Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från 2014"

Transkript

1 Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Inriktning för Malmö stad från

2 Innehåll s 7 s 8 s 9 s 12 s 14 Förord Besluten i korthet Inledning Vad händer nu? Ledarskap och arbetsmetoder 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter 2. Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet 3. Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation 4. Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet 5. Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling 6. Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram 7. Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget 8. Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation 9. Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller s 24 Lärande och utbildning 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna 12. Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetensoch personalförsörjning 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn 15. Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas för gymnasiet. 16. Kartlägg vilka barn som inte går i förskola och följ upp dessa

3 17. Kartlägg barngrupperna i förskolan efter sammansättning och behov för att på sikt minska barngrupperna 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål 22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen 25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i arbete eller studier upp till 25 års ålder 26. Utred behov av utbyggnad och personalförstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser 27. Gör en uppföljning av alla nyanlända elever 28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända gymnasieelever och beakta elevhälsans roll 29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter 30. Se över hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever s 40 Arbete och försörjning 32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn 33. Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet 34. Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn- och skolungdomars fritidsaktiviteter 35. Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden 36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd 37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem 38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete 39. Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i arbete 40. Fortsätt satsa på olika former av arbetsmarknadsutbildning 41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljö i upphandlingar 43. Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet i Malmö och föreslå åtgärder 44. Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden 45. Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet 46. Integrera modeller för rekrytering av unga medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser

4 s 50 Boende och stadsplanering 47. Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser 48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö 51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar 52. Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser 54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden 56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden s 58 Hälso- och sjukvård 57. Säkerställ att mödra- och barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor 58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram 59. Lyft förslag om analys av öppenvården i Malmö till Region Skåne 60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år 61. Se över erfarenheterna från forskningsprojektet Migrationens utmaningar 62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård 63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrupp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan 67. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö 68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete s 66 Marknadsföring och spridning 69. Utred möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet s 66 Kontakt & mer info

5 Malmö stad 2014 Tryckeri: Exakta Tryckort: Malmö Grafisk design & illustration: Tapper Geist & Markus Clemmedson Papper: Munken Print Cream 115g och Munken Print Cream 150g

6 Förord Den 5 mars 2014 antog kommunstyrelsen det omfattande ärendet kring slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Det var ett för Malmö stad unikt ärende, som bygger på ett unikt arbete och underlag. Att tillsätta en oberoende kommission med såväl forskare som förvaltningschefer med uppdrag att ge förslag på åtgärder var ett djärvt grepp för att ta sig an Malmös utmaningar. När nu processen för ett socialt hållbart Malmö går vidare förväntas fortsatt handlingskraft i samma anda. Kommissionens slutrapport med förslag på åtgärder mot ojämlika skillnader i hälsa i Malmö har djup förankring i forskningen och präglas av en stor bredd, både vad gäller innehåll och involvering. Många nämnder, förvaltningar, kommunala bolag, enskilda personer, myndigheter, representanter för föreningar, näringsliv och andra organisationer har på olika sätt bidragit till arbetet och många aktörer har visat att de är beredda att bidra också till det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det finns en stor kraft i denna uppslutning och den ska vi ta vara på. Med denna kortare version av kommunstyrelsens beslut om det fortsatta arbetet för social hållbarhet, hoppas jag att fler ska kunna ta del av innehållet och dess innebörd. Kortversionen svarar på frågor om vad som händer nu och vem som ska göra vad. De utredningsuppdrag som ska genomföras kommer i sig att innebära att berörda aktörer involveras och att nya samarbeten startar, i linje med kommissionens rekommendationer. Min förhoppning är också att kortversionen ska kunna användas som underlag för dialog, som stöd till verksamhetsutveckling och som inspiration till nya satsningar och samarbeten framöver. Arbetet för en socialt hållbar utveckling är en ständigt pågående process. Somliga effekter kommer att kunna märkas snabbare, medan andra, långsiktiga effekter kommer att ta tid. För att kunna åstadkomma förändring måste vi alla engagera oss, ta till oss ny kunskap och våga göra annorlunda. Därför hoppas jag att budskapet om att vi nu är igång med arbetet för en socialt hållbar utveckling sprids riktigt brett till alla som vill vara med och bidra. /Jan-Inge Ahlfridh, stadsdirektör 7

7 Besluten i korthet De beslut som redovisas i det här stycket är övergripande och går inte in i detalj på vad som faktiskt ska göras. Konkreta uppdrag och utredningar som drar igång beskrivs under rubrikerna som följer; Ledarskap och arbetsmetoder, Lärande och utbildning, Arbete och försörjning, Boende och stadsplanering samt Hälso- och sjukvård. Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars att ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika, ställa sig bakom kommissionens övergripande rekommendation om att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning, anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta kommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar gjorda i föreliggande ärende i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet, uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för politiska beslut i enlighet med de i ärendet redovisade uppdragen till stadskontoret, samt leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och att årligen återkomma till kommunstyrelsen med rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider, utifrån varje åtgärd i matrisen, samt ur kommunstyrelsens anslag till projekt och utredningar avsätta 3,5 miljoner kronor på årsbasis under 2014 till stadskontoret för bemanning, samordningsinsatser, kommunikationsinsatser och för att undersöka möjligheterna för EU-finansiering för det fortsatta arbetet, samt att beakta fortsatt finansiering i budget

8 Inledning Bakgrund: Från kommission till beslut I maj 2010 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö med uppdrag att ta fram strategier för att minska strukturella skillnader i hälsa i staden. Folkhälsoutvecklingen hade då, år efter år, visat på stora skillnader i hälsa och medellivslängd mellan olika grupper i Malmö, trots insatser som syftade till att minska skillnaderna. Idag skiljer det nästan fem och ett halvt år i medellivsländ mellan män i två områden i Malmö och sex år mellan hög- och lågutbildade och skillnaderna har ökat under de senaste decennierna. Utmaningarna som Malmö arbetar med krävde nya grepp och kommunstyrelsen valde därför att ta hjälp av forskare och lokala experter för att gå till botten med orsakerna och därmed få fram de bästa lösningarna. År 2008 kom Världshälsoorganisationen (WHO) ut med rapporten Closing the gap in a generation, som uppmanade världens länder att sätta frågan om minskade hälsoskillnader högt på den politiska agendan och gav förslag på åtgärder. Rapporten visade med stor tydlighet och vetenskaplig grund att faktorer som utbildning, inkomst och social status spelar en avgörande roll för människans hälsa och välbefinnande samt att det går att påverka faktorerna och därmed minska ojämlikheten i hälsa. Kommission för ett socialt hållbart Malmö, eller Malmökommissionen, är en av världens första lokala kommissioner för jämlikhet i hälsa, som följer i WHO:s spår. Den politiskt oberoende Malmökommissionen bestod av 14 kommissionärer där både forskare och praktiker fanns representerade. Kommissionärerna var alla experter inom olika områden, vilket syftade till att skapa förutsättningar för en bättre helhetsförståelse för Malmös problem och potentialer. Kommissionen arbetade i tre faser där den första handlade om att ta fram vetenskapliga underlagsrapporter, för att beskriva Malmös utmaningar och problem ur olika perspektiv, förklara vilka mekanismer som påverkar hälsan och ge förslag på vad som kan göras. Sammanlagt publicerades 32 rapporter. Nästa fas handlade om dialog. Seminarier, möten och workshops hölls för att diskutera innehållet i rapporterna och för att tillsammans med andra aktörer komma fram till de bästa lösningarna och hur de skulle kunna genomföras i Malmö. Över

9 personer bidrog på olika sätt med underlag till slutrapporten, som var det sista steget. I mars 2013 avslutade kommissionen sitt arbete och presenterade slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid hälsa, välfärd och rättvisa för kommunstyrelsen, som i april samma år godkände rapporten och beslutade att skicka den vidare på remiss och gav stadskontoret i uppdrag att samordna den fortsatta arbetsprocessen. 120 instanser inom och utom Malmö stad gavs möjlighet att besvara remissförfrågan och närmare 70 av dem gav synpunkter på kommissionens rekommendationer och svarade på frågor som till exempel hur förslagen kan tillämpas i den egna organisationen, deras syn på genomförbarhet överlag och vilka åtgärdsförslag som ansågs vara särskilt angelägna. Stadskontoret i Malmö stad arbetade under tiden med att ta fram ärendet med förslag till kommunstyrelsen om fortsättning på arbetet efter kommissionen. Ärendet kallas Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö nu fråga om förslag på inriktning av det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling och bygger på stadskontorets samlade bedömningar av cirka 70 remissinstansers synpunkter och Malmökommissionens 74 åtgärdsförslag. Merparten av remissinstanserna ställde sig mycket positiva till kommissionens slutrapport och de två övergripande rekommendationerna. De lyfte samtidigt fram perspektiv som de tyckte saknades i rapporten. Svaren som kom in har visat på ett stort engagemang för Malmö och malmöbornas framtid. Många instanser uttryckte sin angelägenhet om att vara en del av det fortsatta arbetet. Det här är en sammanfattande version av ärendet, som kommunstyrelsen i Malmö antog den 5 mars Här redovisas inte remissinstansernas synpunkter separat, utan endast den samlade bedömningen. Remissinstansernas kommentarer samt respektive svar i sin helhet finns dock i den ursprungliga tjänsteskrivelsen, som går att ladda ner på Varför ska vi arbeta för minskade hälsoskillnader i Malmö? Malmökommissionen konstaterar i sin slutrapport att en god och jämlikt fördelad hälsa är en förutsättning för att ett samhälle ska klara av att växa på ett hållbart sätt; socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Enligt både FN:s mänskliga rättigheter och nationell lagstiftning ska kommunens arbete utgå från alla människors lika värde och rättigheter, där rätten till god hälsa är en grundläggande del. Skillnader i hälsa som har sitt ursprung i samhällsstrukturer är per definition påverkbara. Eftersom vi kan påverka strukturerna menar Malmökommissionen och dess föregångare, bland annat WHO, att det är etiskt oförsvarbart att inte göra det. Kommissionen konstaterar att ojämlika förutsättningar och växande skillnader kan skapa oro och polarisering, minskat förtroende för samhällsinstitutioner och försvagad delaktighet i samhället. Dessutom konstaterar kommissionen att skillnader i hälsa kostar mycket pengar, både direkt genom höga kostnader för stödinsatser, och indirekt genom produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro och för tidig död. Den årliga kostnaden för ojämlikhet i hälsa i Malmö uppgår till mellan tre och sju miljarder kronor, enligt kommissionen. Vad skapar jämlik hälsa? Forskningen visar tydligt att skillnader i hälsa till stor del beror på människors olika förutsättningar i livet, till exempel vad gäller skolgång, bostadsmiljö, inkomst och arbetsmiljö. Dessa faktorer kallas hälsans sociala bestämningsfaktorer. Kommissionen poängterar vikten av ett perspektivskifte där samhället går från att påverka individuella val och livsstil till att rikta insatser mot de bakomliggande orsakerna. Kommissionen använder begreppet proportionell universalism för att beskriva att åtgärder för en mer jämlikt fördelad hälsa bör vara universella, det vill säga erbjudas alla, men samtidigt anpassas i omfattning och utformning till de personer och grupper som har störst behov. 10

10 Malmös utmaningar och potentialer Malmö är en snabbt växande stad. Globala, regionala och nationella förändringar påverkar Malmö och malmöborna på flera sätt. Globala konjunkturssvängningar, förändringar i de nationella sociala stödsystemen, urbanisering och migration är några exempel på företeelser som spelar roll för hur vardagen för Malmöbon ser ut. För att hantera de strukturella förändringar som sker, betonar kommissionen att det behövs ett perspektivskifte som bland annat innebär att kommunen måste betrakta många av de insatser som görs i ett längre perspektiv än vad som hittills gjorts. Effekterna av en social investeringspolitik går sällan att finna inom ramen för ett budgetår eller en mandatperiod. Tvärtom, att minska skillnaderna i hälsa tar tid, eller som WHO beskriver det, en generation. Ett perspektivskifte handlar också om förändrade attityder. Synen på samhället, på Malmös roll i globaliseringen och på de människor som bor här spelar stor roll för hur väl staden lyckas med ambitionen att nå en socialt hållbar utveckling. Både kommissionen och stadskontoret anser att en stor del av malmöborna har stora, underutnyttjade resurser i form av till exempel globala kontakter, språkkunnighet och interkulturell förmåga, kunskaper som är nödvändiga att ta tillvara för att kunna minska skillnaderna i hälsa. Befolkningsrörelser i Malmö Kommissionens underlag visar att en halv miljon människor har bott i Malmö åtminstone något enstaka år mellan 1990 och Det visar att Malmö är en attraktiv stad att flytta till. Samtidigt väljer många att begränsa sin tid i Malmö, något som är särskilt tydligt bland barnfamiljer. Flödet in och ut ur staden och den förändrade befolkningssammansättningen betyder att de projekt och initiativ som syftar till att minska ojämlikheten i livsvillkor och hälsa i Malmö ständigt mäter sina resultat i förhållande till en befolkning i rörelse. Geografin, som ofta är utgångspunkten för mätning av utveckling i Malmö, kvarstår. Men människorna i det geografiska området varierar. För att få en rättvisande bild av resultatet kopplat till en insats måste uppföljningen ske både på individ- och verksamhetsnivå och i ett geografiskt sammanhang. 11

11 Vad händer nu? Uppdrag och utvecklingsområden I denna del beskrivs de beslut som fattats av kommunstyrelsen om hur Malmö stad ska gå vidare med arbetet för en socialt hållbar utveckling och minskade hälsoskillnader. Besluten bygger på Stadskontorets samlade bedömning av Malmökommissionens åtgärdsförslag och ca 70 remissionsinstansers synpunkter. Vad betyder rubrikerna? Varje åtgärd följs av Malmökommissionens ursprungliga åtgärdsförslag följt av åtgärdsnummer och sidhänvisning till slutrapporten. Innebär en kort bedömning av åtgärdsförslaget som även tar hänsyn till remissinstansernas synpunkter samt lyfter det som särskilt bör beaktas eller tillföras i redan pågående arbete. Texten beskriver bakgrunden till beslutet och kan innebära nya uppdrag, förstärkt utvecklingsarbete eller konstaterande om att det redan pågår arbete i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag. Utredningsuppdrag: Innebär ett nytt uppdrag från kommunstyrelsen till stadskontoret eller anmodan från kommunstyrelsen till andra nämnder och bolag. Varje uppdrag ska redovisa åtgärdsförslag, tidsplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag. Utvecklingsområde: Innebär att ett område bör utvecklas/ intensifieras med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag. Redan beslutade insatser/uppdrag i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag. Den instans som ska utföra ett uppdrag eller ansvarar för ett utvecklingsarbete eller pågående arbete. Här framgår när och på vilket sätt insatsen kommer att följas upp. Det kan ske genom befintliga redovisningssystem, genom enskild återkoppling direkt till kommunstyrelsen eller genom den årliga uppföljningen till kommunstyrelsen av samtliga insatser som stadskontoret ska sammanställa. 12

12 Två övergripande rekommendationer Kommission för ett socialt hållbart Malmö gav i sin slutrapport två övergripande rekommendationer till Malmö stad, som kommunstyrelsen ställer sig bakom. Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika samt Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning En social investeringspolitik och förändrade processer genom kunskapsallianser och demokratisk styrning är två beståndsdelar som är ömsesidigt beroende av varandra. En social investeringspolitik måste bygga på ett arbetssätt som innehåller kunskapsallianser och en fördjupad demokratiserad styrning. Konkret innebär det att skapa interna och externa samarbetsformer och processer som både förtydligar och möjliggör gemensamma prioriteringar och skapar mer långsiktighet i beslutsfattandet. Det är lika viktigt att kunskapsallianser skapas inom Malmö stads organisation, mellan och inom nämnder, förvaltningar och bolag, som med externa aktörer. Malmö stad behöver se möjligheterna i ökat samarbete med andra aktörer och, inom ramen för hela sin budget, säkerställa att alla beslut grundar sig i väl övervägda och gemensamma prioriteringar som syftar till en socialt hållbar utveckling med fokus på minskade skillnader i hälsa. Kommissionen beräknar att den totala kostnaden för ojämlikhet i hälsa uppgår till mellan tre och sju miljarder kronor per år i Malmö. Därför är det motiverat, både ur ett etiskt och ur ett ekonomiskt perspektiv, att styra budgeten mot att minska ojämlikhet i hälsa. Att öppna beslutsprocesserna för fler aktörer ses som positivt, både ur ett delaktighets- och kvalitetssäkringsperspektiv. I kunskapsallianser som skapas är det viktigt att deltagandet bygger på ömsesidighet och i så stor utsträckning som möjligt på jämlika villkor. Det kräver gemensamma målbilder och en gemensam förståelse för vilka problem som ska hanteras. Det ställer höga krav på flexibilitet inom kommunen och förutsätter att det finns vilja och förmåga att formulera nya mål när ny kunskap skapas. Pågående uppdrag Tre utredningsuppdrag för hållbarhet I samband med att Malmökommissionens slutrapport godkändes av kommunstyrelsen i april 2013 fick stadskontoret följande uppdrag: Att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya kompletterande mått på samhällsutveckling. Här ingår att ta fram en förstudie till en hållbarhetsredovisning som ska inkludera mått inom välfärds- tillväxt- och miljöområdet. Att utreda möjligheterna för framtagande av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska /hälsoekonomiska beräkningar. Uppdraget innebär en kartläggning av modeller för samhällsoch hälsoekonomiska utvärderingar och beräkningar som tagits fram av andra kommuner, regioner och externa aktörer, samt interna och externa samarbeten och nationella initiativ som Malmö bör ta del av. Att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget Resultat och förslag på fortsatt arbete presenteras för kommunstyrelsen våren Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsan I samarbete med Malmö högskola tar Malmö stad fram en underlagsrapport som beskriver vad forskningen säger om diskrimineringens betydelse för hälsan samt ger förslag på hur Malmö kan utveckla arbetet mot diskriminering för att minska ojämlikhet i hälsa. Rapporten ska presenteras för kommunstyrelsen våren

13 Ledarskap och arbetsmetoder Inom området för ledarskap och arbetsmetoder finns åtgärder kopplade till styrning, metodutveckling och samverkan. Övergripande kommentarer: Ett utvecklat ledarskap och förbättrade arbetsmetoder är avgörande för ett framgångsrikt fortsatt arbete för minskade skillnader i hälsa i Malmö. Det är därför angeläget att öka medvetenheten hos politiker, chefer, ledare och medarbetare kring ambitionen om en socialt hållbar utveckling i Malmö. Det gäller även för ledare utanför Malmö stads egen organisation. Kommissionens underlag ger oss goda förutsättningar till ökat ansvarstagande och förnyad förståelse för Malmös förutsättningar och utmaningar. Kunskapen om holistiskt ledarskap behöver stärkas hos politiker och tjänstepersoner. Det holistiska synsättet ger möjligheter att utveckla det offentliga ledarskapet så att sammanhangen mellan lokalt, regionalt, nationellt och globalt tydliggörs. Denna ledarskapsutveckling stärks när beslut grundar sig på väl underbyggda analyser och mål. Ledare behöver även utvecklas i sin roll att leda medarbetarna i arbetet och att skapa engagemang och delaktighet. En nyckelfaktor är fokusering på utveckling av arbetssätt och processer. Politiker och tjänstepersoner, inom och utom kommunen, behöver få möjlighet att arbeta på nya sätt i bredare kunskapsallianser och gränsöverskridande konstellationer som minskar stuprörsfenomenet. Uppföljnings- och analysstrukturer måste också skapas för att tydliggöra hur insatser förhåller sig till de övergripande målsättningarna. Processen för social hållbarhet måste betraktas som en process vars innehåll och former inte kan definieras av Malmö stad ensamt. Det fortsatta arbetet behöver vara föremål för en bred involvering där kommunen tillsammans med andra aktörer gemensamt definierar arbetsformer för att aktivt främja en socialt hållbar utveckling. 14

14 15

15 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Utveckla arbetet med att säkerställa att barnrättsperspektivet genomsyrar alla politiska beslut ( , s. 56) Det pågår arbete i åtgärdens riktning exempelvis utifrån Jag bor i Malmö Policy för ungas inflytande och Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän. Arbetet behöver utvecklas och stärkas väsentligt och ambitionsnivån bör vara hög. Arbetet med barnrättsperspektivet bör ses som ett brett värdegrundsarbete i kommunens verksamheter, både där barnen själva, och där vuxna som fattar beslut som påverkar barnen, befinner sig. Barnrättsperspektivet bör integreras i beslutsprocessen innan beslut är fattade. Utredningsuppdrag: Gör en översyn av Kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen handledning för politiker och tjänstemän och förutsättningarna i befintliga strukturer. I en sådan översyn bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter. Utredningen bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla former för barnkonsekvensanalyser. I detta sammanhang vill stadskontoret även uppmärksamma möjligheten att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter genom de politiska mål som formuleras. Stadskontoret i dialog med bland annat övriga förvaltningar och med civilsamhället Kommunstyrelsen under våren Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet Inkludera regelbundna kvalitativa levnadsundersökningar i processerna ( , s 131) samt Genomför regelbundet återkommande levnadsundersökningar för att kartlägga dolda kompetenser och andra potentialer i lokalsamhället ( , s. 111) Levnadsundersökningar beskrivs i kommissionens rapport som en typ av kunskapsallians som genom intervjuer med malmöbor utvecklar den typ av kvalitativ kunskap om människors levnadsvillkor, som inte finns i databaserna. Det är positivt att kvalitativa uppgifter kring malmöbornas livsvillkor används i arbetet kring social hållbarhet. Med kvantitativ data går det att få reda på hur mycket eller hur stor andel, men med kvalitativ data går det att få tillgång till vad eller hur. Med kvalitativ data går det att beskriva och förstå fenomen och sambanden dem emellan och få ta del av erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Dessutom ger det ett mervärde eftersom det ger tillgång till sammanhang som hittills varit okända och information om orsakerna till en viss upplevelse. Kvalitativ och kvantitativ data ger tillsammans en tydligare bild av ett utfall än vad de gör enskilt. Att kartlägga dolda kompetenser är viktigt och Malmö stad som arbetsgivare behöver utvecklas för att i högre grad uppmärksamma exempelvis interkulturell kompetens. I övrigt är det centralt att 16

16 Arbetsförmedlingen tar sitt ansvar gällande denna typ av åtgärder i och med deras uppdrag. I samband med detta är det också viktigt att lyfta att civilsamhället kan utgöra ett stöd i arbetet. Det är viktigt att syftet med levnadsundersökningar tydliggörs i de fall då metoden ska användas inom den kommunala verksamheten. Att samla in ytterligare data som inte är brukarfokuserad utan präglas av mer allmänna och övergripande frågeställningar ställer stora krav på hur informationen hanteras och hur den används i efterföljande analys. Utvecklingsområde: Inom den kommunala verksamheten förs dagligen dialog mellan personal och brukare, vilket möjliggör en bättre bild av malmöbornas levnadsvillkor. Samtidigt är kommunens verksamheter ofta för belastade för att kunna tillvarata den mer kvalitativa informationen. Det behöver således skapas förutsättningar för att i mötet mellan personal och brukare bättre ta tillvara den kvalitativa kunskapen om brukares levnadsvillkor- och situation. Ökat brukarinflytande ska vara en del av kvalitetsarbetet. Under 2013 pågick projektet Ökat brukarinflytande inom Individ och familjeomsorgen med syfte att hitta former för framtidens brukarinflytande. En rapport av arbetet kommer att färdigställas under våren Stadskontoret och berörda nämnder 3. Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation Inför kollegiala granskningar som metod för att utveckla organisationsformer med självständigt lärande ( , s. 114) samt Använd kollegiala granskningar för att göra arbetsorganisationerna mer lärande och för att långsiktigt utveckla kunskaperna om arbetslivet ( , s. 132) Kollegiala granskningar förespråkas som metod i Malmö stads organisation. Metoden är en tillgång i stadens verksamhetsutveckling för att i större utsträckning belysa hur vi tar oss an saker och vilka strukturer som finns, snarare än innehållet och det vi ska behandla. Att förändra strukturer är en betydligt mer omfattande process än att ändra sakinnehåll. Och det är just den typen av förändringar som måste ske för att kunna arbeta med att utveckla ett socialt hållbart Malmö. En variant av metoden har använts i programmet Framtida Ledare. I det har deltagarna fått i uppdrag att arbeta som internkonsulter alternativt genomföra uppdrag och analyser utifrån frågeställningar som verksamheten vill ha belysta. Att arbeta med kollegiala granskningar skapar erfarenhetsutbyte och möjlighet till helhetsperspektiv i uppdraget vilket i förlängningen blir till nytta för malmöborna. Utvecklingsområde: Det är angeläget att denna typ av arbete skalas upp och att modeller utvecklas kring lärande organisation och kollegiala granskningar utifrån verksamheternas behov. Denna utveckling bör stödja ett gränsöverskridande arbetssätt. Stadskontoret tillsammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället 17

17 4. Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Stärk samverkan med civilsamhället och dra fördel av dess potentialer till att skapa sociala innovationer ( , s. 115) Kommissionens slutrapport och underlagsrapporter tydliggör och understryker behovet av att fler aktörer än idag samverkar för att kunna åstadkomma en långsiktigt hållbar utveckling. Civilsamhället fyller och kan fylla många roller i denna utveckling, exempelvis gällande delaktighet, kunskapsspridning och genom sin potential att skapa sociala innovationer. Civilsamhället erbjuder i flera avseenden insatser som kompletterar de offentliga. Civilsamhället möjliggör också mobilisering av frivilligkrafter som kan bli bärare av Malmös positiva utveckling. Både remissinstanser och stadskontoret menar i sin bedömning att det finns en återhållsamhet inom Malmö stad som blir till hinder för kreativa möten mellan det offentliga och civilsamhället. Samtidigt bedrivs ett omfattande arbete av civilsamhällets aktörer i Malmö och det finns flera forum som samlar civilsamhällets aktörer. Dessa forum är ibland i egen regi och ibland i samverkan med andra aktörer såsom Malmö stad, Region Skåne och Malmö högskola. På den regionala nivån har Region Skåne formella överenskommelser med civilsamhället. Remissinstanser lyfter behovet och möjligheten i att skapa liknande typer av överenskommelser med Malmö stad. Här kan nämnas att Malmö stad påbörjat ett sådant arbete genom att Sociala resursnämnden beslutat om avsiktsförklaringar med ett antal föreningar som beviljats organisationsbidrag. Syftet med dessa är att säkra kvalitet och långsiktighet i samarbetet mellan kommunen och den ideella sektorn. Samarbetet kan bli fruktbart när tydliga överenskommelser görs om mål, syfte och hur förväntade resultat ska redovisas. Från civilsamhällets sida ges ett starkt uttryck för att den potential som civilsamhället har inte tas tillvara i tillräcklig utsträckning i arbetet för ett socialt hållbart Malmö. De efterlyser på olika sätt en starkare samverkan med Malmö stad. Utredningsuppdrag: Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet. Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns därför anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det bör ses som ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett gemensamt arbete snarare än ett byråkratiskt hinder. I sammanhanget är det också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv. Stadskontoret i dialog med bland annat övriga förvaltningar, civilsamhället, Region Skåne, näringslivet och lärosäten Kommunstyrelsen hösten

18 5. Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling Använd följeforskning i såväl projekt som ordinarie verksamhet för att utveckla kunskaperna om problemen, lösningarna, begreppen och sammanhangen ( , s. 132) samt Använd forskningscirklar för kunskapsproduktion och verksamhetsutveckling grundad i deltagarnas egna problemformuleringar ( , s. 132) Att använda följeforskning på det sätt som åtgärden föreslår är positivt. Som ett komplement till att forskare involveras för att utvärdera satsningar i efterhand kan följeforskning dessutom skapa möjligheter för kontinuerlig förbättring. Genomgående i kommissionens underlag tydliggörs att Malmö stad behöver bli bättre på att ha en överblick över vad som pågår och fatta väl underbyggda beslut, något som följeforskning kan bidra till. Även forskningscirklar är ett värdefullt verktyg, som tillsammans med kollegiala granskningar och följeforskning utgör metoder med syfte att utveckla kunskap, finna samverkansformer och kvalitetssäkra arbete och uppföljning i organisationen. Malmö stad ingår redan idag i flera framgångsrika forskningscirklar, bland annat inom skola och trygghetsarbete. Det behövs kompetens på central nivå för kommunövergripande metodutveckling gällande kunskapsallianser, forskningscirklar och hantering av följeforskning. Många gånger behövs även ett kvalificerat stöd i mötet mellan verksamhet och forskning för att gynna kunskapsutbytet. En sådan funktion måste ha ett tydligt uppdrag och mandat att driva utvecklingen. Det finns även ett behov av att se närmare på resursfrågan. Kostnaden för följeforskning kan vara en begränsande faktor, samtidigt som den behöver ställas mot det faktum att kvalitet och arbetsformer kan stärkas både inom ordinarie verksamhet och särskilda satsningar. En utvidgning av forskningscirkelmetodiken förutsätter att det skapas tydliga riktlinjer kring ekonomi, deltagande och ansvarsförhållanden. Utredningsuppdrag: Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i avseenden som rör metodutveckling enligt resonemanget ovan. Stadskontoret i dialog med bland annat Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Kommunstyrelsen hösten Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram Utveckla ett ledarskap som möjliggör hållbar utveckling ( , s. 132) Åtgärden är synnerligen viktig. Ett framgångsrikt ledarskap i offentlig sektor bygger på demokratiska grunder som synliggörs i förmågan att motivera medarbetarna utifrån uppställda målbilder och ett likvärdigt bemötande av medborgarna. Snarare än att konkurrera med andra aktörer inom offentlig sektor eller civilsamhället måste en ledare i det offentliga finna samarbetsformer som stärker inte bara den egna verksamhetens väg mot målet utan även samarbetspartnerns. Detta ledarskap behöver förstärkas både på politiker- och tjänstepersonsnivå. Utifrån den komplexitet som råder i Malmö och som beskrivs i kommissionens rapport tydliggörs kraven på ett demokratiskt ledarskap. Ett sådant krävs för att nå en utveckling som innefattar flera aktörer som strävar åt samma håll utifrån sina olika kompetenser. För att utveckla ett ledarskap som möjliggör en hållbar utveckling krävs ett styrsystem som tydliggör de övergripande målbilderna och att 19

19 ekonomiska resurser för att nå dessa mål avsätts. För att utveckla det offentliga ledarskapet med fokus på Malmö stad har således kommunfullmäktige en viktig roll i att formulera förväntningar i mål och uppföljning som säkerställer en hållbar utveckling av staden. Malmö stads chefer ska leda sin verksamhet så att den blir en bidragande del till ett hållbart Malmö. Chefens uppdrag behöver därför tydliggöras, ledarskapet utvecklas och chefsförsörjningen säkerställas. Malmö stad behöver ha en tydlig vision för ledarskapet med fokus på uppdrag, värdegrund och holistiskt ledarskap. Slutsatserna i kommissionens rapport är viktiga utgångspunkter i detta arbete. En gemensam syn på chefsuppdraget och ledarskapet ska återspeglas i introduktion, utvecklingsprogram och andra satsningar för ledare. Kontinuerlig utveckling av strategier för chefsförsörjning krävs för att säkerställa att Malmö stad är en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Goda förutsättningar för chefs- och ledarskapet, kompetensutveckling och karriärmöjligheter är några exempel på viktiga områden. Det ska vara attraktivt att arbeta som chef i Malmö stad på alla nivåer. Idag genomförs både kommunövergripande och förvaltningsspecifika ledarutvecklingsprogram för chefer i Malmö stad. Det är angeläget att det i alla program och aktiviteter framgår att chefer har ett helhetsperspektiv, det vill säga ser sig själva och sin verksamhet som en del i helheten kring utmaningar och möjligheter i Malmö stad. Detta ställer krav på ledarskapet men också på förutsättningar i styrmiljö och organisation. För att skapa en gemensam plattform i utvecklingsarbetet för ett ledarskap med helhetsperspektiv som leder till nya arbetsformer kan erfarenheter från tidigare Engagemang för Malmö-program tillvaratas. Det behöver också säkerställas att den kunskap som genererats av kommissionen och inom ramen för ärendet, beaktas i utvecklingen av nya ledarutvecklingsprogram utifrån ett holistiskt ledarskap samt att samarbete med universitet och högskolor etableras. Stadskontoret 7. Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget Utveckla holistiska styrinstrument ( , s. 133) samt Utveckla nya och kompletterande mått på samhällsutvecklingen som relaterar till en övergripande hållbarhet ( , s. 133) Som nämnts i föregående åtgärd är det viktigt att organisationen säkerställer att alla verksamheter och medarbetare ser sin del i helheten. Det krävs ett kontinuerligt och hårt arbete för att ett verkligt holistiskt styrinstrument ska komma på plats, bibehållas och utvecklas. Att styra staden ur ett mer mångfacetterat perspektiv än idag kommer att kräva öppenhet och vilja till förändring både inom nämnder och förvaltningar. Det är av stor vikt att ett visionsarbete kommer till stånd som kan peka ut riktningen för den fortsatta utvecklingen. Pågående arbete Det arbete som påbörjats kring ett nytt styr- och ledningssystem ligger i linje med åtgärderna. Stadskontoret har även, som nämnts under rubriken pågående uppdrag (s13), fått i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhälls-ekonomiska/ hälsoekonomiska beräk-ningar samt att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget Arbetet med dessa uppdrag kompletterar det nya styr- och 20

20 ledningssystemet och kan tillsammans möjliggöra ett holistiskt styrsystem. I detta betonas betydelsen av att ta fram nya mått på samhällsutveckling som spänner över alla hållbarhetsdimensioner. Kommunstyrelsen våren 2014 Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer. 8. Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation Vidareutveckla en infrastruktur för social innovation och urban integration ( , s. 134) Denna åtgärd är övergripande i förhållande till övriga åtgärder inom området ledarskap och arbetsmetoder. Den ringar in åtgärder om ökad samverkan, metodutveckling, skapandet av gemensamma plattformar och mötesplatser. Åtgärden knyter också an till hur det fortsatta arbetet för social hållbarhet bör organiseras. Därför utgör de beslut som gäller samverkan med andra myndigheter, högskola och universitet, civilsamhället och näringslivet ett viktigt led i att skapa förutsättningar för social innovation och urban integration. I sammanhanget är det viktigt att lyfta Områdesprogrammen, som utgår från uppdraget att arbeta innovativt på lokal nivå i Malmö. Det finns även ett stort antal satsningar, som exempelvis Tillväxt Malmö, Uppstart Malmö och Innovationsplattform Syd som kan fungera som goda exempel att bygga vidare på eller dra lärdom av. Staden bör dessutom se över möjligheterna att ingå i arbetet kring det nationella forumet Mötesplats social innovation för att kunna dra nytta av den kompetens som mötesplatsen kan förmedla och det stöd den kan utgöra för Malmö stads fortsatta arbete för social hållbarhet. Utredningsuppdrag: Ta fram en kostnadsberäkning och bedömning av möjligheten att ansluta sig till Mötesplats social innovation. Stadskontoret Kommunstyrelsen hösten

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet

Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för social hållbarhet SIGNERAD 2014-04-10 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-04-22 Handläggare Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Direktiv för utredningsuppdrag inom ramen för

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394 SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ett nytt sätt att styra och leda

Ett nytt sätt att styra och leda Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Tandvård på olika villkor

Tandvård på olika villkor Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa Kommission för ett socialt hållbart Malmö Förord Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt

Tjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens

Läs mer

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras

Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Skapa ett forum tillsammans med representanter från stadens näringsliv där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-10-13

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn

Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Fokus på förbättrad hälsa och utbildning för alla barn Verksamhetsinriktning Part 2012-2014 Helsingborg/Landskrona December 2011 Samverkan mellan skol- och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen, utvecklingsnämndens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild 2013 Tydliga politiska mål i

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019

2015-03-25. Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 2015-03-25 Projektbeskrivning Luleålärare i teknik och naturvetenskap 2014-2019 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen bygger vidare

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Datum Beteckning 2010-10-20 Siv Wilborgsson 0709-719938 Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne Under hösten 2009 förde ett antal kommuner en dialog med Malmö högskola

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer