Beslutat av Malmö kommunstyrelse MATRIS. Sammanställning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och stadskontorets bedömningar

Transkript

1 Beslutat av Malmö kommunstyrelse MATRIS Sammanställning av Malmökommissionens och stadskontorets bedömningar 1

2 Följande dokument är ett förtydligande av de bedömningar som Stadskontoret gjort inom ramen för ärendet Förslag fortsatt utifrån Kommission för ett socialt hållbart Malmös slutrapport (STK ). Dokumentet, som är uppbyggt i matrisform, består av varje från slutrapporten följt av en kort summering av samt huruvida åtgärden ska betraktas som ett utredningsuppdrag, utvecklingsområde eller som en del av ett redan påbörjat. Matrisen beskriver också vilken instans som föreslås utföra, eller redan ansvarar för, varje, samt hur och när insatserna bör följas upp. Matrisen innehåller också sidhänvisning både ärende och kommissionens slutrapport. Stadskontoret vill understryka att föreliggande bilaga är en komprimering av de analyser som redogörs för i ärendet. Matriserna ersätter således inte ärendet, utan ska läsas som ett tydliggörande dokument som bygger på de mer ingående resonemang som beskrivs i ärendet. Matrisen följer samma logik som ärendet och är således indelad efter rubrikerna Ledarskap och arbetsmetoder, Lärande och utbildning, Arbete och försörjning, Boende och stadsplanering samt Hälso- och sjukvård. Det avslutande kapitlet i ärendet, Organisering av, och utgångspunkter för, det fortsatta t för ett socialt hållbart Malmö, återfinns dock inte i matrisen på grund av att det i huvudsak beskriver hur Stadskontoret bör organiseras för att driva och koordinera den fortsatta processen, och inte tar sin utgångspunkt i slutrapportens. Sist i matrisen återfinns dock två specifika utredningsuppdrag som stadskontoret vill lyfta, men som inte har en direkt koppling något i kommissionens slutrapport. 2

3 DEFINITIONER bedömning Kan innebära förslag nya uppdrag, förslag förstärkt utvecklings eller konstaterande om att det redan pågår i linje med Malmökommissionens. Här lyfts även det som stadskontoret bedömer särskilt bör beaktas eller föras i redan pågående. Nytt uppdrag från kommunstyrelsen stadskontoret eller anmodan från kommunstyrelsen andra nämnder och bolag med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag. Varje uppdrag ska redovisa, tidsplan samt kostnadsberäkning. Innebär att ett område bör utvecklas/intensifieras med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag. Redan beslutade insatser/uppdrag i linje med Malmökommissionens. Den instans som föreslås utföra ett uppdrag. Här framgår när och på vilket sätt insatsen kommer att följas upp. Det kan ske genom befintliga redovisningssystem, genom enskild återkoppling direkt kommunstyrelsen eller genom den årliga uppföljningen kommunstyrelsen av samtliga insatser som Stadskontoret föreslås sammanställa Ärendet / Avser den sida i respektive dokument där et beskrivs med åtföljande av stadskontorets bedömning. 3

4 Ledarskap och arbetsmetoder Stadskontoret anser att ett utvecklat ledarskap och förbättrade arbetsmetoder är helt avgörande för ett framgångsrikt fortsatt för minskade skillnader i hälsa i Malmös befolkning. Det är angeläget att öka medvetenheten hos politiker, chefer, ledare och medarbetare kring ambitionen om en socialt hållbar utveckling i Malmö. Detta gäller även för aktörer utanför Malmö stads egen organisation. Det krävs ett ökat ansvarstagande och förnyad förståelse för Malmös förutsättningar och utmaningar, något som kommissionens underlag skapar goda förutsättningar för. Den fortsatta processen behöver vara föremål för en bred involvering där kommunen, sammans med andra aktörer, definierar arbetsformer för att aktivt främja en socialt hållbar utveckling. Malmökommissionens Utveckla t med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut Översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. Stadskontoret sammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället. våren /56 Inkludera regelbundna kvalitativa levnadsundersökningar i processerna Stadskontoret och berörda nämnder. 32/131 4

5 Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra potentialer i lokalsamhället Hänvisar även åtgärden nedan. Stadkontoret och berörda nämnder. 32/111 Inför kollegiala granskningar som metod för att utveckla organisationsformer med självständigt lärande samt Använd kollegiala granskningar för att göra arbetsorganisationerna mer lärande och för att långsiktigt utveckla kunskaperna om arbetslivet Föreslagna metoder bör skalas upp och modeller bör utvecklas kring lärande organisation och kollegiala granskningar utifrån verksamheternas behov. Stadskontoret sammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället. 33/114,132 5

6 Stärk samverkan med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer att skapa sociala innovationer Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet mellan Malmö stads förvaltningar och med representanter från civilsamhället. Stadskontoret i dialog med övriga förvaltningar och bolag och med representanter från civilsamhället. hösten /115 Använd följeforskning i såväl projekt som ordinarie verksamhet för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna, begreppen och sammanhangen. Utreda förutsättningarna att stärka samt med universitet och högskola i enlighet med en. Stadskontoret hösten , 37/ 132 Använd forskningscirklar för kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling grundad i deltagarnas egna problemformuleringar Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling Angeläget med ett styrsystem som tydliggör de övergripande målbilderna, samt kontinuerlig utveckling av chefsförsörjning. Stadskontoret 38/132 6

7 Utveckla holistiska styrinstrument Hänvisar STK Nytt styr- och ledningssystem. Samt Dnr 145/2013 Uppdrag gällande hållbarhetsredovisning, modeller för samhälls-/hälsoekonomiska modeller samt hur sociala investeringar kan integreras i budget Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. våren /127 Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar en övergripande hållbarhet Hänvisar Dnr 145/2013, se ovan. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. våren /133 Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration Bedöma möjligheten för Malmö stad att ansluta sig Mötesplats social innovation. Stadskontoret hösten /134 7

8 Uppdra åt ledamöter från Malmökommissionen att sammans med Malmö stad, Region Skåne och intresserade lärosäten skapa ett gemensamt organ för genomförande och uppföljning av Malmökommissionens Översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet samt ge förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta t för en socialt hållbar utveckling. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. Hösten /134 8

9 Lärande och utbildning I enlighet med remissinstanserna ser Stadskontoret positivt på kommissionens fokus på barn och ungas livsvillkor och lärande och menar att satsningar inom detta område är centralt. Stadskontoret anser att den nya organisationen för förskolan, grundskolan och gymnasie- och vuxenutbildningen i Malmö stad, som trädde ikraft den 1 juli 2013 (STK ), går i linje med kommissionens ansats. Detta då syftet med den nya organisationen är ökad likvärdighet, ökad måluppfyllelse och att skapa bättre förutsättningar för att möta de utmaningar som Malmö har, med en snabbt växande befolkning samt stora behov av kompetensförsörjning och lokalutbyggnad. Stadskontoret betonar även vikten av att skolan ses som en del av det omgivande samhället och att det ligger stor potential i att se på skolans utveckling ur ett holistiskt perspektiv. Malmökommissionens Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan En samlad redovisning av långsiktiga behov och kostnader ska redovisas inom ramen för den kommunala budgetprocessen. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 48/81 De stödjande kunskapsstrukturerna i staden måste stärkas Pågår en utredning om Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) och FoU Malmö Utbildnings framtida funktion och uppdrag. En modell implementeras nu för det systematiska kvalitetst. Här vill stadskontoret också betona kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden /81 9

10 Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter professionell utveckling. Fortsätt satsa på kompetensutveckling, det som kallas Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla nivåer för att klara övergången ny skollag, läroplaner och kursplaner Inom ramen för det fortsatta t med ny målstruktur ta fram förslag kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som bland annat omfattar modell för kontinuerlig kartläggning och uppföljning. Stadskontoret våren /81 Resultat av varje skolforms systematiska kvalitets ska ligga grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras Skolnämnderna bör aktivt arbeta för att säkerställa att personal i hela staden har förutsättningar att delta i kompetensutvecklingsinsatser utifrån systematiskt kvalitets. Anmoda Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 54/82 10

11 Barns och ungas inflytande över vardagen i förskolan, fritidshem och skola utifrån de förutsättningar som råder på varje skolnivå, ska stärkas genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetst. Detta gäller även föräldrainflytande Hänvisar Dnr Jag bor i Malmö-policy för ungas inflytande Dnr Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Dnr 217/2013 Reglementen för de nya nämnderna i den nya organisationen Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 55/82 Utbildningsinstitutioner ska arbeta aktivt med hälsorelaterade frågor genom att ämnet Idrott och Hälsa förstärkt ges samtliga elever vid Malmö stads skolor Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn. Utreda hur erfarenheterna av Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet Idrott och Hälsa med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. Anmoda Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. våren /82 11

12 Kartlägg vilka barn som står utanför förskoleverksamheten följt av ett aktivt uppsökande och anpassad information föräldrar som inte har sina barn i förskolan Angeläget att man ser barnens socioekonomiska situation samt vilka bakomliggande orsaker som finns föräldrarnas val. Förskolenämnden Kommunstyrelen årligen 58/85 Barngruppernas storlek i Malmös förskolor ska minska. Ett första mål är att barngrupperna för barn i åldrarana 0-3 inte ska överstiga 15 Angeläget att barngruppens storlek minskas. Liksom att aktivt arbeta för att öka personaltätheten i Malmö stads förskolor, särskilt där de minsta barnen vistas. Förskolenämnden /85 Den undersökning Förskolenämnden genomför bör ligga grund för hur det fortsatta t utvecklas. Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov Hänvisar pågående. Förskolenämnden och Grundskolenämnden. årligen 60/89 12

13 Riktade kompetensutvecklingsinsatser på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer och i synnerhet på 1-3 skolor med låg måluppfyllelse. All undervisande personal ska ha kompetens i läs-och skrivprocessen samt språklig medvetenhet. Om denna kompetens saknas ska kompetensutveckling göras obligatorisk Hänvisar pågående. Angeläget att säkerställa möjligheten för lärare att delta i särskilda fortbildningsinsatser på dagtid. Anmoda Förskolenämnden och Grundskolenämnden. 61/89 Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp med adekvata stödinsatser Skall gälla alla elever med särskild hänsyn taget de elever som kommer kommunen sent under sin skolgång. Förskolenämnden och Grundskolenämnden. 62/89 13

14 Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha gång och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål Barngruppernas storlek i Malmös fritidshem ska minska. Ett första mål är att barngrupperna inte får överstiga 30 barn per avdelning Hänvisar pågående. STK Utredning om studiehandledning på modersmål och modersmålsstödet i förskolan STK Utredning om förberedelse av överföring av en del av modersmålsenhetens verksamhet som riktar sig mot förskolan, från Grundskoleförvaltningen Förskoleförvaltningen Föreslås att en utredning initieras gällande mindre barngrupper. Förskolenämnden och Grundskolenämnden Anmoda Grundskolenämnden våren /89 64/91 Andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös fritidshem. Ett första mål är att 75% av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning och på sikt all personal Hänvisar pågående. Grundskolenämnden 66/91 14

15 Inrätta minst en heltidstjänst med ansvar för fritidshem på den nya grundskoleförvaltningen Grundskolenämnden har redan inrättat en tjänst. Grundskolenämnden 67/91 Permanenta Ungdomsuppföljningen vid Vägledningscentrum i Malmö samt för resurser för t med att följa upp, informera och motivera ungdomar studier och/eller praktik ( , s.93), samt Utvidga det kommunala informationsansvaret upp 25 år Hänvisar pågående. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Årligen 67/93 67/111 Genomför en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning av såväl medicinskt, psykologiskt, specialpedagogiskt och socialt utbildad personal inom Elevhälsan vid de kommunala gymnasieskolorna Utreda på vilket sätt den kommunala elevhälsan inom gymnasieskolan behöver förstärkas och ge förslag på fortsatt. Anmoda Gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. våren /93 15

16 Reformera systemet för mottagandet av nyanlända elever av mottagandet av alla nyanlända elever Grundskolenämnden våren /95 Avvakta eventuella beslut på nationell nivå (Utbildningsdepartementets utredning ds 2013:6), samt de utvärderingar som planeras av Mosaikskolan. För varje nyanländ elev i gymnasieålder ska en ordentlig kartläggning av förkunskaper göras och en åtgärdsplan upprättas från första dagen i skolan som består av en strategi för hur eleven ska stödjas för att uppnå mesta möjliga framgång i skolan Betonar att det är angeläget att t kring varje nyanländ elev sker ur ett holistiskt perspektiv. I detta har elevhälsan en viktig roll. Anmoda Gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden. 70/95 16

17 Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden Hänvisar den lokalförsörjningsstrategi som tas fram av den nämndsövergripande avdelningen för fysisk miljö inom utbildningsnämnderna. Framhåller att strategin bör omfatta samtliga skolor och att en samlad strategi utarbetas för hur lokalförsörjningen kan utformas utifrån ambitionen att nå en större blandning av elever. Anmoda Grundskolenämnden. 71/96 Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny struktur för grundskolornas organisering i Malmö Se över hur man kan bryta de negativa segregerade effekterna i skolan och komma med konkreta förslag på hur vi får socioekonomiskt blandade klasser Anmoda Grundskolenämnden. Kommunstyreslen våren /96 Hitta nya vägar att sprida information om utbildningsinstitutionernas verksamhet och utveckling allmänheten för att förebygga stigmatisering Hänvisar pågående. Fokus bör läggas vid att involvera och informera föräldrar, barn och elever Anmoda Grundskolenämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. 72/96 17

18 Arbete och försörjning Stadskontoret anser i likhet med remissinstanserna och kommissionen att ett av de stora grundläggande problemen bakom ojämlikhet i hälsa är gången på jobb och möjligheten för människor att bli självförsörjande. Kommissionen visar att förvärvs påverkar människors hälsa genom såväl förbättrad privatekonomi som ökad känsla av delaktighet och positiva integrationseffekter. Vidare uppmärksammar och instämmer Stadskontoret i remissinstansernas yttranden kring att arbetsmarknadspolitiken i första hand är ett statligt ansvar. Sett den stora kostnad som försörjningsstödet innebär för Malmö stad, och de sociala effekter det får nu och på sikt, framstår det samtidigt som angeläget att Malmö stad är en aktiv aktör i t med att hitta nya vägar för att bryta försörjningsstödsberoendet. Det blir därför angeläget att utifrån kommunens respektive statens roll och ansvar intensifiera och formalisera det kommunala samt med bland annat Arbetsförmedlingen. Malmökommissionens Åtgärdsförslag Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Inför ett nytt Kommunfullmäktigemål -Minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Stadskontoret uppföljning Kommunfullmäktige 77/60 Hänvisar STK Barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd i mer än sex månader ska vara en prioriterad grupp. Stadsområdes nämnderna 18

19 Åtgärdsförslag Inrätta ett kommunalt familjestöd Det saknas lagstöd för att inrätta ett eget kommunalt familjestöd. uppföljning 78/60 I övrigt hänvisas andra i detta ärende avseende familjer som uppbär försörjningsstöd. Höj det kommunala försörjningsstödet barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Tillskriva regeringen gällande en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet. Stadskontoret våren /60 samt Inled en diskussion på nationell nivå om att höja riksnormen för nationellt försörjningsstöd 79/102 Inför en norm om ett schabloniserat ägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter Hänvisar pågående. STK Uppdrag att fortsatt utreda och föreslå nya riktlinjer för barn- och skolungdomars fritidsaktiviteter. Stadskontoret 79/61 19

20 Åtgärdsförslag uppföljning Ge alla barn gång gratis kollektivtrafik inom staden Utreda förutsättningarna för att utveckla rörligheten för unga i Malmö. Stadskontoret hösten /127 Öka gången datorer och internet i hemmet hos barnfamiljerna i Malmö Hänvisar pågående. STK Nya riktlinjer för försörjningsstöd. ( För de barn och ungdomar som går i skola och lever i hushåll med långvarigt biståndsbehov ska nämnden i samband med uppföljning kring barnens situation särskilt uppmärksamma behovet av dator och internetuppkoppling ) Stadskontoret 81/61 Kommunen följer upp den fördelningspolitiska utvecklingen i staden och vidtar åtgärder för att minska och mildra dess oönskade effekter Samt de nationella allmänna råden gällande ekonomiskt bistånd. Hänvisar pågående. STK Utredning gällande nytt styr- och ledningssystem. STK Förändrat resursfördelningssystem Stadskontoret årligen 82/127 20

21 Åtgärdsförslag Utveckla en integrerad modell för sysselsättnings- och välfärdsfrågor med nationella (FK, AF, Migrationsverket etc) och lokala (socialtjänst m.fl.) instanser I samverkan med andra aktörer inom FINSAM utreda förutsättningarna att utveckla samordningsförbundet i enlighet med kommissionens slutsatser. Stadskontoret uppföljning hösten /109 Utreda hur formerna för överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i. Stadskontoret hösten Flytta ut de arbetsmarknadspolitiska insatserna platser där människor känner sig hemma Tillsammans med berörda aktörer utarbeta en modell för lokala forum. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. hösten /110 Se även 82/109 samt 90 Fortsätt att stärka satsningarna på kommunal arbetsmarknadsutbildning och förhindra därigenom Hänvisar pågående. Betonar att Stadskontoret 86/110 Se även 82/109 21

22 Åtgärdsförslag framväxten av en låglönesektor arbetsmarknadspolitiska insatser bör integreras med t kring långsiktig kompetensförsörjning, Arbetsmarknadsutbildningen måste tydligare vara integrerad i rekryteringsprocessen och personalförsörjningsfrågan. uppföljning Samordnad inspektion med avseende på arbetsmiljö Hänvisar pågående. Stadskontoret 87/113 Utarbeta och implementera strategier som främjar goda arbetsförhållanden i Malmö stads egen verksamhet och verksamhet som upphandlas Utveckla uppföljnings- och analyst inom arbetsmiljöprocessen för att främja goda arbetsförhållanden inom den kommunala samt inom den upphandlade verksamheten Samtliga nämnder och bolag. 87/113 Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga det obetalda ts omfattning En forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgst. Stadskontoret Våren /116 Se även 33/131 33/111 22

23 förslag kompletterande åtgärder gällande och försörjning Ärendet Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av den föreslagna insatsen. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. hösten Skapa ett forum sammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt för social hållbarhet kan initieras. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. våren Integrera den i ärendet föreslagna modellen för rekrytering av unga i kommunens rekryteringsprocesser. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. våren

24 Boende och stadsplanering Stadskontoret anser som många remissinstanser att stadsplaneringen och fysiska insatser kan bidra en ökad social hållbarhet. Bostadsfrågan är komplex och kräver samverkan mellan flera olika aktörer på olika nivåer, från strategiskt konkreta åtgärder. Stadskontoret instämmer också i remissinstansernas synpunkter kring angelägenheten av att unga får gång egen bostad, och menar att en tydligare bör omfatta behovet av bostäder också anpassade för äldre. Nytänkande gällande både nyproduktion och befintligt bostadsbestånd behövs. En god gänglighet i boendet, såväl som yttre och inre miljö, ger förutsättningar för trygghet. Malmökommissionens Minska bostadsbristen Hänvisar STK Där framgår att kommunen ska inleda ett utvecklings mellan olika förvaltningar, forskning och marknad om hur bostäder kan produceras rimliga kostnader för att minska bostadsbristen i enlighet med kommissionens förslag. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. 95/70 Ta fram ett handlingsprogram för att öka gången på bostäder av god kvalitet som barnfamiljer har råd med Inom ramen för befintligt handlingsprogram för bostadsförsörjning och KF-mål öka gången på bostäder som alla barnfamiljer har råd att bo i och som uppfyller kvalitets- och miljömässiga krav. Anmoda Stadsbyggnads nämnden i samverkan med kommunens organisation för bostadsförsörjn ing. hösten /66 24

25 Etablera en ny kommunal utförarorganisation för uppdragsbaserat bostadsbyggande Utredning om uppdragsbaserat byggande. Ett förstärkt och förtydligat sam mellan såväl nämnder, förvaltningar och bolag, som mellan kommunala aktörer och den privata byggbranschen för att gemensamt finna innovativa lösningar för att i synnerhet komma rätta med hemlösheten. Anmoda Stadsbyggnads nämnden i samverkan med styrgruppen för bostadsförsörjn ing. 98/70 Vidare förespråkas en diskussion om kompletteringar gällande förtätningsambitionen med att bygga billigare bostäder på kommunal mark. 25

26 Ta fram ett handlingsprogram för att åtgärda brister i miljön för barn och unga Hänvisar förslag under rubriken Ledarskap och arbetsmetoder om en översyn av Kommunfullmäktiges beslut Dnr 219/2002 gällande Barnkonventionenhandledning för politiker och tjänstemän. Anmoda samtliga nämnder och bolag. våren /56 Samt. Betonar vikten av att bättre och mer systematiskt följa upp de styrdokument som redan finns och vid behov förstärka barnperspektivet. Anmoda samtliga nämnder och bolag. Vidare att på ett tydligt sätt strukturera uppföljningst kring målgruppen barn- och unga. Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utreda hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras. Anmoda Stadsbyggnads nämnden i samverkan med berörda nämnder. hösten /73 26

27 Stadsplanering ska bidra att stärka invånarnas delaktighet och inflytande Hänvisar pågående. Dnr 609/2012. Samtliga nämnder ansvarar utifrån sina respektive verksamhetsområden för brukar- och medborgadialog i stadsområdena. Stadsbyggnads nämnen i samverkan med stadens nämnder och bolag. 101/77 Skapa fler lätgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet Betonar vikten av mötesplatser för alla åldrar. Samtliga nämnder och bolag i samverkan med berörda aktörer 101/77 (se även s85/110, lokala forum) Utveckla och intensifiera det framgångsrika t med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner2 Hänvisar Översiktsplanen STK Stadsbyggnads nämnden, stadsområdesn ämnderna mfl.. 103/73 Betonar vikten av att det finns reella möjligheter att efterfråga en bostad. 27

28 Använd fysiska investeringar som en motor för lokal sysselsättning och urban utveckling ( , s.110) Samt Utöver miljömässiga och ekonomiska bedömningar göra en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden. Anmoda Stadsbyggnads nämnden och Miljönämnen i samverkan med berörda aktörer. våren /109,73 Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen ( , s.73) Omvandla barriärer sammanlänkande områden Hänvisar Översiktplanen STK Stadsbyggnads nämnden 107/73 Se även 104/110 28

29 Hälso- och sjukvård Stadskontoret ser att det förebyggande t för att minska de strukturella skillnaderna i hälsa stor del ligger utanför hälso- och sjukvårdens område, men att det ändå finns mycket som kan förbättras inom området för att skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Den kommunala uppföljningen och utvärderingen av hälsostatistik har stora förbättringspotentialer. Ett mer integrerat sam med såväl Region Skåne, lärosäten och civilsamhället har i detta sammanhang stor betydelse. Stadskontoret vill dock, i enlighet med vad Region Skåne redovisat i sitt remissyttrande, understryka att det redan idag finns många befintliga samarbetsstrukturer, och att fokus bör ligga på att se över och stärka dessa strukturer snarare än att skapa nya. Malmökommissionens Säkerställ att mödrahälsovården och barnhälsovården har förutsättningar att erbjuda vård på lika villkor. Region Skåne årligen 109/125 Förbättra villkoren för en socialt jämlik mammografiscreening Genomför en analys av läkarbesöken i öppenvård i Malmös stadsdelar Malmö stad kan bistå Region Skåne med bl.a. informationsspridning för att öka deltagandet i olika screeningprogram. Stadskontoret samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad. Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad. årligen årligen 109/ /125 29

30 Erbjud hälsokontroller alla som fyllt 80 år Även öppna upp för hälsoinsatser som omfattar de viktiga sociala dimensionerna av hälsa, vilket kommunen har större ansvar för. Stadskontoret samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad. 110/126 Förbättra den interkulturella kompetensen och kunskaperna om sociala bestämningsfaktorerna betydelse för levnadsvanorna inom hälso- och sjukvården Ta vara och implementera de erfarenheter som dragits av forskningssamt Migrationens utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. Stadskontoret samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad. 111/126 30

31 Stärk inriktningen på sociala bestämningsfaktorerna för hälsa inom mödra- och barnhälsovården och inom den kommunala elevhälsan Utarbeta ett fortbildningspaket med inriktning på hälsans sociala bestämningsfaktorer gällande personal verksam inom den kommunala elevhälsan. Förslagsvis kan detta göras i samverkan med Region Skåne och då också innefatta personal verksam inom mödra- och barnhälsovården. Anmoda Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad. 112/126 Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa Prioritera förebyggande mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Föreslår att ett uppdrag initieras med syfte att se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa samt att utifrån resultatet av en sådan översyn stärka det gemensamma t för barns hälsa i enlighet med vad som redovisas i ärendet. Stadskontoret samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad samt i samverkan med berörda parter. våren / /126 31

32 Utvärdera familjecentraler Utreda möjligheterna för etablering av nya familjecentraler. Anmoda Förskolenämnden i samverkan med stadsområdena. hösten /126 Utvärdering och uppföljning av familjecentraler. Samt i Presidieöverläg gningar Region Skåne och Malmö stad Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården En samordnings- och utvecklingsenhet för elevhälsan i grundskolan redan har bildats. Förskolenämnden, Grundskolenämnden, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 117/126 Etablera en kvalificerad epidemiologisk bevakning av stadens hela befolkning Skapa former för ett kvalificerat analys av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Stadskontoret i samverkan med Region Skåne och andra berörda aktörer. hösten /127 32

33 Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att kontinuerligt omsätta resultaten i praktiskt förebyggande inom alla områden Hänvisar pågående kring skade- och olycksfallsprevention med syfte att initiera ett brett skadepreventivt som tar sin utgångspunkt bland annat i det befintliga skaderegistret. Stadskontoret i sam med Region Skåne mfl berörda aktörer. hösten /127 33

34 TILLÄGG förslag kompletterande åtgärder Se över, och eventuellt revidera, Malmö stads folkhälsopolicy med utgångspunkt i ärendet, kommissionens slutrapport och övriga underlagsrapporter. Utred möjligheterna att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet. Stadskontoret hösten Stadskontoret våren Ärendet