hantering av skolskjutsärenden bör utformas och fördelas. 10
12 Med beaktande av de målkonflikter som framkommer ovan är det angeläget att grundligt belysa frågan samt att hälsokonsekvensbeskrivningar av olika handlingsalternativ tas fram. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 80/127 Involverade aktörer Bl.a. Grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, civilsamhället och Region Skåne Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 11
13 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Minska den ekonomiska utsattheten bland barn Underlag Frågan om ekonomisk utsatthet bland barn och unga handlar främst om att få dessa barns föräldrar att bli självförsörjande. I linje med detta beslutade Kommunstyrelsen den 6 november 2013 att barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader ska vara en prioriterad grupp vad gäller insatser som syftar till att minska kostnaden för försörjningsstöd och öka förvärvsfrekvensen (STK ). Stadskontoret fick i anslutning till detta i uppdrag att tertialvis sammanställa, följa upp samt redovisa till Kommunstyrelsen hur utvecklingsarbetet fortskrider. Frågan om ekonomiskt utsatta barn är mångbottnad. Insatser som förbättrar situationen för dessa barn kan ske genom såväl lindrande som förebyggande åtgärder. Kommunen, förutom att bidra till arbetsmarknadsinsatser för föräldrar i ekonomisk utsatthet, kan och bör lindra ekonomisk utsatthet bland barn genom både riktade och generella insatser som särskilt främjar barn i ekonomiskt utsatta familjer. Utredningen bör föreslå åtgärder som minskar skillnader i tillgång till näringsriktig mat, fritid- och kulturaktiviteter och i utsattheten för buller, föroreningar och dålig inomhusluft. Regeringen beslutade om Uppdrag angående kommunala handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn S2014/1696/FST. Regeringen har beslutat att ge bl.a. Länsstyrelsen i Skåne län i uppdrag att genom en försöksverksamhet anpassad till de lokala förhållandena stötta kommunerna i deras arbete med att ta fram handlingsplaner mot ekonomisk utsatthet bland barn. Detta uppdrag ska beaktas i utredningsarbetet. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 77/60 12
14 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne län samt civilsamhället. Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 13
15 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Ökad kunskap om det obetalda omsorgsarbetet Underlag Det är viktigt att ha en bild och förståelse för det obetalda arbetet som utförs av män och kvinnor i Malmö. Kommunens möjligheter att hantera det obetalda arbetets omfattning och struktur är i vissa avseenden begränsade, men ett område som kommunen kan påverka är, vilket kommissionen också lyfter, det obetalda omsorgsarbetet. Ett anhörigskap innebär att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står en nära och inte klarar vardagen på egen hand. Sedan den 1 juli 2009 är kommunerna skyldiga att aktivt erbjuda ett stöd till dessa anhöriga (SoL 5:10) för att motverka ohälsa och uppmärksamma det frivilliga åtagande som det är för anhöriga att ge stöd, hjälp, vård eller omsorg. De allra flesta anhöriga är inte i behov av stöd och klarar sin vardag med informellt omsorgsgivande på en rimlig nivå. I Socialstyrelsens befolkningsstudie, Anhöriga som ger omsorg till närstående- omfattning och konsekvenser, (2012), ges en statistisk bild på nationell nivå som, omräknat till Malmös mått, visar att Malmöbor ger stöd, hjälp, vård eller omsorg till någon som står dem nära. Utifrån rapporten kan konstateras att cirka anhöriga Malmöbors möjligheter till förvärvsarbete och således också inkomstnivåer och självförsörjning påverkas av stöd till anhöriga. Två grupper som särskilt nämns är de med lägre utbildningsnivå samt utrikes födda, vilka också är grupper som uppmärksammas i kommissionens slutrapport. En forskarstödd fördjupning inom området krävs som även inkluderar förslag på åtgärder. I ett sådant arbete bör ett intersektionellt perspektiv samt påverkan på Malmöbornas inkomstnivåer särskilt beaktas. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 89/116. Se även 33/131 samt 33/111 14
16 Involverade aktörer Bl.a. Lärosäten och civilsamhället Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2015 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 15
17 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Inleda en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet. Underlag Det finns behov av en generell översyn av försörjningsstödet för att säkerställa att det garanterar en skälig levnadsnivå. En generell nivåhöjning skulle också vara en viktig satsning mot en ökande barnfattigdom. De långsiktiga sociala och ekonomiska kostnaderna av ett försörjningsstöd som inte kan säkerställa en skälig levnadsnivå riskerar att bli betydligt större än kostnaderna för en nivåhöjning av försörjningsstödet. Här är det angeläget att betona betydelsen av en skälig levnadsnivå för alla kvinnor, män, flickor och pojkar i Malmö, och samt att barnperspektivet belyses i sammanhanget. Vidare understryks vikten av att finansieringsprincipen måste gälla vid en höjning av den nationella riksnormen för försörjningsstöd. I sammanhanget bör även uppmärksammas att särskilda ansträngningar också bör göras för att få personer som uppbär försörjningsstöd i arbete, och på så sätt göra fler Malmöbor självförsörjande. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 78/60 Involverade aktörer Bl.a. Stadsområdesförvaltningar och lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten
18 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället Bakgrund Maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. April 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. Mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Tydlig struktur och ökad samverkan mellan Malmö stad och civilsamhället för att dra fördel av dess potentialer. Underlag Kommissionens slutrapport och underlagsrapporter tydliggör och understryker behovet av att fler aktörer än idag samverkar för att kunna åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Civilsamhället fyller och kan fylla många roller i denna utveckling, exempelvis gällande delaktighet, kunskapsspridning och potentialen att skapa sociala innovationer. Det bedrivs ett omfattande arbete av civilsamhällets aktörer i Malmö. Det finns också flera forum som samlar civilsamhällets aktörer. Dessa forum är ibland i egen regi och ibland i samverkan med andra aktörer såsom Malmö stad, Region Skåne, Malmö högskola, näringslivet med flera. Från civilsamhällets sida ges ett starkt uttryck för att den potential som civilsamhället besitter inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. De efterlyser på olika sätt en starkare samverkan med Malmö stad. Flera remissinstanser ger också förslag på hur civilsamhällets roll kan stärkas samt hur samarbetet mellan Malmö stad och civilsamhället kan förbättras. Civilsamhället erbjuder i flera avseenden insatser som kompletterar de offentliga. Civilsamhället möjliggör också mobilisering av frivilligkrafter som kan bli bärare av Malmös positiva utveckling. Samarbetet kan bli mer fruktbart när tydliga överenskommelser görs om mål, syfte och hur förväntade resultat ska redovisas. Detta utan att kommunen fråntar sig sitt ansvar. 17
19 Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. Arbetet bör synkroniseras med det pågående arbetet med Överenskommelsen med idéburen sektor. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det är också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv när samarbete mellan det offentliga och civilsamhället behandlas. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 34/115 Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, civilsamhället, Region Skåne, näringslivet samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapportering till kommunstyrelsen hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 18
20 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Ett mer kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö Underlag Forskning utgår ofta från de underlag som en kvalificerad epidemiologisk bevakning ger, dessa underlag utgör därför grunden för att forskning ska kunna genomföras. De folkhälsodata som finns idag är underutnyttjade. Ett gemensamt arbete med Region Skåne bör därför bedrivas för att data ska användas i större utsträckning och för att den samverkan som finns inom detta område utvecklas ytterligare. En epidemiologisk bevakning ska omfatta alla åldrar och hela livscykeln. En epidemiologisk bevakning och ett bättre utnyttjande av befintliga data med bäring på hälsans bestämningsfaktorer skapar förutsättningar för att systematiskt följa upp utvecklingen av hälsan i befolkningen på ett adekvat sätt. Den utgör grunden för kunskapen om utvecklingen av hälsan över tid i staden. Det handlar också om att utifrån det tillgängliga underlaget göra analyser och ge förslag på hur resultatet kan tillämpas i praktiken. Detta är ett komplext men mycket viktigt uppdrag för att kunna följa utvecklingen av social hållbarhet i Malmö. Analyser i sig är inte ett självändamål, utan de ska verka som underlag för interventioner och prioriteringar. En bättre förståelse för orsaksfaktorer till uppkomna problem samt en strategi och stärkt samarbete är avgörande frågor. Tre nyckelfaktorer har identifierats för att Malmö stad ska kunna utveckla en kvalificerad epidemiologisk bevakning; hantering och analys av data, organiseringen av ett sådant arbete och den kompetens som detta kräver. Kopplat till detta uppstår också frågan hur kommun och region 19
21 i större utsträckning kan samarbeta för att utbyta information samt göra gemensamma analyser och gemensamma insatser för att nå mesta möjliga nytta för medborgarna. Uppmärksammas bör de påbörjade arbeten som sker idag gällande samarbete kring geografiskt kopplad data och tillgänglighet till statistik på karta. Samarbetsprojekt som pågår mellan Malmö stad, Malmö högskola, Lunds universitet och Polisområde Malmö kring en gemensam geodatabas behöver bli permanent och ledas från Stadskontoret. Då Region Skånes folkhälsoenkäter och skadedata ingår i databasen är regionen en naturlig aktör att samverka med i ett kvalificerat analysarbete. Arbetet med att skapa förutsättningar för en kvalificerad epidemiologisk bevakning har således till viss del redan påbörjats. Det arbete som pågår kring Koll, som innebär att kvalitetssäkrad och gemensam verksamhetsinformation bör samlas på ett ställe och tillsammans med ovan nämnda utvecklingsarbete utgöra viktiga delar som har en anknytning till en kvalificerad epidemiologisk bevakning. Det är därför av största vikt att arbetet med dessa båda verktyg utvecklas gemensamt och ses som kompletterande system. Uppföljning av hälsodata ska inte analyseras isolerat utan kopplas samman med både andra typer av underlag (till exempel vårdkonsumtion, sjuklighet, dödlighet, inkomst, utbildningsnivå) och med underlag från till stadens olika verksamheter och verksamhetssystem. Det är viktigt att både följa upp interna processer och insatser och att dessa blir en del av samhällsanalyser med fokus på utvecklingen av befolkningens hälsa. Ett flertal kompetenser är avgörande för att utveckla en kvalificerad analys utifrån den epidemiologiska bevakningen tillsammans med andra aktörer, till exempel genom kunskapsallianser med representanter från Malmö stad, Region Skåne, civilsamhället, universitet och högskola. Malmö stad behöver därför undersöka hur den kompetens som finns idag kan användas och vilken ytterligare kompetens som behövs för att kunna utveckla en kvalificerad analys. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 118/127 Involverade aktörer Bl.a. Stadskontoret/förvaltningsavdelningen, avdelning för samhällsplanering, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 20
22 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer. 1) Införa en social investeringspolitik. 2) Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Att skapa ett relevant styrdokument för Malmö stad gällande folkhälsa. Underlag Med anledning av det arbete som Malmökommissionen presenterat och de beslut som kommunstyrelsen fattat kring detta finns de anledning att göra en översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Då med hänsyn tagen till innehållet i kommunstyrelseärendet, kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt till det pågående arbetet med kommunens mål och styrdokument. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 121(tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Malmö stads förvaltningar, Region Skåne samt lärosäten Ansvar/processägare Stadskontoret/välfärdsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten
23 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 22
24 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Förstärka kommunens samarbete med näringslivet vad gäller social hållbarhet och utveckling. Underlag Det kommunala ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är i hög grad knutet till malmöbornas beroende av försörjningsstöd. De kommunala insatserna ska komplettera de som görs genom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan och behöver därför genomgående ha en kompetenshöjande ansats som skapar möjligheter att närma sig de statliga insatserna eller reguljärt arbete inom offentlig sektor och näringsliv. Näringslivet i Malmö visar en vilja till att på olika sätt medverka till en positiv social hållbar utveckling av staden. Därför behöver befintliga kanaler till stadens näringsliv utvecklas och ges hög prioritet så att till exempel fler malmöbor erhåller de jobb som skapas i ett växande Malmö. Uppdraget är därför att, med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och kommissionens slutrapport, utreda hur ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 91 (tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Representanter från näringslivet och stadskontorets välfärdsavdelning Ansvar/processägare Stadskontoret/näringslivsavdelningen 23
25 Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under våren 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 24
26 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Utred möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Marknadsföra Malmö samt sprida kunskap om förändringsarbete vad gäller social hållbarhet, såväl internt som externt. Kunskapsutbyte och kompetensutveckla organisationen. Underlag Intresset för Malmökommissionen och Malmö stads arbete för social hållbarhet är stort, både internt och externt. Lärdomar från det framgångsrika arbetet kring kommunens miljö- och stadsplaneringsprofilering visar att beslut som följs av progressiv kommunikation gynnar utvecklingen och attraktionskraften i stort. Detta ställer krav på tydlig och målgruppsanpassad kommunikation kring såväl de beslut som kommunen fattar med avsikt att stärka den sociala hållbarheten, som kring de ofta komplexa samband och orsaksförklaringar som ligger bakom resonemangen kring social hållbarhet och minskade skillnader i hälsa. Det är därför centralt att även fortsatt arbeta strategiskt med kommunikationsinsatser för att sprida och tydliggöra kommunens arbete i denna riktning. Som ett led i att sätta Malmö på kartan som en kommun som arbetar innovativt med de sociala utvecklingsfrågorna bör kommunen aktivt profilera sig, såväl lokalt som nationellt och internationellt. Utöver ett visionsarbete med inriktning på social hållbarhet finns det ett stort värde för staden som helhet att utreda möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet. Konferensen ska bygga på en fortsatt kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd. Konferensen ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på Malmökommissionens arbete, både i termer av kunskapsinnehåll och bred involvering av andra aktörer. Utredningsuppdraget handlar om att i denna anda ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning, samarbetspartners, ekonomi mm för en återkommande och internationell konferens på temat social hållbarhet. 25
27 Sidhänvisning till tjänsteskrivelsen/malmökommissionens slutrapport 123 (tjänsteskrivelsen) Involverade aktörer Bl.a. Näringslivet, civilsamhället samt stadskontorets välfärdsavdelning Ansvar/processägare Stadskontoret/näringslivsavdelningen Tidplan Återrapporteras till kommunstyrelsen under hösten 2014 Följande upplägg ska följas vid varje genomförd utredning för att möjliggöra tydligt beslutsunderlag och att respektive utredning ska kunna ses i det sammanhang som uttryckts i kommunstyrelsens beslut för socialt hållbar utveckling. Förslag på åtgärder och beslut Visa på förväntat resultat av de föreslagna åtgärderna Kostnadsberäkna och ge förslag på finansiering av de åtgärder som föreslås Ange tidsplan för genomförande Tydliggöra ansvarsfrågan Involverade berörda aktörer presenteras Beakta mångfalds-, barn-, och jämställdhetsperspektiv 26
28 Utredningsdirektiv - Socialt hållbar utveckling i Malmö Tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum. Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport samt att anse kommissionens arbete som slutfört. Slutrapporten sändes därefter ut på en bred remissrunda. I mars 2014 (STK ) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. I detta ingår ett antal utredningsuppdrag, varav detta är ett. Kommunstyrelsen beslutade även att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer; 1) etablera en social investeringspolitik, och 2) förändra processerna genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Dessa rekommendationer ska ses som vägledande för hur de beslutade uppdragen genomförs. Syfte Fler malmöbor i arbete och ökad delaktighet genom lokal samorganisering av arbetsmarknadsinstaser. Underlag Arbetsmarknadsinsatserna bör bedrivas nära de arbetssökande. Att sänka trösklarna för malmöbornas kontakt med myndigheter och öka det offentligas lyhördhet gentemot invånarna är väsentligt. Åtgärden att flytta ut arbetsmarknadsinsatser och insatser som främjar delaktighet och tillgänglighet lokalt, kan ses som en lämplig metod för att åstadkomma ambitionen om en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor (se separat utredningsdirektiv). I sin slutrapport föreslår kommissionen former av lokala forum för att komma framåt i frågan. Många av remissinstanserna efterfrågar också fler och djupare samarbetsformer för att lyckas med de egna uppdragen och utifrån vad som är bäst för malmöborna en ansats som ligger i linje med tanken om att samla aktörer under samma tak. För att gemensamt bearbeta de hinder som kommissionen lyfter kan lokala forum vara ett steg i rätt riktning. Det finns flera pågående satsningar som går i linje med förslaget. Exempelvis är Områdesprogrammen, Framtidens hus på Lindängen, AF-kontoret Bryggan i Rosengård, Garaget och förslaget om en mötesplats på Mobilia goda exempel som illustrerar att samlokalisering på strategiskt utvalda platser i staden redan finns, och att det finns lärdomar att dra av dessa i ett fortsatt utvecklingsarbete. I det fortsatta arbetet behöver det ses över huruvida denna typ av befintliga satsningar kan förstärkas och var ytterligare lokala forum behöver skapas. Syftet för sådana verksamheter bör vara att fler Malmöbor erhåller arbete samt att delaktigheten i samhället stärks. För att maximera förutsättningarna för ett framgångsrikt arbete bör lokala forum inkludera flera olika aktörer. Utifrån ett holistiskt förhållningssätt bör statliga myndigheter, kommunen, näringsliv, 27
Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet
SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
Läs merUtredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK
SIGNERAD 2015-10-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-21 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merSven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige
Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång
Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå
Läs merUtredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (1) Datum 2014-12-16 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2014-1210 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag social hållbart Malmö - Kvalificerat analysarbete
Läs merÖversyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Malmö slutrapport.
Översyn av samverkansformer kring barns hälsa. Uppdrag socialt hållbart Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-11-09 1.0 Paulina Franzén Stadskontoret Stadskontoret
Läs merDet fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet
SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Läs merUtredningsuppdrag - socialt hållbart Malmö
1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merHandlingsplan för ett integrerat samhälle
25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk
Läs merDet fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014
Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014 2 Innehåll s 7 s 8 s 9 s 12 s 14 Förord Besluten i korthet Inledning Vad händer nu? Ledarskap och arbetsmetoder
Läs merPolicy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176
Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss
Läs merAvtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-20 Diarienummer 1234/16 Utbildning, barn och unga, folkhälsa Välfärd och utbildning Anna Lagerquist Telefon 031-368 04 46 E-post: anna.lagerquist@stadshuset.goteborg.se
Läs merYttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet
Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns
Läs merSkapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras
Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-13
Läs merSocial hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)
Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska
Läs merProjektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merEtt nytt sätt att styra och leda
Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merNästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merTjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394
SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merKommunstyrelsen Dnr KS
Yttrande 1 (5) Kommunstyrelsen 2018-10-23 Dnr KS 2018-586 Finansdepartementet Fi2018/02431 Yttrande över - Med tillit växer handlingsutrymmet - tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn (2018:47)
Läs merTjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt
SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merSOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket
1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska
Läs merTjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens
Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2018-11-16 Vår referens Linda Tuominen Utvecklingssekreterare linda.tuominen@malmo.se Tjänsteskrivelse Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med
Läs merTjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merHållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret
Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-02-15 1.0 Jenny Theander Stadskontoret ETOS Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Läs merSvar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap
2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning
Läs merMalmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering
Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2016-03-09 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan
Läs merPlattform för välfärdsfrågor
Plattform för välfärdsfrågor Den 4 maj 2017 samlades ett trettiotal aktörer från Kalmar och Kronobergs län samt Linnéuniversitetet för att diskutera hur samverkan mellan samhällsaktörer och universitetet
Läs merÖverenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari
Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är
Läs merI samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser
Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2015-08-11 Vår referens Pia Hellberg Lannerheim Sekreterare pia.hellberg-lannerheim@malmo.se Tjänsteskrivelse I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna
Läs merSamarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merMakt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid
Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa
Läs merSeminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting
Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting Upplägg Göran Henriksson, Västra Götalandsregionen Samling för social hållbarhet. Åtgärder för
Läs merReviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun. Antagen av Kommunstyrelsen
Reviderad genomförandestrategi av Barnkonventionen i Kristianstads kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2018-08-29 Inledning FN:s konvention om barns rättigheter antogs 1989 och gäller för alla under 18 år
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merProgram för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad
Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad Datum 2016-05-23 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Arbetsformer... 4 Samråd... 4 Information... 5 Övergripande
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merKUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER. Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan
Läs merLinköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration
Arbetsmarknad och integration Linköpings kommuns riktlinjer för arbetsmarknad och integration Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen 2018-11-13 414, bildningsnämnd Status: 2018-08-28 Giltighetstid:
Läs merUtredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter
Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs merFörslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor
1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Förvaltningscontroller Utfärdat: 2017-04-05 Simon Flodén Diarienummer: N136-0214/17 Telefon: 366 00 24 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: simon.floden@afh.goteborg.se Yttrande
Läs merBeslutat av Malmö kommunstyrelse MATRIS. Sammanställning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och stadskontorets bedömningar
Beslutat av Malmö kommunstyrelse 2014-03-05 MATRIS Sammanställning av Malmökommissionens och stadskontorets bedömningar 1 Följande dokument är ett förtydligande av de bedömningar som Stadskontoret gjort
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merDeltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merPolicy och riktlinjer
Policy och riktlinjer ANDT (ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK) ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-06-17 Bakgrund Den 30 mars 2011 antog riksdagen en samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-,
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merBeredningsbrev. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans med näringslivet. Kommunstyrelsen föreslås besluta.
Malmö stad Näringslivsberedningen 1 (1) Datum 2014-11-255 Adress Lugna gatan 84 Diarienummer STK-2014-1000 Beredningsbrev Till Kommunstyrelsen Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö - Forum tillsammans
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland
Deklaration om folkhälsa i Östergötland Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland boende, närmiljö / fritid, kultur, föreningsliv / skola, utbildning / arbete, försörjning
Läs merMotion STK Eva Bertz om motprestation för försörjningsstöd GYVF
SIGNERAD Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (4) Datum 2014-09-05 Vår referens Sigrid Saveljeff Stabschef vuxenutbildning och arbetsmarknad sigrid.saveljeff@malmo.se Tjänsteskrivelse
Läs merAtt höra an till någon -är att vara anhörig. Att stå någon nära -är att vara närstående
Att höra an till någon -är att vara anhörig Att stå någon nära -är att vara närstående Varför stöd till anhöriga? Martina Takter närståendekoordinator FoU Malmö stad & doktorand på Malmö högskola martina.takter@malmo.se
Läs merPartnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019
Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merMål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen
1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merBearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs mer2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala
Läs merUppföljning av Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande 2013
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (3) Datum 2013-10-10 Vår referens Jeanette Lebedies Nord Utvecklingssamordnare Jeanette.lebedies-nord@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av Jag bor i Malmö-policy
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merFöredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.
PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss
Läs merStrategi för internationellt arbete - remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi
Läs merNationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad
Utlåtande 2009: RI (Dnr 031-2279/2008) Nationell IT-strategi för vård och omsorg tillämpning för Stockholms stad Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande 1. Den Nationella IT-strategin
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merÅterrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning
Läs merRemiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (5) Datum 2018-10-04 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2018-754 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merUTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD
UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MED BARNETS RÄTTIGHETER I MALMÖ STAD 3 2 Inledning 5 Utgångspunkter för arbetet med barnets rättigheter i Malmö stad 7 FN:s konvention om barnets rättigheter 7 Strategi för
Läs merStyrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun
Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen
Läs merVerksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015
Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merPOLICY. Internationell policy
POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs mer