, Reviderad Övergripande Projektplan Valideringstolk VALIDERINGSTOLK

Transkript

1 , Reviderad Övergripande Projektplan Valideringstolk VALIDERINGSTOLK

2 Innehållsförteckning Bakgrund till projektet. 3 Projektets syfte och mål. 3 Initiala mål.. 4 Primära mål. 4 Sekundära mål.. 4 Fokusområden i utbildningen Baskunskaper 4 2. Branschkännedom Branschsvenska jämförande terminologi Utbildning av valideringsutförare att tala genom tolk 4 5. Språkövningar 4 Översiktlig aktivitetsplan, projektets upplägg Inledning Genomförande Avslutning... 5 Tidplan... 6 Projektbudget.. 7 Projektorganisation 8 Organisationsschema.. 9 2

3 Bakgrund till projektet Etablering på arbetsmarknaden av personer som fått asyl i Sverige flyttades från kommunerna 1 december 2010 till Arbetsförmedlingarna. I samband med detta förstärks insatser från Arbetsförmedlingen för att möjliggöra dessa personers möjligheter att få arbete på den svenska arbetsmarknaden. Etablering på svensk arbetsmarknad ska ske så snart som möjligt, eller senast inom två år. Ett av verktygen Arbetsförmedlingarna kommer att använda sig i denna process är valideringar, för att snabbt kunna kartlägga aktuella arbetssökandes kompetenser inom sitt yrkesområde. Individer som är aktuella för validering har vistats endast en kort tid i Sverige och behärskar inte svenska språket, därför krävs det att samtalen tolkas. Det har inte funnits någon tolkutbildning i arbetsmarknadstolkning Sverige på 20 år och den utbildning som funnits har endast inriktat sig på information om arbetsmarknadens parter. Man har funnit vid de samtal som tidigare förts vid valideringar, att tolken måsta ha god yrkeskännedom om det yrkesområdet där validering sker, i annat fall blir valideringen inte ändamålsenlig. Nätverket Samverkan för Arbete och Mångfald i Skaraborg förutsåg bristen på tolkkompetens inom området i ett tidigt stadium och bildade en projektgrupp med Folkuniversitetet, Arbetsförmedlingen, Lernia, Träteknisk centrum i Tibro, Lärcenter i Falköping och Tolkförmedlingen i Mariestad. Dessa tillsammans via Tolkförmedlingen i Mariestad erhöll medel från Migrationsverket för ändamålet. Mariestads kommuns tolkförmedling blev därmed projektägare och ledare för projektet Valideringstolk. Projektets syfte och mål För att de personer som får asyl i Sverige ska så skyndsamt som möjligt ska kunna etableras på arbetsmarknaden krävs noggranna valideringar av deras yrkesbakgrund, kompetens identifiering eventuella utbildningsbehov. Dessa personer är nyanlända och de behärskar ännu inte svenska språket, därför behöver deras valideringssamtal tolkas. För att valideringssamtalen ska bli tillförlitliga måste de tolkar som används behärska yrkesterminologi och ha yrkeskännedom. Tolkningen måste även ske på ett rättsäkert sätt och med god kvalitet. Detta innebär att tolken ska vara är neutral, opartisk och tolka allt som sägs samt att sekretessbestämmelserna följs. För att kunna genomföra rättssäker och neutral tolkning vid yrkesvalideringar krävs att tolken kan yrkesområdet tolkningen sker inom. Projektet Valideringstolk ger tolkarna möjlighet att förbereda sig inom olika yrkesområden genom att termer och annan information om olika yrkesområden finns på hemsidan Projektet tar även fram förslag till utbildningsplaner inom flera yrken med hjälp av verksamma tolkar, dessa planer kan nyttjas av utbildningsarrangörer som inriktar utbildning mot valideringstolkning. Terminologi och information kan naturligtvis användas även för andra målgrupper än tolkar. Detta pilotprojekt ger förslag till hur man kan vidareutveckla, fördjupa och aktualisera befintliga tolkars kunskaper både i teori och praktik inom olika branscher. Dessa branscher är träteknik, hantverk, industriell plåtbearbetning och vårdsektorn. Dessa kunskaper krävs av tolken för att klara rättsäker valideringstolkning inom olika yrkesområden. I mån av tid och medel kan även andra yrkesområden komma i fråga. Tolkar som utför uppdrag för valideringsutförare kan inte engageras för andra uppgifter än tolkning. Exempelvis på sådana uppgifter skulle kunna vara att handleda individen vidare i sin yrkesroll på svenska arbetsmarknaden eller vara ett stöd för valideringsutföraren vid bedömning om individens yrkeskompetenser. Valideringsutföraren ska vara sakkunnig inom validering och tolken ska möjliggöra en korrekt validering genom att tolka allt som sägs mellan valideringsutföraren och individen, agera neutralt och opartiskt, samt hålla sig till sekretessreglerna. Rekommendation: Till handledaruppgifter anlitas andra personer med yrkesinriktade språkkunskaper och kompetens, samt coaching, handledning och utvärdering av yrkeskompetenser. 3

4 Initiala mål De mål som formuleras i projektansökan Migrationsverkets beslutsvillkor Projektets budget Möjlighet till anpassning av behov som uppkommer under projekttiden för att kunna driva projektet vidare Primära mål Att i framtiden kunna bidra med rättsäker tolkning mellan valideringsutförare och individ som inte behärskar svenska språket. Att tolkningen vid valideringssamtal blir av sådan kvalitet att individens yrkeskunskaper och kompetens kan kartläggas på ett tillförlitligt sätt. Sekundära mål Erfarenheterna kan användas i framtiden vid valideringssamtal och tolkutbildning. Material och utbildningsplaner utarbetas för att användas i framtida valideringstolktolkutbildning. Terminologi tas och förses i möjligaste mån med bilder och översättning till flera språk Valideringsutförare får information om tolkens roll i valideringssamtal. Tolkarna ges möjlighet att bredda sin yrkeskompetens. Tolkarnas arbetsmarknad breddas, som i dagsläget vanligast omfattar tolkning inom vård, socialtjänst och rättsväsendet. Tolkarna kommer att ha större möjlighet att försörja sig inom tolkyrket. Fokusområden - utbildningsplaner för valideringstolkutbildning och utprovning av dessa - yrkesterminologi inom olika områden - spridning av information om valideringstolkning och hur sådan tolkning ska gå till Framtagning av utbildningsplaner och utprovning av dessa Tolkar som deltar i projektet (rek. även framtida tolkutbildning) ska vara etablerade och ha genomgått testning och utbildning för tolkyrket, gärna auktoriserade tolkar. Utbildningsplanerna anpassas hos de olika utbildningsarrangörerna, så att de innehåller nedanstående delmoment och mynnar ut i en utbildning där tolken stärks i sin roll vid tolkning för valideringsutförare enligt projektets mål. För att nå de uppsatta målen för tolkningens genomförande ska utbildningen innehålla följande moment: 1. Basdel Grundläggande kunskaper och information om vad valideringssamtal -, meritportfölj -, och etableringsprocessen innebär, dessutom information om lagar och regler kring svensk arbetsmarknad. 2. Branschkännedom Tolkarna bereds hos de olika utbildningsarrangörer att lära sig de olika momenten som förekommer inom yrket. Hur verktyg och hjälpmedel används och viktiga delar i utförandet. Eventuellt prova på vissa moment inom yrket. 3. Branschsvenska jämförande terminologi till tolkspråket Utbildningsarrangören utbildar tolkarna i de begrepp och fraser som förekommer inom yrket. De stödjer upprättandet av terminologilistor och ger tolkarna tid och möjlighet att arbeta med jämförande terminologi. 4. Utbildning av valideringsutförare i vad man bör tänka på vid samtal genom tolk För att valideringssamtalen ska bli så bra som möjligt utbildas valideringsutförarna i hur man använder tolk vid valideringssamtal. Valideringsutförare ges möjlighet att träna på hur man för ett samtal via tolk i rekonstruerade situationer genom rollspel. 5. Språkövningar Tolken bereds möjlighet att träna på valideringssamtal i rekonstruerade situationer genom ollspel. Externa språkhandledare och yrkesmän används till stöd. 4

5 Översiktlig aktivitetsplan, projektets upplägg 1. Inledning Projektplan, projektorganisationsplan och kommunikationsplan utformas. Styr-, referens- och ledningsgrupp/arbetsgrupp för projektet aktiveras. Kontakter och samarbete med de olika utbildningsarrangörerna/utförargrupperna skapas. Seminarium anordnas som belyser projektet. Medel och metoder söks för att lösa finansieringen av tolkarnas försörjning under utbildningstiden. Sökning sker av andra projekt som eventuellt kan bli samarbetsprojekt till Validerngstolk. Exempelvis Tolkprojektet vid Lunds universitet. 2. Genomförande En basdel till valideringstolkutbildningen tas fram, som innehåller information om vad etablerings- och valideringsprocessen samt meritportfölj innebär. Denna del innehåller även information om lagar och regler kring svensk arbetsmarknad. Innehållet i denna utbildning sätts samman av sakkunniga. Basdelen ska alltid vara den samma oberoende av vilken yrkesinriktning som väljs vid valideringstolkning. Ett antal tolkar ges möjlighet att genomgå utbildningen och utvärdera den. Utbildningsplaner utformas, granskas och genomgås av ett antal tolkar inom träteknik och hantverk för att kunna bedömma vilka delar är viktiga och nödvändiga vid valideringstolkutbildning. Noggrann utvärdering sker efter utbildningen, synpunkter tas in både från utbildningsarrangörerna och deltagarna. Därefter utarbetas utbildningsplaner inom industriell plåtbearbetning och vård. Ett par tolkar kopplas till framtagningen av utbildningsplaner inom dessa yrken för att de ska bli ändamålsenliga och uppfylla tolkarnas behov kring branschkännedom, branschspråket och övriga begrepp som förekommer inom yrket (svenska tolkspråket). Tolkarnas uppgift blir att stödja framtagningen av utbildningsplaner så att dessa är blir anpassade till tolkyrket. Framtagning av terminologi och annan informationsmaterial sker under tiden som tolkarna är i utbildning hos TTC och HC, samt efteråt hos andra arrangörer som tar fram utbildningsplaner. Hemsida med information om valideringstolk utformas. Hemsidan planeras att fungera som stöd till tolkar inför tolkning av valideringssamtal. Där kan de få information om olika branscher, hitta terminologi, samt råd och tips. På sidan finns även information för valideringsutförarna om hur man använder tolk. Webbplatsen kan med även med fördel användas av andra aktörer och intressenter. 4. Avslutning Efter avslutad utbildning görs en grundlig utvärdering med stöd av en extern utvärderare. I utvärderingen deltar alla parter inom projektet. Utvärdering ska även innehålla uppgifter om hur man nått de initiala -, primära - och sekundära målen. Utvärderingen ska även ge svar på hur man i framtiden kan dra nytta av projektets erfarenhet av valideringssamtal via tolk och hur erfarenheterna kan användas av valideringsutförare och i framtida tolkutbildning. Avvikelser från projektplanen Alla avvikelser från den ursprungliga projektplanen noteras och förslag ges till förbättringar, avvikelserna ska även innehålla en beskrivning om varför man avvikit från ursprungsplanen. 5

6 Reviderad tidplan projekt Valideringstolk Inledning Beredning och planläggning av projektet Utbildningsplaner utarbetas/granskas Medel och metoder för att lösa tolkarnas försörjning söks och utarbetas Sökning av andra projekt för samarbete Igångsättning Urval av de tolkar som ska delta i projektet Kick off konferens Genomförande Basutbildning och Utbildning, terminologiarbete hos hos TTC & HC Terminologiarbete Hos TTC & HC, fördjupning Hos andra branscher Skapande av webbsida för Termer & annan information som är av vikt vid tolkning av valideringssamtal Utbildningsplaner Utformas för framtida möjliga utbildningsarrangörer Spridningskonferens I samarbete med AF, Länstyrelsen & andra aktörer Avslutning Utvärdering & slutredovisning

7 Projektbudget reviderad pga förlängning av projekttid och ändring av inriktning Enligt Migrationsverkets beslut för projektmedel, får dessa endast användas för kostnader hos utbildningsarrangörerna och för språkhandledning, de ska inte bekosta tolkarnas inkomstförluster. Projektet och aktiviteterna bedrivs i samarbete med Arbetsförmedlingen. Ändrad inriktning innebär att projektet tar fram utbildningsplaner och terminologi inom olika yrkesområden, samt skapar en hemsida med information och material som kan användas av tolkar för förberedelser inför valideringstolkning. Ändring har skett pga att man inte kunnat täcka tolkarnas inkomstförluster under utbildningstiden. Intäkter Anslagna medel ( 1 Medel från Tolkförmedlingen eventuellt även från Mariestads kommun ( 2 Utgifter Konferenser & seminarier Personalkostnad, projektledare Projektaktiviteter, informationskampanjer, möten etc. Utbildningskostnader hos TTC & HC s.k. Inredningsakademin Framtagning av utbildningsplaner Framtagning av terminologi inkl och granskning etc Hemsida och annan informationsmaterial Utvärdering Summa ) De anslagna medlen är lägre än de ansökta, innehåller exempelvis inga medel för förlorad arbetsinkomst för tolkar. 2 ) Medel som tillskjutits av Tolkförmedlingen och även eventuellt kommer att tillskjutas av kommunen. Eventuellt kan medel tillkomma från andra intressenter eller aktörer. 7

8 Projektorganisation Allmänt Mariestads kommun är projektägare, kommunens tolkförmedling har delegerats ansvaret för projektet. Projektorganisationen kommer att bestå av en styrgrupp, referensgrupp/ kommunikationsgrupp, projektledningsgrupp och utförare. Projektledaren håller samman grupperna och ansvarar för projektets administration och utveckling. Om behov av fler arbetsgrupper uppkommer under projekttiden kan dessa anslutas till projektet. Projektledaren kommer att arbeta med projektet 30% av en heltidstjänst. Se beskrivning nedan och organisationsschema på sidan 9. Styrgrupp Styrgruppens huvudsakliga uppgift är att pröva och godkänna de förslag som utarbetas av projektledningsgruppen. Den verkar för att projektet genomförs på ett effektivt sätt och i enlighet med Migrationsverkets/Länsstyrelsen i Västra Götaland godkända projektansökan. Styrgruppen har därmed ansvar för att projektet följer riktlinjer som beskrivs i beslutsunderlaget från Migrationsverket och Länsstyrelsen och utförs på ett ändamålsenligt sätt. Styrgruppen består av representanter från projektets primära aktörer. De personer som ingår i styrgruppen bör ha beslutsbefogenheter i den egna organisationen och ha anknytning till AF, YH-myndigheten, SAM-projektet, Mariestads kommun och Tolkservicerådet. Styrgruppen sammanträder en gång på våren och en gång på hösten. Referensgrupp/kommunikationsgrupp Denna grupp består av olika aktörer som har anknytning till projektets tema. Referensgruppen tar emot information om projektet och är med i utvärderingsprocessen. Ex på aktör kan vara Tolk- och översättarinstitutet, Tolkprojektet vid Lunds universitet, SKFTtolk, Länstyrelsen, Tolkrådet vid Tolkförmedlingen etc, Projektledningsgrupp Består av representanter från AF, SAM-projektet, Lernia, Folkuniversitetet, Hantverkarcentrum i Tibro, Träteknisk Centrum Tibro, Lärcenter Falköping och Tolkförmedlingen. Gruppen har ansvaret över att projektet drivs vidare enligt projektbeskrivning, projektplan och budget. Gruppen kan knyta till sig expertis allt efter behov. Projektledningsgruppen träffas frekvent och efter behov under projekttiden. Tillkommande arbetsgrupper Dessa kan bildas vid behov under projekttiden, för att genomföra en viss aktivitet. En sådan grupp kan bestå av parter som har kompetens inom det aktuella området. Utförare Utförarna är de utbildningsarrangörer som tar hand om Valideringstolkutbildningen och arrangerar pilotutbildningar. Uppföljning och utvärdering Information om projektet och dess utveckling kommer att finnas på Tolkförmedlingens hemsida och efter på Övrig dokumentation kan erhållas från Tolkförmedlingen via e-post: tolk@mariestad.se, ämne Valideringstolk. Metod för utvärdering kommer att beslutas Projektledningsgruppen i ett senare skede. 8

9 Organisationsschema Projektägare Styrgrupp Projektledare Referensgrupp/ Kommunikationsgrupp projektlednings- grupp Utförare TTC, HC Folkuniveristetetet,Tibro Utförare Lernia Utförare Lärcenter i Falköping Till projektet kan anslutas fler utföraregrupper eller delarbetsgrupper om sådant behov uppstår. 9