Valideringstolkprojektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valideringstolkprojektet"

Transkript

1 Valideringstolkprojektet Resultatutvärdering Ingrid Fioretos och Eva Norström Extern utvärdering utförd av: Ingrid Fioretos - Eva Norström -

2 2

3 Innehållsförteckning 1. Valideringstolkprojektet 4 Sammanfattning 4 2. Resultatutvärdering 5 3. Bakgrund 6 4. De sammanhang som Valideringstolkprojektet verkat inom 9 Validering 9 Etableringsreformen 13 Arbetsförmedlingen 14 Etableringslots 15 Tolkfältet i Sverige 16 Om rätten till tolktjänst 17 Utbildning - Kompetenser - Etik 17 Tolkars arbetsvillkor 18 Att garantera juridiska och medicinska rättigheter - vem bär ansvaret? 20 Kontakttolken - yrke och roll 20 Rumsliga variationer 21 Kompetenser 22 Valideringsutförarens tolkanvändarkompetenser Valideringstolkprojektets genomförande 27 Organisation 28 Genomförande Resultat, slutsatser och rekommendationer 36 Projektets erfarenheter 36 Sammanfattande bedömning av projektet 38 Rekommendationer Referenser 42 Bilaga 1 45 Bilaga 2 46 Bilaga 3 48 Bilaga 4 49 Bilaga

4 Utvärdering av Valideringstolkprojektet 1. Valideringstolkprojektet Sammanfattning Projektet Valideringstolk (1 januari december 2012) är ett samverkansprojekt med Migrationsverket, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, SAM Skaraborg, Arbetsförmedlingen, TTC Utbildning i Tibro, Folkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro, Lernia i Skövde, Lärcenter i Falköping och Tolkförmedlingen, Mariestads kommun, som var projektägare. Projektets huvudsakliga mål var att bidra med rättssäker tolkning mellan valideringsutförare och validand som inte behärskar svenska och att tolkningen håller sådan kvalitet att validandens yrkeskunskaper och kompetenser kommer fram oavsett hur de förvärvats (formellt, icke formellt, informellt). Projektet finansierades genom medel från Migrationsverket (ErsF 1990:927). Den totala budgeten var kronor. Detta gav ett restbelopp på kronor som kunde användas för uppkomna kostnader under januari månad Därutöver har Tolkförmedlingen i Mariestad betalat kostnaden för uppbyggnad av projektets hemsida (www.valideringstolk.se). Under 2011 bidrog Tolkförmedlingen i Mariestad med kronor och under 2013 med kronor. Samtliga deltagare i styrgrupp och projektledningsgrupp har arbetat utan ersättning och de har själva bekostat sina resor. Projektet genomfördes med stort engagemang från samtliga involverade och det har skötts väl i alla avseenden. Det har gett rika erfarenheter om både det kompetenser en tolk som medverkar vid validering behöver ha för att det ska fungera och vad en valideringsutförare behöver veta om att validera genom tolk. Hur dessa erfarenheter ska tas vidare är en viktig fråga, inte bara för Skaraborg utan för hela landet, eftersom Etableringsreformens resultat är beroende av hur professionellt arbetet med nyanlända utförs. En delutvärdering av Valideringstolkprojektet har gjorts. Denna återfinns på För delutvärderingens rekommendationer se Bilaga 1. 4

5 2. Resultatutvärdering I oktober 2012 anlitades vi, fil.dr. Ingrid Fioretos och fil.dr. Eva Norström, för att utvärdera Valideringstolkprojektet. Vi har mötts av stor öppenhet och fått tillgång till allt det material som vi har frågat efter. Under åren 2008 till 2011 arbetade vi med två forskningsprojekt om tolkning, tolkens roll och tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration. 1 Inom ramen för denna forskning analyserades bland annat tolkens arbetssituation och relation till andra aktörer på tolkfältet (tolkanvändare, förmedling, upphandling, utbildning mm). Våra erfarenheter av validering är mer begränsad. Den har förvärvats genom en rapport om mottagandet av nyanlända i Göteborg (Norström och Norberg 2012) och genom manus och medverkan i en informationsfilm om att validera med tolk (Fioretos, Gustafsson och Norström 2012). 2 Föreliggande utvärdering av Valideringstolkprojektet är att beteckna som en resultatutvärdering. Det betyder att vi har studerat och analyserat projektets mål, syften, genomförande och resultat i efterhand. Till vårt förfogande har vi haft material som producerats innan, under och efter projektet, intervjuer med ansvariga för projektet, med utbildningsanordnare och med de tolkar som varit aktiva i genomförandet. I en resultatutvärdering har utvärderaren inte möjlighet att följa projektarbetets olika faser under tiden som de pågår och processbeskrivningarna påverkas av att det finns ett "facit" i form av kunskap om hur det blev. Vid analysen lägger vi därför vikt vid vilka resultat som faktiskt uppnåddes och hur dessa kan användas för en utveckling inom området. Det innebär att resultaten sätts in i ett sammanhang relaterat till situationen för muntlig kontakttolkning i Sverige. I utvärderingen analyseras olika utvecklingsbehov som har definierats inom projektet när det gäller tolkanvändning i valideringssammanhang. Avslutningsvis följer rekommendationer för det fortsatta arbetet. Det material som ingår i utvärderingen återfinns i Bilaga 2. Utvärderingen bygger även på en observation av ett tolkat utredande valideringssamtal, studiebesök hos tre utbildningsanordnare, intervjuer och samtal med tolkar, valideringsutförare, medlemmar ur styrgruppen och projektledningsgruppen samt myndighetspersoner som arbetar med validerings- och tolkfrågor. 1 I projektet arbetade även fil.dr. Kristina Gustafsson. Se vidare 2 Informationsfilmen finns tillgänglig på 5

6 3. Bakgrund Att valideringstolkar behöver vara utbildade för det yrke som ska valideras blev tydlig i samband med att en valideringsutförare från Tibro Training Center (TTC) vid ett tillfälle 2005 gjorde fem valideringar med tre olika tolkar på tre olika språk. 3 De tolkar som anlitades hade olika kompetensnivå och varierande erfarenhet av möbelindustrin och de specifika facktermer som används inom branschen. En av tolkarna kände till möbeltillverkning då hennes far arbetat med detta. Denna tolks kompetens och kunskap om olika typer av verktyg, måttenheter, material, metoder och processer påverkade märkbart kvaliteten på det utredande valideringssamtalet. 4 Valideringsutföraren upplevde att det utredande samtalet gick betydligt bättre med en tolk som kände till branschen och behärskade branschterminologi och specifika uttryck. TTC är en kommunal utbildningsanordnare som erbjuder yrkesutbildning, validering, företagsutbildningar, maskinkörkort mm. Där har sedan lång tid anordnats utbildningar inom träteknik och industriell möbeltillverkning, och man har sedan närmare tio år varit aktiva i olika sammanhang där metoder för validering utvecklas. 5 Det blev därför naturligt, att med insikten om betydelsen av tolkens kompetens, engagera sig i utvecklandet av utbildningar för valideringstolkar. Nätverket Samverkan för Arbete och Mångfald i Skaraborg (SAM), fick 2007 pengar till ett så kallat Brytprojekt (bryta traditionella arbetslivsmönster). En integrationsmodell som gick ut på att Arbetsförmedling (AF) och kommuner skulle samverka i mottagandet av nyanlända gjordes. I detta sammanhang blev det tydligt att tolkarnas kunskaper om yrkesspecifik terminologi inte räckte till. Med anledning av detta bildade SAM-projektet en arbetsgrupp bestående av AF och andra utbildningsanordnare i Skaraborg, d.v.s. Folkuniversitetets Hantverkscentrum i Tibro (HC), Lärcenter i Falköping och Lernia i Skövde. 6 I denna arbetsgrupp ut- 3 Från början kallades tolken som medverkar vid validering för branschtolk, men den arbetsgrupp som kom att utveckla utbildningen ändrade namnet till valideringstolk eftersom det tydligare signalerar vad det handlar om. 4 Det utredande samtalet är A och O för om en person får tillgång till en fördjupad validering. Att tolken har tillräckliga kunskaper är en förutsättning för att det ska framgå vad validanden har för kunskaper och erfarenheter. Det kan vara svårt för en valideringsutförare att avgöra om det är validanden eller tolken som brister i kunskap. När vi skriver om valideringssamtal är det därför i första hand det utredande samtalet vi syftar på, men det kan givetvis även vara samtal i samband med praktiska moment i senare skeden av en validering. 5 Under en period samverkade TTC med Nässjö Träcentrum i ett uppdrag från Trä- och Möbelföretagen, TMF, om att ta fram riktlinjer och arbetsmetoder för validering (www.tmf.se). TTC har fortsatt engagemanget även inom ramen för YHs arbete på området (www.tibro.se/ttc). 6 Folkuniversitetet: Hantverkscentrum i Tibro erbjuder utbildningar för hantverkare i traditionella yrken inom möbel- och inredningsproduktion: möbelhantverk, möbelrestaurering, tapetsering, förgyllning, trähuggeri, dekormåleri. Utbildningarna finns bl.a. som arbetsmarknadsutbildning och som kompletterande yrkesutbildningar. Även yrkeshögskoleutbildning till projektkoordinator inom möbel- och inredningsbranschen finns. (www.folkuniversitetet.se/hantverkscentrum). 6

7 vecklade personal på TTC sin idé om att utbilda valideringstolkar. Tanken var att erbjuda tolkar vidareutbildning inom olika yrken och branscher. Etableringsreformen (se sid 13) trädde i kraft 1 december 2010 och innebar att AF fick nationellt huvudansvar för samordning av olika etableringsinsatser för nyanlända. Arbetsgruppen inom SAM-projektet förutsåg ett växande behov av tolkar med branschkompetens och ville stärka sin idé ytterligare genom att utveckla en "Projektplan för Branschtolkning" (2010). Syftet var att öka tolkars kompetens inom olika branscher för att på så vis kunna utföra en mer rättssäker validering av nyanländas yrkeskompetens. I ett pilotprojekt avsåg arbetsgruppen att utveckla tolkarnas kunskaper inom yrkesområden för träindustrin. För att få in kunskap om tolkars kompetenser och yrkesroll i arbetsgruppen inbjöds chefen från Tolkförmedlingen i Mariestads kommun. De branscher som arbetsgruppen 2010 identifierade som vanligt förekommande yrkesbakgrund bland nyanlända och med tanke på tillgängliga utbildningsresurser var: Möbelindustri Vård och omsorg (ej legitimationsyrken) Restaurang Handel Byggindustri Tandvård (ej legitimationsyrken) Turism och kulturyrken Maskinreparatör Lokalvård Sömnad/skräddare Diskussioner i arbetsgruppen om vad man bör ha för kompetens som valideringstolk ledde fram till en kompetensprofil bestående av följande delar: Grundutbildning som tolk Kunskap om Sveriges etableringspolitik Grundläggande yrkesterminologi God kunskap om aktuell arbetsmarknad Branschorientering Lärcenter i Falköping har ett brett utbud av utbildningar: vuxenutbildning, yrkeshögskola, universitets- och högskoleutbildning, uppdragsutbildning, SFI, mm. (www.falkoping.se). Även Lernia i Skövde har ett brett utbud av utbildningar (www.lernia.se/kontakta-oss/skovde/utbildning). 7

8 Kunskap om validering Branschspecifik kunskap om arbetsmiljö och säkerhet Kunskap om olika utbildningssystem Den planerade vidareutbildningen för tolkar skulle inledas med en gemensam grundutbildning hos en utbildningsanordnare, Lärcenter i Falköping, och sedan följas av olika mer specifika utbildningar i nära samverkan med utbildningsanordnare inom respektive bransch, dvs. TTC, HC och Lernia. Tolkförmedlingen i Mariestads kommun accepterade 2011 att bli projektägare för det projekt, Valideringstolk, som skapades för att igångsätta, samordna och organisera vidareutbildning för tolkar. Mariestads kommun ansökte medel om 3,6 miljoner kronor från Migrationsverket för strukturella insatser i samband med flyktingmottagandet 2011 med stöd av 26 i förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. (ErsF 1990:927). I ansökan framfördes att i och med det ansvar för AF som etableringsreformen förde med sig blev validering ett av de verktyg som AF skulle komma att använda för att snabbt kartlägga de nyanländas kompetens. Eftersom de flesta nyanlända inte behärskar det svenska språket fanns behov av välutbildade valideringstolkar som behärskar olika yrken och branscher. Vidare klargjorde Tolkförmedlingen i Mariestad att de i samverkan med HC och TTC ville fördjupa och aktualisera tolkarnas kunskaper både i teori och praktik, samt svenska och tolkspråket i de branscher som tolkarna tidigare hade arbetat inom eller hade kännedom om. Målet var att öka rättssäkerheten vid valideringssamtal med tolk. De medel som söktes hos Migrationsverket syftade till att täcka utbildningsinsatser och ersättning för förlorad arbetsinkomst för tolkar. Under utbildningstiden skulle tolkarna ges möjlighet till handledning i tolkspråket för yrkesspecifika termer och möjlighet till tolkövningar i valideringsmiljö (Ansökan till Migrationsverket). Tanken var att handplocka tolkar som hade tidigare erfarenheter av det yrke där valideringen skulle ske och vidareutbilda dem i sådan kunskap som krävs för tolkning vid validering. I beslutet från Migrationsverket (Beslut ) beviljades projektet Valideringstolk 1,6 miljoner kronor och Migrationsverket förutsatte att projektet skulle genomföras i samverkan med SAM och AF. De beviljade medlen skulle användas till utbildningskostnader hos utbildningsanordnare och till extern språkhandledning. Medel för ersättning av förlorad arbetsinkomst för deltagande tolkar beviljades inte eftersom det ansågs ligga i vars och ens intresse att vidareutveckla sig inom ramen för sitt yrke (Beslut ). Projektet kom därför delvis att ändra inriktning, något som vi beskriver i kapitel 5. 8

9 Valideringstolkprojektet växte fram ur behov som definierats av flera av de medverkande. Projektet är viktigt för en rad verksamheter; validering, etableringsreformens aktiviteter, tolkfältet i Sverige, tolkar och valideringsutförare. Innan vi beskriver och analyserar Valideringstolkprojektet vill vi därför säga något om de olika sammanhang som projektet utgår från och där det kan bidra med ny kunskap och nya metoder. 4. De sammanhang som Valideringstolkprojektet verkat inom Vi inleder kapitlet med en kort beskrivning av validering och sedan följer avsnitt om etableringsreformen, tolkfältet i Sverige, tolkens yrkesroll och de kunskaper om hur man arbetar med tolk som valideringsutföraren behöver ha. Validering Många nyanlända saknar handlingar som styrker examen och professionella erfarenheter. 7 Validering är i det sammanhanget ett av de verktyg som finns för att ge stöd åt den enskilde att börja studera, förkorta studievägen eller för att komma in på arbetsmarknaden. "Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats." (Ds 2003:23). En individs reella kompetens kan ha utvecklats genom formell utbildning inom det offentliga utbildningsväsendet, icke formellt vid sidan av det offentliga utbildningsväsendet eller informellt genom arbetslivet eller i vardagen. Vid avslutad validering dokumenteras individens reella kompetens i form av ett intyg eller liknande. Validering används även vid översättning av betyg m.m. från ett annat land till svenska förhållanden. Det betyder att det då endast är den formella utbildningen som valideras och inte den reella kompetensen (www.valideringsinfo.se). Ur samhällssynvinkel är några av målen för validering att bidra till utbudet av kvalificerad arbetskraft och yrkesverksamma, en bredare rekryteringsbas, en bättre fungerande arbetsmarknad (öka sysselsättningen), att undvika onödig utbildning och att främja internationell utveckling. 7 Termen nyanlända används här för att beskriva de som erhållit uppehållstillstånd av flyktingskäl, andra skyddsbehov eller av humanitära skäl och som under 24 månader har rätt att delta i statliga etableringsprogram. 9

10 Myndigheten för Yrkeshögskolan (YH) har fått i uppdrag av regeringen att samordna och stödja en nationell struktur för validering. Riktlinjer för validering av reell kompetens har tagits fram av YH (D:nr YH 2012/428). YH är även en aktiv part i det arbete som pågår inom EU, där rekommendationer för validering av icke formellt och informellt lärande nyligen tagits fram (http://europa.eu/rapid/press-release_ip _sv.htm?locale=en). Sedan 1 december 2012 har AF huvudansvar för mottagandet av nyanlända flyktingar. I frågor som rör validering samarbetar AF med kommunerna, YH, samt Universitets- och Högskolerådet (UHR). 8 Det finns även ett direkt samarbete med branschorganisationer. Inom den kommunala vuxenutbildningen har det sedan länge funnits alternativa möjligheter att få kunskaper validerade. Vissa gymnasieskolor har valideringsprogram där personliga färdigheter bedöms, ibland under flera veckor. Därefter skapas en individuell studieplan. Exempelvis kan en nyanländ med yrkeserfarenhet av vård påbörja en yrkesinriktad utbildning, t.ex. för att bli undersköterska. Under kursen blir det uppenbart vilken kompetens personen redan har, och därmed kan utbildning i dessa färdigheter uteslutas från personens studieplan och den totala utbildningstiden kan därmed förkortas. Validering av yrkeskunskaper kan även ske genom de cirka 25 olika modeller som branschorganisationerna använder för att validera ungefär 140 olika yrkeskategorier. Dessa valideringar sker under överinseende av YH. Skulle valideringen leda till en yrkeslegitimation, kommer denna att utfärdas av branschorganisationen. I etableringsarbetet ingår ofta en vedertagen metod, Meritportfölj, som används i samband med kartläggning av individens kompetenser. Det kan gå till så att den nyanlände arbetar i flera veckor med sin Meritportfölj, där alla formella, icke formella och informella kompetenser redovisas. Den nyanlände reflekterar över sina kompetenser individuellt och i grupp, och jämför dem med vad som krävs för ett visst yrke i Sverige. Meritportföljen blir ett verktyg för den enskilde att fatta beslut om vad som behöver göras för att nå de personliga målen. Nästa steg kan vara att genomgå en validering. Även för valideringsutförare är Meritportföljen viktig. Det är nämligen den kompetens som validanden själv anser sig ha som ska valideras. "Det är validandens självuppskattning som är viktig att arbeta vidare utifrån under en validering" (Utbildningsanordnare 2012). 8 Universitets- och Högskolerådet (www.uhr.se) ansvarar fr.o.m. 1/ för bedömning av utländsk utbildning och bedömning av utländsk eftergymnasial yrkesutbildning. 10

11 Utvecklingen av valideringsmetoder hänger nära samman med behoven inom olika branscher i kombination med tillgång till finansiella resurser, t.ex. via beslut från riksdag och regering. Att det finns både individuella och samhällsekonomiska vinster att göra i samband med utveckling av metoder för validering av kunskaper visar följande exempel: Hälso- och sjukvårdssektorn i Göteborg har under perioden validerat personer i förhållande till kraven för en gymnasieutbildning inom vård. Det beräknas att genom att individer har kunnat fortsätt sina studier baserat på tidigare kunskaper, har det totala behovet av utbildning halverats (Medlem i styrgruppen 2013). Ytterligare ett exempel på utveckling av professionell validering i kombination med yrkesutbildning är de metoder som har utvecklats av TTC, som gör bedömning av yrkeskunskap och anställningsbarhet inom trä- och möbelindustrin. Deras utvecklade metoder har delats med andra inom samma område och 2012 finns en industrirelaterad struktur för validering inom trä- och möbelindustrin. Samtidigt har metoderna för hantverksbaserad möbeltillverkning utvecklats av HC. Samverkan mellan industri och hantverk är många gånger av vikt eftersom det finns risk att den nyanlände skickas till fel valideringsutförare. Detta hände i Tibro när en validand kom till TTC för att valideras inom industriell möbeltillverkning. Det blev snabbt tydligt att han inte hade den kompetensen. Valideringsutföraren var emellertid uppmärksam och anade att det kunde vara hantverksmässig framställning det handlade om. Han skickade validanden vidare till HC och validanden fick en korrekt bedömning där. Om TTC inte hade varit uppmärksamma hade validanden mycket väl kunnat skickas hem med ett omdöme som avfärdade hans egen beskrivning av sitt yrke som möbelsnickare. Liknande exempel på att en etableringshandläggare som beställer valideringen inte känner till hur olika branscher är uppbyggda finns inom andra områden, vilket framgår av de intervjuer vi gjort. Flera av de intervjuade poängterar både att det finns etableringshandläggare med bristande kunskaper om branscher, yrken och valideringsutförare samt att för få nyanlända ges möjlighet till validering. Intervjuer med experter på validering visar att det finns en stark önskan att utveckla nationella normer och standardiseringar inom alla branscher. "Det finns tillräckligt med kunskap idag för att utveckla en enhetlig form för de delar av validering som är gemensamma för alla branscher /.../ Nationella normer skulle stärka valideringens legitimitet och arbetsgivarna skulle veta det exakta värdet av ett valideringscertifikat" (Valideringsutförare 2012). 11

12 Inom Europa pågår ett arbete för att komma överens om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande, EQF. Tanken är att det ska fungera som ett översättningsverktyg som gör kvalifikationer mer förståeliga. På YH finns en expertgrupp som tagit fram ett förslag på hur en nationell referensram (NQF) med åtta olika kvalifikationsnivåer ska se ut och hur det offentliga utbildningssystemet i Sverige ska kopplas till EQF. 9 Detta arbete är av stor vikt för utvecklingen på valideringsområdet. Branscherna medverkar med information om vilka kvalifikationer som behövs för olika specifika uppgifter, t.ex. vad en projektledare i byggbranschen behöver kunna inom planering, arbetsmiljö, säkerhet, logistik osv. Utifrån detta kan sedan kvalifikationskraven ställas. Resultatet av en validering jämförs med den relevanta branschens behov och sedan följer en bedömning av om personen kan börja arbeta direkt, om det behövs komplettering eller utbildning. "Den enskilde validanden skulle då kunna ansluta sin kvalifikation till ramverket. Detta ger legitimitet och stärker. Personen får papper på sina kvalifikationer och kan besluta hur han/hon ska gå vidare" (YH 2013). 10 En vinst med NQF skulle vara att det blev ett verktyg för AF för att utbilda handläggare om de olika branscherna och vilka kvalifikationer som krävs inom olika yrken. Detta ger möjlighet till relevant stöd när nyanlända ska välja väg och även för att den nyanlände ska komma till rätt valideringsutförare. "Det är viktigt att valideringen blir korrekt från början med tanke på att den nyanländes rätt till etableringsstöd är begränsat till två år" (Valideringsutförare 2013). Ökad kunskap om branscherna skulle även kunna användas av Migrationsverket. Asylsökande kunde hänvisas till anläggningar i områden i Sverige där det finns arbete och studiemöjligheter inom de yrken de har med sig när de söker asyl. Detta skulle väl kunna rymmas inom Migrationsverkets uppdrag som inkluderar en tidig kartläggning av den sökandes yrkesbakgrund. Att få sin kompetens validerad och placerad i en NQF-nivå i god tid ger snabbare inträde i det svenska arbetslivet och kan inte vara fel att ha i bagaget vid ett eventuellt avslag på asylansökan (Valideringsutförare 2013). Även tolkfrågorna berörs av detta. Dels kan det finnas ett intresse att utveckla NQF för tolkyrket, något som skulle underlätta för både upphandlare och tolkbeställare. Eftersom ingen 9 National Qualifications Framework och European Qualifications Framework, 10 Andra vinster är att företag som kan visa vilka kvalifikationer de anställda har får konkurrensfördelar. NQF är även till hjälp för upphandlare att definiera vilken nivå som krävs i samband med en specifik upphandling. Om det fungerar skulle ytterligare en vinst bli bortsortering av oseriösa företag. Det skulle även ge en gemensam begreppsapparat för alla som arbetar med arbetsmarknadsfrågor (YH 2013). 12

13 har ansvar för fortbildning av tolkar skulle branschernas behov av valideringstolkar kunna tillgodoses genom ett samarbete mellan AF, branscherna och YH där etablerade yrkesutbildningar och underlagen till framtagna NQF skulle kunna tjäna som underlag för fortbildningar för tolkar. Etableringsreformen bygger till stor del på att det finns möjlighet till tidig validering, men det finns även problem förknippade med tidig validering. I Andreas Diedrichs slutrapport av VINN projektet ( ) beskrivs flera svårigheter i samband med valideringsprocessen (Diedrich 2011). 11 För det första är det svårt att säga exakt vad det är som valideras. Den nyanlände har lärt sig och arbetat med sitt yrke inom andra ramar än de som finns på en svensk arbetsplats. I Diedrichs studie diskuteras att validering är nära kopplad till det svenska sammanhanget och till svenska sociala, kulturella och språkliga situationer som en nyanländ omöjligen kan ha någon kunskap om. Risken är att erfarenheter och kompetenser valideras i förhållande till den svenska kontexten, inte i förhållande till den faktiska kompetens som individen besitter. Det kan få till följd att skillnader förstås som avvikelser eller som inkompetens. VINN projektets slutrapport bekräftar att i många fall tillskrivs den nyanlände stereotypa och negativa egenskaper, vilket i sin tur påverkar valideringar. Samtliga dessa faktorer missgynnar den enskilde validanden i valideringsförfarandet och det är viktigt att understryka att tidiga valideringar kräver att valideringsutföraren är lyhörd och öppen inför att kunskap och yrkeserfarenheter kan ha inhämtats i andra miljöer och sammanhang än det svenska. Etableringsreformen Integrationsverket, som inrättades 1997, med bland annat ansvar för att följa utvecklingen på integrationsområdet, gav 2007 ut en rapport (Integrationspolitikens resultat 2007:05) som visade att det fanns brister i mottagandet av nyanlända inom rättsväsendet, den statliga arbetsgivarpolitiken, sysselsättning, boende, utbildning, hälsa, socialförsäkring, demokrati, kultur och diskriminering fick Sverige en ny regering och 2007 stängdes Integrationsverket. Regeringen var inte desto mindre enig med Integrationsverket och andra kritiker om att det fanns stora brister i mottagandet. I syfte att förbättra integrationsstödet för nyanlända införde regeringen följdriktigt en reform, Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Denna trädde i kraft den 1 december Syftet med reformen är att korta vägen 11 VINN projektets syfte var att skapa en hållbar plattform för tidig bedömning och dokumentation av nyanländas kunskaper och kompetens på bas av branschmodeller för validering som utvecklats inom olika yrkessektorer. 13

14 för nyanlända till arbete eller högre studier och att på det sättet ge individer möjlighet att försörja sig själva. 12 Med den nya reformen flyttades det huvudsakliga ansvaret för etableringsstöd åt nyanlända från kommunerna till Arbetsförmedlingen (Prop. 2009/10:60). Reformen omfattar kvotflyktingar och nyanlända med uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i åldern år, samt nyanlända i åldern år utan föräldrar med motsvarande uppehållstillstånd i Sverige. Lagen omfattar även anhöriga i samma ålder om dessa ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att deras anknytning togs emot i en kommun. Nyanlända som har heltidsarbete, studerar vid högskola eller som inte kan delta mer än 10 timmar per vecka omfattas inte av reformen. Reformen medförde nya ansvarsområden även för Länsstyrelserna, Landsting och Regioner, Migrationsverket och kommunerna. Bild: Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Enligt Etableringsreformen ska AF koordinera arbetet mellan de myndigheter och organisationer som är inblandade i introduktionen av nyanlända. Den nyanlände träffar AF för att göra 12 För vidare läsning se Statskontoret (2012) Etableringen av nyanlända. En uppföljning av myndigheternas genomförande etableringsreformen. Rapport 2012:22 och The reception and introduction of asylum seekers and new arrivals in Gothenburg (Norström & Norberg 2012). Se även rapport från RRV: Början på något nytt Etableringsförberedande insatser för asylsökande. RIR 2012:23. 14

15 en personlig etableringsplan. I samband med det görs en kartläggning av personens professionella och akademiska bakgrund, ambitioner, intressen och förmågor. En bedömning görs av kvalifikationer från tidigare anställningar. AF ger även information om möjligheten till studier och yrkesvägledning. Om det är relevant kan även bidrag till egenföretagande ges liksom till instegsjobb. Den nyanlände erbjuds samtidigt stöd av en Lots. Under etableringstiden, som kan vara längst i 24 månader, beslutar AF om ekonomiskt bistånd. Ur individens synvinkel kan processen sammanfattas enligt följande: Första mötet med AF kartläggs följande: Arbetsförmåga Hälsa Bostad Arbete Barn Yrke Registrering hos Skatteverket Personalnummer ID-kort Registering hos Försäkringskassan Konto hos Försäkringskassan Etableringsersättning Bostadsbidrag Familjebidrag Lån till hushållsartiklar(csn) Nästa steg En färdig etableringsplan görs Kartläggning av utbildnings- och yrkeserfarenhet Samhällsorientering, SO Undervisning i svenska, SFI Beslut om Lots eller annan aktivitet Genomförande av planen Den nyanlände arbetar 40 timmar i veckan om inte arbetsförmågan bedömts vara lägre Ersättning ges för den tid som den nyanlände arbetar med sin plan Deltar i SFI 15 tim/vecka Deltar i SO - antalet timmar varierar i olika kommuner - minimum 60 timmar. Om val av Lots görs sker träff 1-3 tim/månad Andra aktiviteter kan vara: Meritportfölj Arbetsträning Utbildning Yrkesutbildning Den färdiga etableringsplanen beskriver de aktiviteter som den nyanlände ska delta i. Vilka dessa aktiviteter är beror på den nyanländes behov. Den ska emellertid alltid innehålla SFI och SO. Den ska även innehålla arbetsförberedande insatser som t.ex. praktik och validering av utbildnings- och yrkeserfarenhet. Etableringslots Samtidigt med Etableringsreformen introducerades en ny aktör, Etableringslotsen. 13 Målet är att den nyanlände ska få hjälp med att skaffa ett förvärvsarbete eller starta en högskoleutbild- 13 Se även broschyren Ny lag nya möjligheter. Basinformation om lagen (2010:197), 15

16 ning så snart som möjligt. I juni 2012 hade 77 procent av de nyanlända i Sverige valt en etableringslots (www.arbetsformedlingen.se). Tjänsten ska utformas efter individuella behov och erbjudas på ett språk som den nyanlände behärskar annars måste tolk tillkallas. I åtagandet ingår att stödja den nyanlände att sammanställa sina erfarenheter, t.ex. språkkunskaper, utbildning, erfarenhet av arbetslivet och kunskap om det svenska samhället. Den nyanlände kan förvänta sig stöd för att genomföra och utveckla introduktionsplanen samt stöd med att göra val av studier eller yrken, söka jobb och kontakta arbetsgivare. Etableringslotsen ska också stödja den nyanlände i arbetet med att bygga personliga kontakter. Förutom enskilda möten, erbjuder många etableringslotsar olika typer av gruppaktiviteter, såsom studiebesök, seminarier, språkutbildning, kaféer, kurser och "öppet hus aktiviteter". Det har startats många Lotsföretag som arbetar på uppdrag av AF och som upphandlas centralt enligt Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV). Ett exempel från Göteborg visar att sommaren 2012 fanns där 47 Lotsföretag med kontrakt. Dessa erbjöd tjänster inom mer än 20 yrken, allt från förvaltning, jordbruk, mode, hotell till restaurang, forskning, försäljning socialt arbete och tekniska yrken. Majoriteten av företagen erbjöd lotsning i samtliga yrken. Lotsning erbjöds i tolv språk. Mest frekventa språk var engelska (47 företag), arabiska (40 företag) och persiska (36 företag). Ersättningen till lotsföretaget är prestationsbaserad. Tolkfältet i Sverige Tillgång till tolk är en rättighet som bygger på principen att varje människa har rätt att komma till tals och fritt uttrycka sig i mötet med representanter för olika myndigheter, kommunala institutioner, sjukvård, rättsväsende likaväl som i valideringssituationer inom olika yrkesbranscher. Grundprinciperna för tillgång till tolk är likabehandling och delaktighet. Inom den offentliga sektorn har anställda rätt att beställa tolk om den anställde inte kan kommunicera med klienten, patienten eller validanden på grund av att det inte finns ett gemensamt språk. Om denne har en hörselnedsättning eller är döv kallas en teckenspråkstolk och om det är någon som inte talar svenska tillkallas en kontakttolk. Tolktjänsten är kostnadsfri för klienten, patienten eller validanden och ska normalt betalas av tjänsteleverantören Termen kontakttolkning beskriver den tolkning som sker hos offentliga institutioner där anställda inom regioner, landsting, kommuner och statliga myndigheter och enskilda klienter, patienter eller asylsökande inte talar samma språk. Internationellt har behovet av kontakttolkar ökat på grund av migration, globalisering och andra 16

17 Om rätten till tolktjänst I Sverige finns ett lagstadgat ansvar att vid behov anlita tolk och detta ansvar regleras i flera olika lagar. Förvaltningslag (1986:223) reglerar hur ärenden hanteras inom offentlig förvaltning och den anger att tolk bör användas "när det behövs". Som vi ser, innebär formuleringen i förvaltningslagen inte en rättighet och genom ordvalen "bör" och "vid behov" ges den offentliganställde rätt att besluta om en tolk kallas in eller inte. Det är därför viktigt att understryka att tolken är ett redskap för att den offentliganställde skall kunna utföra sitt arbete på ett rättssäkert och jämlikt sätt. Medborgare i de nordiska länderna har särskilda rättigheter i fråga om tolk- och översättningsservice. Dessa rättigheter fastställs i den nordiska språkkonventionen (SÖ 1982:93), som trädde i kraft Inom rättsväsendet regleras rätten till tolk dessutom i följande lagar: Rättegångsbalk (1942:740), Förvaltningsprocesslag (1971:291) och EU direktiv 2010/64/EU om rätt till tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (se SOU 2012:49). Det finns ingen motsvarighet i Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) och heller inget uttalat om när tolk bör eller ska tillkallas. Detsamma gäller Socialtjänstlag (2001:453). Dessa två lagar, liksom de ovan nämnda, vilar på regeringsformens (1974:152) grundläggande värderingarna om alla människors lika värde och lika rättigheter för män och kvinnor, jämlikhet, medbestämmande och delaktighet. Detta betyder att tolk behövs när sjukvårdspersonal och personal inom socialtjänsten ska kommunicera med en person och det inte finns ett gemensamt språk. Detsamma gäller i etablerings- och valideringssamtal. Genom att stifta lagar definierar staten rätten till tolk som ett samhällsansvar. Lagarna säger dock inte något om kompetenskrav. Utbildning - Kompetenser - Etik Tolkutbildning startades i slutet av 1960-talet vid lokala invandrarbyråer infördes en statsfinansierad sammanhållen grundutbildning som motsvarar en termins heltidsstudier och ges vid sju olika folkhögskolor och studieförbund. Grundutbildningen består av kurser i faktorer. I Sverige, liksom i andra länder, har kontakttolkning utvecklats sedan 1960-talet, och är fortfarande i en utvecklingsprocess. 17

18 socialförsäkring, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, rättstolkning och asylrätt. Inom varje område studerar tolken realiakunskap, fakta, språk, tolkteknik och tolketik. 15 Huvudansvaret för den statsfinansierade tolkutbildningen ligger hos YH. I dess mandat ingår att ansvara för att pröva frågor om statsbidrag, samt att utöva tillsyn och granska kvaliteten när det gäller tolkutbildning inom folkutbildningen. Myndigheten ska främja utvecklingen av utbildningen och samtidigt stödja utbildningens kvalitet (www.yhmyndigheten.se). Det finns möjlighet att bli auktoriserad tolk genom att göra de kompetenstest som utförs av Kammarkollegiet. För närvarande kan man testas i 40 av de 170 språk som talas i Sverige. Efter att ha blivit auktoriserad kan tolken ta ytterligare tester och få specialkompetens inom rättstolkning och/eller sjukvårdstolkning finns ca 900 auktoriserade tolkar i Sverige. Kammarkollegiet är tillsynsmyndighet för auktoriserade tolkar. De etiska riktlinjerna för auktoriserade tolkar kallas God tolksed (2010) och den publiceras av Kammarkollegiet. Tolken är skyldig att iaktta sekretess enligt sekretesslagen och har tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare lagen. Andra etiska regler omfattar att tolken måste förbli neutral och opartisk i den tolkade situationen, att tolka allt som sägs i rummet, att tolka i jagform och utföra sin uppgift omsorgsfullt och sanningsenligt. Vid behov skall kontakttolken informera både tolkanvändare och klient om vad som ingår och inte ingår i hans eller hennes uppdrag. Tolkars arbetsvillkor I de flesta fall är tolken en frilansande uppdragstagare och löst knuten till en eller flera tolkförmedlingar. Det här innebär att tolkar inte har någon anställning och därmed inte någon arbetsrättslig trygghet. Tolkförmedlingsverksamhet startade i Sverige på 1960-talet och oftast var det en del av de kommunala invandrarbyråernas verksamhet avreglerades tolkförmedlingsverksamhet och sedan dess har antalet privata förmedlingar vuxit. Genom det gällande upphandlingssystemet i Sverige, där offentliga institutioner är skyldiga att följa lag (2007:1091) om offentlig upphandling, innebär det att avtal skrivs med tolkförmedlingar. Det är därmed tolkförmedlingstjänsten som upphandlas och upphandlingsavtal tilldelas i konkurrens mellan förmedlingar och inte mellan tolkarna själva. Upphandlingen medför ständiga förändringar för tolkar utan att de själva är med i utformningen av dessa. Det 15 Däremot inte kommunikation, språkvetenskap, och annat som ingår i utbildning till teckenspråkstolk, en utbildning som är mellan 3-4 år lång. Det ingår inte heller något om olika branscher eller yrken förutom sjukvård, socialtjänst och juridik. 18

19 handlar om förändringar i form av sänkta arvoden, vilken typ av uppdrag som förmedlingen kan erbjuda och om det finns uppdrag överhuvudtaget. Lagen om offentlig upphandling har i praktiken inneburit försämringar för tolkservice och tolkars arbetsvillkor. Den främsta orsaken är att tolkförmedlingar konkurrerar och därmed pressar priserna på bekostnad av kvalitet. Tolkförmedlingar står inte under någon statlig tillsyn och har inte några andra krav på kvalitetssäkring än de som upphandlaren definierar, men sällan följer upp. Enligt många kritiker medför förfarandet att upphandla förmedlingstjänster och inte tolkkompetens att tolkars möjlighet att utöva något inflytande över sin situation ur arbetsrättslig synvinkel undermineras. Det finns en stor skillnad i hur olika tolkförmedlingar tar hand om de tolkar som är listade hos dem. Vissa förmedlingar betalar för utbildning, tillstånd, coachning och professionell support medan andra förmedlingar inte gör något av detta. I de flesta tolkade möten är tolken inte auktoriserad. Alltför många har inte ens en grundläggande utbildning. Att outbildade personer ges tolkuppdrag är ett allvarligt problem. Välutbildade och även auktoriserade tolkar tvingas konkurrera om arbete med personer som bokstavligen "kommer in från gatan". Det faktum att det inte finns någon regel om att en utbildad och professionell tolk bör anlitas innebär ett hot, inte bara för tjänsteutövaren utan också mot den personliga säkerheten för den invandrade, som är beroende av tolkningen för att säkra hans eller hennes juridiska eller medicinska rättigheter. Speciellt allvarlig är situationen för asylsökande och barn. Arbetsvillkoren som de ser ut idag, arvodesmässigt, arbetsrättsligt, konkurrensmässigt och ofta utan kontinuitet, främjar inte att tolkar utbildar eller auktoriserar sig. Professionella tolkar uppgraderar ständigt sina språkliga och kulturella färdigheter samt sin kunskap om lagar och föreskrifter i både Sverige och sitt tidigare hemland. Detta gör de på sin egen tid. Den osäkra arbetssituationen gör att många tolkar ifrågasätter all tid och ansträngning de ägnar till uppdatera sina kunskaper. Många har också andra jobb för att kunna försörja sig, vilket gör det svårt att fortsätta tolkning. Den breddning av kompetenser som valideringstolkutbildningar skulle medföra kan bidra till att fler tolkar skulle kunna försörja sig på yrket. Den osäkerhet som finns i tolkars arbetssituation påverkar inte enbart det enskilda tolkade samtalet, utan arbetsvillkoren medför även att duktiga tolkar slutar och att genomströmningen 19

20 av tolkar är hög. Detta berör den enskilde tolken och aktörerna i det tolkade mötet, ytterst handlar det både om rättssäkerhet och om samhällsekonomi. Att garantera juridiska och medicinska rättigheter - vem bär ansvaret? En tolk tillkallas för att en tjänsteman eller myndighetsperson i mötet med en person som inte pratar svenska ska kunna utföra sitt arbete på ett korrekt och rättssäkert sätt. Statens ansvar innefattar utbildning (för få platser, för kort tid), upphandling och tillsyn av auktoriserade tolkar. Dessa ansvarsområden uppfyller däremot inte efterfrågan. Enligt många kritiker borde staten vidta fler åtgärder för att garantera säkra, professionella tolktjänster. En början kan vara att ge en myndighet ansvar för att samordna och utöva tillsyn över aktörerna på tolkområdet. Ansvaret för att garantera maximal tillgång till juridiska och medicinska rättigheter vilar på alla inblandade parter på tolkfältet: politisk vilja att övervaka, finansiera utveckling och utbildning samt lagstifta inom området, myndigheternas ansvar att genomföra kompetenta upphandlingar, myndigheternas ansvar att stödja utbildning och godkännande, samt utbildningsanordnarnas ansvar för att utveckla program. Slutligen finns det de enskilda offentliganställda och tolkarna, som båda är lika ansvariga för sin egen prestation och integritet. Kontakttolken - yrke och roll En tolk är en person som förmedlar kommunikation mellan människor som inte delar språk. Det kan vara människor som talar olika språk eller som inte hör. Oavsett vilken form av tolkning det gäller arbetar tolken med kommunikation mellan människor. Vilka uppdrag en tolk har möjlighet att åta sig beror på till exempel vilka kompetenser tolken har vad gäller språk, fackkunskaper och vad tolkningen handlar om. Titeln Tolk är inte skyddad och detta innebär att praktiskt taget vem som helst kan kalla sig själv en tolk. Auktoriserad tolk är däremot en skyddad titel (SOU 2005:37). Det finns olika inriktningar inom tolkyrket: En konferenstolk arbetar i samband med att ett flertal människor behöver tolk, ett internationellt möte, en konferens osv. Är det ett möte tolkar konferenstolken ofta från två språk medan större konferenser och EU använder modersmålsprincipen, dvs. tolken tolkar till sitt modersmål. Vanligt är att konferenstolken simultantolkar men det är även viktigt att behärska konsekutiv tolkningsteknik. 20

21 En kontakttolk arbetar med konsekutiv tolkning för att överföra information mellan två personer som inte talar samma språk, t ex. en valideringsutförare och en validand. Arbetet sker hos myndigheter, inom hälso- och sjukvården, hos kommunala förvaltningar och hos yrkesbranscher där validering utförs. Vid konsekutiv tolkning lyssnar tolken färdigt på talaren och tolkar sedan till det andra språket. Tolken antecknar namn, adresser, siffror under sitt lyssnande. Konsekutiv tolkning kräver kortare sekvenser tal för att tolken ordagrant ska komma ihåg det som sagts. Kommunikationen sker åt båda hållen. Simultantolkning sker med några ords fördröjning samtidigt som talaren pratar. Simultantolkning sker vanligtvis åt ett håll. I en rättegång sker simultantolkning vanligen genom att tolken viskar till klienten det som sägs. Kontakttolkens tolkningssituationer varierar mycket. En dag kan börja på mödravårdscentralen och ett ultraljud, fortsätta med ett vårdnadsärende hos socialförvaltningen för att därefter handla om ett njurstensanfall på sjukhuset. Nästa dag kanske handlar om ett narkotikamål i tingsrätten eller ett utredande valideringssamtal. Kontakttolken rör sig alltså inom hela den offentliga sfären och använder olika metoder i sitt tolkningsarbete. De vanligaste metoderna är konsekutiv och simultantolkning. Det finns även skrivtolkar. Dessa tolkar från talad till skriven svenska med hjälp av en specialdator. Skrivtolkning används bland annat för döva eller hörselskadade som har talad svenska som första språk. Det används även för direkttextning i TV. Teckenspråkstolken tolkar mellan talad svenska och teckenspråk. Denna tolkning sker oftast simultant. Vid tolkning för en person som är dövblind kan olika metoder användas. Teckenspråket kan till exempel användas taktilt. Den dövblinde håller då sin hand på tolkens och läser av teckenspråket. Rumsliga variationer En kontakttolk kan vara på plats vid tolkningen. Det innebär att tolken befinner sig i samma rum som de personer som ska kommunicera med varandra. Vanligt under ett sådant samtal är att möblera i en trekant. På det sättet kan valideringsutföraren och validanden ha ögonkontakt med varandra medan tolken kan iaktta bägge talare för maximal överföring av hela budskapet. 21

22 Validand Valideringsutförare Tolk I valideringssammanhang är det vanligaste att tolken befinner sig på plats. Detta är det optimala med tanke på att det under tolkningen förekommer många moment där till exempel verktyg visas eller arbetsmoment utförs. Om det uppstår en situation där det inte går att få en tolk på plats kan videotolkning vara ett alternativ. Här sitter tolken i ett rum, till exempel hos en tolkförmedling eller arbetsförmedling. I det rum där valideringen utförs finns en skärm där tolken kan ses och en kamera som gör det möjligt för tolken att se parterna. Validand Valideringsutförare Tolk på skärm med kamera Inom den offentliga sektorn har det blivit allt vanligare att tolken inte befinner sig på plats utan tolkar via telefon från förmedlingen eller hemmet. Då har den offentliganställde en högtalartelefon och kommunikationen med klienten/patienten går via denna högtalare. Denna form av tolkning kräver mycket av tolken eftersom kroppsspråket och övrig information som kan uppfattas på plats är fördolt för tolken. I valideringssammanhang är telefontolkning i princip omöjligt eftersom tolken då inte kan se verktyg eller utförandemoment. Kompetenser Tolkar är en heterogen yrkesgrupp: från auktoriserade tolkar med speciell behörighet i rättstolkning eller sjukvårdstolkning - till individer som anlitas trots att de inte har någon utbildning alls. Vad är då professionellt tolkning och varför är det så viktigt att kalla in en utbildad tolk? Kontakttolken är ansvarig för att möjliggöra kommunikation mellan tjänsteman och patient/klient eller valideringsutförare och validand. Detta sker över olika kulturella, språkliga, 22

23 religiösa och pedagogiska gränser, ofta i en ojämlik relation av makt och kunskap (Shackman, 1984, Hall 1997, Lee och Buzo 2009). Kontakttolkning är alltså en muntlig aktivitet. 16 Tolkning kräver självklart djupgående kunskaper i två språk, dialekter, sociolekter, jargong, slang och professionell terminologi. I samband med validering betyder det att den representation genom språket, som tolken producerar under det utredande samtalet, blir avgörande för om och på vilket sätt det validanden presterar blir meningsfullt och stärkande. En professionell tolk är alltså en yrkesskicklig aktör som producerar uttalanden som antas ha en liknande innebörd eller verkan som tidigare uttalande på ett annat språk och kultur (Pöckhacker 2010:12). För att kunna göra det behöver tolken uppdatera sina språkkunskaper kontinuerligt. Alla språk utvecklas och förändras ständigt. Det gäller även fackspråken. Tolken måste även ha kunskap om dem han/hon tolkar för och om det specifika yrke som tolkningen handlar om, så kallade realiakunskaper. Valideringstolken bör alltså kunna namn på verktyg och produkter inom en viss bransch och dessutom vara bekant med arbetsmetoder, material, modeller och processer. "Har tolken inblick är det guld värt! /.../ Ett samtal med en tolk som inte är orienterad blir så mycket längre", säger en utbildningsanordnare (2013) som fortsatte med att berätta om en situation där viska (tala tyst) blev viska (sotarviska), dvs. en tolk som inte behärskar terminologin fungerar inte på ett sätt som gör valideringssamtalet meningsfullt. Parallellt med faktakunskaper har tolkar "vardagskunskap" som också påverkar tolkningen. Tolkar som arbetat länge är ofta bekanta med den vardagliga situation som en validand kan befinna sig i. Professionalism kräver att tolken inte låter sin tolkning påverkas av sådan kunskap eller av kunskap om validandens och valideringsutförarens situation och möjligheter. Tolkar måste ta ansvar för tolkuppdraget genom att förbereda sig innan tolkningen. I det dagliga livet är detta mycket svårt att förverkliga eftersom uppdragsgivare nästan aldrig ger tolken någon information innan ett bokat möte. I alla sammanhang är det viktigt med förhandskunskap och särskilt viktigt i samband med validering eftersom branschkunskap inte ingår i någon tolkutbildning och det inte kan förutsättas att en tolk känner till detaljerna i de otaliga yrken som finns. 16 Kontakttolkning skiljer sig från översättning, som handlar om att översätta skrivna texter. Tolken måste leverera inom några sekunder medan översättaren kan använda timmar eller dagar att välja mellan ord och fundera över vilka konsekvenser valet av ord kommer att få för betydelsen. 23

24 Förtroende mellan alla personer i ett tolkat möte är nödvändig för fullständig kommunikation (Raddum Hitching och Nilsen 2011). Valideringsutföraren bygger sin relation till validanden tillsammans med tolken. Detta innebär att inte bara valideringsutföraren utan även tolken måste kunna bygga förtroende. Tolken behöver kommunikationsförmåga och personliga färdigheter för att uppfylla detta krav. Stress och tidsbrist vid sammanträdena gör det svårare att skapa förtroende. Tolkar ska, som tidigare nämnts, följa de etiska regler, som publiceras i God Tolksed av Kammarkollegiet. Dessa regler innebär att tolken är skyldig att iaktta sekretess enligt Sekretesslag (1980:100) och Lag (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare. Det finns en skillnad mellan att tolka allt som sägs och att sammanfatta vad som sagts, att förklara och hjälpa styra samtalet (Hale 2007). I Sverige säger de etiska reglerna att allt som sägs måste tolkas och ingenting kan läggas till eller uteslutas. Tolken måste anta den talandes perspektiv. Detta innebär att tolka i första person, jagform, och utföra sin uppgift noggrant och sanningsenligt. Om nödvändigt måste han/hon också informera andra om vad som ingår och inte ingår i uppdraget. Tolken är skyldig att vara opartisk i förhållande till parterna och neutral i fråga om innehåll. Tolken kliver ut ur denna roll om han/hon stör, visar känslor, erbjuder komfort genom att lägga en arm runt intervjupersonens axlar, eller på annat sätt signalera partiskhet och därmed beröva valideringsutföraren hans/hennes ansvar. När tolken ser att det finns ett problem i kommunikationen kan tolken frestas att "göra något". Som vi har sett är det inte tolkens uppgift att rätta, att störa eller på något sätt påverkar förhållandet mellan de som ska kommunicera med varandra. Det är valideringsutförarens/tjänstemannens skyldighet att inhämta all information som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Tolken är närvarande i alla slags möten, många gånger i mycket svåra situationer. Dessa inkluderar allvarlig sjukdom, sociala problem, brottslig verksamhet, barnmisshandel och trauman av olika slag, till exempel erfarenheter av krig eller tortyr. Vad ska tolken göra för att hantera känslor, reaktioner och frustrationer? De etiska reglerna ses som viktiga verktyg som kräver övning och erfarenhet att bemästra. Opartiskhet och neut- 24

2011-06-07, 2012-12-31 2011-2012 Reviderad Övergripande Projektplan Valideringstolk VALIDERINGSTOLK

2011-06-07, 2012-12-31 2011-2012 Reviderad Övergripande Projektplan Valideringstolk VALIDERINGSTOLK 2011-06-07, 2012-12-31 2011-2012 Reviderad Övergripande Projektplan Valideringstolk VALIDERINGSTOLK Innehållsförteckning Bakgrund till projektet. 3 Projektets syfte och mål. 3 Initiala mål.. 4 Primära

Läs mer

Att tala genom tolk. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014

Att tala genom tolk. Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014 Att tala genom tolk Tolkningens betydelse för rättssäkerhet och integration SFÖ:s konferens 9-11 maj 2014 Tolkprojektet 2008-2011 Tolken en kulturell mellanhand. Bakom stängda dörrar: Tolkningens betydelse

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK

Projektorganisation & rollbeskrivning. valideringstolkutbildning. 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Projektorganisation & rollbeskrivning valideringstolkutbildning 2011-05-26 Reviderad 2012-01-15 VALIDERINGSTOLK Innehållsförteckning Organisationsschema. 3 Projektägare., ansvar, befogenheter Styrgruppen,

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

TOLKSERVICE GISLAVEDS KOMMUN -Information till dig som funderar på att bli tolk

TOLKSERVICE GISLAVEDS KOMMUN -Information till dig som funderar på att bli tolk TOLKSERVICE GISLAVEDS KOMMUN -Information till dig som funderar på att bli tolk Är du bra på svenska och något annat språk, samt intresserad av ett omväxlande arbete med många mänskliga kontakter. Då kanske

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Kompetensförsörjning och matchning

Kompetensförsörjning och matchning Kompetensförsörjning och matchning Arbetslivet behov, utbildningens innehåll och individens kompetens. Hur kan de europeiska verktygen vara ett stöd för samverkan mellan arbetslivet och utbildningsystemet?

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan

Myndighetens syn på. ledningsgruppsarbete. yrkeshögskolan Myndighetens syn på ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan 1 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2011 Dnr: YH 2011/491 ISBN-nr: 978-91-978684-5-7 Elanders 2011 Ledningsgruppsarbete inom yrkeshögskolan

Läs mer

Myndighetens syn på. Lärande i arbete

Myndighetens syn på. Lärande i arbete Myndighetens syn på Lärande i arbete 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-07-6 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på lärande i arbete

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154

Arbetsförmedlingen. Ulrika Jörkander. Henrik Sundström. Ole Guldahl. Primärvården. Barbro Rönnberg 2012-10-154 Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar och andra nyanlända invandrare i Uddevalla kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Uddevalla och Uddevalla kommun,

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen

Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Sammanfattning på lättläst svenska av betänkandet av Tolktjänstutredningen Utredningen I Sverige finns tolktjänst för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Den här utredningen har tagit reda

Läs mer

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända

Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända Ev. rehabiliterande insatser Kartläggning och Bosättning Svenska för invandrare SFI Samhälls-orientering Översätta och värdera kompetens Utveckla och stärka kompetens

Läs mer

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning.

Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Formell utbildning är bara toppen på ett isberg. Validering synliggör individens samlade lärande och är därför ett centralt verktyg för matchning. Validering - att synliggöra kompetens Pär Sellberg Nationell

Läs mer

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt?

Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Rätt kompetens i rätt tid! Vilka kompetenser behövs i arbetslivet på kort och lång sikt? Myndighetens analysarbete av arbetslivets efterfrågan på kompetens Analys och omvärldsbevakning Syftet med analysarbetet

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm

Lärarlyftet -där. och reell kompetens kan ge högskolepoäng. arbetslivserfarenhet 2015-04-22. Valideringsprojektet Peter. Hasselskog, Annika Malm Lärarlyftet -där arbetslivserfarenhet och reell kompetens kan ge högskolepoäng 1 Möjlighet till validering för tillgodoräknande i Lärarlyftet Flera av de högskolor och universitet som anordnar Skolverkets

Läs mer

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende Arbetsförmedlingens faktablad. Arbetssökande. 2015-03. Till dig som omfattas av lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och bor på något av Migrationsverkets anläggningsboenden.

Läs mer

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker

Utländsk högskoleexamen. Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Utländsk högskoleexamen Saais - ett nätverk för assyriska/syrianska akademiker Nyanländ. Hur gör jag? Det finns många sätt för en nyanländ till Sverige med utländsk högskoleexamen att tillgå för att komma

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner Myndighetens syn på utbildningsplan och kursplaner 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-03-8 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på utbildningsplan

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö

Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Lokal överenskommelse om etablering och introduktion av vissa nyanlända invandrare i kommunerna Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö (Dnr Af-2014/xxxxxx) Bakgrund Den lokala överenskommelsen

Läs mer

Krav på tolktjänster i arbetet med ensamkommande barn

Krav på tolktjänster i arbetet med ensamkommande barn 2013-02-05 Krav på tolktjänster i arbetet med ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län, reviderad tillsammans med arbetsgrupperna

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare.

Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Projekt Utländska Akademiker arbetar på bred front för att vägen till ett kvali cerat arbete för utländska akademiker ska bli kortare. Foto: Filip Andersson; bild från Utländska tekniker och ingenjörer

Läs mer

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping.

Projektplan. Britta Andersson britta.andersson@gotene.se. IFO/Vuxen Lidköpings kommun Elisabeth Rahmberg. elisabeth.rahmberg@lidkoping. Projektplan Projektägare Falköpings kommun Projektledare OBS! Detta är arbetsmaterial och ska läggas fram som förslag på styrgruppsmöte den 4 maj Catarina Carlehed catarina.carlehed@skovde.se 0768-19 49

Läs mer

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop.

myndighetsperspektiv Klara och tydliga ansvarsförhållanden Ökad likvärdighet Bättre tillvaratagande av individens kompetens (prop. Etableringsreformen genom att skapa ett effektivt system för nyanländas etablering i arbets- och samhällsliv vill regeringen uppnå följande: En snabbare etablering på arbetsmarknaden Starkare incitament

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1

Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1 Förordningsmotiv Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Fm 2010:1 Förordningstext Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 7 oktober 2010

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

Tolkars arbetsvillkor

Tolkars arbetsvillkor Tolkars arbetsvillkor Lagstiftning Organisation av förmedling Sysselsättningsläge Utbildningsmöjligheter Möjligheter till auktorisation Upphandling av tolktjänster Yrkesetiska regler Offentliganställdas

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Hotell- och turismprogrammet (HT)

Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) Hotell- och turismprogrammet (HT) ska utveckla elevernas kunskaper om service och bemötande, vilket är centralt inom branschen. Efter examen från programmet ska eleverna

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda

2013:6. Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda 2013:6 Kartläggning och bedömning av valideringsinsatser för utrikes födda MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-05-27 2013/25-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-01-24 A2012/4286/IU Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

När tre behövs för samtal mellan två

När tre behövs för samtal mellan två 1 TOLK 2 När tre behövs för samtal mellan två Frågor och svar om tolkverksamheten för döva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade 2002 DHB, FSDB, HRF OCH SDR Vilken service kan landstingens tolkcentraler

Läs mer

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan

rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg Kompetensbehovet inom transport och logistik studiemedel en kompetensbehovsöversyn examen efterfrågan examensarb sanordnare kvalificerad rätt kompetens arbetslivskopplingbetyg LIA jobb lärande i arbete böcker entreprenö Kompetensbehovet inom transport och logistik försörjning studiemedel en kompetensbehovsöversyn

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Vägen till jobb 24 september 2015

Vägen till jobb 24 september 2015 Vägen till jobb 24 september 2015 Inledning: en bättre väg in i samhället Just nu flyr många människor från krig och konflikt för att ta sig till Sverige. Asylansökningarna ligger på samma nivåer som rekordåren

Läs mer

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola

Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola Arbetsmaterial för bedömning av reell kompetens och tillgodoräknande på Mälardalens högskola 2011-11-15 Studentmaterial Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 3 Definitioner och begrepp 3 Roller 4 Viktigt

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION

9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 9 PUNKTER FÖR BÄTTRE INTEGRATION 20100830 Bakgrund Sverige ska vara ett rättvist samhälle som håller ihop. Oavsett bakgrund ska alla ha möjligheter att växa och utvecklas som självständiga människor. Bakgrund,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016

PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 PLAN för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Plan för introduktion av nyanlända i Avesta kommun 2014-2016 Avesta kommun har sedan början av 2013 en tillsvidare överenskommelse med Migrationsverket

Läs mer

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering

uppdrag då man i egenskap av sektorsmyndighet även har svarat för analyser inom de tre samhällsområdena nyanlända, diskriminering Sammanfattning Integrationspolitikens övergripande mål är ett samhälle där alla har lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter. År 2006 infördes ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska

Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN. Lätt svenska Allt om högskolestudier på studera.nu ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska ATT STUDERA PÅ HÖGSKOLAN Lätt svenska GRAFISK FORM ILLUSTRATION ÖVERSÄTTNING TRYCK TRYCKT PÅ MILJÖVÄNLIGT PAPPER Att studera

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare?

Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Matchad arbetsmarknad 2020!? Validering spännande möjlighet för flera! Hur tar vi steget vidare? Dokumentation från konferensen på Scandic Crown, Göteborg 12 november 2014 1 Matchad arbetsmarknad 2020!?

Läs mer

Yrkeshögskola vad är det?

Yrkeshögskola vad är det? Yrkeshögskola vad är det? Pia Enochsson Sveriges Vägledarförenings rikskonferens 28 oktober Yrkeshögskolan är den utbildningsform som kommer att växa snabbast de närmaste åren! Utbildningsminister Jan

Läs mer

Regionens samverkansråd

Regionens samverkansråd Kallelse/Program 1(1) 1 Regional utveckling 2015-08-11 Helena Wiktorsson Tfn: 063-14 66 30 E-post: helena.wiktorsson@regionjh.se ORGAN: Regionens samverkansråd DATUM: 17 augusti 2015, kl. 10.30-12.00,

Läs mer

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen

Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Utbildningsvägar till Fastighetsbranschen Universitet och Högskola Yrkeshögskola Nivå 3 Nivå 2 Ungdom Gymnasiet Högskoleförberedande Exempelvis Teknikprogrammet Vuxen Omställning Elev/Student Yrkesvux

Läs mer

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar Tobak Rapportförfattare Carlzén Katarina 2010 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Bakgrund...

Läs mer

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping

Statliga ersättningar efter PUT. Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Statliga ersättningar efter PUT Bosättnings- och statsbidragsenheten Norrköping Ekonomiskt anslag för 2014 Ny schablonersättning 2 455 819 000 Ersättning för initialt ekonomiskt bistånd 157 620 000 Prestationsbaserad

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare

Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Uppföljning av utbildningen Svenska för företagare Rapport Författad av Lisa Alm Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 UPPDRAG TILL ARBETSFÖRMEDLINGEN ATT UTVECKLA METODERNA FÖR OCH OMFATTNINGEN AV VALIDERING AV NYANLÄNDA INVANDRARES KOMPETENS 20 februari 2015 Avser januari 2014

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Översyn kontakttolk slutrapport. Återrapportering 2015

Översyn kontakttolk slutrapport. Återrapportering 2015 Översyn kontakttolk slutrapport Återrapportering 2015 Myndigheten för yrkeshögskolan Återrapportering 2015: Översyn kontakttolk slutrapport ISBN: 978-91-87073-34-2 Omslagsbild: Lars Owesson Redovisning

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011-2014. Kompetens- och arbetslivsnämnden

Förslag till Verksamhetsplan 2011-2014. Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till Verksamhetsplan 2-24 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2 Verksamhetsplan 2-24 Nämndens ordförande Ingvor Bergman 7-648 35 77 ingvor.bergman@falkoping.se

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare

Valfrihetssystem inom boendestöd. Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare UPPDRAGSBESKRIVNING 1 (8) Dnr: 2014:115 Valfrihetssystem inom boendestöd Boendestöd - Kapitel 2 Kravkatalog - Utförare Socialtjänsten Sociala avdelningen Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81

Läs mer