Risky Business Gasellföretag och riskkapitalister om kapitalets betydelse för tillväxt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risky Business Gasellföretag och riskkapitalister om kapitalets betydelse för tillväxt"

Transkript

1 Risky Business Gasellföretag och riskkapitalister om kapitalets betydelse för tillväxt Rapport 2010:5 ISSN

2 Författare Joachim Briggert, Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Tack till Svenska Riskkapitalföreningen, Connect Väst och Finanskompetenscentrum för hjälpen att genomföra studien

3 Rapport 2010:3 Risky Business Förord Det finns en tradition av att finansiera idéer i Göteborg. När det Västindiska kompaniet sattes upp år 1731 fanns många frågetecken om huruvida fjärrhandel med Ostasien var lönsamt eller inte. Finansieringen av sådana projekt krävde oerhörda summor och såväl Niclas Sahlgren som många andra finansiärer sköt till pengar. Vid en lyckad resa var avkastningen enorm. Men, då skulle också fartygen återvända efter flera år på resa, prövade av sjukdom, pirater, stormar och ändrade politiska vindar. För att underlätta sådana expeditioner hjälpte staten till genom att kungen utfärdade särskilda privilegier. Handeln skulle exempelvis uteslutande utgå från Göteborg. Det gav möjlighet för staden att investera långsiktigt i hamnen vilket var nödvändigt för en stor handelsstad. Även rätten att utfärda aktier skapades för att finansiera expeditionerna. Utrustning och proviant som bolaget behövde var inte tullpliktig vilket var ett sätt att uppväga lite av den stora risk som var förknippad med projektet. Man kan lära av historien. Det hjälper ibland till i planeringen av framtiden. Handelskammaren har därför frågat 200 av Västsveriges mest snabbväxande företag om hur tillgången på kapital påverkar deras möjligheter att växa idag. Vi har dessutom frågat varifrån de får pengarna och hur de används. Vi har även frågat företag som har som affärsidé att finansiera tillväxten av idéer och företag. De finns i hela Sverige och de har berättat om de närmaste årens investeringar och vad som hindrar dem från att vara delaktiga i utvecklingen av ännu fler företag. Resultatet presenteras på följande sidor. Vi hoppas att detta ska bidra till arbetet med att göra Västsverige till en region inte bara med en historia av att finansiera stora idéer, utan en region med en framtid av att finansiera stora idéer. Johan Trouvé VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Vi gör Västsverige Starkare 3

4 Rapport 2010:5 Risky Business RISKY BUSINESS Det är svårt även för de mest framgångsrika att förutsäga ett bolags framtid. Bessemer Venture Partners är en av USA: a äldsta och mest framgångsrika Venture Capital-företag. Men, även de har sagt nej till investeringsförslag. ebay BVP säger nej till att investera med följande kommentar: Frimärken? Mynt? Serietidningar? Du måste skämta! No-brainer pass Google Delägaren Cowans bekant från högskolan hyrde ut sitt garage till Sergey och Larry under deras första år. Under 1999 och 2000 försökte hon presentera Cowan för dessa två riktigt smarta Stanfordstudenter som utvecklar en sökmotor Studenter? En ny sökmotor? Cowan frågade henne: Hur kan jag komma ut från det här huset utan att ens komma i närheten av garaget? Federal Express BVP sa nej till att investera I FedEx totalt sju gånger. Apollo Computer (Senare köpt av Hewlett Packard) BVP erbjöds en liten del i den sista investeringsrunda för Apollo och avfärdade det med: Det är en för liten del till ett alldeles för högt pris. Mindre än ett år senare var den erbjudna delen värd 17 gånger mer än det föreslagna priset. 4

5 Rapport 2010:3 Risky Business Innehållsförteckning Förord 3 Tillväxt genom kompetens och kapital 6 Detta krävs för fler snabbväxande företag i Västsverige! 7 Gör den lokala kapitalbranschen större 7 Effektivisera de statliga ambitionerna 8 Företag måste bli bättre i ledarskap och att anlita extern kompetens 8 Företag måste ha större ambitioner 8 Ändra reglerna för kapitalbeskattning 8 Inför riskkapitalavdrag 9 Underlätta rörligheten på arbetsmarknaden västsvenska gasellföretag om tillväxt och kapital 10 Hälften av tillväxtföretagen har tagit in kapital stora regionala skillnader 11 Externt kapitaltillskott har stor betydelse för företagens tillväxt 12 Externt kapital används till expansion 13 Banker finansierar tillväxten 14 Swedbank vanligaste affärsbanken 14 Extern finansiering är snabb, effektiv och ger tillräckligt mycket pengar 15 Vart fjärde företag planerar för extern finansiering under 2010 och Fler intresserade av riskkapital riskkapitalister om investeringar och hinder 18 Stora fonder vanligare än små 18 Blandad portfölj av noterade och onoterade investeringar 18 Ju större förvaltat kapital desto större enskilda nyinvesteringar 19 Flest investeringar i faserna start-up och expansion 20 Riskkapitalister har kontor i Stockholm och gör investeringar i Stockholm 21 Hett med data och life science 23 Svårigheter och betydelsen av faktorer i samband med investeringar 24 Affärsidé och potential avgörande, men stark konkurrens om bra möjligheter 24 Det är svårt att sälja befintliga bolag i portföljen, men det är inte av avgörande betydelse 24 Så gjordes studien 26 Gasellföretag 26 Venture och private equity-bolag 26 Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie 30 5

6 Rapport 2010:5 Risky Business Tillväxt genom kompetens och kapital Tillsammans har svenska gasellföretag stått för nya arbetstillfällen sedan de första gasellerna utsågs i Sverige år Det motsvarar närmare en tredjedel av alla nya jobb i Sverige. Dessutom står de för nästan tio procent av tillväxten i BNP under åren Ändå kvalificerar sig mindre än 0,5 procent av alla aktiebolag till gaseller varje år. Deras betydelse för ekonomin är naturligtvis betydande. 1 En grupp av företag med affärsidé att identifiera dessa snabbväxande företag är riskkapitalbolag. De går in som ägare och bidrar med kompetens och relationer för att företaget ska bli ett företag som växer snabbt. I Sverige är cirka personer anställda i företag som ägs av riskkapitalbolag. Det motsvarar lika många som i de tio största privata arbetsgivarna tillsammans. Bolagen omsätter tillsammans över 250 miljarder kronor och dessa bolag verkar växa snabbare och dessutom med bättre lönsamhet än liknande bolag. 2 Att starta och utveckla företag kräver kapital. Många idéer och företag får aldrig chansen att utvecklas eftersom finansieringen inte kan ordnas. Kombinationen av företag med potential, tillväxtkompetens och kapital verkar därför lyckad. Det finns i dag i Sverige ett antal strukturella, politiska och skattetekniska hinder för att kapitalmarknaden ska fungera tillfredsställande. I en region som Västra Götaland blir detta extra tydligt. Göteborg med omnejd har en teknikhöjd och ett näringsliv som skulle kunna utvecklas snabbare och bättre om också kapitalmarknaden fungerade bättre. Handelskammaren har därför under våren 2010 frågat 200 av Västsveriges mest snabbväxande företag om hur de upplever tillgången på kapital för egen del och vilken betydelse kapitalet har för deras utveckling. Vi har även frågat riskkapitalbolag och affärsänglar hur de ser på aktuella investeringsmöjligheter, deras arbetsvillkor och eventuella hinder. Resultaten lyfter fram områden som fungerar riktigt bra, men pekar också på allvarliga hinder. 1 Källa DI Källa SVCA, Riskkapital för tillväxt och sysselsättning,

7 Rapport 2010:3 Risky Business Detta krävs för fler snabbväxande företag i Västsverige! Snabbväxande företag är avgörande för tillväxt och långsiktig utveckling av sysselsättning. Dessa företag är också ofta pionjärer inom nya branscher och utvecklar inte sällan ny teknik eller nya affärslösningar som kan nyttjas av andra företag och inom andra användningsområden. Att öka antalet sådana företag är i alla avseenden centralt för en region eller ett land som vill utvecklas. Ett strukturellt problem är att de olika försörjningskanalerna för riskkapital är underutvecklade i Västsverige. Dessutom utvecklas kapitalmarknaden i en riktning mot större investeringar och senare faser, och kapitalet är starkt koncentrerat till Stockholmsregionen. Detta är tre trender som missgynnar tillväxten i västsvenska bolag. Arbetsinsatsen för ett riskkapitalbolag att styra ett bolag med en liten omsättning skiljer sig lite från att styra ett bolag med en stor omsättning. Ökar värdet på bolaget under riskkapitalsbolagets ägartid blir det bättre förtjänst på det stora företaget jämfört med det mindre företaget. För tidiga faser är också osäkerheten mycket större kring potentialen i de företag som investerats i då det saknas historik, tydlig organisation och etablerade varumärken. Det innebär att i takt med att riskkapitalbolag utvecklas och får möjlighet till större enskilda investeringar kommer de också att röra sig emot och prioritera detta segment av expansion och Buy-out. Det skapar en nödvändighet av ständig tillförsel av nya och mindre företag. Det finns också ett förhållande mellan intresset av att investera i ett företag och relationen till företaget i fråga. Med kunskap om ägare, historik, eller rekommendationer från betrodda personer minskar den uppskattade risken. Avstånd är generellt ett stort hinder för relationer att skapas och utvecklas. Dessutom tar det mycket tid att hålla en nära relation till ett företag och att vara en del av dess utveckling. Mindre företag kräver ofta mer operativ inblandning och allt detta sammantaget gör att för lokal kapitaltillförsel och för mindre summor blir lokal närvara av riskkapitalister av mycket stor betydelse. Tillförseln av fler aktörer och mer pengar i de tidiga skedena blir därför avgörande. Staten har sin roll i detta system. Genom ändring av skattelagar och ändring av regler för hur statliga pengar ska användas för innovationer kan mycket göras. Den privata marknaden har också en del att göra. Företag måste bland annat ändra uppfattningen att själv är bäste dräng. Målet för Västsverige är att skapa en miljö som lokalt kan tillföra kapital tillsammans med relevant kompetens av att bygga företag under varje del av företagens cykler. Detta ska också fungera under olika konjunkturcykler. De viktigaste åtgärderna för Göteborg och Västsverige kan sammanfattas i ett antal punkter. Gör den lokala kapitalbranschen större Västsverige har sett till sin teknikhöjd, sin storlek och sin potential en begränsande finansmarknad. Andra AP-fonden och Sjätte AP-fonden är genom sina geografiska placeringar i Göteborg en ovärderlig del av marknaden i form av den lokala kompetens de möjliggör. De innebär också en, om än begränsad sådan, möjlighet till finansiell karriär i Göteborg. Utan dessa fondbolag är möjligheten att uppnå en tillräcklig storlek för ett finanskluster i stort sett obefintliga. Många andra lokala aktörer gör ett mycket bra arbete, men de är för få för att uppnå tillräckliga synergier. För att öka andelen tillgängligt kapital och andelen personer som är erfarna och kunniga i att bygga tillväxtbolag bör därför ett antal åtgärder vidtas. Detta kommer framförallt att gynna tillförseln av kapital i tidiga faser. Avskaffa 3:12- regeln som reglerar hur stor del av utdelad vinst en ägare till ett fåmansföretag kan göra med kapitalvinstbeskattningsnivå. Företagaren tvingas ta upp inkomster som lön vilket gör att denna belastas av den progressiva beskattningen på upp till ca 57 procent. Kapitalvinster beskattas för noterade tillgångar med 30 procent skatt. Ett borttagande av den skulle sannolikt öka tillgängligt kapital till små företag. Dagens regel gör att pengarna blir passiva genom skattekonstruktioner eller genom att de flyttas ut från Sverige. Detta kapital borde kunna användas som investeringskapital och skulle troligen också användas till just det. Gör reavinster skattebefriade vid försäljning av aktier i onoterade företag. Vid investeringar i onoterade företag där investeraren själv inte är verksam utan agerar enbart som investerare/styrelsemedlem skulle en skattebefriad reavinst öka viljan att investera kapital. Inför Matchningslån. Lånet ska motsvara det kapital som privata ägare inves- 7

8 Rapport 2010:5 Risky Business terar av egna pengar i ett nystartat bolag. Detta kan med fördel hanteras av befintlig Almi organisation. De är redan idag vana att göra bedömningar kring finansiering av mindre företag. För att öka andelen privata Venture Capital bolag föreslås: Sätt av en liten del av kapitalet från allmänna pensionssystemet till en fond-ifond-konstruktion. De investerar i sin tur endast i privata Venture Capital-aktörer. Mandatet ska gälla för investeringar i små och medelstora företag. Fonderna ska också hållas relativt små. Det ger ett jämnare investeringsflöde i Venture Capital fonderna som investerar i små och medelstora företag. Positiva följdeffekter kan bli att privata pensionsförvaltare kompletterar de offentliga i Venture Capital fonderna. Det utvecklas också en erfarenhetsbank kring företagsutveckling som är mycket värdefull. Dessutom skulle det minska det cykliska flockbeteende då privata aktörer kliver av marknaden i sämre konjunktur eller i perioder av stor osäkerhet. Effektivisera de statliga ambitionerna Se över kanalerna för hur statliga pengar används och vilken nytta de gör. Som entreprenör är det svårt att få en överblick över olika alternativ. Samtidigt finns en poäng i att ha flera olika aktörer med olika uppdrag. Industrifonden, Innovationsbron, Almi, Fouriertransform har visserligen flera olika överlappningar som bör ses över för att skapa ett tydligare och effektivare system, men med flera offentliga aktörer minskar risken för likformighet. En statlig aktör kan också vara mer långsiktig i sina satsningar vilket möjliggör investeringar på mer komplexa tjänster och produkter. Samtidigt bygger det en hög transaktionsvana hos de anställda som innebär att bättre affärer kan göras och mer av dessa personers kompetens kan komma andra privata företag till nytta. Företag måste bli bättre i ledarskap och att anlita extern kompetens Duktiga företag är experter på sina kunder och sina erbjudande. Många företag lider dessvärre brist på tillräckligt bra ledarskap. Det finns också en ovilja att anlita exempelvis externa styrelsepersoner eller att ge upp en del av sitt bolag för möjligheten att bolaget ska kunna utvecklas maximalt. Med bättre förståelse för ett företags olika behov av chefer och ledare i olika faser och med ett större engagemang från externa personer, kan ett mycket större fokus läggas på att bygga företagen större allt snabbare. Banker står i dag för den huvudsakliga försörjningen av kapital till tillväxtföretag. Men, även bankerna skulle välkomna en del riskkapital tillsammans med deras utlånade kapital. Det minskar den finansiella risken, men framförallt tillför det kompetens och sakkunskap som banken inte kan ha. Företag måste ha större ambitioner Hälften av de tillfrågade tillväxtföretagen har tagit in externt kapital. Dessa pengar har använts huvudsakligen till expansion. Tre av fyra av dessa företag menar också att det varit av avgörande betydelse för deras tillväxt. Samtidigt finns det en utbredd uppfattning att det är fint att växa utan andras pengar. Många är också nöjda med den utveckling de haft och ser ingen anledning till att växa snabbare eller mer. Hälften av de tillfrågade företagen har också bevisat sin talang genom att växa utan finansiering. Men denna mindre ambition hos enskilda företag eller misstro emot den kompetens som följer med riskkapital är hämmande. Det bygger snabbväxande företag, men det bygger inte nya internationella jättar. H&M och IKEA är de sista riktigt stora svenska företagen på den internationella scenen. H&M startade 1947 och IKEA startade Ändra reglerna för kapitalbeskattning Kapitalbeskattning, det vill säga de skatter som tas ut på kapitalinkomster och kapitaltillgångar, är av särskild betydelse. Denna beskattning är också den som är mest utsatt för internationell konkurrens. Svenskt näringsliv gav 2009 International Bureau of Fiscal Documentation uppdraget att genomföra en kartläggning av ägarbeskattning i Sverige och 33 andra länder. Studien omfattar såväl bolags- som personbeskattning, och omfattar i princip alla typer av kapitalinkomster, till exempel utdelningar, kapitalvinster och räntor. Av rapporten framgår att den genomsnittliga kapitalskattesatsen i omvärlden är 17 procent. Sveriges normalskattesats för kapitalinkomster är 30 procent. När även dubbelbeskattning beaktas, det vill säga att skatt ofta tas ut i såväl bolag som hos ägare, uppgår den genomsnittliga sammantagna effektiva skattesatsen i omvärlden till lite mindre än 35 procent. Motsvarande siffra är i normalfallet i Sverige 48 procent. Mot bakgrund av de ana- 8

9 Rapport 2010:3 Risky Business lyser som pekar på ägarbeskattningens betydelse, skulle en sänkning av kapitalbeskattningen till en internationellt konkurrenskraftig nivå vara positivt för kapitalförsörjningen, företagandet och sysselsättningen i Sverige. Inför riskkapitalavdrag Genom att införa ett riskkapitalavdrag kan framväxten av privat investeringskapital stimuleras. Detta kan ske genom att privatpersoner får möjligheten att skattefritt investera upp till ett visst belopp i eget eller närståendes företagande genom att kostnaden för köp av onoterade aktier i dessa företag får dras av mot förvärvsinkomst. Olika varianter av riskkapitalavdrag har införts i andra länder. I Storbritannien finns sedan 1994 ett system för riskkapitalavdrag som heter Enterprise Investment Scheme (EIS). EIS innebär lättnader för små onoterade företag. Enligt en utvärdering av bland annat detta system uppskattas att mellan 52 och 87 procent av finansieringen som tillhandahållits genom systemet inte annars skulle ha investerats i små onoterade företag. 3 Underlätta rörligheten på arbetsmarknaden Rekrytering av kompetent personal är viktigt för kompetensöverföring och tillväxt i företagen. Tillväxtföretag i regel är mer kunskapsintensiva än företag i övrigt. Detta förutsätter en rörlighet hos arbetskraften mellan olika anställningar, men också mellan rollen som anställd och egenföretagare. Arbetsmarknadslagstiftning och socialförsäkringssystem får inte hindra denna rörlighet i för stor utsträckning. Möjliggör därför för människor att med bibehållen arbetslöshetskassa pröva egenföretagande utan risk för att tappa ersättningsnivåer. 3 Research into the Enterprise Investment Scheme and Venture Capital Trusts, University of Cambridge, April

10 Rapport 2010:5 Risky Business 200 västsvenska gasellföretag om tillväxt och kapital Hälften av de västsvenska tillväxtföretagen har de senaste fem åren finansierat sin tillväxt med externt kapital. En klar majoritet anser att tillskottet haft mycket stor betydelse för deras möjlighet att växa och huvudskälet till att söka extern finansiering har också varit att fortsätta expansionen. Pengarna har i de allra flesta fall kommit från deras företagsbank med vilken de har en lång och god relation. Swedbank är den överlägset vanligaste banken tillsammans med sina lokala sparbanker. Att söka extern finansiering genom sin bank uppfattas som en snabb och effektiv process som också ger det kapital som efterfrågas. Under kommande år planerar vart tredje företag att finansiera investeringar i syfte att fortsätta tillväxten. De flesta vänder sig till sin bank, men vart fjärde företag av de som avser söka extern finansiering är intresserade av att ta in riskkapital. Detta trots att kunskapen om riskkapital är relativt låg och att kunskapen om vart man ska vända sig är begränsad. FAKTA Gasellföretag och betydelsen av nystartade Dagens Industri uppmärksammar varje år de snabbast växande företagen i landet. Sedan starten år 2000 är det över gasellföretag. Tillsammans har dessa företag skapat jobb. Det motsvarar cirka en tredjedel av alla nya jobb i Sverige under samma period. Begreppet gaseller är skapat av den amerikanske forskaren David Birch. Redan på 1980-talet visade han att det var de små, snabbväxande företagen som skapar de flesta nya jobben, till skillnad från ekonomins elefanter som alltid måste effektivisera och ofta minskar sysselsättningen. Dessutom skiljer sig gasellerna från de allra minsta musföretagen som jobbar för brödfödan och inte i första hand strävar efter att växa. Gasellerna är således näringslivets dynamiska mellanskikt. Årligen utses mindre än 0,5 procent av alla Sveriges aktiebolag till gasellföretag. 10

11 Rapport 2010:3 Risky Business Hälften av tillväxtföretagen har tagit in kapital stora regionala skillnader Ungefär hälften (48 procent) av de företag som intervjuats har tagit in kapital till sina bolag de senaste fem åren. Det är stora skillnader mellan olika regioner. Andelen företag i Sjuhärad som har velat och kunnat ta in externt kapital uppgår till 76 procent. Detta ska jämföras med företag i Fyrbodal och Göteborg som endast till en andel av 39 procent respektive 41 procent använt sig av extern finansiering. Av de företag som tagit in externt kapital är trenden att ju äldre bolaget blivit desto större har intresset eller behovet varit av att ta in externt kapital. För bolag som är mellan 1-10 år har 40 procent använt externt kapital, för bolag i åldern mellan år är siffran 51 procent vilket den också är för företag som funnits över 26 år. En liknande trend kan anses gälla sett till företagens storlek i fråga om omsättning. För företag som omsätter 8-20 miljoner kronor på årsbasis har 34 procent tagit in externt kapital. Företag med årlig omsättning mellan miljoner kronor är motsvarande siffra 52 procent. För företag med en årlig omsättning mellan 51 miljoner och en miljard är siffran ännu högre, 58 procent. Har ditt företag de senaste fem åren tagit in externt kapital? Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Ja Totalt Har ditt företag de senaste fem åren tagit in externt kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget. 6 Nej Ja Nej år år 26- år Totalt företag För att utses till gasell måste företaget uppfylla några kriterier. Det är företagets fyra senaste årsredovisningar som ligger till grund för gasellundersökningen. En gasell har: en omsättning som överstiger 10 Miljoner kronor. minst tio anställda. offentliggjort minst fyra årsredovisningar. minst fördubblat sin omsättning, om man jämför det senaste räkenskapsåret med det för fyra år sedan. ökat sin omsättning varje år de senaste tre åren. ett samlat rörelseresultat för de fyra senaste räkenskapsåren som är positivt. i allt väsentligt vuxit organiskt, inte genom förvärv eller fusioner. sunda finanser. Källa: Dagens Industri Har ditt företag de senaste fem åren tagit in extern kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning mkr mkr mkr Ja Totalt Nej 11

12 Rapport 2010:5 Risky Business Externt kapitaltillskott har stor betydelse för företagens tillväxt På frågan om kapitaltillskottets betydelse för företagets tillväxt menar 72,6 procent av företagen att det haft stor eller mycket stor betydelse. Det är ingen större skillnad mellan företag inom tillverkning jämfört med tjänsteföretag. Inte heller är skillnaderna stora i jämförelse av svaren mellan olika regioner i Västsverige eller i jämförelse av företagens ålder. När frågan om kapitaltillskottets betydelse ställs i förhållande till företagens omsättning finns en tydlig trend; bolag med lägre omsättning anser att kapitaltillskott haft avsevärt mindre påverkan på dess tillväxt än företag som har en högre omsättning. Slutsatsen måste bli att företag som lyckas fortsätta växa kraftigt även då en betydande omsättning uppnåtts blir allt mer kapitalintensivt och att detta i högre utsträckning måste finansieras med andra medel än vad det egna företagets intjäningsförmåga räcker till Vilken betydelse har kapitaltillskottet haft för ditt företags tillväxt? 1 = Liten Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende region. Göteborg 2 Fyrbodal 3 Sjuhärad 4 Skaraborg 5 = Stor Totalt Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget år år 26- år Totalt Vilken betydelse har kapitalskottet haft för ditt företags tillväxt? Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning. FAKTA Nyföretagande och överlevnadsgrad År 2009 startade nya företag i Sverige. Det kan jämföras med nya företag år (Källa: SCB företagsregister) I ett europeiskt perspektiv är nyföretagandet i Sverige lågt. Antalet nystartade företag som andel av totala antalet företag placerar Estland (15,9 procent), Rumänien (14,6 procent) och Portugal (14,2 procent) i topp. Bottenplaceringen går till Cypern (3,6 procent), därefter Sverige (6,7 procent) samt Österrike (8,4 procent) Denna bild kan kompletteras med uppgifter kring hur stor andel av nystartade företag som existerar efter två år. Då placerar sig Sverige (87,3 procent) högst, följt av Slovenien (84,2 procent) och Storbritannien (79,2 procent) (Källa Eurostat, 2006) mkr mkr mkr Totalt För bottennoteringen står Bulgarien (47,3 procent), Portugal (59,5 procent) och Ungern (63,1 procent) (Källa: Eurostat 2006) Utvecklingen för antalet företagare i Sverige utvecklar sig också klart sämre än de flesta andra länderna inom EU-15. Antalet företagare minskade i Sverige med nästan 4 procent mellan åren 1995 och Snittet för EU-15 är en ökning med nästan 12 procent. (Källa: Global Entrepreneurship Monitor) I Sverige utgör små och medelstora företag den största delen av näringslivet. Endast 0,1 procent av alla företag i Sverige är stora företag, det vill säga med 250 eller fler anställda. (Källa: SCB företagsregister) 12

13 Rapport 2010:3 Risky Business Externt kapital används till expansion Företagen som tagit in externt kapital har i de flesta fall, till 68,8 procent, använt det till investeringar i syfte att fortsätta att växa. Det rör sig om att anställa personal som stödjer tillväxt, investeringar i större fabrik, investeringar i maskiner med större kapacitet. En kategori av företag, motsvarande 11,5 procent, har använt det tillskjutna kapitalet till att hantera kundfordringar i förhållande till leverantörsfordringar. Sådana behov kan uppstå i faser av tillväxt där intjäningsförmågan inte räcker till nödvändiga inköp av material. Behovet kan också uppstå då kunderna ökar sina betalningsvillkor. En sista kategori av företag har använt det tillskjutna kapitalet till att hantera ordinarie utgifter såsom löner och hyra. Denna kategori, motsvarande 12,5 procent av företagen, är inte i första hand expansiva, utan har av olika anledningar varit tvungna på att fokusera på att behålla omsättning framför att öka den. Till vad har ni i huvudsak använt det externa kapitaltillskottet? Investeringar för att öka lönsamheten/omsättningen Matcha kundfordringar mot leverantörsfordringar Övriga löpande kostnader t.ex. löner, hyra, telefon Övrigt, nämligen

14 Rapport 2010:5 Risky Business Banker finansierar tillväxten En överväldigande majoritet, 88 procent, av de företag som tagit in kapital har gjort det genom en bank och endast genom bank. De flesta vänder sig till sin ordinarie bank, medan några har träffat flera olika banker i syfte att få de bästa villkoren. Annars är en långvarig relation till banken och bankpersonen det som spelat störst roll. Att banken upplevs ha god insyn i deras företag och deras bransch lyfts fram som särskilt positivt. Många upplever också att banken ställt upp för dem de senaste åren då de på grund av en sämre konjunktur haft besvärliga tider. Vissa företag, 9,3 procent av företagen har fått finansiering via Almi. De sökte i första hand via bank, men fick avslag. Almi uppfattas som lite stelt, med för stora krav på säkerhet och med räntor som är höga. En del av företagen, 11,8 procent, har även fått finansiering via privata aktörer såsom riskkapitalistbolag och affärsänglar. Detta har skett på olika sätt. I något fall har en av ägarna, som redan från början kommit in i företaget som riskkapitalist, skjutit till pengar. I andra fall har riskkapitalbolag sökt upp dem och velat köpa in sig. Även det statliga 6: e AP-fonden har köpt in sig i företag. Generellt är kunskapen om riskkapitalbolag, dess aktörer och deras arbetssätt begränsad. Även hur dessa ska kontaktas eller var de finns är inte känt. Det finns också en grupp av företag som genom avtal med sina leverantörer och kunder skapat lösningar för att dela på investeringar. Swedbank vanligaste affärsbanken Av de företag som har bank som finansiär svarade hela 31,6 procent att de har Swedbank som företagsbank. I denna siffra ingår inte de fristående sparbankerna, vilka motsvarar 10,1 procent. Tillsammans utgör alltså sparbankssfären 42,7 procent av de undersökta tillväxtföretagens affärsbanker. Detta ska jämföras med Danske Bank/Bohusbanken som är anlitat till 20,2 procent, Handelsbankens 19,0 procent, och SEB: s 15,3 procent. Nordea är anlitad som bank i 3,8 procent av företagen. Skälen som anges till val av bank är framförallt bra relation och bra villkor. Detta anges som skäl oavsett vilken bank företagen har. Tradition eller vi har alltid haft den banken anges också som skäl % 2 15% 1 5% Vilka aktörer har ni vänt er till? Banker ALMI Privata aktörer Offentliga aktörer Övrigt Vilken namngiven aktör är det som ni har varit i kontakt med? Endast banker anges. Swedbank SEB Handelsbanken Nordea Danske Bank / Bohus banken Lokal sparbank 14

15 Rapport 2010:3 Risky Business Extern finansiering är snabb, effektiv och ger tillräckligt mycket pengar Majoriteten av dem som har sökt finansiering har fått det via banker. På frågor kring hur den processen uppfattats blir också svaren alltså i hög utsträckning ett svar på hur de uppfattat sin erfarenhet med banken. Det finns ingen anledning att tro att de som har avvikande uppfattning är det på grund av att finansiären varit någon annan än en bank. Genomgående är svaren mycket positiva. När företagen svarar på frågan om de vet vart de ska vända sig för att söka extern finansiering säger 83 procent att de har god eller mycket god kunskap om det. Nästan lika många, 81 procent tycker också att motparten var mycket väl insatt eller väl insatt i företagets situation. Vidare uppfattar 83 procent att processen var snabb eller mycket snabb. På frågan om företagen upplevde att de fick hela det kapitaltillskott de ansåg sig behöva svarar hela 91 procent att de fick det. Av de företag som inte tagit in kapital är svaret nästan utan undantag att de inte behövt ytterligare finansiering. Några enstaka företag nämner att de försökt ta in kapital, men fått avslag. Ytterligare några menar att de inte visste vart de skulle vända sig. Från frisvaren kan man anta att kunskapen om bankutlåning är hög, men att övriga alternativ är mer okända Min kunskap om vart jag skulle vända mig var god. 1 = Instämmer inte alls Min motpart var väl insatt i min situation och mina behov 1 = Instämmer inte alls Jag fick det kapitaltillskott som jag behövde 1 = Instämmer inte alls = Instämmer helt 5 = Instämmer helt 5 = Instämmer helt Mitt sammantagna intryck av kapitalförsörjningsprocessen är positivt 1 = Instämmer inte alls = Instämmer helt 15

16 Rapport 2010:5 Risky Business Vart fjärde företag planerar för extern finansiering under 2010 och 2011 Under de senaste åren har ungefär 48 procent av företagen använt någon form av finansiering. Ser man istället fram till och med 2011 menar 26 procent av företagen att de ska ta in kapital. De två olika perioderna kan inte jämföras utan vidare då deras tidsrymd skiljer sig åt. En jämförelse mellan olika regioner visar på stora skillnader. Av företagen i Sjuhärad planerar 32 procent att ta in kapital medan endast 18 procent planerar att göra detsamma i Fyrbodal. Det är ingen större skillnad mellan företag inom tillverkning eller inom tjänster. Inte heller finns några skillnader om företagets ålder ställs i perspektivet. Samtliga dessa svar överensstämmer med hur företagen agerat under de senaste fem åren. När företagen delas upp i olika kategorier i fråga om storlek finns samma trend som tidigare om än något mindre tydlig. Av de företag som omsätter 8-20 miljoner kronor menar 23 procent att de planerar att ta in kapital. Företag som omsätter mellan miljoner kronor är motsvarande siffra 26 % För de stora bolagen med en omsättning över 50 miljoner är andelen 29 procent. Beloppens storlek på uppskattat finansieringsbehov fördelar sig genom att 52 % av företagen som planerar att ta in kapital uppskattar behovet till mellan kronor och 5 miljoner kronor. Ungefär 29 procent uppskattar behovet till mellan 6 miljoner och 10 miljoner kronor. Endast 8 procent av företagen planerar att ta in mer än 11 miljoner kronor Planerar ditt företag att fram t.o.m ta in externt kapital? Ja Nej Vet ej Planerar ditt företag att fram t.o.m ta in externt kapital. Svaren är uppdelade i grupper avseende omsättning. 8 Ja Nej Vet ej Fyrbodal Göteborg Sjuhärad Skaraborg Totalt 8-20 mkr mkr mkr Totalt Planerar ditt företag att fram t.o.m ta in externt kapital? Svaren är uppdelade i grupper avseende på antal år sedan grundandet av företaget. Ja Nej Vet ej Vid eventuell extern finansiering vilket är önskat uppskattat belopp? 1-10 år år år Totalt 0,2 5 mkr 6 10 mkr 11 mkr Vet ej / vill ej svara 16

17 Rapport 2010:3 Risky Business Ambitionen med kapitaltillskottet är i mycket hög grad tänkt att finansiera fortsatt tillväxt. Hela 96,2 procent av företagen vill använda pengarna till investeringar för att öka omsättning och lönsamhet. En liten andel av företagen, 1,9 procent behöver pengarna för att kunna balansera kundfordringar och leverantörsfordringar. Samma andel, alltså 1,9 procent planerar att använda kapitalet till verksamhetens löpande kostnader. Fler intresserade av riskkapital Även på frågan om vilka aktörer som ska kontaktas för framtidens finansieringsbehov är bankerna ett självklart alternativ. Hela 81,5 procent av företagen planerar att söka finansiering genom en bank. Valet av bank baseras på samma anledningar som tidigare, dvs. att de ger bra villkor och att de har en bra relation. Fler är trots allt aktiva i sitt val av bank och fler väljer också att ställa olika banker emot varandra för att få bättre villkor. 36,8 procent av företagen planerar att vända sig till en privata aktörer såsom riskkapitalistbolag eller affärsänglar. Det ska jämföras med de tidigare 11,8 procent som tagit in kapital via denna typ av aktör. Företagen upplever samtidigt svårigheter med att veta hur och vilka riskkapitalbolag de kan vända sig till. Av de tillfrågade företagen planerar 10,1 procent att vända sig till Almi. Skälet till att inte vilja ta in extern finansiering är liksom tidigare att det inte upplevs finnas något behov av ytterligare finansiering. Vilka aktörer kommer ni att vända er till? 10 8 Till vad planerar ni att använda eventuellt externt kapitaltillskott? Investeringar för att öka lönsamheten/omsättningen Matcha kundfordringar mot leverantörsfordringar Övriga löpande kostnader t.ex. löner, hyra, telefon 4 2 Banker ALMI Privata aktörer Offentliga aktörer Övrigt Vet ej FAKTA Att ägas av riskkapitalbolag 9 av 10 venture capital-ägda bolag är positiva till riskkapital som ägarform. 7 av 10 venture capital-ägda bolag skulle inte existera utan riskkapital. 9 av 10 venture capital-ägda bolag hade inte haft samma utveckling utan riskkapital. 9 av 10 buyout-ägda bolag är positiva till riskkapital som ägarform. 1 av 10 buyoutägda bolag skulle inte existerat utan riskkapital. 7 av 10 buyout-ägda bolag hade inte haft samma utveckling utan riskkapital. Källa: SVCA Svenska riskkapitalföreningen 17

18 Rapport 2010:5 Risky Business 60 riskkapitalister om investeringar och hinder De flesta riskkapitalbolag förvaltar summor över 50 miljoner. Avsikten med det förvaltade kapitalet är att investera i onoterade tillgångar, men huvuddelen av kapitalet återfinns i noterade tillgångar. Av de investeringar som görs sker den största andelen i faserna startup och expansion och över hälften av alla investeringar som görs är under 5 miljoner. Den absoluta majoriteten av private equity bolag har kontor i Stockholm och det är också i Stockholm och dess närområde som flest investeringar sker. Data och Life Science är de branscher som lockar till sig flest investeringar. När ett riskkapitalföretag letar efter investeringar är affärsidé och potential avgörande, men det är samtidigt svårt att hitta företag med tillräckligt stor potential. Managementteamet är annars viktigast, men återigen är utmaningen att hitta tillräckligt bra chefer och ledare. De senaste åren har det varit svårt att sälja befintliga portföljbolag, men det bedöms inte som avgörande för att kunna göra nya investeringar. Stora fonder vanligare än små Beloppen som de olika riskkapitalisterna förvaltar varierar från under 5 miljoner till över 200 miljoner. Vissa fonder är på många miljarder. Affärsänglar förvaltar i regel mindre belopp än organiserade bolag. Dessa bolag förvaltar såväl eget kapital som andra investerares kapital. Sammantaget har 14,3 procent av företagen ett förvaltat kapital på mindre än 5 miljoner. 16,1 procent av företagen förvaltar mellan 6-20 miljoner kronor. Trenden är att fler företag förvaltar allt större summor. Det är därför värt att notera ett trendbrott för bolag med förvaltat kapital av storleksordningen mellan miljoner kronor då endast 7,1 av bolagen tillhör detta segment. I spannet mellan 51 och 200 miljoner kronor återfinns 21,4 procent av företagen och 39,3 procent av företagen förvaltar mer än 200 miljoner kronor Hur mycket kapital förvaltar ni idag? 1-5 mkr 6-20 mkr mkr mkr >200 Hur stor del av ert totala kapital är investerat i onoterade tillgångar? <25% % >76% Vet ej Vet ej Blandad portfölj av noterade och onoterade investeringar Av de tillfrågade riskkapitalbolagen har en majoritet, 72,5 procent, mindre än hälften av sina investeringar i onoterade tillgångar. Det är ingen större skillnad i fördelning mellan affärsänglar och organiserade private equity företag. 18

19 Rapport 2010:3 Risky Business Ju större förvaltat kapital desto större enskilda nyinvesteringar Storleken på en typisk nyinvestering varierar mellan mindre än 5 miljoner upp till över 500 miljoner kronor. De flesta nyinvesteringar, över hälften, är dock mindre än 5 miljoner. Riskkapitalbolagen genomför större enskilda investeringar ju större förvaltat kapital de förfogar över. Så många som 29 procent av företagen genomför nyinvesteringar över 25 miljoner kronor. Hur mycket kapital förvaltar ni vs hur stor brukar en typisk nyinvestering vara? <5 mkr 6-25 mkr mkr mkr >501 mkr Totalt 1-5 mkr mkr mkr mkr > 200 mkr Vet ej FAKTA Riskkapital Riskkapital är en samlingsterm för ett sätt att finansiera ett företags uppstart och tillväxt. Huvudalternativet till riskkapital är olika former av banklån. Investeringarna är ofta riskfyllda av olika anledningar. Investerare försöker därför balansera investeringar som går dåligt med investeringar som går väldigt bra. Detta ställer extra höga krav på enskilda investeringars avkastning. Riskkapital kan delas in i på följande sätt: Riskkapital Public Equity Börsnoterade bolag Private Equity Investeringar i onoterade företag med ett aktivt ägarengagemang Affärsänglar Investeringar av privatpersoner i företag utan familjeanknytning. Venture Capital Investeringar i sådd, start-up eller expansionsfaser. Buyout Utköpsaffärer kompletterat med lånefinansiering. Källa: SVCA Svenska riskkapitalföreningen 19

20 Rapport 2010:5 Risky Business Flest investeringar i faserna start-up och expansion Av de tillfrågade företagen gör 62,5 procent sina investeringar i start-upfasen, medan 57,1 procent gör investeringar i expansionsfasen. I såddfasen och buy-outfasen görs färre investeringar (33,9 procent respektive 23,2 procent) Vilken fas investerar ni vanligtvis i vs hur stor brukar en typisk nyinvestering vara? -5 mkr 6-25 mkr mkr mkr 501 mkr - Totalt Sådd Start-upp Expansion Buy-out Vet ej

21 Rapport 2010:3 Risky Business Riskkapitalister har kontor i Stockholm och gör investeringar i Stockholm På frågan om företagen har kontor eller personal i olika delar av Sverige och världen svarar 70 procent att de har kontor i Stockholm. Av företagen har 17,5 procent representation i västra Götaland och 12,5 procent i Skåne- Blekinge. Lika många företag har kontor eller personal i norra Sverige. Företagen har även representation i övriga Skandinavien och Europa. Ser man till var dessa företag har sina befintliga investeringar visar det sig att 67,5 procent av riskkapitalbolagens har investeringarna i eller omkring Stockholm. Det ska jämföras med andelen 40 procent i Skåne- Blekinge och 32,5 procent i västra Götaland. Detta säger inget om antalet på investeringarna, men det visar tydligt att Stockholm är centrum för riskkapitalet i Sverige, att flest investeringar görs i och kring Stockholm och att vissa regioner, såsom Skåne-Blekinge är skickligare på att intressera riskkapital från andra regioner än till exempel Västsverige. Kartorna visar var riskkapitalisterna finns representerade och var kapitalet investeras. Ju mörkare färg, desto större andel av företagen har personal eller kontor, respektive gör investeringar, i den aktuella regionen. Den vänstra kartan visar är att en stor del av kapitalisterna har valt att finnas i Stockholmsregionen. Sju av tio undersökta företag har representation i Stockholm, och den region som har näst störst representation är Västsverige där knappt två av tio företag finns etablerade. Den högra kartan visar i vilka regioner som riskkapitalbolagen har valt att investera. Den kartan är mörkare än den vänstra vilket indikerar att riskkapitalisterna s a s är bättre på att investera kapital i regionerna än vad de är på att rent fysiskt finnas på plats med personal. I förhållande till riskkapitalisternas etableringar, är Skåne/ Blekinge den region som är bäst på att locka till sig kapital. Närheten till marknaden är viktig. Riskkapitalisterna är koncentrerade till Stockholm, och Stockholmsregionen är det område som flest kapitalister väljer att investera i. Inom vilken eller vilka regioner har ni kontor eller personal? Region Antal Procent Skåne-Blekinge 5 12,5 Västsverige 7 17,5 Sydöstra Sverige 3 7,5 Mellansverige 5 12,5 Stockholmsregionen 28 70,0 Norra Sverige 5 12,5 Övriga Skandinavien 3 7,5 Övriga Europa 3 7,5 Övriga världen 1 2,5 Inom vilken eller vilka regioner har ni idag era investeringar i onoterade företag? Region Antal Procent Skåne-Blekinge 16 40,0 Västsverige 13 32,5 Sydöstra Sverige 11 27,5 Mellansverige 14 35,0 Stockholmsregionen 27 67,5 Norra Sverige 10 25,0 Övriga Skandinavien 10 25,0 Övriga Europa 8 20,0 Övriga världen 6 15,0 21

22 Rapport 2010:5 Risky Business Intervju Stefan Lindholm Investeringsansvarig Göteborg, Industrifonden Industrifonden investerar i små och medelstora svenska bolag med potential att växa på en internationell marknad. De erbjuder både ägarkapital och lån. Investeringar görs på affärsmässiga villkor tillsammans med entreprenörer och andra investerare. Hur är klimatet för tillväxtföretag i Göteborg och Västra Götaland? I Göteborg har vi några stora och långsamt växande 100-årsbolag. De är vår välsignelse och vår förbannelse. Vi är vana vid att organisera oss till framgång och vi är skickliga på att hantera stora organisationer med global spridning. Det som däremot saknas är tillräcklig erfarenhet av att ta ett företag från att vara litet till att bli riktigt stort. Det är sällan samma management som tar en idé till ett multinationellt företag. Framförallt inte på mycket kort tid. Vi saknar en kultur och en tradition för att skapa förutsättningar för den hypersnabba tillväxten. Kina har på kort tid skaffat sig den erfarenheten genom att producera varor till resten av världen. Indien har gjort detsamma genom en stor inhemsk marknad och genom att exportera cheap labour inom tjänster som datautveckling och kundservice. Ser man på amerikanska västkustbolag är de ofta inte baserade på unika idéer eller unik teknik. Jag bedömer att Sverige inte ligger långt efter på det rent tekniska området. Däremot finns det i USA erfarna personer som kan ta innovationerna samt idéerna och transformera dem till snabbväxande företag. Personer som har gjort detta 5 eller till och med tio gånger. Deras betydelse kan inte underskattas. Finns det andra skillnader i synen på investeringar mellan Göteborg/Sverige och andra framgångsrika regioner i världen? Ta USA igen som exempel, där sker investeringar i huvudsak i stora och attraktiva marknader. Man kan sedan köpa ihop innovationer och kompetens. Detta på grund av att det finns god tillgång på denna typ av kompetens och god tillgång på kapital. Även en stor inhemsk marknad påverkar. I Sverige investerar vi i idéer och människor. Detta ger i sammanhanget små bolag även om de kan betraktas som mycket framgångsrika i sin nich. De som växer sig stora köps sedan i stället upp av någon internationell aktör. saknas också för lite organiserat kapital och för få kunniga personer med erfarenhet av att bygga riktigt snabbväxande bolag. Koncentrationen av hjärnor är så mycket större i exempelvis New York. Bara på Manhattan finns det kanske 300 personer som kan betraktas som spelare i högsta serien. I hela Sverige finns kanske 50 personer. Det saknas också en tillräckligt förmögen befolkning som kan göra investeringar i onoterade företag. Vi har bolag i vår portfölj som säljer till Grekland. Vi var naturligtvis oroade över deras kunders betalningsförmåga när krisen härjade som värst, men företaget betalade helt enkelt kontant genom att ägaren la upp pengarna själv. Det är staten Grekland som är fattig, inte deras invånare. I Sverige är det tvärtom. Ska då Göteborg ge upp ambitionen att bli en region för tillväxtföretag? Göteborg har en bra teknikhöjd och en ganska bra nivå på avknoppningar från regionens högskolor och de större företagen. Finns det något positivt med de senaste årens kris så är det att bilindustrin fått överskott på dugliga människor som nu tagit sig till andra branscher och helt enkelt bidragit till en generellt högre kompetensnivå. Göteborg med omnejd har stora möjligheter att bättre matcha teknik med kompetent kapital och på så sätt få fram fler växande företag. Vad behövs då särskilt för att skapa fler tillväxtbolag? Jag vill igen lyfta fram klustereffekten! Det som sker i en innovativ miljö med kompetenta människor. Detta i kombination med erfarna företagsbyggare och tillräckligt kapital ger tillväxtbolag. Det finns inget enskilt svar, men åtgärder ska letas efter inom dessa områden parallellt. Alltifrån att förenkla företagsregler och skapa förmånlig skattelagstiftning för investeringar i onoterade tillgångar till ökat samarbete och ökad koncentration mellan regionens högskolor. Med bättre investeringsmöjligheter kommer också mer kapital och fler dugliga personer med erfarenhet av att bygga tillväxtbolag. Saknas det pengar i Sverige för investeringar? Sverige ligger generellt ganska långt fram när det gäller investeringar i private Equity-bolag. Det är snarare koncentrationen och omfattningen som skiljer sig från de regioner som är verkligt framgångsrika. I Göteborg och i Sverige 22

23 Rapport 2010:3 Risky Business Hett med data och life science När företagen tillfrågas inom vilka områden de har sina investeringar sett till antal menar 55,4 procent av företagen att de har investeringar i branschen data och konsumentelektronik och 53,6 procent att de har investeringar i Life Science. Även kommunikation/ energi och miljöteknik, 39,3 procent, är populära branscher att investera inom. Kemi och material liksom finansiella tjänster är de branscher som i minst utsträckning lockar till investeringar. 6 Inom vilken eller vilka branscher har ni idag era investeringar i onoterade företag? Life Sciences Kommunikation Energi och miljöteknik Affärsrelaterade och ind. produkter Konsumentvaror och detaljhandel Kemi och material Finansiella tjänster Konsumenttjänster Affärsrelaterade och ind. tjänster Data och konsumentelektronik Annan bransch Vet ej 23

24 Rapport 2010:5 Risky Business 5 Svårigheter och betydelsen av faktorer i samband med investeringar För företag som arbetar med investeringar i andra företag finns en mängd faktorer som påverkar deras möjlighet att utveckla lönsamma affärer både för det företag som de investerat i och för deras eget företag. Affärsmodellen bygger på ett antal faktorer som delvis är unika för deras bransch. Grafen nedan beskriver dessa faktorer i förhållande till faktorns betydelse för investeringsklimatet och vilken grad av svårighet samma faktor medför. Faktorers betydelse i samband med investeringar 4 Svårighet Partner för syndikat Nytt invetseringskapital Exitstrategi Almi Affärside Investmentmanagers Managementteam Avkastingspotential Tillväxtpotential Affärside Managementteam Tillväxtpotential Avkastingspotential Nytt invetseringskapital Exitstrategi Almi Partner för syndikat Investmentmanagers Betydelse Managementteamet är viktigast, men det är svårt att hitta bra chefer Den faktor som har störst betydelse vid beslut inför en investering är kring företagets chefer. Deras driv, engagemang och kunskap är avgörande för hur företaget ska utvecklas. Samtidigt är det svårt att hitta tillräckligt duktiga och kompetenta chefer. Det blir därför en av de största utmaningarna att matcha behovet av kompetenta chefer och det utbud som finns. Affärsidé och potential avgörande, men stark konkurrens om bra möjligheter Av naturliga skäl är kraven höga på avkastning och snabb tillväxt. Det skapar värden på bolaget och ska finansiera de investeringar som görs. Risken är större med företag som ska värderas på framtida värden och för denna risk vill den som investerar ha en premie. De bolag som det inte blir något med ska i portföljen uppvägas av dem som går bra. Den stora utmaningen är därför att se bra investeringsmöjligheter där andra inte ser dem. Det är svårt att sälja befintliga bolag i portföljen, men det är inte av avgörande betydelse Att avyttra befintliga tillgångar upplevs som en av de största utmaningarna. Stora skillnader i förväntat pris från säljaren i förhållande till vad köparen är beredd att betala har gjort att säljprocesserna dragit ut på tiden de senaste åren. Möjligheten att göra en bra affär har också minskat med lägre omsättning och sämre resultat på de aktuella portföljbolagen. Samtidigt upplevs detta av de flesta som ett mindre bekymmer. 24

Oktober 2014. Kronfönster Gasellföretaget, ett av Sveriges snabbast växande företag

Oktober 2014. Kronfönster Gasellföretaget, ett av Sveriges snabbast växande företag Oktober 2014 Kronfönster Gasellföretaget, ett av Sveriges snabbast växande företag Kronfönster har fått många fina utmärkelser genom åren. Kanske den allra roligaste är det priset som delas ut av Sveriges

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare?

Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? 1. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010. Företag som ägs av riskkapitalbolag. Hur nöjda är de med sina ägare? Attitydmätning april 2010 1. 134

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt.

Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet En fondstruktur för innovation och tillväxt. Datum vår referens 2015-09-07 Håkan Eriksson Näringsdepartementet Enheten för kapitalförsörjning Att: Henrik Levin 103 33 Stockholm Remissvar Almega AB vill med anledning av SOU 2015:64 yttra sig om betänkandet

Läs mer

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet

Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Riskkapital Hur ser en investerares perspektiv ut på MedTech? Claes Post, ALMI INVEST AB och InnovationskontorETT/Linköpings universitet Lite om ALMI INVEST Vårt investeringsfokus Life Science, varför

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar

Agenda. Bakgrund och vad vi gör. Utfall/status nationellt och regionalt. Erfarenheter och utmaningar Riskkapital Agenda Bakgrund och vad vi gör Utfall/status nationellt och regionalt Erfarenheter och utmaningar Vad vi gör - Riskkapital som finansieringsform Investering i Eget Kapital, vanligtvis aktier

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Västerås Science Parks finansieringsdag Västerås Science Park verkar för att ge företagare och entreprenörer i Västmanland inblick i vilka finansieringsalternativ

Läs mer

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson

FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE. Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson FRÅN ENTREPRENÖR TILL INVESTERARE Stockholm 3 december 2007 Anna-Carin Månsson Bakgrund Partner i Theia Investment AB, 2006 - Internationella ekonomlinjen; Linköpings Universitet 1980-1984 Entreprenör

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2014 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I 2014 COELI 2014 AB Denna informationsbroschyr är delvis en kortfattad sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2014 AB. Det

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009

Från idé till lönsamt företag. Finansieringssituationen. små och medelstora företag. Presentation. 2 Mars 2009 Finansieringssituationen för små och medelstora företag Presentation 1. 2 Mars 2009 Företagens finansieringssituation - Låneindikatorn 150 bankkontorschefer intervjuades perioden 8 december 15 december

Läs mer

Innovationsbron SiSP 17/11

Innovationsbron SiSP 17/11 Innovationsbron SiSP 17/11 Katarina Segerborg Vision Innovationsbron medverkar till att Sverige är internationellt ledande i att omsätta forskning och innovation till framgångsrika och hållbara affärer

Läs mer

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB

COELI PRIVATE EQUITY 2009 AB INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER I COELI 2009 AB Denna informationsbroschyr är en sammanfattning av prospektet Inbjudan till teckning av aktier Coeli Private Equity 2009 AB. Ett fullständigt prospekt kan

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H.

SWElife SIO Folksjukdomar. Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. SWElife SIO Folksjukdomar Finansieringslösningar Sammanställning av några bilder från rapport 12 maj 2015 Jonas Gallon och Lars H. Bruzelius Uppdraget 1. Identifiera lösning som väsentligt ökar möjligheterna

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr )

CONNECTs Delfiner. CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) BAKGRUND CONNECT Norr 2011 : CONNECT Norr bidrog till att 42 miljoner kronor i restes i form av nytt kapital. (CONNECT i Sverige som helhet: 77mkr ) Sex Investerarträffar Tolv Företagspresentationer för

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Informellt riskkapital och affärsänglar

Informellt riskkapital och affärsänglar Estrad, 15 januari 2007 Informellt riskkapital och affärsänglar Sofia Avdeitchikova Institutet för Ekonomisk Forskning Lunds Universitet email: Sofia.Avdeitchikova@fek.lu.se Den informella riskkapitalmarknaden

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb

Sänkt arbetsgivaravgift. nya jobb Sänkt arbetsgivaravgift ger nya jobb Rapport från Företagarna oktober 2010 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsgivaravgiften den viktigaste skatten att sänka... 4 Sänkt arbetsgivaravgift = fler jobb?... 6 Policyslutsatser

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

FÖRSTA KVARTALET 2011

FÖRSTA KVARTALET 2011 Analys av riskkapitalmarknaden FÖRSTA KVARTALET 211 Med kommentarer till investeringar, avyttringar och kapitalanskaffning samt sex diagram. 2 FÖRSTA KVARTALET 211 Riskkapitalbranschen skiftar fokus från

Läs mer

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn Riskvilligt kapital statens roll Del I Estrad, 13 februari 2014 Varför viktigt att prata om statens roll som riskfinansiär nu? Vilka frågor behöver

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige. Sjuhärad

Vi skapar tillväxt i Västsverige. Sjuhärad Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Sjuhärad Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra

Läs mer

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se

Formellt Venture Capital. Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Formellt Venture Capital Anders Isaksson Handelshögskolan vid Umeå universitet anders.isaksson@usbe.umu.se Tillväxtföretagets finansieringskedja Hög risk Risk för investeraren Entreprenören Riskkapital

Läs mer

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Agenda Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering Nuläge Rampens nuvarande projektfinansiering avslutas sommaren 2012 Hösten 2012 finansieras verksamheten

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige

Vi skapar tillväxt i Västsverige Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två tillväxtprocesser

Läs mer

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond

FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond FÖRSTUDIERAPPORT Såddkapital- och riskkapitalfond Uppbyggnad av en såddkapital- och en riskkapitalfond med inriktning mot Cleantech för tillväxt inom Energi- och Miljöteknik i Fyrbodal och Västra Götalandsregionen

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen

VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNVINN Mötesarena för nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen VINNOVA Information VI 2006:10 OM VINNVINN vinnvinn är ett initiativ för tillväxt i regionala innovationssystem. Nya affärsmöjligheter

Läs mer

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5

Innehåll. Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Generellt om de intervjuade företagen... 4 Finansieringskällor för företagen... 5 Kusinen eller banken? Finansieringsmöjligheter bland företagare med invandrarbakgrund Ahmet Önal, Farbod Rezania september 2007 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning......................................................

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council

+ = VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN. The Swedish Trade and Invest Council BUSINESS SWEDEN VÄLKOMMEN TILL BUSINESS SWEDEN The Swedish Trade and Invest Council Business Sweden bildades den 1 januari 2013, sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden Vi verkar för att stärka

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013

FIKA. Sammanfattning av FIKA. 24 juni 2013 FIKA FINANSIERINGS-, INVESTERINGS- OCH KONJUNKTURANALYSEN En sammanställning av hur svenska Mid Cap-bolag uppfattar konjunktur-, investeringsoch finansieringsläget 24 juni 2013 Syfte Syftet med FIKA är

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2012

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2012 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 212 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 3 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor i

Läs mer

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012

Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 Riskkapital En viktig byggsten för företagandet Smögen, 28 juni 2012 1 2 Riskkapital En översikt Fouriertransforms roll Huvudpunkter i en affärsplan 1 3 Tillgång till kapital förutsättning för att förverkliga

Läs mer

EU:s regionala utvecklingsfond

EU:s regionala utvecklingsfond EU:s regionala utvecklingsfond Revolverande Finansierings Instrument Kapitalförsörjning genom riskkapital Satsningen i region Norra Mellansverige Strukturfondspartnerskapet Norra Mellansverige 2014-2020

Läs mer

sfei tema företagsobligationsfonder

sfei tema företagsobligationsfonder Kort fakta om företagsobligationer Vad är företagsobligationer för något? Företagsobligationer är precis som det låter obligationer som emitteras av företag. Det ökande intresset från investerare och bankernas

Läs mer

GASELLVALET 2013-09-24

GASELLVALET 2013-09-24 GASELLVALET 2013-09-24 Varför behöver Sverige fler Gaseller? Nu börjar årets Gasellsäsong där Dagens Industri sammanställer och delar ut priser till några av Sveriges snabbast växande företag. Sedan förra

Läs mer

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen

Energimyndigheten. Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndigheten Vad kan energimyndigheten göra för tillväxtföretag? - finansiering och stöd. Binella Vannesjö Affärsutvecklare Tillväxtavdelningen Energimyndighetens uppdrag: Att arbeta för ett tryggt,

Läs mer

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag

Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass, nummer 3 Förenklingsarbetet verkar avstanna och många företagare vill sälja sina företag I den tredje upplagan av NyföretagarCentrums och SEB:s Företagskompass,

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011

Danske Bank Kreditbarometer Hösten 2011 Danske Bank Kreditbarometer Hösten 211 1 Om undersökningen Metod Antal intervjuer Målgrupp Vägning Telefonintervjuer 1 27 intervjuer Finansiellt ansvariga i svenska företag med minst 1 miljoner kronor

Läs mer

Entreprenörer som lyckats

Entreprenörer som lyckats Entreprenörer som lyckats ...har alla något gemensamt. Grant Thornton brinner för att hjälpa entreprenörer att utveckla sina bolag. Under årens lopp har vi samlat på oss en mängd erfarenheter om hur ett

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING

SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING Företagarnas finansieringsrapport 2015 SMÅFÖRETAGEN VILL VÄXA MEN SAKNAR FINANSIERING! Svårigheten för företag att få extern finansiering är ett stort tillväxthinder.

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almis rapportserie om inkubation helår 2013 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktar sig till inkubatorer som arbetar med utveckling av

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Swedbanks Stora småföretagarenkät

Swedbanks Stora småföretagarenkät Swedbanks Stora småföretagarenkät Internetbank för vardagen, personlig rådgivare för affärerna! Sammanfattning av undersökningen Swedbanks Stora småföretagarenkät är en undersökning av småföretagens behov

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen Gotlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Mymlan Isenborg, Restaurang Surfers. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014

Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 2014 Regionutvecklingssekretariatet Inkubatorrapport 21 Inkubatorer har etablerats över hela världen som ett viktigt verktyg för att utveckla nya innovativa tillväxtföretag. Det totala antalet inkubatorer i

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2014

SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 SVCA:s årsrapport 2014 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning

Läs mer

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar

Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar 1(5) Datum Diarienummer 2009-06-10 013-2009- 903815 Dokumenttyp Remissvar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar Tillväxtverket har anmodats inkomma med

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014

www.almi.se Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almis rapportserie om inkubation helår 2014 Almi satsar på Sveriges inkubatorer Almis program Business Incubation for Growth Sweden, BIG Sweden, riktade sig till inkubatorer som arbetar med utveckling

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Stockholm, 2015-02-1617 Bokslutskommuniké 2014 Hållbart värdeskapande i tillväxtbolag Avyttring av LeanNova Engineering i Trollhättan Viktiga händelser under helåret 2014 och fjärde kvartalet Fouriertransform

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB

Informationsbrev till aktieägare i. Sundvik Invest AB Informationsbrev till aktieägare i Sundvik Invest AB Förvaltarna har ordet Henrik Stigwan Tomas Fält Styrelseledamot/Förvaltare Styrelseledamot/Förvaltare Civ.ek. Corporate Law & Finance Civ.ek. Corporate

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland

Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Finansieringsmöjligheter för företagare i Västmanland Undrar du hur du kan söka medel för att utveckla en ny eller befintlig vara eller tjänst? Vill du veta hur du kan söka medel för att vidareutveckla

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:73

Regeringens proposition 2008/09:73 Regeringens proposition 2008/09:73 Överlåtelse av aktier i Venantius AB till AB Svensk Exportkredit samt åtgärder för förstärkt utlåning från AB Svensk Exportkredit och Almi Företagspartner AB Prop. 2008/09:73

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer