IT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun

Transkript

1 IT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun Mot nya visioner och mål Pedagogiska lärplattformar Framtidens digitala klassrum Ett till ett-projekt en elev en dator Trådlösa nätverk i skolorna Ökad webbutveckling med interaktiva webbsidor Webbaserade program Mobil utrustning Digitalt nätverkande 1

2 INNEHÅLL Innehåll... 2 Varför behövs en IT-strategi?... 3 Varför IT i skolan?... 3 Digital kompetens på väg in i skolan... 4 Personuppgiftslagen, PUL... 4 IT-STRATEGI - Mål och visioner... 5 Inledning... 5 Lokala IT-planer... 5 Övergripande mål... 5 Våra ledstjärnor... 5 Pedagogisk IT-plattform... 6 Ledning, ansvar och organisation... 6 Skoldatatek... 6 Pedagogen och kompetensutveckling... 7 Lärplattformar... 7 Eleven och lärande... 8 MERIT projektet Medborgarportal Effektivisering Rationalisering IT... 9 Gemensam IT-plattform grundskolor utbyggnadsmål Färdighetsmål för elever Mål att uppfylla år Mål att uppfylla år Mål att uppfylla i gymnasiet Avslutning

3 Förord Denna IT-strategi med Mål och Visioner är en revidering av tidigare upplaga. Den skall peka ut den huvudsakliga färdriktningen för Barn- och utbildningsförvaltningens arbete med IT-frågor. Denna handling kompletteras med ett policydokument Etiska regler för utbildningsnätet (omarbetat). I övrigt hänvisas till IT/IS och telestrategi för Gotlands kommuns, Netikett - GKs regler för användning av IT- och Tele, samt GK Säkerhetspolicy. Denna handling har arbetats fram i en särskild tillsatt arbetsgrupp med medlemmar från BUFs ordinarie IT-team, som består av IT-utvecklare från grundskolan, ungdomsgymnasiet, komvux och särskolan. Medlemmarna i arbetsgruppen har arbetat genom nätverk, bl.a. ett nätverk där 10 medelstora kommuner ingår. Arbetsgruppen har också deltagit i mötesplatser både reella och virtuella, såsom konferenser, seminarier o digitala platser. Varför behövs en IT-strategi? Varför skall skolan ha en IT-strategi? Myndigheten för skolutveckling har arbetat fram en Strategi för IT i skolan som utgår från frågor som Vilka uppdrag och mål har vi med vårt arbete med IT i skolan? Hur kan målen nås? BUFs arbetsgrupp har i sitt arbete tagit stöd i Myndighetens Strategi för IT i skolan och lyft in deras mål i strategin. Arbetsgruppen har vidare utgått från gällande styrkort/skolplan och särskilt då skolplanens uppdrag att ge kunskaper och färdigheter i livslångt lärande Verksamheten med IT skall i första hand vara till nytta och glädje för användarna. Varför IT i skolan? Efter att de gotländska skolorna har arbetat med införande av IT i skolan under hela 1990-talet och 2000-talet krävs en pedagogisk reflexion om man har vunnit någonting i lärprocessen med att använda datorer i undervisningen och vad det har kostat. Utifrån enkätsvar av elever skolår 8 anser de att de största fördelarna med datorer i skolarbetet är att kunna söka information, att skolarbetet har blivit roligare, att man får tänka kritiskt, att kunna maila till lärarna, snygg utskrift, stavningsprogram mm. Några andra skäl för IT i skolan har visat sig att IT är ett stöd i lärprocessen, skolan måste förbereda eleverna för samhälle och arbetsliv, alternativa hjälpmedel för elever med behov av särskilt stöd. Forskning visar att IT kan hjälpa elever att nå målen. KK-stiftelsen gjorde en undersökning förra året som visar att elevernas och lärarnas tilltro till ITtekniken ökar hela tiden. 75 procent av eleverna tycker att de har stor nytta av IT i skolarbetet och 60 procent av lärarna anser att IT är ett bra pedagogiskt verktyg. Hur användandet av IT påverkar lärprocessen finns det viss forskning kring men det behövs mer kunskap. För i stort sett alla elever är IT en naturlig del i deras liv. Det handlar inte bara om teknik utan också som ett självklart verktyg för kommunikation och samhörighet. Det är viktigt att skolan förstår hur lärprocessen påverkas för den generation som har fötts in i IT-världen. IT har med andra ord kommit för att stanna i skolan. 3

4 Digital kompetens på väg in i skolan Skolverket arbetar med att ta fram ett förslag på hur digital kompetens ska definieras. Verket samarbetar med KK-stiftelsen och Myndigheten för skolutveckling i denna fråga och de har bildat en projektgrupp. En beskrivning av digital kompetens ska kunna ligga till grund för hur den nya gymnasieutbildningen och grundskolan ska utformas i framtiden. Definitionen kommer också att påverka lärarutbildningen. I till exempel Norge har man hunnit längre, där är digital kompetens en av fyra basfärdigheter inom skolan, av samma vikt som att kunna läsa, skriva och räkna. Projektgruppen ska försöka konkretisera begreppet digital kompetens. Utgångspunkten är den definition som EU-kommissionen har tagit fram. Digital kompetens är ett vitt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IT. Digital kompetens kommer förmodligen att skrivas in i styrdokumenten eftersom kompetensen är så specifik för olika ämnesområden. Inom samhällskunskap kan det handla om att utveckla ett källkritiskt tänkande medan det i ett teknikämne kan innebära att lära sig ett program för att göra avancerade ritningar. Skrivs det in i styrdokumenten blir det en fingervisning om hur lärarna ska arbeta med detta, anser projektgruppen Varför är det då så viktigt att barn och ungdomar garanteras denna kompetens i skolan? Både arbetslivet och högskolestudier förutsätter en digital kompetens. Det är också viktigt ur ett medborgerligt perspektiv eftersom allt fler av våra rättigheter och skyldigheter i samhället utförs med hjälp av digitala verktyg, till exempel bankärenden, söka arbete, kontakt med myndigheter och rösta i allmänna val. Digital kompetens kommer att ha betydelse för elevernas resultat. Personuppgiftslagen, PUL Personuppgiftslagen, förkortat PUL, är en lag som speciellt handlar om vad man får och inte får lagra i datorerna, publicera på Internet eller skicka ut med e-post. Här sägs bland annat att man inte hur som helst får publicera personuppgifter om andra och inte utan deras tillstånd. Man får heller inte spara register med känsliga data om personer utan deras tillstånd eller sprida falska, nedsättande eller rasistiska uppgifter om personer eller grupper. Personuppgiftslagen trädde i kraft from 1 oktober, Mer information om PUL och vilka regler som gäller för vad, finns på Datainspektionens hemsida Ytterligare information om PUL, nätikettsregler och vilka lagar som gäller för Internet och vad som är tillåtet på skoldatanätet finns att läsa i Etiska regler för Gotlands utbildningsnät, se bilaga. 4

5 IT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN: s ambitioner och samtidigt vara vägledning för användning av informationsteknologi inom förskoleverksamhet och undervisning. Barn, elever och vuxenstuderande på olika nivåer, från förskolan till komvux, benämns fortsättningsvis som elever, och verksamheten med ett gemensamt begrepp som undervisning. Planen och skall ses i ett treårigt perspektiv och årligen prövas inom ramen för ordinarie budgetprocess. Lokala IT-planer Rektorer ansvarar för att denna IT-strategi med policy omsätts i praktisk handling på enheterna. Om behov finns kan skolorna upprätta lokala IT-planer som exempelvis beskriver hur man på sin skola vill utveckla IT som pedagogiskt verktyg och hur man ska säkerställa en miniminivå i elevernas förmåga att använda datorer som ett verktyg i sitt lärande Övergripande mål Regeringen och riksdagen har fastställt nationella mål som betonar att Sveriges elever skall använda IT som ett pedagogiskt redskap för att aktivt söka information och kunskap. Formulerade utifrån myndigheten för skolutvecklings strävan efter att IT skall fungera som ett kvalitetsstärkande stöd i såväl elevers som lärares dagliga arbete. Elevers kunskap om och användning av IT som kommunikationsverktyg ska öka. Elevers förmåga att kommunicera med olika medier och uttrycksformer ska öka Elevers förmåga att söka och kritiskt granska information ska öka Elevers demokratiska kompetens och delaktighet ska öka. IT ska fungera som kvalitetsstärkande verktyg för ökad måluppfyllelse avseende basfärdigheter IT ska fungera som verktyg för internationalisering IT ska fungera som stödverktyg i lokala verksamheters egen kvalitetsutveckling Våra ledstjärnor Huvudmålet är förstås alltid lärandet och tekniken ska ses som stödjande och som ett av flera redskap för att uppnå målen i utbildningen. Utvecklingen inom IT-området ska lyftas fram och tas tillvara, så att barn och ungdomar som växer upp på Gotland får möjlighet att nyttja IT i ett lärande sammanhang. Gotlands IT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen vilar på sex ledstjärnor som ska påverka elever och lärare vid användningen av IT som ett pedagogiskt redskap IT används för att höja kvaliteten i elevernas inlärning 5

6 IT som pedagogiskt hjälpmedel ger tillsammans med utvecklingen av arbetsformer i skolan en utbildning där eleverna får en god framtidsberedskap. IT inspirerar till att arbeta med projekt som leder fram till nya sätt att få kunskaper. IT bidrar till att bevara lusten att lära genom att ge individen möjlighet att göra framsteg utifrån egna förutsättningar. IT används för att utveckla kreativitet och engagemang genom kontakter med omvärlden både lokalt och internationellt. Att utifrån IT-strategin säkerhetsställa tillgänglighet, kvalitet och säkerhet inom Barn- och utbildningsförvaltningens samtliga kärnverksamheter Pedagogisk IT-plattform Begreppet Pedagogisk IT-plattform kommer förvaltningen att införa och arbeta utifrån. BUFs pedagogiska IT-verksamhet utgår från skollag, skolplan, skolverkets inspektionsrapporter, myndigheters PM, SOU, statens förordningar mm. BUFs programråd skall efter samråd unikt kunna besluta över vilka pedagogiska program undervisningen skall ha. Tekniken skall ha en stödjande roll och skapa förutsättningar för IT-driften. Den pedagogiska IT-plattformen skall ha högsta prioritet vad gäller IT-utvecklingen i undervisningsområdet. Den pedagogiska plattformen kommer att byggas ut under planperioden med lärplattformar, digitala klassrum (framtidens klassrum), trådlösa nätverk i skolorna, bärbara datorer till elever (gymnasiet) och lärare, ökad webbutveckling med interaktiva webbsidor, webbaserade program, digitalt nätverkande och annan mobil utrustning. Ledning, ansvar och organisation Barn- och utbildningsförvaltningens centrala IT-organisation har i sin roll som samordnare och stödjare, när det gäller IT, att verka för att ge skolan de bästa förutsättningar för att bedriva sin undervisning. Barn- och utbildningsförvaltningens IT-organisation har en strategi- och beställareroll. Med anledning av kommunens samlade IT-organisation med en central utförarenhet (IT-centrum) och mot bakgrund av Barn- och utbildningsnämndens antagna IT-strategi/plan är ledningen för IT inom skolan organiserad på följande sätt; IT-arbetet sker genom BUFs IT-team, ett nätverk som består av IT-strateger och IT-utvecklare (hel- eller deltidstjänstgöring.) en från varje skolområde. Rektor har ansvaret för IT-frågorna, liksom övrig pedagogisk verksamhet i skolorna, och IT-utvecklarna samordnar IT-arbetet i skolområdet. På de enskilda skolorna finns också IT-ansvariga som i sin tjänst har ett visst IT-ansvar. IT-ansvaret följs upp av möten och träffar på olika nivåer inom förvaltningen. Skoldatatek Förvaltningen kommer under år 2009 att starta upp ett skoldatatek för gotländska barn och ungdomar. Skoldatatekets syfte är i första hand att medverka till att stimulera och utveckla inkluderande lösningar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Vidare att ge personalen en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IT kan skapa stimulerande lärsituationer för barn och elever i behov av särskilt stöd samt hur datorn kan användas som ett integrerat verktyg i lärandet mm. Skoldatateket 6

7 skall vara en levande resurs för hela verksamheten, specialpedagogerna engageras direkt i Skoldatateket. BUFs IT-utvecklare/IT-pedagoger bör också knytas till Skoldatateket. Verksamheten kommer att utvecklas successivt, med kompetensinsatser och utprövning av olika program och andra tillbehör. I första hand är verksamheten till för pedagogerna, men förhoppningsvis kan Skoldatateket komma att vara tillgänglig även för elever och föräldrar. Pedagogen och kompetensutveckling Lärarna är nyckelpersoner för elevens lärande. Allt viktigare blir kompetensutveckling av lärare och ökat IT-stöd. Fortbildningsstödet gällande användning av IT-stöd blir en allt viktigare del i kompetensutvecklingen. Fortsatta insatser med PIM utbildning (Praktisk IT och Mediautbildning) och även efter PIM-utbildningen är en strategisk nyckelfråga. Alla lärare måste också ges förutsättningar för att kunna arbeta med IT, t.ex. utrustas med bärbara datorer alternativt få välutrustade arbetsplatser på skolorna. Inom planperioden kommer lärare, skolledare och administrativ personal att få tillgång till verktyg och arenor som kommer att underlätta deras arbete vad beträffar kommunikation och administration. Detta kommer att ge ledningen förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag samtidigt som personalens inflytande och delaktighet kommer att öka. Lärplattformar Lärplattformar eller skoldatanät är olika benämningar för sådana digitala och datorbaserade informationssystem. Förändrade betygssystem såsom införande av betyg i uppförande och ordning och ändringar i grundskoleförordningen som krav på skriftliga omdömen till alla elever i alla ämnen från åk 1-9, införande av IUP (individuella utvecklingsplaner) och åtgärdsprogram mm ställer nya krav på införande av lärplattformar inom planperioden. Med lärplattformar menas virtuella miljöer som lärare, elever, skolledare och administrativ personal ska tillgång till. I dessa lärplattformar kommer man att kunna publicera dokument, spara filer, kommunicera, handleda, finna information som schema, klass-/grupplistor, styrdokument, protokoll mm. Elevadministrativa systemen blir födande system till lärplattformar och kommer att ha koppling till dem. Lärarna kommer att arbeta mot följande mål under planperioden. Personalen ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling inom området IT och lärande och som årligen revideras i förvaltningens kompetens-utvecklingsplan Internetbaserade systemlösningar och lärplattformar skall användas för att utveckla en virtuell lärmiljö, som förenklar lärarnas administration och förstärker kommunikation mellan förskola/skola och hem, samt knyter ihop den pedagogiska och den administrativa verksamheten Personalen skall ges en beredskap att genomföra etiska diskussioner och för pedagoger gäller särskilt att leda utbildningen så att etiska regler följs. 7

8 Eleven och lärande För eleverna har IT en enorm betydelse. De skall ut i världen och ITutvecklingen kommer förmodligen ej att stanna av. En av skolans uppgifter är att förbereda eleverna inför det kommande arbetslivet. Utanför alla beslut om skolreformer och läroplansrevisioner ligger i grunden en förändrad förutsättning för lärande, undervisning och utbildning. Aktuell skolforskning om IT pekar på att ur elevperspektiv är dess komponenter lågt räknat bara tre datorn, mobiltelefonen och Internet. Med dessa redskap blir görandet en del av lärandet. Elevernas lärmiljöer förändras snabbt. Internet, TV och underhållningsindustrin får en långt mer betydelse i dag än för bara några år sedan. Strategispel ger elever mer förståelse av samhällsprocesser, stadsbyggnad och konflikthantering än någon lärobok kan ge. Webbmötesplatser eller Community som de också kallas som t.ex. Lunarstorm besöks dagligen av miljontals ungdomar som chattar och bloggar med kompisar och har en stor del av sitt sociala nätverk på de här sajterna. De kan nu också komma åt dem via sina mobiltelefoner. Flertalet av eleverna har förstås också e-post konton i dessa Community. FirstClass Tjelvar får här ses som överspelad likaså MERIT-projektets beslut att alla elever skall ha e-post konto i GroupWise. Utifrån detta skall undervisningen fortsätta arbeta mot följande mål; Särskilda insatser skall göras för elever i behov av särskilt stöd för att stimulera Elever och personal fortsätter att utveckla sin förmåga och ökar användningen av IT som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Användning av IT som redskap för inlärning och som kompensatoriskt hjälpmedel. IT används för att eleverna ska utveckla en informationskompetens som innebär att de kan hitta information i olika källor och genom ett källkritiskt förhållningssätt avgöra om man kan lita på innehållet. Skolan skall arbeta med att utveckla det personliga ansvaret och det egna etiska filtret hos varje individ för att få eleverna att avstå från att besöka oönskade webbplatser och för att få eleverna att utveckla den nödvändiga beredskapen och medvetenheten i ett längre perspektiv än vad tekniska filter och censur kan ge. Yngre barn och elever skyddas från Internets mörka sidor dvs. de sidor vars innehåll kränker våra gemensamma värderingar (exempelvis porr, knark och nynazism) genom att alltid ha tillgång till etiskt ledarskap, en vuxen vägvisare, alternativt surfa på kända webbplatser Äldre elever med hjälp av etiska regler och vuxna vägvisare bygger upp mentala filter för att utveckla den nödvändiga beredskapen och medvetenheten för att avstå trots att det finns möjlig tillgång till Internets avigsidor. Vidare att hos varje enskild individ utveckla det personliga etiska ansvaret genom samtal mellan elever och vuxna. 8

9 MERIT projektet Medborgarportal Effektivisering Rationalisering IT Merit projektet som under planperioden kommer att införas och där huvudinnehållet är att kraftigt standardisera och automatisera hela ITverksamheten inom kommunen. En ny gemensam central plattform kommer att införas vilket ger möjligheter för införande av webbaserade funktioner såsom e-tjänster och självservice till personal och kommuninnevånare. En webb- och portal funktion kommer att ge kommunen möjligheter att kommunicera både internt och externt. Viktigt för BUF och undervisningen blir att komplettera kommunportalen med den pedagogiska lärplattformen. Genom tjänsten Digital arbetsplats (DAP) har IT-Centrum övertagit ansvaret fullt ut för alla datorer i kommunen. För skolans del kommer MERIT-projektet att få stora konsekvenser då allt IT-arbete som rör all teknik, drift, övervakning och service flyttas från skolorna till IT-centrum. Standardarbetsplatser med nedlåsta arbetsplatser kommer att införas även på undervisningsdatorerna, med vissa undantag. Programvara kommer att paketeras och skjutas ut centralt från IT-Centrum. Tjänsterna kommer att betalas genom grundabonnemang till ITC. Viktigt för BUF blir att arbeta genom sitt eget Programråd, så att rektorer får fortsatt ansvar för utbildningsprogrammen. Undervisningsprogrammen är att betraktas som läromedel och som pedagogiken skall styra över. BUF kommer att ha kvar ansvaret för tillämpning av IT och systemförvaltning. Inom planperioden kommer projektet och övriga teknikinsatser att få följande effekter på skolans teknikplattform. Ett gemensamt skoldatanät kommer att byggas upp för samtliga skolformer med en gemensam katalogtjänst för elever och personal (META-katalog) samt med gemensamma servrar och andra resurser. Kommunikationen för både administration och utbildning kommer att ske i samma nät och i samma anslutningspunkt i samband med Meritprojektet. Undervisande personal kommer att få åtkomst till både det administrativa nätet och undervisningsnätet Samtliga gymnasieskolor och högstadieskolor bör bli uppkopplade via bredband med hög-hastighets kapacitet. Detta för att alla enheter skall ges möjlighet att transportera text, ljud och rörliga bilder över nätet samt ha möjligheter till bildtelefoni. För övriga skolenheter skall ges den högsta nätkapaciteten som är möjligt utifrån. tekniska förutsättningar för orten. Alla skolor/förskolor kommer att ha lokala nätverk, gemensamt e- postsystem för hela kommunen (GroupWise) samt tillgång till kommungemensamma system. Elever och personal kommer att ges förutsättningar att arbeta hemifrån och på distans och då med åtkomst till intranätet, filservrar, schemaoch frånvarohantering mm Alla nya dataarbetsplatser för barn/elever och personal skall utformas med hänsyn till ergonomiska rön., samt att en plan upprättas för att åtgärda befintliga arbetsplatser och som successivt verkställes. Medborgarportalen införande innebär en fortsatt utbyggnad av webbaserade lösningar ske för att öka möjligheten för föräldrar, elever och personal att utföra tjänster och aktiviteter via Internet i stället för att använda blanketter. 9

10 Lärplattformens införande kommer att innebära att föräldrar erbjudas möjlighet till elektronisk kommunikation med förskolan och skolan för att få möjlighet att delta i sitt/sina barns förskoleplaceringar och skolgång Gemensam IT-plattform grundskolor utbyggnadsmål (prövas årligen i samband med budgetberedning) För att uppnå en gemensam plattform och standard för alla förskolor/grundskolor skall en gemensam IT- plattform för BUF gälla för utrustning och datortäthet per skolenhet. Utifrån denna plattform, som finansieras av centrala medel finns möjlighet för skolorna att köpa till högre kvalitet av utrustning eller ökad datortäthet för att få en standardhöjning. Alla grundskolor garanteras då en viss kvalitetsnivå på IT-utrustningen. Gymnasieskolorna och komvux har en annan finansieringsform, där ITkostnaderna helt ingår i resp. skolas rambudget. Vid specialundervisning och vissa specialinriktningar, rekommenderas en högre datortäthet. För många av programmen inom gymnasieskolan krävs numera en bärbar dator till varje elev. För att gå ytterligare ett steg upptas inom planperioden ett utbyggnadsmål om en-dator-en-elev från åk 7-9, för samtliga gymnasieelever och till varje lärare som har uppnått nivå 3 i PIM-utbildningen. Målet är att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. En dator per elev kan ses som en demokratifråga för skolan. Det handlar om skolutveckling, demokrati och framtidsvisioner En bärbar dator per elev från åk 7-9 grundskolan och för samtliga elever i ungdomsgymnasiet En bärbar dator per lärare/pedagogisk personal och som har uppnått nivå 3 i PIM-utbildningen (Praktisk IT Mediautbildning) För F-6 är målet 5 elever per dator och klass För förskolan/fritidshem är målet - 1 datorer per avdelning som barndator Standarddator inom grundskolan är Stationär PC budget inom DAP Digital Arbetsplats Standarddator inom grundskolan är Bärbar PC budget inom DAP Digital Arbetsplats Utbyggnad av det digitala klassrummet inom grundskolan med en digital skrivtavla alt. smartboard/interaktiv whiteboard i varje klassrum 10

11 Färdighetsmål för elever Elever och pedagoger planerar tillsammans hur undervisningen skall genomföras och på vilka sätt som IT kan stödja inlärningen. Följande mål ska ses som ett mått på vilka färdigheter som eleven skall förvärva genom en sådan undervisning inte som särskilda mål i ett slags undervisning om IT Mål att uppfylla år 5 Eleven ska kunna öppna ett dokument, skriva, rätta, flytta, spara samt skriva ut en text och kunna infoga bilder i ett textdokumet Eleven skall kunna använda elektronisk kommunikation och e-post Eleven skal kunna skapa ett bildspel Eleven ska ha fått information om och ha diskuterat etik. Mål att uppfylla år 8 Elevens ska kunna söka, sålla, strukturera och sammanställa information från olika medier samt kunna kontrollera källan Eleven ska utifrån tidigare diskussioner om etik och moral ha inhämtat sådan information att de vet hur man bör uppträda i elektronisk kommunikation och andra sociala sammanhang Mål att uppfylla i gymnasiet Elever skall i åk 2 kunna använda och ha god förtrogenhet med typiska dataprogram inom valt studieprogram Eleverna skall ha erhållit en fördjupad kunskap i etik och användande av IT Elever skall efter avslutad gymnasieutbildning känna en trygghet vid användandet av olika IT relaterade hjälpmedel som finns inom de olika utbildningsmiljöerna AVSLUTNING Gotlands kommuns IT-strategi med mål och visioner för Barn- och utbildningsförvaltningen, syftar till att ytterligare förstärka användningen av IT i skolan och den skolutveckling som påbörjades genom Gott-IT-Land, KK-stiftelsens skolprojekt , ITiS (IT i Skolan) , PIM (Praktisk IT och Mediakunskap) , MERIT-projektet (Medborgarportal Effektivisering Rationalisering IT) samt övrig ITutveckling från förskola till vuxenutbildning. Det är viktigt för Gotlands kommun att ta tillvara effekten av dessa projekts utvecklingspotential och satsa vidare på den kraft och den lustfyllda inlärningen som IT-användningen i skolan ger. Peter Molin Skoldirektör Annika Landin IT-chef 11