Utomhusmiljöns inverkan på barns lärande i förskolan

Transkript

1 EXAMENSARBETE Utomhusmiljöns inverkan på barns lärande i förskolan Författare: Ulrika Lagerqvist & Martina Olsson Handledare: Lars-Olof Valve Examinator: Elisabeth Elmeroth Termin: Sommarterminen 2013 Ämne: Institutionen för utbildningsvetenskap Nivå: 15 hp Kurskord: GO2963

2 Abstrakt Kalmar Växjö Ulrika Lagerqvist och Martina Olsson Titel: Utomhusmiljöns inverkan på barns lärande i förskolan English title: The impact of the environment on children s learning in preschool Antal sidor: 25 Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet. Samtliga pedagoger är överens om att barn alltid skall ha inflytande över sin fria lek men det kan se olika ut. Nyckelord: utomhusmiljö, barn, inflytande, utveckling, lärande, lek i

3 Innehåll 1 Inledning 1 2 Syfte Frågeställning 2 3 Bakgrund Utomhusmiljöns utformning till lärande genom leken Utrymmet viktigt för leken Utomhusmiljön viktig för lärandet Stimulerande material och fysisk aktivitet Stimulerande lekutveckling Utvecklingspsykologiska perspektiv på lek Samspelet mellan barnen Språklig utveckling genom samspelet 8 4 Metod Val av metod Urval Genomförande Forskningsetik 10 5 Resultat Utomhusmiljöns utformning till lärande i leken Grovmotorisk träning Samspelet mellan barnen Lärandeutvecklingen Pedagogernas närvaro i leken Uppmuntra lärandet Barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön Barnråd Pedagogisk dokumentation Resultatsammanfattning 17 6 Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Utomhusmiljöns utformning till lärande i leken Samspelet mellan barnen Pedagogernas närvaro i leken Barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön Sammanfattning 24 7 Referenslista 25 Bilaga I ii

4 iii

5 1 Inledning Enligt läroplanen för förskolan så är leken viktig för barns utveckling och lärande (Lpfö98/2010). Som verksamma pedagoger inom förskolan upplever vi att leken är väldigt betydelsefull för barns sociala samspel och språkutveckling. Leken ger barn möjlighet att göra nya erfarenheter, bearbeta händelser av olika slag och uttrycka sina tankar kring det upplevda tillsammans med andra. Därför bör pedagoger ge barnen utrymme till lek. Det står i läroplanen att ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan enligt vår erfarenhet är den lek som bedrivs inomhus på förskolan mer planerad än den som bedrivs utomhus (Lpfö98/2010). Insikten om utomhuslekens betydelse för lärandet gav oss inspiration till att utforska utomhusmiljöns inverkan på barns lärande i förskolan. Utomhusmiljöns utformning som lärandemiljö lyfts inte fram i de pedagogiska diskussionerna. I aktiviteter som bedrivs utomhus får barn ofta själva ta initiativ till att utforma lekmiljöer efter egen förmåga. Vi vill därför lyfta fram betydelsen av att utomhusaktiviteterna planeras utifrån samma kriterier som inomhusaktiviteterna för att ge barnen en mångfald av lärandemöjligheter. Lekmaterialet som finns tillgängligt på förskolegården, där vi arbetar, ger barnen möjlighet att experimentera, upptäcka och fantisera med alla sinnen. I takt med att barngrupperna blir större minskar möjligheterna för barnen att få tillgång till det material som de behöver för att utveckla sina lekar. Vidare innebär större barngrupper att det blir svårare för pedagogerna att vara delaktiga i vad som händer i leken, dvs. att ge barnen stöd, stimulans och utmaningar. Barn vistas på förskolan en stor del av sin vardag och pedagogens uppdrag är att utforma tiden på förskolan till en inspirerande och stimulerande del av deras uppväxt, en tid som är utvecklande för deras lärande. En pedagogisk utmaning anser vi är att skapa samma förutsättningar för lärande i såväl utomhusmiljö som inomhusmiljön. Ambitionen med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i förskolan ser på utomhusmiljöns betydelse för barns lekutveckling och lärande. 1

6 2 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande och samspel i utomhusmiljö, barns inflytande vid utomhusmiljöns utformning samt betydelsen av pedagogens närvaro i utomhusleken. 2.1 Frågeställning Hur påverkar utomhusmiljöns utformning möjligheterna till lärande i leken? Vilken betydelse har samspelet mellan barnen? Hur påverkas utomhusleken av pedagogernas närvaro? Vilken möjlighet till inflytande har barnen vid utformningen av utomhusmiljön? 2

7 3 Bakgrund I detta kapitel beskrivs betydelsen av utomhusmiljöns utformning för lärande genom lek. Utomhusmiljöns stimulerande material och lekutveckling samt utvecklingspsykologiska perspektiv på barns lek lyfts fram. Vidare tas samspelets betydelse för lärande, kommunikation och språkutveckling upp. 3.1 Utomhusmiljöns utformning till lärande genom leken Miljön utomhus har en betydande påverkan på barns lärande och lekutvecklingen. I nedanstående avsnitt behandlas vikten av att det finns lekutrymme och stimulerande material för lekutveckling. För att se betydelsen av lärandemöjligheter i utomhusmiljön behövs en förnyad och vidgad syn hos pedagogerna (Mårtensson 2004) Utrymmet viktigt för leken Lekens utveckling är beroende av om det finns utrymme för barnen att leka utan att bli avbrutna. Mindre gårdar där utrymmet är minimalt inverkar negativt på lekutvecklingen. Barnen fokuserar på att hinna leka med allt material istället för att stimuleras av att utveckla lekens innehåll och karaktär. Naturmiljöer i närheten av gården ger betydelsefull näring till leken. Utformandet kan skapa viktiga funktioner till stimulans av som Mårtensson uttrycker landskap för lek (Mårtenssons 2004, s.19). Barnen stimuleras till att utnyttja miljöns potential fullt ut när det befintliga materialet så som plankor, bildäck och rör får en mindre betydelsefull roll i utomhusmiljöns utformning (Mårtensson 2004). En pedagogisk utmaning är att utforma utomhusmiljön så att barnen upplever lekinspiration (Mårtensson 2004). Intentionerna måste vara att hitta nya vägar som gör att gränserna suddas ut mellan inomhus- och utomhuslekens möjligheter och skapa en samhörighet mellan lekmiljöerna (Mårtensson 2004) Utomhusmiljön viktig för lärandet Lärandet utvecklas i olika sammanhang som kan berikas av utomhusmiljön och den omväxling den kan ge. Utomhusmiljön kan stimulera till olika infallsvinklar som bidrar till att vidga perspektivet på lärandesituationen. Utomhusmiljön främjar en meningsfull lärandeprocess genom att låta barnen utnyttja alla sinnen och röra på hela kroppen. (Szczepanski 2008). 3

8 Utomhusmiljön inbjuder till andra verktyg att forma lekens innehåll och struktur jämfört med inomhusmiljön. Upplevelsen av en föränderlig utomhusmiljö blir ett redskap för att använda alla sinnena där former, färger, dofter och smaker inspirerar till att utveckla kunskaper. Mårtensson (2004) menar att en förändrad och vidgad syn hos pedagogerna bidrar till att utomhusmiljöns möjligheter vad gäller barns lärande och utveckling kan ses på flera plan som till exempel den sociala, motoriska och emotionella utvecklingen (Mårtensson 2004). Sandberg (2008) påvisar vidare att forskning om lek- och lärandemiljö utomhus till stor del handlar om möjligheter, det vill säga möjligheter till lek, lärande och utveckling (Sandberg 2008, s. 96). Läroplanen för förskolan (98/2010) tar upp den goda inverkan som utevistelsen har på barns utveckling och lärande. Mårtensson (2004) lyfter fram att på förskolorna idag betraktas det som en självklarhet att pedagoger och barn är ute tillsammans. Många pedagoger anser att deras roll i utomhusmiljön är att hålla sig i bakgrunden för att övervaka barnens lek mer än att stimulera och utmana barnen i lärandet medan Mårtensson anser att en pedagog ska vara involverad även i utomhusleken (Mårtensson 2004) Stimulerande material och fysisk aktivitet Enligt Sandberg (2008) ger utomhuslek barn möjlighet att röra sig fritt på stora och varierande lekytor. Barn får känslan av frihet utan utrymmesbegränsningar. Det finns mycket material ute i naturen som kan locka till kreativitet och fantasi. Vatten, stenar och sand kan göra utomhusvistelsen till lustfylld lek. Barnen behöver utrymme och då är utomhusvistelsen ett bra alternativ. Grovmotoriken tränas och utvecklas när kroppen får röra på sig genom att hoppa, klättra och springa (Granberg 2000). Även Szczepanski (2008) beskriver att det är viktigt att barnen får använda sina muskler, träna balans och koordination när de är ute och leker Stimulerande lekutveckling Mårtensson (2004) beskriver att miljön utomhus ger barnen den stimulans i leken som leder till lärande. Barnens intryck av det som händer i leken bildar ett perspektiv för dem att sätta in i ett sammanhang med de erfarenheter som de redan innehar. Den nya kunskapen blir en utveckling i lärandeprocessen. Det har stor betydelse att pedagogerna rör sig bland barnen för att få perspektiv på lekutvecklingen och barnens förmåga att 4

9 intressera sig för den fysiska miljön. Utrymmet i lekmiljön speglas av rörelseaktiviteten i leken (Mårtensson 2004). Lek och lärande är svårskiljaktiga, dessa ord glider gärna in i varandra. Barnen använder hela kroppen och alla sina sinnen för att lära sig att upptäcka, uppleva och utforska samt få kunskaper om alla fenomen i den miljön som finns omkring dem. Författarna poängterar att lek är inte bara att barn leker något, leken gör också något med barnet (Johansson & Pramling Samuelsson 2007, s.18). 3.2 Utvecklingspsykologiska perspektiv på lek Utifrån ett kognitivt teoriperspektiv skulle det lärande som sker genom lek kunna beskrivas med hjälp av begreppet ackommodation. Detta innebär att den nya kunskapen barnet införlivar genom leken ger barnet upphov till nya sätt att tänka och föreställa sig världen Hwang & Nilsson (2003). När barnet utvecklas i jaget sker detta i olika stadier enligt Piaget och dessa kan man koppla till skeenden i leken (Hwang & Nilsson 2003). Enligt Piaget kan barnet förvandla en bild till ett föremål genom att spegla den bild som finns i barnets huvud. Leken speglas av förmågan att använda de inre bilderna för att skapa innehåll till leken. Denna typ av lek kallas för symbollek.) I studier av barns lek har forskare upptäckt att barnet i ett tidigt stadium ger uttryck för fantasi och kreativitet som verktyg till lekutvecklingen (Hwang & Nilsson). Grindberg & Langlo (2000) tar upp att i motsats till Vygotskiji har Piaget en kognitiv teori kring lek. Han påvisar den intellektuella utvecklingen och menar att lekformerna har ett samband och att uttrycken går sida vid sida med den utveckling som barnet befinner sig i (Grindberg & Langlo 2000). Piaget nämner vidare att alla barn har samma stadier som de går igenom och att inga bakomliggande faktorer har någon roll i utvecklingsformen. Här har också pedagogerna en viktig roll i hur deras förhållningssätt speglas av kontakten med barnet för att skapa en god lärandesituation. En viktig del i detta är också att barnen får den uppmuntran och stöd från vuxna som de behöver i tankeutvecklingen för att stimuleras i lärandet.( Hwang & Nilsson 2003). Vygotskiji (1995) betonar leken ur ett annat perspektiv än Piaget och menar att leken är ett verktyg där barnet använder sin kunskap för att utveckla lekens innehåll och karaktär. Barnet utvecklar ett lärande genom det sociala samspelet menar Vygotskiji 5

10 och denna förmåga har barnet redan vid tre års ålder. Den sociala processen i leken blir källan till barnets mognad och utveckling (Vygotskiji 1995). I det sociokulturella perspektivet menar Vygotskiji (1995) att samspel och kommunikation är viktiga faktorer i leken för barnet. När det gäller barnets utvecklingsmöjligheter lyfter Vygotskiji fram den kulturella aspekten av barnets miljö som viktig. (Hwang & Nilsson 2003). Teorierna kring barns utveckling genom leken nämns Freud som en forskare i ämnet där en samsyn till det sociokulturella perspektivet kan härledas. Utifrån den utvecklingsteoretiska delen talar Freud om sin syn på leken. Där uppfylls barnet av önskningar och bearbetar händelser där lärandet i leken inte har någon framträdande roll. Piaget beskriver sin syn på leken ur ett annat perspektiv än den som Freud tar upp och menar att barnet tränar på saker som de redan kan och att leken inte utvecklar barnet. Vygotskiji delar Freuds syn på att det i leken finns innehåll av önskeuppfyllelse och att den också ger barnet en indikation om att det klarar saker och ting. Leken är en del av den sociala processen av utvecklingen hos barnet menar Vygotskiji och framhåller att vid treårsåldern är leken på största allvar. För barnet är det en flykt från den verklighet som finns runt omkring, vilket ger barnet en värdefull utveckling av det sociala samspelet (Hwang & Nilsson 2003). I den utvecklingsekologiska modellen talar Hwang & Nilsson (2003) om de fyra systemen. Den högsta nivån i systemet kallas för makro och är den övergripande nivån av de fyra i systemet. En av de mittersta nivåerna är meso och utgörs av det som speglar barnets närmiljö. Nästkommande nivå är eko, där talar man om miljöns påverkan som en del som inte har någon större delaktighet i de relationer som barnet vistas i. Föräldrarnas arbetssituation är en del som har en indirekt del i systemet Mikro är den lägsta nivån den innefattar närmiljön i barnets närhet där föräldrar och syskon ingår i samspelet som präglas av en ömsesidighet (Hwang & Nilsson 2003). Viktigt är att faktorerna i systemet är i balans med tanke på att barnet skall känna välbefinnande. Värderingar och normer är grundläggande delar för att skapa goda förutsättningar för barnet (Hwang & Nilsson 2003). Forskningen visar att barnets självbild påverkas av samspelet i de relationer barnet ingått i. Förskolans miljö kan medverka till hur barnet känner trygghet i sin identitet då de med ord vågar bjuda på sig själv i sin relation till andra. Barnet har då en förmåga att visa på om det känner trygghet i den sociala samvaron vilket speglas hur stark 6

11 självbilden är. Kunskap om sin egen identitet kan barnet få genom leken (Hwang & Nilsson 2003). 3.3 Samspelet mellan barnen Genom leken lär sig barnen att kunna fungera tillsammans och lyssna in och förstå hur andra barn upplever saker. I leken får barnen möjligheter att öva sig i att uttrycka sina egna känslor. Hwang & Nilsson (2003) tar upp att barns lek har betydelse ur den psykologiska och pedagogiska aspekten genom att peka på vikten av den sociala betydelsen och värde av den handling som formas av lekens värld. I leken väljer barnen att bearbeta olika händelser som de har varit med om, som ger dem en värdefull kunskap och erfarenhet och som formar dem som individer för framtiden. Mårtensson (2004) beskriver att karaktären i leken utomhus ger en stimulans till leken som utvecklar samspelet på ett annorlunda plan än i inomhusmiljön. Pedagogernas positiva förhållningssätt ger barnen möjligheter att få stöd och uppmuntran i leken och att ge utrymme för lekutveckling i miljön. Vidare lyfter Mårtensson (2004) fram att konsekvenserna av ett positivt förhållningssätt hos pedagogerna ger möjligheter för barnen att ge uttryck för tänkande och känslor i ett socialt sammanhang. Mårtensson (2004) framhåller utomhuslekens positiva sidor där samspelet utvecklar och stimulerar barns lärande. Detta genom att visa på resultat som innefattar att barns lekupplevelse i utomhusmiljö har en annan karaktär vad gäller innehåll och kommunikation än leken i inomhusmiljö. Olika kulturella bakgrunder krockar exempelvis inte med varandra utan kan ingå i ett samspel som formar leken till ett gemensamt forum (Mårtensson 2004). Utevistelsen med dess olika möjligheter till aktiviteter stimulerar barn att byta roller med varandra i leken. Den inverkar positivt på utvecklingen av det sociala samspelet individer emellan beskriver Mårtensson (2004). Materialet som erbjuds utomhus på gården har en betydelse för att barnen skall få inspiration till att utveckla ett samspel. Genom samspelet skapas en rörelsefrihet mellan de olika lekgrupperna vilket ger en betydelsefull näring till gruppleken. Barnen ges på detta sätt en möjlighet till att utveckla en lekupplevelse som kan bidra till stimulans av lärandet. Lärandet sker i olika sammanhang och situationer som är viktigt för de yngre barnen som behöver fler tillfällen till olika uttryck i lärande- processen. Delar som kan ge ett innehåll av betydande karaktär till lärandet i leken är den fysiska miljön, sociala 7

12 miljön och lekens tema/fantasi. Dessa delar kan ha en inverkan på lekutvecklingen i samspelet där utrymme för lek och glädje kan ha olika spelrum (Mårtensson 2004) Språklig utveckling genom samspelet Språkutvecklingen sker till stor del i kommunikation och samspel (Hwang & Nilsson 2003). Enligt Knutsdotter Olofsson (1992) har leken stor betydelse för utvecklingen av språket. När barn leker talar de både mer och på ett annat sätt än om de inte leker. När barn leker utvecklar de sina tankar och fantasier, men detta bidrar också till att barn utvecklar en social kompetens beskriver (Knutsdotter Olofsson 1992). 8

13 4 Metod Inledningsvis presenteras val av metod, därefter följer en redogörelse för urval, genomförande och forskningsetik. 4.1 Val av metod För att få en helhetsbild av vad pedagogerna har för uppfattning om barns lärande genom utomhusleken samt barns inflytande i utomhusmiljön, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod som gav oss förutsättningar att få svar på vår forskningsfråga. Bryman (2011) förklarar att kvalitativ forskning är en undersökningsmetod som varar under en kortare period och därmed har mindre antal respondenter. På så sätt får man ett djup men inte en alltför stor bredd. Brinkmann och Kvale (2009) menar att en kvalitativ intervju utgår ifrån respondenten och hans/hennes relation till det valda området. De som intervjuar ska försöka tolka det som är mest centralt i både det som respondenten säger och hur hon/han säger det. Vidare beskriver författarna att det är viktigt att den som intervjuar hela tiden ska vara öppen för eventuella kommande och oväntade svar ifrån respondenten (Brinkman & Kvale 2009). Vi använde oss av en intervjuguide (se bilaga). Vi lämnade ut intervjufrågorna till pedagogerna innan för att de skulle få lite bättre insikt i vilka frågor vi tänkte ställa till dem. Alla respondenter fick samma frågor, vilket gjorde det lättare att jämföra deras svar med varandra. Vi använde oss av en intervjuguide med nio frågor. Målet var inte att styra respondenterna utan att de fick svara fritt och utveckla svaret på deras eget sätt. I en semistrukturerad intervju får respondenterna möjlighet till att på egen hand tänka och utforma svaren (Bryman 2011). 4.2 Urval Denscombe (2009) beskriver att forskningen har möjlighet att välja sina respondenter genom vilka de är och vad de har för tema eller ämne som har tänkts studera. Intervjuerna med respondenterna kunde genomföras på förskolorna som ligger belägna i södra Sverige. Förskolorna vi valde låg i närliggande orter som vi vid flera tillfällen förut haft kontakt med. De nio tillfrågade respondenterna var positiva till att vara delaktiga i vår studie. Respondenterna är verksamma på olika förskolor. På detta sätt möjliggörs det att få varierande svar på våra intervjufrågor. Vårt urval av respondenterna skiljde sig åt eftersom de arbetar på olika förskolor med varierande 9

14 åldrar på barnen och framförallt att de har olika långa yrkeserfarenheter som sträcker sig mellan år. 4.3 Genomförande De utvalda respondenterna fick en enskild presentation om vår studie och vad syftet var. Varje respondent fick frågorna innan och var förberedda på dem när det var dags för intervjun. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjumetod eftersom vi ansåg att det fanns många fördelar med att använda den formen. Intervjuerna med respondenterna har genomförts var för sig eftersom vår tanke var att de inte skulle bli påverkade av varandra. På detta sätt kunde respondenterna känna sig fria och berätta utifrån vad de har för egna upplevelser och erfarenheter. Enligt Kvale (2009) utgår en kvalitativ intervju ifrån att man samtalar om ett gemensamt intresseområde. Vi valde att använda oss av diktafon när vi intervjuade respondenterna. Detta informerade vi om innan intervjun sattes igång. Trost (2010) belyser att det är fördelar att använda sig av inspelning med diktafon när man intervjuar eftersom intervjuaren inte behöver anteckna. Intervjuaren kan istället koncentrera sig på vad respondenterna svarar på frågorna. 4.4 Forskningsetik Bryman (2011) belyser att det är viktigt att de som forskar ger en tydlig information om hur man går till väga i intervjun. När man ställer upp på en intervju så är det självklart frivilligt och respondenterna ska därför vara tydliga med vad studien syftar till men också att den garanterar anonymitet. Respondenterna har avidentifierats för att det är viktigt enligt Bryman (2011). Vidare lyfter Bryman (2011) upp att den som intervjuar har en god stämning och känner sig trygg. Intervjuaren ska anpassa sig till respondenten genom att komma när det passar dem, ge dem tydlig och rätt information och själva vara väl förberedda. Efter intervjun ska respondenterna kunna få möjlighet till att ställa eventuella frågor som angår intervjun i samband med intervjutillfället eller vid ett senare tillfälle poängterar Bryman (2011). Han menar att det kan vara bra om intervjuaren har möjlighet att lämna ut sitt telefonnummer till respondenterna så de på ett smidigt sätt kan kontakta dem om det är något som skulle kommer upp i efterhand. 10

15 Bryman (2011) understryker att det är viktigt för studien att ha ett etiskt förhållningssätt för en kvalitativ studie. De fyra forskningsetiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Informationskravet. Alla berörda deltagare får information om undersökningens syfte samt att man talar om deras rättigheter. Samtyckeskravet. Deltagare ska ha sagt okej till att bli intervjuade och att resultatet blir presenterat. Om någon av deltagarna är minderårig behövs även vårdnadshavens samtycke. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om deltagarna ska behandlas med mycket hög konfidentialitet, på ett sätt att inga obehöriga får tillgång till informationen. Nyttjande kravet. Alla uppgifter från enskilda deltagare får endast användas i studiens syfte. 11

16 5 Resultat Resultatet redovisar de nio intervjuade respondenternas syn på barns lärande i utomhusmiljön. De fyra områdena är utomhusmiljöns utformning till lärandet i leken, samspelet mellan barnen, pedagogernas närvaro i leken och barns möjligheter till inflytande i utformningen av utomhusmiljön. 5.1 Utomhusmiljöns utformning till lärande i leken Samtliga respondenter framhåller att barnen ska erbjudas olika miljöer att vistas i under tiden på förskolan. De anser att det alltid ska finnas möjlighet för barnen att andas frisk luft och vistas i en stressfri miljö. En respondent hänvisar till styrdokumenten för förskolan (Lpfö 98/2010) som poängterar att barnen ska ha möjlighet att leka både inomhus och utomhus (Ip6). En annan respondent påvisar att: De mål som är specifika för förskolans arbetssätt skall genomsyras även av utomhusaktivitet som inomhusaktivitet. Material som utformas inomhus skall även kunna flyttas och användas i utomhusmiljön och inspirera barnen i utomhusleken (Ip7). Respondenterna har samma uppfattning när det gäller utformningen av utomhusmiljön. De uttrycker vikten av att miljön är uppdelad i vrår för att ge barnen möjlighet till rofylld lek och utveckling av leken. Utomhusleken menar respondenterna pågår i en miljö som är fri från stress och där barnen får utrymme att upptäcka och inspireras till ett lärande. Möjligheten för barnen att vistas ute i friska luften, främjar både deras fysiska och psykiska hälsa (Ip2). Respondenterna beskriver att barnen visar glädje över att få röra sig fritt och att miljön stimulerar barnen att använda utrymmet fullt ut då det inte är lika begränsat till ytan. Olika platser kan inspirera till lek där miljön kan vara av en annorlunda karaktär och i sammanhanget kan skogen lyftas fram. En respondent uttrycker att: I skogen använder barnen mycket av sin fantasifullhet och lekinnehållet inspireras av det som finns runt omkring av rymd och naturmaterial. Leken utvecklas till en annan art när barnen får vistas i skogen, genom att upptäcka andra saker och får uttryck för sin fantasifullhet (Ip2). Utomhusmiljön ger barnen möjlighet att tränas i tanken att använda det ofärdiga materialet till inspiration och som ger näring till lekinnehållet menar en respondent 12

17 (Ip6). Hon menar även att materialet som erbjuds i leken utomhus har en betydelse i att det skall vara utmanande, lustfyllt och skapa förutsättningar för barnen i lärandeutvecklingen. Det här kräver att pedagogerna är lyhörda för barnens behov och ger dem det material som de efterfrågar till leken. Därefter kan man tillföra ytterligare material för att utmana barnen (Ip1) Grovmotorisk träning Samtliga respondenter lyfter fram att utomhusvistelsen har stor betydelse för barns motoriska utveckling. Utifrån denna syn menar respondenterna även att utomhusvistelsen har en viktig roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Barnens skall stimuleras och få möjlighet till att vara ute och tränas i sin grovmotorik. Genom att utmanas i att både springa, hoppa, klättra och röra sig fritt får barnen den stimulans som kan utveckla deras motorik (Ip8). 5.2 Samspelet mellan barnen I resultatet ser vi att respondenterna pekar på samspelets positiva utveckling i utomhusmiljön. Barnen inspireras att hitta nya konstellationer till lek som ger näring och utveckling av lekupplevelser. En respondent beskriver att: Ute uppfattar jag att samspelet har stort utrymme. Många barn väljer att leka tillsammans i olika konstellationer. Genom leken får barnen träna på att visa hänsyn till varandra där de övar på att vänta på sin tur, lyssna in andras tankar och funderingar. Detta bidrar till att barn lär sig av varandra (Ip1). Respondenterna lyfter fram att genom det sociala samspelet får barnen utvecklas i att ge vika för egna uppfattningar och lyssna in andra individers synpunkter. Barnen får på detta sätt tränas i att ge och ta av varandras tankar och se saker ur olika infallsvinklar. Respondenterna lyfter fram att genom det sociala samspelet i leken utvecklar barnen viktiga grunder i samförstånd, turtagning och spelregler som är nödvändiga för att uttrycka sig och samspela i leken. I rollen som pedagog menar respondenterna att det är viktigt att i den sociala samvaron lyfta upp de kompetenser som finns i gruppen och lyfta fram de positiva ledarna. Genom att lyfta fram de sociala kompetenserna menar 13

18 respondenterna, kan man motverka att konflikter skapas. Barnen kan lära något av varandra och stärkas i sin självkänsla. Resultatet visar sist men inte minst på att samtliga respondenter tycker att i lek sker en stor del av lärandet. Den sociala samvaron främjar och utvecklar barnen i lärandeprocessen och ger ett viktigt verktyg för språkutvecklingen. Där får barnen höra hur ord uttalas och används i olika sammanhang och i samspelet får barnen även tränas i att bearbeta sina känslor Lärandeutvecklingen Resultatet visar att samtliga respondenter betonar vikten av att materialet som erbjuds i leken skall vara utmanande och stimulerande för barnen i lärandeprocessen. Barnen upplever och sammankopplar leken med deras fantasi, empati, kunskaper och erfarenheter som de innehar och utvecklar tillsammans (Ip2). En respondent anser att alla olika former av lärande kan synliggöras i leken och då blir lekutvecklingen ett innehåll som barnen utvecklat genom leken (Ip1). Hon menar även att lekutvecklingen utmanar barnen att gå vidare i leken genom tillgängligt material, tillföra nytt material och förändra i miljön. En annan respondent uttrycker att: Kunskap som barnen utvecklar ger en möjlighet för dem att förstå den omvärld som de vistas i och att den är av en föränderlig karaktär. När hela kroppen får vara med och utforska införlivas ny kunskap (Ip7). Respondenterna betonar vidare att lärandet sker ständigt och under hela dagen och understryker vikten av att i rollen som pedagog se möjligheterna att ta tillvara tillfällen för barnen att stimuleras och utmanas i lärandet. Skapa olika tillfällen och metoder för varje individ att få utvecklas och utmanas i lärandeprocessen. En respondent betonar att: Barn lär av varandra. Lärandet skall vara lustfyllt och utforskande. Barn lär sig på olika sätt och i sin egen takt. (Ip6). Vidare lyfter respondenterna fram att fröet till lärandet är självkänsla och tilltro till sin egen förmåga. Leken är ett viktigt verktyg som främjar utveckling och lärande och sist men inte minst poängterar de att ju mer man lärt sig ju mer frågor har man. 14

19 5.3 Pedagogernas närvaro i leken I resultatet lyfter samtliga respondenter fram att de anser att det är viktigt att pedagogerna är närvarande i barnens lek. Genom närvaron menar respondenterna, kan pedagogerna ge stöd och vägledning så att alla känner delaktighet i leken. En respondent anser att: Pedagogernas närvaro i leken är att vara medforskare och utmana och stimulera barnen i tankar och funderingar som kan utveckla dem i sin lärandeprocess (Ip5). Respondenterna betonar betydelse av att medvetet se, lyfta och bekräfta lärandet för barnen. Det här menar de ger barnen möjlighet att utvecklas i sin självkänsla och känna tilltro till sin egen förmåga Uppmuntra lärandet I vårt resultat kan vi även se att alla respondenter tar upp hur viktigt det är att pedagogerna är närvarande och är med och kommenterar det som händer i leken. Detta för att förstå och försöka hjälpa barnen att sätta ord på deras tankar och känslor. De understryker också att det är viktigt att i närvaron se de individuella behov som speglas i leken som att till exempel ge stöd till att våga ta egna initiativ. Uppmuntra och stärka barn som är blyga att få tilltron till sin egen förmåga. Sist men inte minst påvisar respondenterna att det i närvaron i leken är viktigt att kunna läsa av när det är dags att lämna barnen ifred. Barnen visas genom detta förhållningssätt en respekt för deras lek menar samtliga respondenter. 5.4 Barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön Utifrån resultatet av frågorna när det gäller inflytandet för barnen finns en intention hos pedagogerna att utöka det i större grad. En respondent lyfter fram att: Det är viktigt att se möjligheterna och utmaningarna i att vidga de pedagogiska glasögonen för att se förutsättningarna i att skapa en stimulerande och utvecklande miljö tillsammans med barnen. Barnens kompetenser får en framträdande roll och ger en viktig del i barnens utveckling av tilliten till sin egen förmåga (Ip4). 15

20 Respondenterna betonar att pedagogernas roll är att uppmuntra och göra barnen medvetna om deras möjlighet till delaktighet och att lyfta fram betydelsen av deras åsikter och tankar som viktiga. Vidare understryker respondenterna att genom att samarbeta med barnen i utformandet av miljön blir pedagogerna medvetna om barns tankar och kunskaper. Slutligen ger detta viktiga verktyg för att kunna utveckla utomhusmiljön till en inspirerande lekmiljö som ger utmaningar och stimulans i lärandet menar respondenterna Barnråd Barns möjlighet till ett ökat inflytande kan öka menar samtliga respondenter, genom att skapa ett barnråd på förskolan. Där får några barn i taget vara med och utbyta tankar kring förskolemiljön. Vidare menar hon att samtala i grupp ger en träning för barnen att inta tankar från flera individer. Detta skapar en möjlighet för alla att känna en delaktighet och inflytande i förskolans miljö. Hon förklarar hur ett barnråd går till där de äldsta barnen får vara med tillsammans med en pedagog och förskolechefen. Samtalen innefattar det som är aktuellt på förskolan som till exempel kan miljön i matsalen lyftas fram. Hur man tillsammans kan påverka den till att bli trivsam för alla. En respondent uttrycker att: Rådet har vi för att höra barnens synpunkter och tankar kring vad som är bra och vad de vill ändra på i verksamheten (Ip2) Pedagogisk dokumentation I det pedagogiska arbetssättet anser samtliga respondenter att man ska se till vikten av att utföra en dokumentation även över utomhusmiljöns del i lärandet. Genom att reflektera tillsammans med barnen skapas ett utbud av tankar och funderingar. Barnen kan på detta sätt få en större delaktighet i det som rör den pedagogiska verksamheten menar respondenterna. I sammanhanget lyfter de fram att det är viktigt att lyssna på barnen för att skapa förutsättningar till inflytande och uttryck av önskningar i förskolan. Barnen får på detta sätt vara med och bestämma och ta del av den pedagogiska dokumentationen. Förhållningssättet visar på att barnens tankar tas på allvar och ger dem en tilltro till sin förmåga som stärker självkänslan enligt respondenterna. 16

21 5.5 Resultatsammanfattning Vi upplever utifrån vårt resultat att respondenterna på ett ärligt sätt besvarat frågorna som berört utomhusmiljöns utformning till lärande i leken, samspelet mellan barnen, pedagogernas närvaro i leken och barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön. Vidare kan man utläsa av resultatet att i utomhusleken finns en medvetenhet om att barn lär av varandra i olika sammanhang och möten. Här speglas respondenternas gemensamma syn på lärandet där man påvisar att det är naturligt och meningsfullt i en arena som utomhusmiljön är i sin karaktär. Till sist betonar respondenterna att barn alltid skall ges utrymme till inflytande i utomhusmiljön. 17

22 6 Diskussion I studien har nio pedagoger intervjuats om barns lärande i utomhusmiljön. Förskolorna som ingår i studien är belägna i södra Sverige. Utgångspunkten för arbetet är vår upplevelse av att förskolegården som lärandemiljö är lågprioriterad jämfört med inomhusmiljön. Ambitionen med arbetet har därför varit att ta reda på pedagogernas syn på utomhusmiljön som lärandemiljö och inte minst hur stort inflytande barnen har i utformningen av miljön. 6.1 Metoddiskussion Vi har valt att utgå ifrån en kvalitativ metod, vilket Brinkman & Kvale (2009) menar ger forskaren ett annat djup för att bearbeta ämnet i studien. Frågornas utformning kände vi gav studien ett brett perspektiv på ämnet där det belystes ur olika infallsvinklar t ex vilken syn på lärandet i utomhusmiljö som pedagogernas svar speglade. Vi diskuterade om frågorna skulle lämnas ut i förväg till respondenterna eller inte. Vi valde att låta dem läsa igenom frågorna före intervjun. I efterhand kan vi se att det var en bra metod som gav innehållsrika svar till vår studie. Enligt Bryman (2011) är det viktigt att den som intervjuar, ställer samma frågor till alla respondenter, vilket vi också gjorde. Intervjuerna, som ägde rum på förskolorna där respondenterna arbetar, präglades av en avspänd atmosfär. Att vi redan kände till förskolorna var ingen nackdel utan ingav en trygghet. Under bearbetningen av våra intervjuer känner vi att vi har fått bra underlag med många innehållsrika svar. Respondenterna visade stort intresse för studien och uttryckte att de tyckte det gav dem en nyttig reflektion över lärandets möjligheter i utomhusmiljön. 6.2 Resultatdiskussion Resultatet av studien visar att respondenter stödjer den syn som tidigare studier visat när det gäller betydelsen av att erbjuda barnen möjlighet att få vistas i varierade miljöer under sin närvaro på förskolan. Respondenterna lyfter fram att barnen inspireras av det ofärdiga materialet som utomhusmiljön erbjuder. Studier visar att utomhusmiljön ger barnen inspiration och stimulans att utveckla lekupplevelsen. Resultatet visar även på en gemensam syn på lärandet hos våra respondenter och tidigare studier genom att framhålla att lärandet sker hela tiden. Vidare påtalas det att i det sociala samspelet får barnen ett viktigt verktyg i utvecklingen som individer. 18

23 Slutligen vill vi hävda med utgångspunkt från vårt resultat och tidigare studier att det är viktigt att se utomhusvistelsen som en prioriterad del av den pedagogiska verksamheten. Diskussionen kring resultatet presenteras genom att utgå från våra fyra frågeställningar, utomhusmiljöns utformning möjligheter till lärande i leken, samspelets mellan barnen, pedagogernas närvaro i leken och barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön Utomhusmiljöns utformning till lärande i leken Respondenterna har en gemensam syn på lärandets möjligheter i utomhusmiljön. De menar att där ges tillgång till utmanande och stimulerande material som ger barnen möjligheter att utveckla innehållet i leken. Enligt Mårtensson (2004), Sandberg (2008) och Knutsdotter Olofsson (1992) har varierande miljöer en betydelse för lärandets utveckling hos barnen. Mårtensson (2004) understryker betydelsen av variation i miljöer vilket hon anser ger barnen en stimulans att utveckla en lekupplevelse. Vidare lyfter Sandberg (2008) och Knutsdotter Olofsson (1992) fram betydelsen av utformandet av miljön och tillgången på utmanande och stimulerande material är av stor vikt för att skapa en inspirerande lekupplevelse för barnen. Utrymmet i utomhusmiljön ger barnen stimulans till att använda miljöns rymlighet till att utveckla fantasin i leken. Materialet i leken får en mindre betydelse i utvecklandet av lekupplevelsen när utrymmet är så stort (Mårtensson 2004). Utifrån vårt resultat ser vi att förskolorna väljer att förlägga stor del av den dagliga verksamheten utomhus. Barnen har tillåtelse att låta lite mer och få utrymme till rörelsefrihet utan att verka stökiga. Sandberg (2008) lyfter fram att alla barn har ett behov av att vilja röra sig fritt på en obegränsad yta. Barnen har möjlighet att andas frisk luft och det är lämpligt att springa av sig på fria ytor. Vi anser precis som Sandberg (2008) att barnen har behov av att vara ute och leka fritt, och få möjlighet till att locka fram kreativitet och fantasi. En respondent uttryckte: att det är viktigt att se till att utomhusmiljön är uppdelad i olika vrår. Barnen kan då få möjlighet till lekro och utveckling av leken (Ip6). Vi tolkar utifrån respondentens uttalande att mångfalden av miljöer har betydelse för att barnen skall kunna utveckla sin fantasi och sitt lekinnehåll. Här nämnde en annan respondent 19

24 att: skogen som en miljö där det finns ett ofärdigt material som ger inspiration till att utveckla fantasin i leken och skapa nya konstellationer (Ip2). Vi delar Mårtenssons (2004) uppfattning om betydelsen av miljöns utformning genom att till exempel ge barnen små rum att kunna dra sig tillbaka till och få rofylld lek. Barnen får då en möjlighet att kunna utveckla lekinnehåll och struktur utan att bli störda (Mårtensson 2004). Mångfalden av lärandemiljöer anser vi kan ge barnen möjligheter att upptäcka, utmanas och pröva nya tankar i olika sammanhang. Tidigare forskning uttrycker enigt betydelsen av variationen i lärandesituationen, att barn har olika sätt att lära sig. Det är viktigt att ge dem möjlighet och flexibilitet att få forma sitt lärande individuellt. Utifrån detta ligger ett uppdrag i den pedagogiska professionen att med ett vidare perspektiv se på lärandemiljöer (Mårtensson 2004; Sandberg 2008; Knutsdotter Olofsson 1992). Utmaningen ligger enligt Mårtensson (2004) i att se miljöns potential i förskolan både i utom- och inomhusmiljön som inspirerande lekmiljö och utveckling för barnen. Det är viktigt att pedagogernas förhållningssätt är tillåtande och ger barnen utrymme att få påverka sin vardag på förskolan (Mårtensson 2004). Knutsdotter Olofsson (1992) påvisar vidare betydelsen av utomhusmiljöns potential till att utveckla samt stimulera barnens lärande. Enligt författaren sker lärandet genom upplevelse med hela kroppen, dess sinnen och den fysiska ansträngningen. Vi finner även i resultatet att respondenterna poängterar vikten av att utomhusmiljön är utformad så att den är tillåtande, tränar motoriken, koordinationen och är utmanade för barnen. I sammanhanget vill vi till sist lyfta fram att pedagogernas roll är att se utifrån barngruppens behov och efterfrågan och där skapa miljöer som ger inspiration till lekutveckling. Ge barnen tid till att leka anser vi vara viktigt för att barnen skall kunna utveckla sin fantasifullhet och kreativitet. Granberg (2000) betonar att det är viktigt att barnen behöver utrymme för att kunna träna och utveckla sin grovmotorik genom att springa, hoppa och krypa. Barnen behöver möjlighet till att utveckla lärandet i olika sammanhang något som är en viktig del i det pedagogiska arbetets utformning (Granberg 2000). Utifrån resultatet lyfts det fram att det är viktigt att barnen har möjlighet till att vara ute och träna sin grovmotorik. 20

25 6.2.2 Samspelet mellan barnen I resultatet från tidigare studier och respondenter lyfts språket fram som en viktig del för att kunna kommunicera med varandra i leken. En respondent betonar att: lekens betydelse i samspelet barnen emellan är en betydande del av språkutvecklingen (Ip2). Vidare betonar hon att i den sociala samvaron utvecklas språket genom kommunikation och utbyte av tankar och funderingar. I tidigare studierna lyfter man fram att tillsammans utvecklas barnen i språklig kompetens genom att höra hur andra formulerar sig och uttrycker tankar. Knutsson Olofsson (1992) beskriver betydelsen av leken för språkutvecklingen och tar upp att vid lek talar barnet på ett annorlunda sätt vilket vidgar ordförrådet. I leken utvecklas tankar, fantasier och leken bidrar även till att utveckla den sociala kompetensen (Knutsson Olofsson 1992). Leken är en del i barnens vardag där de i kommunikationen får möjlighet att utvecklas i språket Hwang & Nilsson (2003). Den sociala samvaron inbjuder till att höra språket uttalas och framföras. Piaget beskriver leken som ett verktyg som barnen har förmågan att använda när en mognad finns. Utifrån teorin vill Piaget betona att barnen bär på en god grund för att ta in nya kunskaper till de erfarenheter som de redan innehar. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet tar upp att barn har förmåga till lärande hela tiden och i det sociala samspelet får barnen viktiga pusselbitar i den sociala utvecklingen. Vidare lyfter Vygotskiji fram att genom den sociala samvaron lär sig barn regler tillsammans med andra individer (Hwang & Nilsson 2003). Mårtensson (2004) lyfter fram leken som ett viktigt verktyg för barnen att få nya kunskaper som de har god användning av i den sociala samvaron. Den fria leken ger här barnen en möjlighet till att utveckla och stimulera sin initiativförmåga som även utvecklar deras självständighet (Mårtensson 2004). Resultatet visar att respondenterna framhåller lekens betydelse för att utveckla barnets sociala kompetens. En syn som vi delar. Författarna menar att barnen tillsammans utvecklar en lekupplevelse i samspelet och där utomhusmiljön ger inspiration och lust att hitta nya vägar i leken (Mårtensson 2004; Knutsdotter Olofsson 1992; Sandberg 2008). 21

26 6.2.3 Pedagogernas närvaro i leken Vi anser precis som Mårtensson (2004) att det har stor betydelse att de pedagoger som vistas utomhus är närvarande och rör sig bland barnen. Mårtensson lyfter fram att genom närvaron ges pedagogerna möjlighet att få perspektiv på hur lekutvecklingen sker i leken. Vidare nämner hon i sammanhanget att detta ger pedagogerna nya perspektiv på vilket material som ger barnen stimulans och utmaningar i leken. Mårtensson (2004) påvisar att betydelsen av närvarande pedagoger är lika stora utomhus som inomhus. En respondent lyfter fram betydelsen av att det finns: närvarande pedagoger som vistas ute tillsammans med barnen för att vara medforskare, ge inspiration och stödja så att alla känner delaktighet i leken (Ip7). I pedagogernas närvaro anser vi att barnen får en utmaning i tänkandet som ger ett vidgat perspektiv på tillvaron och leder till ett utvecklande av lärandeprocessen. I det sociala samspelet kan pedagogerna med sin närvaro bidra till att stimulera barnen till samspel och ge stöd och vägledning vid bearbetning av konflikter. Vi anser precis som Mårtensson (2004) att leken är viktig för barnens utveckling i den sociala samvaron och en viktig del i utvecklingen av självtilliten att bli accepterad som individ. Tilläggas kan att pedagogernas roll i den fria leken är att ge barnen stöd och uppmuntran till att kunna utvecklas som självständiga individer och att få ett ökat självförtroende samt en tilltro till sin egen förmåga (Mårtensson 2004). I sammanhanget nämner respondenterna att pedagogerna i sin närvaro ger barnen viktiga grunder i samförstånd, turtagning och förmåga att se förbi sina egna behov och uttryck i bestämmandet av lekinnehållet. Vidare understryker en respondent att samspelet också ger barnen ett viktigt lärande i att stå tillbaka för att lyssna in andras tankar och funderingar. Vi anser att det är viktigt att lyfta fram de positiva ledarna för att hjälpa till att skapa ett gott lekklimat i gruppen. Det bidrar till att ge dem en ökad tillit och självförtroende att känna sig meningsfulla i ett sammanhang. Pedagogernas roll anser vi är att se de positiva styrkor som finns i barngruppen. Ge stöd och stimulans till barnen att kunna utveckla dessa som kan gagna hela barngruppens utveckling i lärandeprocessen kring samspelets regler och uttrycksformer. 22

27 6.2.4 Barns möjligheter till inflytande i utomhusmiljön Respondenterna delade uppfattningen om att barnen bör ges större möjlighet till delaktighet i sin vardag på förskolan. Det här medför att barnen får tränas i att uttrycka sina tankar och åsikter och ger barnen delaktighet och ansvar för att vara aktsamma om miljön och materialet på förskolan. Genom att vidga det pedagogiska perspektivet skapas möjligheter och utmaningar till att skapa stimulerande miljöer till lärande. Pedagogerna i förskolan har en viktig roll anser vi att framhäva varje individs värde och betydelse i relation till gruppen. Mårtensson (2004) beskriver att möjligheten av barnens inflytande över sin vardag ligger i hur pedagogernas förhållningssätt är mot dem. Det här ger barnen den tillit och självkänsla som är viktig när de ska ge uttryck för tankar och önskemål. Hwang & Nilsson (2003) tar upp självkänslan som ett viktigt inslag i barns förmåga och tillit i att kunna uttrycka sig i andra individers närhet. Vi delar respondenternas syn på vikten av att öka barns inflytande och delaktighet i förskolan. Utifrån det här skapas en reflektion av barnens tankar, funderingar i det som rör den pedagogiska verksamheten. I sammanhanget nämnde respondenterna vikten av att se möjligheterna att plocka ut innematerial till utomhusmiljön. Slutligen betonar de vikten av att lyssna på barnen och de önskemål som kommer fram i leken. 23

28 6.3 Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på hur lärande kunde påverkas av pedagogernas närvaro och utomhusmiljöns betydelse för lärande. Syftet var även att undersöka barns möjlighet till delaktighet och inflytande på utformandet av miljön och val av material. Ämnet har gett inspiration och nya tankar om betydelsen av utevistelsen och i förhållande till vår yrkesverksamma profession har det gett en mångfald av nya utmanande tankar om utformandet av den pedagogiska verksamheten. Utomhusmiljön blir med ett inspirerande och utmanande material en stimulans till lärandet. Vi anser att barnen utvecklar ett lärande i en miljö som präglas speglas av en tillåtande atmosfär där pedagogerna lyssnar in tankar och idéer från barnen. Miljön blir inspirerande och stimulerande och utmanar barnens lärande. Avslutningsvis tycker vi att våra respondenter lyft fram många intressanta områden som går att diskutera vidare. Utomhusmiljön är en spännande miljö att studera avseende möjligheter till lärande. I efterhand kan vi känna en nyfikenhet på hur förskolorna arbetar med utomhusmiljön efter vårt besök. 24

29 7 Referenslista Bryman, Allan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB Denscombe, Martyn (2009) Forskningshandboken: för småsakligaforskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2.uppla.). Lund: Studentlitteratur. Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse naturorientering, lek och rörelse. Liber AB Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Natur och kultur: Stockholm Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka. Stockholm: Liber Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. (1 Uppl.). Almqvist & Wiksell förlag AB, Arlöv. Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Mårtensson, Fredrika (2004). Landskapet i leken En studie av utomhuslek på förskolegården (Avhandling för doktorsexamen, Alnarps Universitet) Hämtad den 10 juni 2013 från Sandberg, Anette red (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2010). Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 rev Stockholm Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Linköping Universitet. Linköping: LiU-Tryck Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. (4.uppla.). Lund: Studentlitteratur Vygotskiji, S Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndom. Bokförlaget Didalos AB: Stockholm 25