Strategi för informations- och kommunikationsteknik (IKT)

Transkript

1 Avdelning eller enhet Handläggare Annika Landin Telefon +46 (0) E-post Diarienr xxxxxxxxx Datum (1) Tjänsteutlåtande Bilaga: utkast till IKT-strategi Strategi för informations- och kommunikationsteknik (IKT) Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att föra en fortsatt diskussion om utformningen av IKT-strategin. Bakgrund och ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag av Barn- och utbildningsnämnden att formulera en strategi för information- och kommunikationsteknik. IKT-strategin är avsedd att vara ett uttryck för BUN: s ambitioner och samtidigt vara en strategi för lärande med stöd av IKT i skolan. Ärendets beredning Utkast till strategin för IKT har arbetats fram i en särskild tillsatt arbetsgrupp med medlemmar från BUFs ordinarie IT-team, som består av IT-utvecklare och rektorer från grundskolan och särskolan. Medlemmarna i arbetsgruppen har arbetat genom nätverk, bl.a. ett nätverk där 10 medelstora kommuner ingår. Arbetsgruppen har också deltagit i mötesplatser både reella och virtuella, såsom konferenser, seminarier o digitala platser. Konsekvenser Utfört Ja Nej Ekonomiska konsekvenser: Ja Nej Barnkonskevenser: Ja X Nej Jämställdhetkonsekvenser: IKT kan bidra till att bryta normer om könsbunden kompetens och därmed bidra till en allmänt bredare kompetens hos eleverna. Den digitala kompetensen kan bredda pojkar och flickors digitala användningsområden och därmed ge jämnare förutsättningar och uppmuntran till ett icke könsbundet utbildningsval vid högre studier Handläggare Förvaltningschef Annika Landin Peter Molin

2 Förslag IKT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen, Gotlands kommun Mot nya visioner och mål Pedagogiska lärplattformar Digitala klassrum Sociala medier Ett till ett-projekt en dator en lärare Ett till ett-projekt en dator en elev Trådlösa nätverk i skolorna Bredbandsaccess till alla skolor Lärarfortbildning Ökad webbutveckling med interaktiva webbsidor Webbaserade program Mobil utrustning 1

3 INNEHÅLL Innehåll 2 Varför behövs en IKT-strategi 3 Varför IKT i skolan? 3 Digital kompetens på väg in i skolan 4 IKT-strategi Mål och Visioner 5 Tio punkter kring kommunens strategi 5 Våra ledstjärnor 5 Pedagogisk IKT-plattform 6 Ledning, ansvar och organisation 6 Skoldatatek 7 Pedagogen och kompetensutveckling 7 Lärplattformar/Skolportal 7 Sociala medier 8 Eleven och lärande 8 Eleven och lärande forts. 9 Utvecklingsdatorer 10 IKT-plattform undervisningen 10 Färdighetsmål för elever 11 Avslutning 11 2

4 Förord Denna IKT-strategi med Mål och Visioner är en revidering av tidigare upplaga. IKT införs som begrepp, det står för informations- och kommunikationsteknik, den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Strategin skall peka ut färdriktningen för Barn- och utbildningsförvaltningens arbete med IKT-frågor. En strategi för lärande med stöd av IKT i skolan. Denna handling kompletteras med ett policydokument Etiska regler för utbildningsnätet (omarbetat). I övrigt hänvisas till IT/IS- och telestrategi för Gotlands kommuns, Netikett - GKs regler för användning av IT- och Tele, samt GK Säkerhetspolicy. Denna handling har arbetats fram i en särskild tillsatt arbetsgrupp med medlemmar från BUFs ordinarie IT-team, som består av IT-utvecklare och rektorer från grundskolan och särskolan. Medlemmarna i arbetsgruppen har arbetat genom nätverk, bl.a. ett nätverk där 10 medelstora kommuner ingår. Arbetsgruppen har också deltagit mötesplatser både reella och virtuella, såsom konferenser, seminarier o digitala platser. Varför behövs en IKT-strategi? Varför skall skolan ha en IKT-strategi? Myndigheten för skolutveckling har arbetat fram en Strategi för IT i skolan som utgår från frågor som Vilka uppdrag och mål har vi med vårt arbete med IT i skolan? Hur kan målen nås? BUFs arbetsgrupp har i sitt arbete tagit stöd i Myndighetens Strategi för IT i skolan och lyft in deras mål i strategin. Arbetsgruppen har vidare utgått från gällande styrkort/skolplan och särskilt då skolplanens uppdrag att ge kunskaper och färdigheter i livslångt lärande Verksamheten med IKT skall i första hand vara till nytta och glädje för användarna. Varför IKT i skolan? Efter att de gotländska skolorna har arbetat med införande av IT i skolan under hela 1990-talet och 2000-talet krävs en pedagogisk reflexion om man har vunnit någonting i lärprocessen med att använda datorer i undervisningen och vad det har kostat. Utifrån enkätsvar av elever skolår 8 anser de att de största fördelarna med datorer i skolarbetet är att kunna söka information, att skolarbetet har blivit roligare, att man får tänka kritskt, att kunna maila till lärarna, snygg utskrift, stavningsprogram mm. Några andra skäl för IT i skolan har visat sig att IKT är ett stöd i lärprocessen, skolan måste förbereda eleverna för samhälle och arbetsliv, alternativa hjälpmedel för elever med behov av särskilt stöd. Forskning visar att IKT kan hjälpa elever att nå målen. KK-stiftelsen gjorde en undersökning förra året som visar att elevernas och lärarnas tilltro till IKTtekniken ökar hela tiden. 75 procent av eleverna tycker att de har stor nytta av IT i skolarbetet och 60 procent av lärarna anser att IT är ett bra pedagogiskt verktyg. Hur användandet av IKT påverkar lärprocessen finns det viss forskning kring men det behövs mer kunskap. För i stort sett alla elever är IKT en naturlig del i deras liv. Det handlar inte bara om teknik utan också som ett självklart verktyg för kommunikation och samhörighet. Det är viktigt att skolan förstår hur lärprocessen påverkas för den 3

5 generation som har fötts in i det informations- och kommunikationstekniska samhället. IKT har med andra ord kommit för att stanna i skolan. Digital kompetens på väg in i skolan Skolverket arbetar med att ta fram ett förslag på hur digital kompetens ska definieras. Verket samarbetar med KK-stiftelsen och Myndigheten för skolutveckling i denna fråga och de har bildat en projektgrupp. En beskrivning av digital kompetens ska kunna ligga till grund för hur den nya gymnasieutbildningen och grundskolan ska utformas i framtiden. Definitionen kommer också att påverka lärarutbildningen. I till exempel Norge har man hunnit längre, där är digital kompetens en av fyra basfärdigheter inom skolan, av samma vikt som att kunna läsa, skriva och räkna. Projektgruppen ska försöka konkretisera begreppet digital kompetens. Utgångspunkten är den definition som EU-kommissionen har tagit fram. Digital kompetens är ett viktigt begrepp som handlar om många olika saker. Allt ifrån att kunna hantera en dator eller en mobiltelefon och dess programvaror till att ha en kritisk och reflekterande attityd till IKT. Digital kompetens kommer förmodligen att skrivas in i styrdokumenten eftersom kompetensen är så specifik för olika ämnesområden. Inom samhällskunskap kan det handla om att utveckla ett källkritskt tänkande medan det i ett teknikämne kan innebära att lära sig ett program för att göra avancerade ritningar. Projektgruppen anser att digital kompetens? preciserat i styrdokument ger en tydlig antydan om hur lärarna ska arbeta med detta. Varför är det då så viktigt att barn och ungdomar garanteras denna kompetens i skolan? Digital kompetens kommer att ha betydelse för elevernas skolresultat. Både arbetslivet och högskolestudier förutsätter en digital kompetens. Det är också viktigt ur ett medborgerligt perspektiv eftersom allt fler av våra rättigheter och skyldigheter i samhället utförs med hjälp av digitala verktyg, till exempel bankärenden, söka arbete, kontakt med myndigheter och rösta i allmänna val. Digital kompetens är även en förutsättning för en ökad jämställdhet. Kompetensen ska bredda pojkar och flickors digitala användningsområden och därmed ge jämnare förutsättningar och uppmuntran till ett icke könsbundet utbildningsval vid högre studier Personuppgiftslagen, PuL Personuppgiftslagen, förkortat PuL, är en lag som speciellt handlar om vad man får och inte får lagra i datorerna, publicera på Internet eller skicka ut med e-post. Här sägs bland annat att man inte hur som helst får publicera personuppgifter om andra och inte utan deras tillstånd. Man får heller inte spara register med känsliga data om personer utan deras tillstånd eller sprida falska, nedsättande eller rasistiska uppgifter om personer eller grupper. Personuppgiftslagen trädde i kraft from 1 oktober, Mer information om PUL och vilka regler som gäller för vad, finns på Datainspektionens hemsida Ytterligare information om PUL, nätikettsregler och vilka lagar som gäller för Internet och vad som är tillåtet på skoldatanätet finns att läsa i Etiska regler för Gotlands utbildningsnät, se bilaga. 4

6 IKT-STRATEGI - MÅL OCH VISIONER Inledning Föreliggande IKT-strategi är avsedd att vara ett uttryck för BUN: s ambitioner och samtidigt vara en strategi för lärade med stöd av IKT i skolan. Barn och elever från förskolan t.o.m. grundskolan, benämns fortsättningsvis som elever, och verksamheten med ett gemensamt begrepp som undervisning. Planen skall ses i ett treårigt perspektiv och årligen prövas inom ramen för ordinarie budgetprocess. Tio punkter kring kommunens strategi för IKT i skolan Nationellt har det förts diskussioner till en checklista för kommuners strategi för lärande med stöd av IKT i skolan. Gotlands kommun ansluter sig i sin strategi till 10-punktslistan och utgår från att finansiering sker stegvis och kostnadsberäknas i anslutning till det årliga budgetarbetet. Följande tiopunktslista införs som modell att arbeta utifrån för att få en bredare ansats än tidigare; 1. Engagerade lärare/utvecklare, skolledare, IKT-utvecklare, IKTstrateger, och skolledning. 2. Plan förankrad i nämnden med pedagogstöd, pedagogisk/fortbildning, resurser och ledningsstöd 3. Kontinuerlig utbildning av lärare och skolledning, genom PIM och lärplattformar mm 4. Forum för kunskapsutveckling, delande av material och för erfarenhetsutbyte, både fysiska på skolan, i kommunen och virtuellt. 5. Digitala lärresurser, lätt tillgängliga, gärna redigerbara och anpassningsbara såsom införande av lärplattform, webbaserade program mm 6. Infrastruktur, utbyggnad av trådlöst nätverk och bredbandsaccess till alla skolor 7. Lärardatorer till alla lärare 8. Elevdatorer till alla elever 9. Klassrum med lämplig kombination av dator, projektor, högtalare och interaktiv skrivtavla. 10. Stimulans och belöningar (löner) vilka påverkas av engagemang i och bidrag till utvecklingsarbete med IKT. Våra ledstjärnor Huvudmålet är förstås alltid lärandet och tekniken ska ses som stödjande och som ett av flera redskap för att uppnå målen i utbildningen. Utvecklingen inom IKT-området ska lyftas fram och tas tillvara, så att barn och ungdomar som växer upp på Gotland får möjlighet att nyttja IKT i ett lärande sammanhang. Gotlands IKT-strategi för Barn- och utbildningsförvaltningen vilar på sju ledstjärnor som ska påverka elever och lärare vid användningen av IKT som ett pedagogiskt redskap IKT används för att höja kvaliteten i elevernas inlärning 5

7 IKT som pedagogiskt hjälpmedel ger tillsammans med utvecklingen av arbetsformer i skolan en utbildning där eleverna får en god beredskap inför framtiden. IKT inspirerar till att arbeta med projekt som leder fram till nya sätt att få kunskaper. IKT bidrar till att bevara lusten att lära genom att ge individen möjlighet att göra framsteg utifrån egna förutsättningar. IKT används för att bryta könsbunden kompetens och därmed bidra till en allmänt bredare kompetens hos eleverna. IKT används för att utveckla kreativitet och engagemang genom kontakter med omvärlden både lokalt och internationellt. Att utifrån IKT-strategin säkerhetsställa tillgänglighet, kvalitet och säkerhet inom Barn- och utbildningsförvaltningens samtliga kärnverksamheter Pedagogisk IKT-plattform Begreppet Pedagogisk IKT-plattform kommer förvaltningen att införa och arbeta utifrån. BUFs pedagogiska IKT-verksamhet utgår från skollag, skolplan, skolverkets inspektionsrapporter, myndigheters PM, SOU, statens förordningar mm. Det blir mer och mer tydligt från flera instanser att betona IKT som en förutsättning för utveckling. Ett exempel är EU s åtta nyckelkompetenser, där en är den digitala kompetensen Ytterligare ett exempel är utredningen om den nya lärarutbildningen där man föreslår ett obligatoriskt inslag av att utnyttja IKT i utbildningen. Framtidsutredningen beställd från Skolverket om Skola 24 pekar också på hur synen och uppfattningen angående användandet av IKT ändras i takt med nya media vanor tas in i skolan. BUFs ledning ansvarar för och beslutar om den pedagogiska IKT-utvecklingen inom undervisningen. BUFs programråd skall efter samråd unikt kunna besluta över vilka pedagogiska program undervisningen skall ha. Tekniken skall ha en stödjande roll och skapa förutsättningar för IKT-driften. Den pedagogiska IKT-plattformen skall ha högsta prioritet vad gäller IKTutvecklingen i undervisningsområdet. Den pedagogiska plattformen kommer att byggas ut under planperioden med lärplattformar, digitala klassrum, trådlösa nätverk i skolorna, bärbara datorer till lärare och elever, ökad webbutveckling med interaktiva webbsidor, webbaserade program, digitalt nätverkande och annan mobil utrustning. Ledning, ansvar och organisation Barn- och utbildningsförvaltningens centrala IKT-organisation har i sin roll som samordnare och stödjare, när det gäller IKT, att verka för att ge skolan de bästa förutsättningar för att bedriva sin undervisning. Barn- och utbildningsförvaltningens IKT-organisation har en strategi- och beställarroll. Med anledning av kommunens samlade IT-organisation med en central utförarenhet (ITT-centrum) och mot bakgrund av Barn- och utbildningsnämndens antagna IKT-strategi/plan är ledningen för IKT inom skolan organiserad på följande sätt; Rektor har ansvaret för IKT-frågorna, liksom all övrig pedagogisk verksamhet i skolorna, och IKT-utvecklarna samordnar det praktiska IKT-arbetet i skolområdet. På de enskilda skolorna finns också IKT-ansvariga utsedda (särskilt uppdrag). IKT-ansvaret följs upp av nätverksträffar och möte på olika nivåer inom förvaltningen. 6

8 Skoldatatek Förvaltningen har under år 2009 att startat upp ett skoldatatek för gotländska barn och ungdomar. Skoldatatekets syfte är i första hand att medverka till att stimulera och utveckla inkluderande lösningar för barn och elever i behov av särskilt stöd. Vidare att ge personalen en fördjupad specialpedagogisk kompetens om hur man med hjälp av IKT kan skapa stimulerande lärsituationer för barn och elever i behov av särskilt stöd samt hur datorn kan användas som ett integrerat verktyg i lärandet mm. Skoldatateket är en levande resurs för hela verksamheten, specialpedagogerna engageras direkt i Skoldatateket. BUFs IKT-utvecklare knyts också till Skoldatateket. Verksamheten utvecklas successivt, med kompetensinsatser och utprövning av olika program och andra tillbehör. I första hand är verksamheten till för pedagogerna, men förhoppningsvis kan Skoldatateket komma att vara tillgänglig även för elever och föräldrar. Pedagogen och kompetensutveckling Lärarna är nyckelpersoner för elevens lärande. Allt viktigare blir kompetensutveckling av lärare och ökat IKT-stöd. Fortbildningsstödet gällande användning av IKT-stöd blir en allt viktigare del i kompetensutvecklingen. Fortsatta insatser med PIM utbildning (Praktisk IT och Mediautbildning) och även After PIM är en strategisk nyckelfråga. Alla lärare måste också ges förutsättningar för att kunna arbeta med IKT, t.ex. utrustas med bärbara datorer och få välutrustade arbetsplatser på skolorna. Inom planperioden kommer lärare, skolledare och administrativ personal att få tillgång till verktyg och arenor genom införande av lärplattform/skolportal som kommer att underlätta deras arbete vad beträffar kommunikation och administration. Detta kommer att ge ledningen förutsättningar för att kunna genomföra sitt uppdrag samtidigt som personalens inflytande och delaktighet kommer att öka. Lärplattformar/Skolportal Lärplattformar eller skolportal är olika benämningar för digitala och datorbaserade informationssystem. Förändrade betygssystem såsom införande av betyg i uppförande och ordning och ändringar i grundskoleförordningen som krav på skriftliga omdömen till alla elever i alla ämnen från åk 1-9, införande av IUP (individuella utvecklingsplaner) och åtgärdsprogram mm ställer nya krav på ett digitalt kommunikationsverktyg. Under innevarande år har förvaltningen köpt in en lärplattform (SchoolSoft) och införandearbetet är igång. Med lärplattformar menas virtuella miljöer som lärare, elever, skolledare och administrativ personal har tillgång till. I denna lärplattform, som nu är SchoolSoft kan användarna publicera dokument, spara filer, kommunicera, handleda, finna information som schema, klass-/grupplistor, styrdokument, protokoll mm. Elevadministrativa systemen med KIR (kommuninnevånareregister) blir födande system till lärplattformen och filöverföring sker mellan systemen. Lärarna kommer att arbeta mot följande mål under planperioden. Personalen ges möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling inom området IKT och lärande och som årligen revideras i förvaltningens kompetensutvecklingsplan 7

9 Internetbaserade systemlösningar som SchoolSoft skall användas för att utveckla en virtuell lärmiljö, som förenklar lärarnas administration och förstärker kommunikation mellan förskola/skola och hem, samt knyter ihop den pedagogiska och den administrativa verksamheten Personalen skall ges en beredskap att genomföra etiska diskussioner och för pedagoger gäller särskilt att leda utbildningen så att etiska regler följs. Sociala medier Alt. Community är samlingsnamn för Internetbaserade tjänster där användaren på olika sätt knyter kontakt med andra användare och har ett socialt utbyte i form av åsikter, kommentarer meddelanden och bilder. De senaste åren har dessa s.k. sociala medier på Internet exploderat som bygger på web 2.0 teknologi. Exempel på dessa är Lunarstorm, Blogg, Twitter, Youtube, Flickr och Facebook, som dagligen besöks av miljontals ungdomar som chattar och bloggar med kompisar och har en stor del av sitt sociala nätverk på de här sajterna. De kan också komma åt dem via sina mobiltelefoner. Facebook Vänner som bildar nätverk med varandra. I nätverken delas sedan bilder, länkar, kommentarer mm. 350 milj. användare varav 3,3 miljoner i Sverige Twitter Mikroblogg där användare lägger ut korta textinlägg max 40 tecken och där man kan bevaka och följa andras uppdateringar. Länkar till artiklar, klipp, bilder och annat. 5 miljoner användare varav i Sverige. LunaStorm Europas första digitala nätmötesplats. Har varit Sveriges största webbcommunity och en av landets mest besökta webbplatser. Användaren är till största delen ungdomar. Ungdomarna chattar och bloggar med varandra. Har ca 1.2 milj. medlemmar och ca en halv miljoner besökare/vecka. Youtube Webbplats där användare kan lägga ut videoklipp. Köptes in av Google. Klippen kan länkas, bäddas in och skickas nu runt på Facebook, Twitter och Flickr. Flickr Webbplats för uppladdning av digitala bilder och videofilmer för både företag och privatpersoner. Även ett forum för kommentarer och diskussionsgrupper. Blogg Dagbok på nätet. Användaren skriver egna inlägg, men kan också läsa och kommentera andras, samt lägga upp bilder. Eleven och lärande För eleverna har IKT en enorm betydelse. De skall ut i världen och IKTutvecklingen kommer förmodligen ej att stanna av. En av skolans uppgifter är att förbereda eleverna inför det kommande arbetslivet. Utanför alla beslut om skolreformer och läroplansrevisioner ligger i grunden en förändrad förutsättning för lärande, undervisning och utbildning. Aktuell skolforskning om IKT pekar på att ur elevperspektiv är dess komponenter lågt räknat bara tre datorn, mobiltelefonen och Internet. Med dessa redskap blir görandet en del av lärandet. Elevernas lärmiljöer och sociala miljöer förändras snabbt. Internet, sociala medier, TV och underhållningsindustrin får en långt mer betydelse i dag än för bara några år 8

10 sedan. Strategispel ger elever mer förståelse av samhällsprocesser, stadsbyggnad och konflikthantering än någon lärobok kan ge. FirstClass Web 2.0 handlar om att informationen skapas av användarna, inte av webbpublicister. Den kommunikation och samverkan som uppstår i sociala medier är engagerande och bidrar till lärandet. FirstClass har med E-learning 2.0 applikationer i sin nya miljö utvecklat web 2.0 teknologin till att bli en lärande miljö. Där används bloggar, wikis, diskussionsforum, personliga profiler, sökverktyg, sociala bokmärken, dokument- hantering mm. E-post, kommunikation via e-post minskar särskilt i den unga generationen. E-post kan vara ett bra verktyg för att kommunicera 1-1 men det är ett mindre bra verktyg för att samarbeta i grupp. Lärplattformens meddelandefunktion kommer att ersätta e-postkonton för elever. Särskilda insatser skall göras för elever i behov av särskilt stöd för att stimulera elever och personal till en ökad användning av IKT som redskap för inlärning och som kompensatoriskt hjälpmedel. Informationskompetens, IKT används för att eleverna ska utveckla en informationskompetens som innebär att de kan hitta information i olika källor och genom ett källkritiskt förhållningssätt avgöra om man kan lita på innehållet. Etiskt filter. Skolan skall arbeta med att utveckla det personliga ansvaret och det egna etiska filtret hos varje individ för att få eleverna att avstå från att besöka oönskade webbplatser och för att få eleverna att utveckla den nödvändiga beredskapen och medvetenheten i ett längre perspektiv än vad tekniska filter och censur kan ge. Kränkningar på Internet. Yngre barn och elever skyddas från Internets mörka sidor dvs. de sidor vars innehåll kränker våra gemensamma värderingar (exempelvis pornografi, narkotika och främlingsfientlighet) genom att alltid ha tillgång till etiskt ledarskap, en vuxen vägvisare, alternativt surfa på kända webbplatser Mentala filter. Äldre elever med hjälp av etiska regler och vuxna vägvisare bygger upp mentala filter för att utveckla den nödvändiga beredskapen och medvetenheten för att avstå trots att det finns möjlig tillgång till Internets avigsidor. Vidare ska varje enskild individ utveckla det personliga etiska ansvaret genom samtal mellan elever och vuxna. 9

11 Utvecklingsdatorer Från undervisnings synpunkt är det av yttersta vikt att specialdatorerna, ex datorer för barn med behov av särskilt stöd, barndatorerna på förskolorna, samt vissa andra undervisningsdatorer körs som utvecklingsdatorer med möjlighet för viss skolpersonal att administrera. Viktigt för BUF blir att arbeta genom sitt eget Programråd, så att rektorer får fortsatt ansvar för utbildningsprogrammen. Undervisningsprogrammen är att betraktas som läromedel och som pedagogiken skall styra över. BUF kommer att ha kvar ansvaret för tillämpning av IKT och systemförvaltning. Inom planperioden kommer projektet och övriga teknikinsatser att få följande effekter på skolans teknikplattform. IKT-plattform undervisningen (prövas årligen i samband med budgetberedning) För att uppnå en gemensam plattform och standard för alla förskolor/grundskolor skall en gemensam IKT- plattform för BUF gälla för utrustning och datortäthet per skolenhet. Utifrån denna plattform, finns möjlighet för skolorna att köpa till högre kvalitet av utrustning eller ökad datortäthet för att få en standardhöjning. Alla grundskolor garanteras då en viss kvalitetsnivå på IKT-utrustningen. Vid specialundervisning och vissa specialinriktningar, rekommenderas en högre datortäthet. För att utveckla skolan och följa med i den nationella utvecklingen lyfts ett utbyggnadsmål om en dator till varje lärare och en-dator-en-elev från åk 7-9 upp. Målet är att öka lusten att lära hos såväl elever som pedagoger samt öka elevernas måluppfyllelse och resultat. En dator per elev kan ses som en demokratifråga för skolan. Det handlar om skolutveckling, demokrati och framtidsvisioner En bärbar dator per lärare/pedagogisk personal En bärbar dator per elev från åk 7-9 i grundskolan För F-6 är målet 3 elever per dator och klass För förskolan/fritidshem är målet - 1 datorer per avdelning som barndator Trådlösa nät byggs ut i skolorna Bredbandsaccess till alla skolor Dataarbetsplatserna skall utformas med hänsyn till ergonomiska rön Digitala klassrum. Utbyggnad av det digitala klassrummet inom grundskolan med en digital skrivtavla alternativt smartboard/interaktiv whiteboard i varje klassrum Sociala medier. Ökad användning av sociala medier inom hela skolområdet. Ökad satsning på lärarfortbildning inom PIM, lärplattformar och After PIM. Utreda outsourcing av utbildningsnätet, utbildningsdatorerna, skolservrar med tillhörande supporttjänster 10

12 Färdighetsmål för elever Elever och pedagoger planerar tillsammans hur undervisningen skall genomföras och på vilka sätt som IKT kan stödja inlärningen. Följande mål ska ses som ett mått på vilka färdigheter som eleven skall förvärva genom en sådan undervisning inte som särskilda mål i en slags undervisning om IKT Mål att uppfylla år 5 Eleven ska kunna öppna ett dokument, skriva, rätta, flytta, spara samt skriva ut en text och kunna infoga bilder i ett textdokumet Eleven skall kunna använda elektronisk kommunikation och e-post Eleven skal kunna skapa ett bildspel Eleven ska ha fått information om och ha diskuterat etik. Mål att uppfylla år 8 Elevens ska kunna söka, sålla, strukturera och sammanställa information från olika medier samt kunna kontrollera källan Eleven ska utifrån tidigare diskussioner om etik och moral ha inhämtat information i en sådan utsträckning att de vet hur man bör uppträda i elektronisk kommunikation och andra sociala sammanhang AVSLUTNING Gotlands kommuns IKT-strategi med mål och visioner för Barn- och utbildningsförvaltningen, syftar till att ytterligare förstärka användningen av IKT i skolan och den skolutveckling som påbörjades genom Gott-IT-Land, KK-stiftelsens skolprojekt , ITiS (IT i Skolan) , PIM (Praktisk IT och Mediakunskap) , samt övrig ITutveckling inom utbildningen. Det är viktigt för Gotlands kommun att ta tillvara effekten av dessa projekts utvecklingspotential och satsa vidare på den kraft och den lustfyllda inlärningen som IKT-användningen i skolan ger. Peter Molin Skoldirektör Annika Landin IKT-chef 11