Risk Consulting. Riskhanteringstjänster och försäkringsverksamhet i Kina. Dags för en turnaround

Transkript

1 Risk Consulting I F S R I S K M A N A G E M E N T J O U R N A L 2 / Riskhanteringstjänster och försäkringsverksamhet i Kina Dags för en turnaround

2 Innehåll Ledare Dags för en TURNAROUND På det klara med transportriskerna 12 Vattenkvaliteten i Finland risker och ansvar 20 Försäkringsmarknaden står inför stora utmaningar: höjda premier att vänta Riskhanteringstjänster och försäkringsverksamhet i Kina Statistik över storskador på turbiner och generatorer På det klara med transportriskerna Ambitiöst riskhanteringsprojekt slutfördes på SCA:s förpackningsfabrik i Italien Europeiska miljödirektivet (2004/35/CE) och försäkringslösningar Hantering av risker vid tjänsteresor 27 Hvordan innfri forventningen om stabil og høy vannkvalitet? Vattenkvaliteten i Finland risker och ansvar Personrisker en relevant del av företagets riskhantering Goda resultat genom långsiktigt säkerhetsarbete Hantering av risker vid tjänsteresor Aktuellt på If Utnämningar Många aktörer på försäkringsmarknaden upplever idag någonting man kunde kalla för den perfekta stormen. Försäkringsbolagen står inför en kraftig ökning av mängden storskador, en märkbar inflationsökning och dystra avkastningar på kapitalmarknaderna. Samtidigt befinner sig mäklare, speciellt i de nordiska länderna, inför allvarliga lönsamhetsfrågor efter att ha drabbats av lägre provisioner och en kontinuerligt hög löneinflation. Slutligen, många av våra kunder står inför en ökad mängd risker inom sin affärsverksamhet. Inom den globala ekonomin har det blivit allt svårare att hålla kontroll på ett växande hot om avbrott i verksamheten samt ett ökat antal invecklade externa och interna beroendeförhållanden. Idag kan även ringa händelser bli allvarliga då affärsmiljöerna och kapitalmarknaderna reagerar kraftigt på alla negativa nyheter från vilket företag som helst. Under de senaste åren har konkurrensen på försäkringsmarknaden varit skarp. Detta har resulterat i att försäkringspremierna i många fall sjunkit så att de inte längre täcker driftskostnaderna. Ett flertal försäkringsbolag har redan upplevt effekterna av detta. Den färska upptrappningen av krisen på kapitalmarknaderna, och framför allt AIG:s dramatiska utveckling, tyder på att vi nu troligen nått bottnen i kretsloppet och att försäkringspremienivåerna kommer att stiga generellt. Så nu är det dags att igen återgå till grunderna. För försäkringsbolag innebär detta en ökad fokusering på teckningsdisciplin, skadeförebyggning och det tekniska resultatet framom resultatet av investeringar. För försäkringsmäklare gäller det att i högre grad fokusera på mervärdestjänster och på att säkerställa ett passande och tillmötesgående skydd för kunderna. Individuella företag bör i högre grad fokusera på att skaffa ett långsiktigt skydd för sina tillgångar och sin affärsverksamhet genom att reducera riskfaktorerna. En sak är helt säker det finns ett tydligt värde i att fokusera på sin kärnverksamhet, dvs. att fokusera på produkter och lösningar som man känner till väl. If:s skadeförsäkringsstrategi om rent spel visar sin styrka i dessa tider. Strategin går ut på att vi fortsätter att erbjuda våra kunder långfristig kapacitet och god service, baserade på vår kompetens i att prissätta riskerna rätt, kombinerade med vår ekonomiska styrka, konservativa placeringsstrategi och mångsidiga försäkringsportfölj. En väsentlig fråga återstår dock med tanke på den färska utvecklingen inom kapital- och försäkringsmarknaderna: Hur kunde vi alla tillsammans försäkringsbolag, mäklare och företag minska på den komplexitet och de ömsesidiga beroendeförhållanden som råder inom branschen idag så att försäkringsmarknaden kunde bli robustare inför framtida ekonomiska kriser? Morten Thorsrud Utgivare If Ängsporten 4, Esbo FIN IF industrial Chefredaktör Juha Ettala Redaktionsråd Olav Breen Ken Henningson Lars von Hertzen Harry Nordqvist Inkeri Salin Anna Maria Vähäkuopus Produktion Markkinointiviestintä Dialogi Oy Tryckeri Wellprint Oy Adressändringar inkeri.salin@if.fi Risk Consulting utkommer även på engelska och på finska. ISSN Omslagsbild Kuvapörssi Oy / Jupiterimages IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008

3 Försäkringsmarknaden står inför stora utmaningar: höjda premier att vänta Försäkringsindustrin står inför tuffa utmaningar i sin roll att försäkra stora företagsrisker. Efter fyra år av fallande premienivåer och en negativ storskadeutveckling i kombination med kollaps på den globala kapitalmarknaden är utmaningen för närvarande rentav större än normalt. Denna ogynnsamma utveckling har blivit tydlig i försäkringsindustrin som sannolikt kommer att bemöta utvecklingen med höjda premienivåer. De senaste sex månaderna har vi redan sett fler signaler på en hårdnande marknad. Mot bakgrund av rådande turbulens på kredit- och kapitalmarknaden förväntas också marknaden att hårdna som en direkt effekt av minskad försäkringskapacitet globalt. Som en följd av allt detta förväntar vi att marknaden kommer att hårdna och cykeln vända redan i samband med förnyelserna i januari Kostnaden för storskador har ökat under de senaste tre åren. I Finland har utbetalningen av försäkringsersättning för bränder legat relativt konstant runt 110 miljoner euro per år sedan Sedan 2005 har det dock skett en kraftig ökning, för att 2007 uppgå till nästan 200 miljoner euro. En liknande utveckling har skett i Norge, där vi har kunnat se en tydlig ökning av egendomsskador inom företagssegmentet sedan Fram till 2007 drevs den negativa trenden främst av en ökning av storleken på skadorna, då antalet skador förblev relativt stabilt. Under den första halvan av 2008 har vi dock noterat en ökning av både storleken på genomsnittsskadan, såväl som av skadefrekvensen inom den norska företagsmarknaden. Globalt sett så kan vi se samma trend, med en kraftig ökning de senaste åren, avseende katastrofer förorsakade av mänsklig påverkan. Dessutom har de rena naturkatastroferna ökat stadigt sedan talet, både i termer av antalet skador och avseende försäkringsbelopp fungerade orkanen Cathrina som en tragisk påminnelse om de potentiella effekter vi står inför, sett från ett försäkringsperspektiv. I tillägg till den generellt negativa utvecklingen, så verkar 2008 vara ett ovanligt dåligt år, beträffande kostnader per egendomsskada. Enligt data sammanställd av The Insurance Insider, uppgick kostnaderna för de globala storskadorna, överstigande 50 miljoner US-dollar, till över sex miljarder US-dollar. Detta gör det första kvartalet 2008 till det mest kostsamma kvartalet efter World Trade Center-attacken under tredje kvartalet Den ogynnsamma skadeutvecklingen har till stor del drivits av väsentligt högre avbrottsskador. Storskadorna har varit koncentrerade till gruv-, energi- och stålindustrin, där höga råvarupriser fått en direkt effekt på skadekostnaden avseende avbrottsskydd. Dessutom ökar avbrottsexponeringen på grund av nätverksberoendet i den globala ekonomin. Externa risker har blivit svårare att kontrollera på en global nivå. I synnerhet har många internationella företag lagt ut delar av sin egen produktion och processer på entreprenad och på så sätt skapat strategiska samarbeten med leverantörer. Detta har tydligt förändrat riskprofilen på internationella företag och förändringen har olyckligtvis verifierats i den senaste skadestatistiken. Förutom den negativa storskadeutvecklingen och den dramatiska situationen på kapitalmarknaden, så ökar oron bland försäkringsgivare för inflationsutvecklingen och framtida räntenivåer, i synnerhet beträffande long tail -affär. Eftersom vi idag ser en ogynnsam utveckling av de flesta finansiella drivkrafter för en försäkringsgivare, förväntar vi oss en snabb reaktion från försäkringsmarknaden. Många aktörer med försämrat investeringsresultat kommer med stor sannolikhet att höja disciplinen i sin underwriting. Prishöjningar är därmed det enda rationella att förvänta sig på försäkringsmarknaden. Det mest troliga är att justeringarna kommer att variera mellan såväl produkter, branscher som mellan individuella kunder. Företag med höga storskadeexponeringar eller verksamhet inom råvaruindustrin kommer sannolikt att uppleva prishöjningar på marknaden. POUL STEFFENSEN poul.steffensen@if.dk JUHA ETTALA juha.ettala@if.fi Finska brandskador, försäkringsersättning Källa: Federation of Finnish Financial Services. Indexerat till 2006 Norska brandskador, försäkringsersättning Källa: FNH, skadeförsäkringsstatistik 2007 Egendoms- och avbrottsskador, överstigande 50 miljoner USD, första kvartalet 2008 Tid Skada Milj. USD Januari februari Översvämning i gruva 1600* Prisutveckling för råolja på den globala marknaden Källa: SCS. Byggnadsprisindex, BPI, för Sverige. Prisutveckling för nybyggnation, justerat för skillnader i kvalitet och geografiskt läge. 4 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/ Bild 1., miljoner Bild NOK, miljoner Bild 3. Försäkringsersättning, MNOK Antal skador Antal skador Januari Avbrottsskada 700 Januari Ras i kolgruva 500* Februari Gruvmaskinskada 500 Januari Explosion i stålfabrik 500 Februari Explosion/eldsvåda i oljeraffinaderi 400 Februari Eldsvåda/explosion i fabrik 380 Mars Lagerbrand 200 Januari Översvämning och eldsvåda i gruva 250* Januari Explosion i kolgruva 140 Februari Eldsvåda på marknad 140 Januari Översvämning i gruva 160 Februari Explosion i pumpstation för naturgas (cyklon) 125 Februari Jordbävning i guldgruva 120 Mars Eldsvåda/explosion i köttpackeri 100 Januari Eldsvåda i hotell 100 Januari Eldsvåda i livsmedelsfabrik 100 Februari Översvämning i gruva 100 Januari Eldsvåda i sjukhus *) Högst Bild 4. Katastrofer, mänsklig påverkan / Naturkatastrofer Antal händelser Prisutveckling för utvalda material på den Index: 1990=100 svenska marknaden USD/fat Index: 1989= Katastrofer, mänsklig påverkan Bild Byggbetong Järn, stål, ferroföreningar Koppar Bild 6. Bild 7. Källa: SCB, Producentprisindex, PPI Naturkatastrofer Källa: Swiss Re Sigma 1/ Prisutveckling för nybyggnation Källa: Konjunkturinstitutet Hög- och radhus Enfamiljshus Konsumentprisindex

4 KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES Riskhanteringstjänster och försäkringsverksamhet i till 2004 innan Kina (i teorin) uppfyllde Världshandelsorganisationen WTO:s anslutningsvillkor gällande försäkringsbranschen. I sin nuvarande form har försäkringsmarknaden i Kina fungerat endast cirka tio år. I Kina finns cirka 100 verksamma försäkringsbolag. De kinesiska försäkringsbolagen har en dominerande ställning på marknaden: de tre största kinesiska försäkringsbolagen (PICC, China Pacific och Ping An) kontrollerar en marknadsandel på över 70 procent. Den återstående delen av marknaden är rätt splittrad och många försäkringsbolag fokuserar på regional verksamhet. I dagens läge är antalet utländska bolag på marknakina Ett bolag som planerar att etablera sig på marknaden i Kina bör vara väl förberett. Förutom en tillräcklig kännedom om den lokala affärskulturen är en god riskhantering en av grundförutsättningarna för framgång. Ett ändamålsenligt försäkringsskydd utgör i sin tur en viktig del av en fungerande riskhantering. Under de senaste 25 åren har den ekonomiska tillväxten i Kina varit enorm. Landets bruttonationalprodukt har ökat med cirka tio procent om året och 2007 uppgick BNP till ett nominellt värde av miljarder US-dollar. För närvarande är Kina världens fjärde största ekonomi genast efter USA, Japan och Tyskland. Den svindlande ekonomiska tillväxten och de möjligheter som därmed öppnats har också lockat många nordiska bolag till Kina. Nu verkar cirka 400 svenska, 300 danska, 200 finska och 200 norska bolag i landet och många av dessa företag har också produktion i Kina. Exempelvis har ungefär hälften av de finska bolagen med verksamhet i Kina också lokal produktion i landet. Försäkring i Kina Även om försäkringsmarknaden i Kina expanderar dynamiskt, är den ännu relativt outvecklad. Under fanns i Kina praktiskt taget ingen försäkringsverksamhet alls. Försäkringsbranschen började gå framåt först år 1978, då Kina återgrundade det första nationella försäkringsbolaget PICC (People s Insurance Company of China), som under många år innehade monopolställning inom branschen. För utländska försäkrare började marknaden öppna sig efter hand från år Det dröjde emellertid ända 6 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 7

5 den i Kina mycket få. Exempelvis utgör de utländska skadeförsäkringsbolagens sammanlagda marknadsandel endast cirka en procent. Den kinesiska försäkringsmarknaden har många särdrag som påverkar försäkringsbolagens verksamhet. Försäkringsverksamheten har t.ex. avsevärt begränsats genom olika bestämmelser. Bland annat får försäkringar inte tecknas i försäkringsbolag som saknar koncession i Kina. Om ett företag som behöver försäkring har registrerats på Kinas fastland och vill försäkra sina risker i Kina (inte i Hongkong eller Macao), måste försäkringen tecknas i ett sådant försäkringsbolag som har koncession att bedriva försäkringsverksamhet på fastlandet. Det enda undantaget från regeln gäller internationella sjötransporter. En del av de utländska försäkringsbolagen har grundat filialer, som har koncession att verka i Kina. Koncessionerna gäller emellertid ofta endast i en viss stad, och försäkringsbolagen får inte täcka risker utanför det område som fastställts för bolaget i fråga. Det är emellertid möjligt att kundens verksamhet och egendom i Kina inte är belägen i just den aktuella staden. Sedan 2004 har utländska försäkringsbolag i princip tillåtits att ingå s.k. masteravtal som täcker omfattande risker utan geografiska begränsningar. Det har emellertid framgått att praxisen inte är konsekvent, eftersom staten prioriterar inhemska försäkringsbolag på bekostnad av de utländska bolagen. Detta i sin tur försvårar de utländska bolagens möjligheter att expandera geografiskt och idka verksamhet som spänner över hela landet. De utländska försäkringsbolagen får inte heller bevilja obligatorisk försäkring såsom trafikförsäkring. Eftersom Kina är till sin yta mycket stort, kan affärskulturen och sederna variera även mycket på olika håll, i synnerhet när man rör sig från norr till söder eller från mer utvecklade områden till mindre utvecklade regioner. På grund av landets omfattning växlar riskerna för naturkatastrofer också i de olika delarna av landet. Därför är det viktigt att man inom riskhanteringen har tillgång till lokal kompetens vid riskbedömningen. Bristen på yrkeskunnig personal i försäkringsbolagen och bland försäkringsombuden är ett stort problem i Kina. De lokala försäkringsbolagen är inte nödvändigtvis vana att ha att göra med internationella företag och det finns inte heller alltid tillgång till personal som behärskar engelska. Man måste också komma ihåg betydelsen av god guanxi, dvs. personliga kontakter eller nätverk, vid hanteringen av försäkringar. I synnerhet vid förhandlingar och skadereglering är guanxinätverket av stor betydelse. För att få professionell service i Kina förutsätts goda kontakter och gedigen kännedom om försäkringsbranschen i landet. If i Kina If har betjänat sina kunder i Kina redan i 25 års tid tillsammans med sina kinesiska samarbetspartners. I dagens läge ansvarar If i Kina för försäkringarna för sammanlagt 80 nordiska och andra bolag. If har mångårig erfarenhet av egendoms-, ansvars- och sjöförsäkringar med ett mycket omfattande produktutbud. Dessutom har If nyligen börjat erbjuda If har satsat särskilt på att skapa ett gediget nätverk av samarbetspartners med de kinesiska försäkringsbolagen. reseförsäkringar tillsammans med sin kinesiska samarbetspartner China Pacific. Ifs strategi är ett erbjuda sina kunder högklassig betjäning enligt nordiska mått. Därför väljer If sina samarbetspartners med omsorg och samarbetar mycket intensivt med dem. Eftersom tillhandahållandet av försäkringar i Kina förutsätter lokal koncession och de utländska försäkrarnas verksamhet fortfarande är reglerad, har If satsat särskilt på att skapa ett gediget nätverk av samarbetspartners med de kinesiska försäkringsbolagen. Med sina kinesiska partners kan If erbjuda sina kunder att brett utbud försäkringar över hela Kina. De kinesiska kompanjonerna kan i sin tur erbjuda kunderna lokala försäkringsavtal samt skaderegleringstjänster och andra tjänster enligt internationell servicestandard. I de övriga tjänsterna ingår förmedling av lokalkännedom om olika områden av Kina som kan utnyttjas vid riskhanteringen. I modellen för Ifs försäkringsverksamhet i Kina är parterna kunden, (internationell mäklare), If som internationell försäkringsgivare, den kinesiska samarbetspartnern, (kinesisk mäklare) samt kundens kinesiska dotterbolag. Kunden ingår avtal om ett internationellt försäkringsprogram med If. Därefter säkerställer If att kunden får det försäkringsskydd som avtalats. Eftersom många parter är inblandade, är ett smidigt samarbete av största vikt. Ifs internationella nätverk sköts av 50 experter för att säkerställa en professionell verksamhet och ett klanderfritt samarbete mellan parterna. Samarbetspartners De viktigaste kompanjonerna i Ifs samarbetsnätverk i Kina är för närvarande landets näst största försäkringsbolag China Pacific P&C och landets tredje största försäkringsbolag Ping An P&C. År 2007 var China Pacifics premieinkomst 3,1 miljarder US-dollar och Ping Ans 2,9 miljarder US-dollar. China Pacific, som har sitt huvudkontor i Shanghai, och Ping An, vars huvudplats är belägen i Shenzhen nära Hongkong, har över filialer runt om i Kina. Båda bolagen har ett internationellt grepp om affärsverksamheten samt erfarenhet av att arbeta med internationella kunder. Ifs samarbete med både China Pacific och Ping An har varit stabilt och långvarigt. I båda partnerbolagen har man också bildat engelskspråkiga team som koncentrerar sig på Ifs affärsverksamhet. Affärsdirektör Jiang Lihua från China Pacific och chefen för Ifs affärsteam värderar samarbetet med If högt. För China Pacific har betydelsen av samarbetet med If ökat och vi bildade nyligen ett särskilt If-affärsteam på kontoret i Suzhou. Medlemmarna i vårt If-team är verkligen effektiva och engagerade yrkesmän. År 2006 premierades teamet för sina finanstjänster på nationell nivå och år 2007 belönades teamet på provinsnivå. Samarbetet mellan If och China Pacific har intensifierats och vårt mål är att erbjuda bättre service till våra gemensamma kunder, berättar Jiang Lihua. Tack vare det intensiva nätverkssamarbetet får Ifs kunder bästa möjliga service på marknaden i Kina. If erbjuder mer KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES Utöver de försäkringstjänster som erbjuds inom ramen för partnersamarbetet erbjuder If också direkta riskhanteringstjänster i Kina. Tjänsterna utgör en del av ett internationellt riskhanteringsprogram, som anpassas utifrån behoven hos respektive kund. Ifs riskhanteringsorganisation sysselsätter 45 experter som med hjälp av samarbetspartnernas lokalkännedom gör riskkartläggningar och besöker kunderna i samband med det skadeförebyggande arbetet i Kina. Riskhanteringstjänsterna omfattar risker i anslutning till egendoms-, transport-, ansvars- och reseförsäkring. Ifs erfarna riskingenjörer är väl förtrogna med såväl riskerna inom kundernas branscher som de särskilda risker som är förknippade med Kina. Som en viktig del av vår service ingår regelbundna besök i kundernas lokaler i samband med det skadeförebyggande arbetet. Exempelvis gör vi inom ramen för egendomsrisker varje år ett tjugotal besök till kundernas viktigaste fabriker i Kina, berättar direktören för Ifs riskhanteringstjänster i Finland Jukka Forssen. Den enorma marknaden i Kina moderniseras i rask takt. Marknaden avregleras och i landet genomförs omfattande infrastrukturreformer. Kinas interna marknad rymmer likaså oändliga möjligheter. I Kina finns dessutom rikligt med naturtillgångar. Allt detta innebär en stor tillväxtpotential för de nordiska bolagen också i framtiden. Det finns emellertid skäl att komma ihåg att affärsverksamheten i Kina är förknippad med många hot och risker. If följer aktivt upp utvecklingen på marknaden och sina kunders affärsverksamhet i Kina. På detta sätt hjälper If sina kunder att minimera riskerna och kan erbjuda ett omfattande utbud av experttjänster samt försäkringslösningar för riskhantering. Jyri Kärkkäinen Jyri.Karkkainen@if.fi Shelley Gao shelley.gao@if.fi Kina Yta: kvadratkilometer Invånarantal: 1,3 miljarder (uppskattning 2007) De största städerna: Peking 17,4 miljoner, Shanghai 12,8 miljoner, Shenyang 4,9 miljoner. I invånarantalet ingår endast befolkningen i städernas centrum (uppskattning år 2003 enligt FN). Officiellt språk: Putonghua (baserar sig på dialekten i området av Peking, s.k. mandarin), dessutom talas bl.a. kantonesiska, olika dialekter och etniska språk. Naturtillgångar: Stenkol, olja, naturgas, järnmalm, koppar, antimon, volfram, tenn, salt, fosfat, bly, mangan, kvicksilver, zink. 8 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 9

6 Lessons from Losses Statistik över storskador på turbiner och generatorer The International Association of Engineering Insurers (IMIA) samlar årligen in statistiskt material om medlemsländernas skador inom maskinskade- och projektförsäkring. Även om statistiken inte är heltäckande, representerar uppgifterna en betydande del av de skador som inträffat i Europa, USA och Japan. Materialet kan därför användas som en utmärkt källa vid analys av olika skadestatistiker som anknyter till maskinskadeförsäkring. IMIA:s statistik tar upp sammanlagt 181 maskinskador värda mer än 1 miljon US-dollar åren För dessa skador har totalt 560 miljoner US-dollar betalats ut i ersättning. Även om undersökningen endast omfattar tre år kan statistikunderlaget betraktas som gott, eftersom skadestatistiken baserar sig på ett stort antal försäkringsavtal i Europa, USA och Japan. Storskadornas fördelning enligt egendomsslag I tabell 1 presenteras fördelningen av de 181 egendomsskadorna jämte den totala ersättningssumman på 560 miljoner US-dollar enligt egendomsslag. Den klart största ersättningsandelen, dvs. 33 procent, har betalats för skador på turbiner och/eller generatorer (turbogeneratorer). Per år har det inneburit ersättningar för cirka 62 miljoner US-dollar i IMIA:s medlemsländer. Av den totala ersättningssumman har 13 procent använts för skador på pannanläggningar och tryckkärl liksom också för skador på elektriska maskiner och anordningar. 12 procent av ersättningarna har gått åt till skador på stora lyft- och transportanordningar. Ersättningar som betalats ut från maskinskadeförsäkringar för skador på produktionsmaskiner står för 10 procent av skadekostnaderna. Av skadorna på pannanläggningar (13 %) hänför sig en del till kraftverkspannor och sodapannor. Skadorna på elektriska maskiner och anordningar (13 %) inkluderar bland annat skador på högspänningstransformatorer. Även om mer detaljerade sammanfattningar skulle förutsätta en mer ingående analys av de enskilda skadorna, kan man av siffrorna utläsa att skadekostnaderna i anslutning till elproduktion och -överföring står för cirka 50 procent av den totala skadekostnaden. Orsaker till storskador I tabell 2 har storskadestatistiken för tre år grupperats utgående från skadeorsaken. Eftersom uppgifterna om orsakerna till enskilda skador och övriga skadeutredningar inte finns att tillgå, kan endast vissa slutsatser dras utifrån orsaksstatistiken. Genom att korsjämföra uppgifterna i tabell 1 och 2 kan man uppskatta till vilka egendomsslag skadorna hänför sig. Explosioner i pannanläggningar leder ofta till storskador och de anmäls i regel till IMIA:s statistik. Också i detta statistiska material som spänner över tre år torde explosioner som inträffat i pannanläggningar därför representera en betydande del av de skador som drabbat pannanläggningar och tryckkärl. I IMIA:s statistik avses med eldsvåda en begränsad brand som uppstått i en maskin eller anordning, inte exempelvis att en byggnad brunnit och maskinparken har förstörts. De bränder som tas med i IMIA:s statistik representerar endast 9 procent av skadekostnaden under I denna siffra ingår bland annat eldsvådor i elektriska maskiner och anordningar samt bränder i pannanläggningar. Av statistiken kan man dra den slutsatsen att risken för brandskador i turbogeneratorer är ringa jämfört med övriga skaderisker, vilket ytterligare stärker vår tidigare uppfattning om denna skaderisk. Tabell 1. Storskadeersättningar 560 miljoner US $ (år ), enligt egendomsslag 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Tabell % 30 % 20 % 10 % 0 % 33 % 19 % 13 % 3 % 13 % 10 % 12 % I tabell 2 representerar felaktig användning (A) 19 procent och felaktigt material eller felaktig prestation (B) 35 procent av storskadeersättningarna. Felaktig användning kan bland annat bero på bristfällig erfarenhet i en störningssituation eller oaktsamhet i samband med uppstart och nedkörning. Felaktigt material eller felaktig prestation kan bland annat vara skador som uppkommit till följd av mer omfattande åtgärder i samband med besiktningar. Stapel C representerar skadefall där skadan är en följd av ett från första början felaktigt val av dimensionering, material, övervakningssystem och andra planeringsfaktorer. Staplarna A, B och C representerar 59 procent av skadekostnaden för storskador. Skadeorsakerna är typiska orsaker till skador på tur- 1 % 1 % 14 % Turbogeneratorer Pannor och tryckkärl Kompressorer och andra mekaniska anordningar Elektriska maskiner och anordningar Produktionsmaskiner och processanläggningar Lyft- och transportanordningar Kemiska fabriker Elektronisk utrustning Annan egendom Storskadeersättningar 560 miljoner US $ (år ), skadeorsak 35 % 5 % 9 % 4 % 2 % 0 % 0 % Felaktig användning Felaktigt material eller felaktig prestation Felaktig planering Eldsvåda Explosion Storm Översvämning Jordbävning Annan 25 % bogeneratoranläggningar sedan flera årtionden. Skadorna på turbogeneratoranläggningar i staplarna A, B och C kan undvikas genom en effektiv och långsiktig utbildning av anläggningsoperatörerna, genom minutiöst underhåll samt testning och forskning. Bättre automatik minskar risken för mänskliga misstag och gör det möjligt att i större utsträckning observera och reagera på onormala signaler utan manuella åtgärder. Å andra sidan strävar man efter att hålla gamla anläggningar allt längre i drift och driftsavbrotten för underhåll är snävt tilltagna. Ville Valta ville.valta@if.fi 10 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

7 Var koncentreras riskerna? På det klara med transportriskerna Försäkringsbolaget If och DB Schenker utredde hösten 2007 i samarbete vilka risker som hänför sig till varuleveranser. Projektet fick konkret förankring, då man tog med detaljhandelns transporter inom möbel- och inredningsbranschen. av utredningen är mycket positiva. Vi gick -Erfarenheterna igenom de olika processerna med Ifs riskanalytiker och inkluderade också arbetarskyddsfrågorna i utredningen. Inom ett affärsområde gick arbetet ut på att kartlägga vad som eventuellt kunde göras ännu bättre. Vi undersökte bland annat hur förpackningarna yt- terligare kunde förbättras och hanteringen av dem underlättas. En annan fråga var hur vi kunde anteckna försändelseuppgifterna bättre än tidigare, berättar kundservicechef Timo Meras på Schenker Cargo. Våra arbetsmetoder var också under luppen. Vi fick värdefulla synpunkter av en utomstående expert på vår verksamhet. Meras är nöjd med att man på Schenker tack vare utredningen nu så att säga ligger steget före. Nu funderar man med framförhållning på vad man i leveranskedjan kunde göra för att förbättra saker och ting, då i allmänhet försäkringsbolaget kontaktas först när skadan redan är skedd. Projektet lärde oss att se att kvalitet sist och slutligen handlar om mycket små saker, till exempel att den dagliga verksamheten löper smidigt och att verksamhetsförhållandena är ändamålsenliga. Utredningen medför inga stora förändringar i DB Schenkers verksamhet, eftersom allting på det hela taget är i sin ordning. Men nu fäster vi allt mer uppmärksamhet vid de små detaljerna. Vi kontrollerar exempelvis noggrannare än tidigare att kollina är i skick. Då man summerar alla små utvecklingsobjekt, kan de tillsammans rentav ha mycket stor betydelse för slutresultatet och förebygga skador. Små åtgärder vidtas genom hela transportkedjan. Redan i första skedet kontrollerar vi hur produkterna ser ut när de kommer till DB Schenker för transport och hur de har förpackats. Hela transportkedjan håller hög kvalitet bara när man inte tummar på kraven i något skede. Leverans samma dag DB Schenker sköter i Finland utöver landtransporter i hemlandet och i Europa också lagring samt flyg- och sjötransporter. Vid sidan av dessa omfattar serviceutbudet såväl logistiska helhetslösningar som mäss- och utställningslogistik. I paletten ingår också specialtransporttjänster. Trafiken är enorm, dagligen hanteras enbart i hemlandet cirka styckegodsförsändelser och därtill paketförsändelser. DB AG / Michael Neuhaus Fel tolereras inte. Varan ska komma fram intakt och i tid, om det så är fråga om kylskåp eller livsmedel. Av inrikestransporterna delas merparten ut under nästa arbetsdag. Allting följer en strikt tidtabell, så att alla parter vet var försändelserna befinner sig i transportkedjan. Detaljhandeln kan exempelvis på Internet följa upp var en frys som beställts för en kund är vid respektive tidpunkt eller kontrollera att mottagaren har fått sin frys. Datasystemet stöder att verksamheten lyckas, men såsom alltid medför den mänskliga faktorn skaderisker. Vi försöker minska riskerna genom att utbilda personalen och upprätthålla medarbetarnas yrkesskicklighet. Ett annat sätt är att standardisera arbetsmomenten så att de alltid utförs på samma sätt. Med hjälp av den riskkartläggning som gjorts tillsammans med If försöker företaget minska uttryckligen risken för mänskliga misstag, sammanfattar Meras. Text Kirsi Riipinen Transportförsäkringsexpert Jukka Rantala på If Skadeförsäkringsbolag vet att man inte nödvändigtvis märker de egna problempunkterna förrän någon utomstående ser på situationen med nya ögon. Man har många gånger vant sig vid att göra saker och ting på ett bestämt sätt och märker inte att ett annat förfarande kunde vara tryggare och rentav effektivare. Transportkedjan rymmer många riskmoment. Lastningsskedet har sina risker, liksom transporten och mellanlagringen. Ofta behövs också mellanlastning och kanske rentav transport sjövägen. Riskhantering är kontinuerligt arbete och utgör en viktig del av en högklassig verksamhet. Om man inte identifierar och kartlägger riskerna, kan man inte heller hantera dem. Vid kartläggningen av riskerna lönar det sig att koncentrera sig på var riskerna anhopas. Därför inspekterar vi t.ex. lagren. Samtidigt tar vi också en titt på om lagerbyggnaderna är placerade tätt intill varandra och om flera kunders produkter lagras i samma lager. Hos DB Schenker fungerar kedjan smidigt. If visste detta redan på förhand och söker nu små avvikelser i stället för att fokusera på basfrågor. Eventuella problem i logistikkedjan uppstår med största sannolikhet i lastnings- eller lossningsskedet. Då man har bråttom och jäktar med trucken, ökar risken för misstag. Enligt Rantalas erfarenhet tas ny information emot mycket positivt när man tar upp frågorna med de anställda i företagen. Människan har ett naturligt intresse för att lära sig nytt. I exempelvis DB Schenkers fall hade man inte alltid märkt att vissa situationer kan vara förknippade med risker. När omständigheterna åskådliggjordes visuellt, genom att visa bilder, blev saken klarare. Och än en gång var det fråga om alldeles små detaljer. Lätta och svåra fall Vad händer om något trots allt inträffar under varuleveransen? Om en produkt exempelvis stjäls under transporten, är fallet klart, eftersom det då finns en polisrapport. Likaså om en långtradare välter eller om varorna rånas under vapenhot. 12 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

8 Ambitiöst riskhanteringsprojekt slutfördes på SCA:s förpackningsfabrik i Italien Ett ändamålsenligt planerat och rätt installerat sprinklersystem är det effektivaste sättet att förebygga bränder inom wellpappindustrin. Mer huvudbry för försäkringsbolaget orsakar sådana fall där man i samband med att leveransen tas emot inte kan se att något försvunnit inifrån förpackningen. Fall där varor försvunnit eller gått sönder kan vara svåra att reda ut också om risken blir en annan under leveransen. Försäljaren försäkrar kanske en del av transportsträckan, köparen resten: på vems bekostnad går svinnet i sista hand? Logistiken under luppen Vi rekommenderar att försäkringarna förenklas så att endera parten bär risken. Hos DB Schenker förekommer lyckligtvis sällan besvärliga fall. Antalet skador är få jämfört med den enorma mängd försändelser som företaget transporterar. Text Kirsi Riipinen Försäljningschef Lauri Kosonen påpekar att If satsar kraftigt på riskhantering inom logistikbranschen. En av våra uppgifter är att hjälpa våra kunder som har verksamhet inom logistikbranschen att skapa tryggare verksamhetsförutsättningar. Eftersom kundernas verksamhet i dagens läge är mycket internationell, måste också vi känna till de internationella transportriskerna och vilka metoder som finns att förebygga dessa risker. Försäkringsbolaget har en mångskiftande roll i transportkedjan. Vi fungerar som försäkrare i samband med transport- och speditionsföretagens ansvar, men också samtidigt som varuägarens transportförsäkrare beroende på leveransklausul. Det lönar sig att med försäkringsbolaget på förhand ingående klarlägga ansvarsfördelningen, så att parterna i transportkedjan och varans ägare förstår hur risken fördelas. Inom olika affärsområden är logistikkompetens en konkurrensfördel, och dess betydelse ökar när företagets verksamhet internationaliseras. År 2006 grundade If det nordiska kunskapscentret Logistics Operator s Competence Center, som har till uppgift att utveckla Ifs eget logistiska kunnande och ge kunderna viktig information om riskhantering inom logistikbranschen. Utöver våra försäkringstjänster får kundföretagen också information om de internationella trenderna inom logistikbranschen, aktuella lagreformer och bra praxis, framhåller Kosonen. En omsorgsfull lasthantering minskar risken för bräckage, säger Ilpo Rautala från DB Schenker, Timo Meras från Schenker Cargo Oy och Lauri Kosonen från If. DB Schenker DB Schenker är en av de ledande aktörerna på den globala logistikmarknaden. Bolaget omsätter 18 miljarder euro och sysselsätter över anställda på cirka verksamhetsställen världen över. Företaget erbjuder utöver land-, flyg- och sjötransporter ett utbud av mångsidiga logistiktjänster såsom lagring och möjlighet att foga bruksanvisningar till produkterna. DB Schenker är en del av Deutsche Bahns division för transport- och logistik. Till DB Schenker i Finland hör Schenker Oy, som erbjuder internationell sjö- och flygfrakt samt landtransport i Europa, Schenker Cargo Oy, som representerar lagrings- och logistiktjänster i hemlandet jämte Kiitolinjas transportservice, samt Schenker Express Oy, som specialiserat sig på inrikes snabb- och paketleveranstjänster. Från Finland leds också DB Schenkers funktioner i Östeuropa. För verksamheten ansvarar Oy Schenker East Ab. Timo Kauppila Rosàs förpacknings- och kartongfabrik i nordöstra Italien är den första av SCA:s fabriker i Sydeuropa som i sin helhet försetts med sprinkleranläggning. Under de senaste fem åren har If bidragit till skyddsprojektet med ett fortlöpande riskhanteringsprogram för att säkerställa att skyddet motsvarar såväl SCA:s krav som internationella ratificerade standarder. Sprinklersystemet på fabriken i Rosà har uppgjorts i enlighet med NFPA:s föreskrifter och fungerar nu på regional nivå som en förebild i förebyggande brandskydd. Detta påstående är ingen överdrift: den lokala brandkåren besöker verkligen fabriken tillsammans med representanter från andra företag för att demonstrera hur bra ett brandskyddssystem de facto kan vara! Produktionsdirektör Alessandro Cebin berättar att projektet startade Projektet fördelades över en period på tio år för att balansera investeringarna i riskhanteringen med affärsverksamheten. Vårt mål var att till fullo skydda hela fabriken med samtliga produktions- och lagerutrymmen. Det största problemet var att ordna den vattenkälla som behövdes för skyddet av rullagret. När vi fick tillstånd att bygga ett nytt färdiglager, löste vi problemet genom att placera vattencisternerna i byggnadens grundkonstruktioner, förklarar Cebin. Enligt verkställande direktör Renato Scorsin vid fabriken i Rosà var projektet en arbetsfylld och krävande erfarenhet. Vi var tvungna att samtidigt både installera nytt och hålla kvar många gamla konstruktioner. Enligt Cebin var projektet en stor utmaning både för honom personligen och för hela fabriken. Nu upplever perso- nalen sin arbetsplats och hela vår affärsverksamhet som tryggare. Vi är också en förebild för den lokala brandkåren, där SCA:s brandskydd anses vara i toppklass. Scorsin ger full erkänsla till alla som deltagit i projektet: SCA:s ingenjörer som verkställt projektet i praktiken, den regionala verkställande direktören Amelio Cecchini som förordat projektet och dess finansiering samt Kevin Conby och Tony Wellington från If vilka stått för det tekniska stödet. Scorsin uppmanar andra som planerar liknande projekt att genast i inledningsskedet grunda en expertgrupp med färdigheter att utvärdera invecklade projekt. Först därefter kan det lokala teamet ta itu med ändringsarbetena. Christina Eriksson, som arbetar på SCA-koncernens riskhanteringsavdelning i Stockholm, ansvarar för det skadeförebyggande arbetet inom SCA:s affärsområde avseende förpackningar. Hon bär ansvaret för de årliga riskhanteringskontroller som görs på koncernens fabriker. Det största arbetet under de senaste fyra åren har varit att ta fram en jämförande kvalitetsrevision av riskhanteringen. Hittills har vi besökt och gjort en kvalitetsrevision i alla fabriker som tillverkar liner och i cirka 25 wellpappfabriker. Under 2008 kommer vi att besöka ytterligare 30 fabriker. Christina tillägger: Fabriken i Rosà har nu den bästa brandskyddsnivån i vår organisation i Sydeuropa. Rosà är en mycket viktig fabrik och jag kan med glädje berätta att den nu är ändamålsenligt skyddad. 14 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

9 Europeiska miljödirektivet och försäkringslösningar EU:s miljöansvarsdirektiv (2004/35/EG) reglerar ansvaret vid förebyggandet av miljöskador. Direktivets grundprincip är att den som förorenar står för kostnaderna för eventuella skador. Det går att gardera sig mot risken med försäkringar. I April 2004 gav EU ut ett helt nytt miljödirektiv Environmental Liability Directive, (ELD). Alla EU:s medlemsstater är förpliktade att införa direktivet i inhemsk lagstiftning. Direktivet har karaktären av minimiregler och det står medlemsländerna fritt att införa strängare regler om man så önskar. ELD Direktivet har som grundprincip att den som förorenar också ska betala för skadan. Det är inte alls frågan om något skadestånd utan en ren kostnadstäckning för att förhindra betydande miljöskada eller för att återställa miljön i dess ursprungliga skick. Direktivet reglerar skador på skyddade växter och djurarter (ekologisk skada) och då främst skador som inträffar inom s.k. Natura 2000-områden och i vatten. Ansvar för ekonomiska följdskador på person eller sak faller dock utanför denna lagstiftning Direktivet gör ingen skillnad på om skada uppkommer på grund av plötslig och oförutsedd händelse eller genom gradvisa skeenden. Inte heller skiljer det på om skadan uppträder på egen eller annans mark. Om det upptäcks att en allvarlig miljöskada har uppstått måste verksamhetsutövaren genast underrätta tillsynsmyndigheten om detta och redogöra för de åtgärder som vidtagits och som kommer att vidtas. Tillsynsmyndigheten ska pröva om de åtgärder som verksamhetsutövaren har redogjort för är lämpliga och tillräckliga. Tillsynsmyndigheten kan sedan förelägga verksamhetsutövaren att vidta de åtgärder för avhjälpande som de anser behövs. I Norden var Sverige först med att implementera direktivet. Det skedde den 1 augusti Därefter följde Danmark den 1 juli Även Finland förväntas anta den nya lagstiftningen under Norge som inte ratificerat de tidigare direktiv om skydd för hotade arter som ELD delvis bygger på kommer heller inte att införa detta direktiv i inhemsk lagstiftning. Sverige har delvis infört strängare regler än direktivens miniminormer; allt ansvar är strikt, det finns ingen preskriptionstid och man har gjort vissa tilllägg till antalet skyddade arter. Dessutom är det inte enbart verksamhetsidkaren som kan bli ansvarig för miljöskada utan markägaren kan själv bli ansvarig om verksamhetsidkaren inte kan ställas till svars. Utanför Norden har 16 länder nu infört det nya miljödirektivet, eller kommer att göra det inom den närmaste tiden. 8 länder har fortfarande inte kommit med något definitivt lagförslag. Försäkring Ett sätt att förebygga risken att drabbas av kostnader enligt ELD är givetvis att försäkra bort den. Verksamhetsidkare har olika preferenser och försäkringsbolagen har delvis valt olika vägar. 1. Det finns i vissa fall möjlighet att utvidga den allmänna ansvarsförsäkringen med ett tillägg för kostnader enligt ELD som kan uppstå vid en plötslig och oförutsedd miljöskada. Detta är en väg som vissa mäklare förordar och en del kunder gillar eftersom de då oftast får ett skydd för alla dotterbolag i Europa. Nackdelen är givetvis att skyddet är mycket begränsat (omfattar inte gradvisa skador och inte kostnader på egen KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES mark). I vissa länder, t.ex. Spanien, är det dessutom olagligt. Spanska myndigheter kräver att det finns en bankgaranti eller en försäkring som särskilt skyddar kostnader enligt ELD. En sådan försäkring får då inte omfatta något annat. 2. Flera försäkringsbolag har valt att göra en försäkring för alla typer av miljöskador dvs. man lyfter ut skyddet för plötslig och oförutsedd miljöskada ur den allmänna ansvarsförsäkringen och bakar ihop den med en försäkring för gradvisa miljöskador och kostnader enligt ELD. Fördelen är givetvis att man har ett lättöverskådligt skydd för alla miljöskador och därav följande kostnader. Nackdelen är att man blandar olika ansvarsgrunder (skadestånd och kostnadstäckning) och triggers (vanligen occurrence och claims made), att vissa skador kan drabba såväl den vanliga ansvarsförsäkringen som miljöansvarsförsäkringen och att det kan vara olagligt. 3. Slutligen kan man ha en s.k. stand alone -försäkring som bara skyddar mot kostnaderna enligt ELD. Fördelen är givetvis att man har en försäkring som direkt riktar in sig på det den är avsedd att skydda och som är laglig i alla länder. Skyddet blir klart och lättfattligt. En nackdel, om man väljer att se det så, är att den bör kompletteras med andra försäkringar t.ex. avseende skadestånd till tredje man. Flera mäklare i Storbritannien tycker trots den nämnda nackdelen att det är den enda vettiga lösningen. Ifs försäkringslösning If har valt att försäkra ELD enligt den s.k. stand alone -metoden som beskrivits ovan i punkt 3. Vi har anammat direktivets språkbruk för att inget oväntat glapp ska uppstå i förhållande till lagen. Försäkringen täcker kostnader i enlighet med ELDs tillämpning i nationell lagstiftning och omfattar också ansvaret i fall det, i samband med implementeringen, gjorts strängare än direktivet. Försäkringen ersätter, utöver sedvanliga räddningskostnader kostnader för att avvärja omedelbart förestående miljöskada kostnader för att återställa skadad naturresurs i ursprungligt skick (primary remediation) kompensation för att naturresursen inte kan bli helt återställd (complementary remediation) kompensation från när skadan på naturen inträffade till dess naturen återställdes (compensatory remediation). Givetvis åtar vi oss att reglera skadan och föra den försäkrades talan vid förhandlingar med myndigheterna. Försäkringen är baserad på Claims made principen. Den initieras av kompetent myndighet eller av behovet att vidta förebyggande åtgärder eller räddningsåtgärder. Den täcker kostnader för såväl plötsliga och oförutsedda som gradvisa händelser. Den täcker kostnader för åtgärder på såväl egen som andras mark. I grunden är den ett skydd för ett enskilt försäkringsställe men kostnader för skador orsakade av verksamhet på annan ort än det angivna försäkringsstället t.ex. genom installationer, byggnationer etc. kan tilläggsförsäkras. För att få ett fullgott miljöskadeskydd bör man alltså med den väg som If P&C förordar ha tre försäkringar Allmän ansvarsförsäkring inkl. plötslig & oförutsedd miljöskada Skador Försäkring för gradvisa miljöskador Miljökostnadsförsäkring Eftersom såväl direktivet som implementeringen i nationell lagstiftning är tämligen ny så är det förhållandevis få skador som träffats av den nya lagstiftningen. Några stora skador som skulle ha kunnat ge upphov till kostnader enligt direktivet inträffade emellertid innan lagstiftningen var på plats: Spanien/Costo de Donana, där en damm brast och skadade ett område på ha mark, gav upphov till en skada som kom att kosta totalt 181 miljoner euro. Av detta avsåg endast 10 miljoner euro skadestånd till tredje man medan resterande 171 miljoner euro gällde kostnader för att återställa naturen i ursprungligt skick och för att kompensera att naturresursen inte kunde bli helt återställd. Storbritannien/Bartoline, en brand orsakade ett plötsligt och oförutsett utsläpp i två vattendrag. Bartoline vidtog åtgärder för att minska skadan och blev dessutom ålagda av myndigheter att återställa naturen. Kostnaden ersattes inte av försäkringen eftersom det inte utgjorde en 3:e mansskada (utan ersättning enligt s.k. public law). Ett antal incidenter har inträffat i Centraleuropa som kan komma att ge upphov till kostnader enligt ELD. Vattenmyndigheten i Storbritannien räknar med att drabbas av ca incidenter per år, varav 5 15 av mer allvarliga karaktär som kan tänkas leda till 1 2 ordentliga skador per år. Ingen räknar dock med en stor mängd skador men att de skador som inträffar kommer att bli dyra. En samlad bedömning är att denna nya lagstiftning kommer att påverka verksamhetsidkaren i medlemsländerna i tämligen liten omfattning men att påverkan i enskilda skador kan bli dramatisk. Ingela Holmberg ingela.holmberg@if.se 16 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

10 Hvordan innfri forventningen om stabil og høy vannkvalitet? Norge har rik tilgang på vann. Forbruket per innbygger er da også på hele 200 liter per døgn. Rent og trygt drikkevann tas som en selvfølge, og vann er både helsebringende og nødvendig. Det er selvsagt ikke naturgitt at vannet vårt kan drikkes rett fra springen, men hva er det som egentlig skal til? I Norge reguleres kvalitetskrav til drikkevann av Forskrift om vannforsyning og drikkevann, Drikkevannsforskriften. I første paragraf står det: Denne forskriften har til formål å sikre forsyning av drikkevann i tilfredsstillende mengde og av tilfredsstillende kvalitet, herunder å sikre at drikkevannet ikke inneholder helseskadelig forurensning av noe slag og for øvrig er helsemessig betryggende. Norge er gjennom EØS-avtalen forpliktet til å følge EUs drikkevannsdirektiv, og direktivbestemmelsene er derfor innarbeidet i Drikkevannsforskriften. Godkjente vannverk skal levere en vannkvalitet minst på linje med det som leveres i EU og andre EØS-land. EUs direktiv bygger igjen på retningslinjer WHO har fastsatt for drikkevann. 48 målbare mikrobiologske og kjemiske parametere som har betydning for drikkevannskvaliteten, skal testes regelmessig. Vanneier må umiddelbart sette inn tiltak når avvik oppdages. Aktører med ansvar på ulike nivåer Det er eierne av vannverkene som er direkte ansvarlige for forsyning av drikkevann i tilfredsstillende mengde og kvalitet (skal en kommune komme i ansvar for skader påført innbyggerne, forutsettes et økonomisk tap hos de som rammes, en årsakssammenheng mellom vannkvalitet og sykdomsutbrudd, samt uaktsomhet hos kommunen). Det er 2700 godkjenningspliktige vannverk i Norge. Mattilsynet er godkjennings- og tilsynsmyndighet. Folkehelseinstituttet, FHI, er statens kompetanseorgan, og gir forskningsbaserte råd til aktørene innen norsk vannforsyning. FHI fastslår at: Drikkevann er alle former for vann som er bestemt til drikke, matlaging eller andre husholdningsformål, som rengjøring og dusjing, uavhengig av om det leveres gjennom et ledningsnett, på flasker, i tanker eller annen emballasje. Det vannet vi drikker utgjør bare en liten del av alt vannet vi forbruker. Likevel skal alt vann som inngår i husholdningen, holde en kvalitet som kan benyttes til drikke. Drikkevannsforskriftens paragraf 12 sier at: Drikkevann skal være hygienisk betryggende, klart og uten framtredende lukt, smak eller farge. Det skal ikke inneholde fysiske, kjemiske eller biologiske komponenter som kan medføre fare for helseskade i vanlig bruk. I forskriftens vedlegg angis hvilke grenseverdier drikkevann må være innenfor, angitt i tabeller for sensoriske, mikrobiologiske, kjemiske og fysiske parametere. FHI utgir rapporten Vannforsyningens ABC som angir standarder for drikkevann i Norge. I rapportens står det: En god hygienisk standard innebærer at drikkevannet ikke inneholder: Protozoer, bakterier, virus eller andre organismer som kan forårsake infeksjonssykdommer eller hudirritasjoner. Organiske og uorganiske stoffer som kan være akutt giftige, allergifremkallende, kreftfremkallende, eller som kan hope seg opp i organismen og gi helseskade. NGU, Norges geologiske undersøkelse, er den nasjonale fagmyndigheten for kunnskap om grunnvann. Som vassdragsmyndighet skal NGU samle inn brønndata og rapporter om grunnvannsundersøkelser, og formidle dette til brukere i offentlig og privat sektor. Uhell har rammet ganske nylig Vann er en potensiell smittespreder for alt fra lettere magesykdommer til alvorlige og dødelige sykdommer. Blant annet har asbestholdig grunnvann forårsaket betydelige helseproblemer i mange land. Norge opplevde et vannbåret giardiautbrudd i Over 1000 personer i Bergen ble syke med magesmerter og kraftig diare. Her slo flere uheldige omstendigheter til samtidig. Kraftig nedbør førte til at giardiainfisert avføring fra en ukjent kilde ble vasket ut i drikkevannskilden Svartediket, og ble blandet i vannmassene slik at forurensningen nådde inntaksrøret for vannverket. Vannet ble desinfiseret med klor, men klor dreper ikke parasitter som Giardia. For å sikre drikkevannets kvalitet skal man i Norge ha minimum to hygieniske barrierer mot alle typer forurensning. De hygieniske barrierene består normalt av sikringstiltak ved vannkilden, kombinert med vannbehandling. Hvor viktig dette er, illustreres av et vannbåret sykdomsutbrudd i Herøy i personer ble syke av salmonellasmitte som kom fra en måke i reservevannkilden. Vannverket glemte å starte klordoseringsanlegget da reservevannkilden ble koblet inn. Så godt som alle som er tilknyttet større fellesvannverk får levert god og trygg vannkvalitet. Statistikk fra årsskiftet 2003/2004 viste at 64 prosent av vannverkene var offentlig eid, og forsynte 94 prosent av befolkningen. De resterende vannverkene var private andelslag. Det er blant de små vannverkene vi nå finner de fleste som har varierende eller dårlig kvalitet. I følge en oversikt fra FHI mangler 235 mindre vannverk nødvendig desinfeksjon av drikkevannet. Blant små vannverk var det ifølge en undersøkelse som norsk TV2 nylig gjennomførte 64 anlegg som manglet godkjenning og 24 som helt lot være å rense vannet. Drikkevann fra innsjøer og elver kan etter rensing oppnå minst like god kvalitet som grunnvann. Fluor, arsenikk og andre giftige stoffer er av og til naturlig til stede i grunnvann og kan da medføre alvorlige forgiftninger hvis ikke vannet er tilfredsstillende renset før det havner i vannglasset. Vanligste årsak til vannbårne utbrudd i Norge er forurensning av råvannet og manglende desinfeksjon. For å forebygge utbrudd må de små vannverkene oppgraderes. Det er ellers en utfordring at vann er et godt løsemiddel. Siden nesten alt KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES kan løses i vann over tid, er det mange faktorer som spiller inn når kvaliteten på drikkevann analyseres. Vannkvaliteten bør måles fortløpende. Endrer nivået av bakterier, surhetsgrad, farge, aluminiumsinnhold, grums eller parasitter seg, skal vannverkenes måleinstrumenter umiddelbart fange dette opp slik at man der og da kan gripe inn med nødvendige tiltak. Per-Olav Myrtoen per-olav.myrtroen@if.no 18 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

11 År 2006 omfattade vattenverkens vattenledningsnät 4,6 miljoner av Finlands 5,2 miljoner invånare. Vattenkvaliteten i Finland risker och ansvar Vattenförsörjningen är en allmännyttig tjänst, vars verksamhet måste tryggas under alla omständigheter. Vattenverken behöver inte administreras offentligt, men genom en klar reglering strävar man likväl efter att garantera tillgången till vatten av hög kvalitet. Ett centralt regelverk är lagen om vattentjänster, som trädde i kraft 2001, och vars syfte är att till skäliga kostnader trygga tillgången till oklanderligt hushållsvatten samt en ändamålsenlig hantering och rening av avloppsvatten. Samtidigt säkerställdes tilllämpningen av EU:s dricksvattendirektiv i Finland. Till den komplexa regleringen av vattenförsörjningen hänför sig också hälsoskydd, planläggning och miljövård. Kommunen ansvarar för vattenförsörjningen Kommunen ansvarar för ordnandet av en ändamålsenlig vattenförsörjning. Dessutom övervakar kommunens hälsoskyddsoch miljömyndigheter kvaliteten på såväl råvatten som levererat vatten. Vattenförsörjningsverket ansvarar för vattenkvaliteten inom sitt område. Verket sörjer för att det levererade hushållsvattnet uppfyller hälsoskyddslagstiftningens krav. Dessutom ska verket kontrollera det råvatten som det använder. Vattenförsörjningsverket kan emellertid inte direkt påverka kvaliteten på det råvatten som finns att få. Därför måste verket agera i nära samarbete med myndigheterna. Vattenförsörjningsverkens kunder är i allmänhet fastighetsägarna. I glesbygden kan vattenförsörjningen ordnas individuellt per fastighet. Detta gäller ännu hundratusentals medborgare i Finland. Vattenburna epidemier Enligt Folkhälsoinstitutets statistik förekom det åren i Finland 56 vattenburna epidemier med sammanlagt cirka insjuknade. Flest epidemier förekom i små grundvattentäkter som betjänar under 500 användare. Oftast insjuknade ett tiotal människor, som mest steg antalet till flera tusen. Mikrober som orsakat vattenburna epidemier i Finland ,3 % n Norovirus n Rotavirus 2,1 % 0,9 % n Campylobacter n Okänd (Källa: Folkhälsoinstitutet 2008) 71,6 % KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES Vattendrag och grundvatten som förorenats av industrikemikalier utgör emellertid också en hälsorisk, eftersom de skadliga effekterna av kemikalierna därigenom kan nå vattenkonsumenterna. Hittills har cirka kontaminerade fastigheter som är i behov av sanering registrerats i miljömyndigheternas register. Åtgärder i hotande situationer Myndigheterna har förberett sig på framtida störningar i vattenkvaliteten förutom med bestämmelser också genom att ta fram modeller för hanteringen av eventuella hotande situationer. Man har också tagit lärdom av inträffade fall. När hälsorisk föreligger måste man handla snabbt. Genom färdiga verksamhetsmodeller sparar man tid för att reda ut orsakerna till problemet och de risker problemet medför samt att fatta beslut om nödvändiga åtgärder. Vatten är en nyttighet som köps av dess leverantör på samma sätt som andra produkter. För alla eventualiteter har liknande ansvarsbestämmelser som i produktansvarslagen inkluderats i lagen om vattentjänster, eftersom det tidigare förekommit oklarheter om huruvida produktansvarslagen kan tillämpas på skador som orsakats av vatten. Kundens rättigheter baserar sig på det avtal som ingåtts med vattenförsörjningsverket. De allmänna avtalsvillkoren bör upprättas så att de är skäliga och rättvisa ur konsumentsynvinkel. Detta övervakas av konsumentombudsmannen. I de flesta fall har avtalet däremot inte ingåtts med den slutliga vattenkonsumenten, utan med fastighetsägaren. Ansvarsbestämmelserna i lagen om vattentjänster tryggar emellertid också slutanvändarens rättigheter i egenskap av konsument. Man får inte genom avtal avvika från bestämmelserna i lagen som gäller bl.a. fel och skadestånd. Villkor som strider mot lagen tillämpas inte. De allmänt tillämpade och lagenliga avtalsvillkoren har sammanställts av Vatten- och avloppsverksföreningen i Finland. Vattenförsörjningsverkets skadeståndsansvar baserar sig på fel. Det är fråga om ett fel, om vattenkvaliteten eller vattenleveranssättet inte motsvarar det som kan förutsättas utgående från avtalet eller gällande bestämmelser. Om vattnet medför fara för hälsan, är vattentjänsten behäftad med ett fel. Kunden har då rätt till ett prisavdrag som motsvarar felet. Om vattnet orsakar en skada, såsom sjukdom, har den skadelidande också rätt till skadestånd. Skador som åsamkats en person eller egendom som är avsedd för enskild användning ska ersättas oberoende av orsakerna till felet. Också andra än vattenförsörjningsverkets avtalspartners får ersättning för sina skador, t.ex. de boende i ett bostadsbolag. Den kund som ingått avtal med vattenförsörjningsverket har i en felsituation enligt avtalet också rätt till ersättning för rena ekonomiska skador. Indirekta ekonomiska skador, såsom förlust som orsakats av avbrott i affärsverksamheten till följd av att vattenleveransen avbrutits, ersätts endast, om vattenförsörjningsverket gjort sig skyldigt till vårdslöshet. Det är däremot inte fråga om vårdslöshet, om felet t.ex. beror på skadegörelse eller blixtnedslag. Kundens lagstadgade rätt till prisavdrag och ersättning gäller endast kunder i egenskap av konsumenter. Företagens rättigheter baserar sig enbart på de skräddarsydda avtal som de ingått, där avtalsparterna fritt kan avtala om kvalitetsfrågor och skadeståndsansvar. Vattenepidemin i Nokia 2007 Vattenkrisen i Nokia orsakades av att avloppsvatten av en teknisk orsak blandats med rent vatten. Cirka personer insjuknade, varav sökte vård. Matti Sjögren matti.sjögren@if.fi Åtgärdsschema för hälsoövervakning i händelse av vattenförorening Misstänkt förorening eller vattenburen epidemi Anvisningar till konsumenterna uppmaning att koka vattnet begränsningar i vattenanvändningen Vattenprover effektiviserad uppföljning av vattenkvaliteten Anmälan vattenverket hälsocentralen Anvisningar till vattenverket desinficering prover Anmälan om misstanke KTL/INFE/YTOS Kontrollundersökning Utredningsgrupp: Person som utför utredningen utnämns Utredningsarbete Sjukdomskällorna var många: norovirus, campylobacter, rotavirus, kolibakterier och giardia-urdjur. Epidemin blev svår, eftersom det tog tid att lokalisera problemet och reningen av vattensystemet därtill drog ut på tiden. På grund av det stora antalet ersättningssökande var fallet exceptionellt också för stadens försäkringsbolag If. Bolaget skötte emellertid skaderegleringen effektivt genom att ställa tillräckliga resurser till förfogande och även anlita externa tjänster i samarbete med staden, som ansvarade för vattenverket. Merparten av konsumenterna har redan fått ersättning från stadens ansvarsförsäkring. Däremot omfattar ansvarsförsäkringen inte företagens ersättningskrav med anledning av de förluster som de orsakats av att vattenleveransen avbrutits, eftersom de baserar sig på avtal. Staden och företagen avtalar sinsemellan separat om eventuella ersättningar. Beslut om att situationen normaliserats och utredningsrapport Andra utredningsåtgärder (Källa: Vesihuollon erityistilanteet ja niihin varautuminen (Beredskap i vattenförsörjning inför särskilda situationer), Jord- och skogsbruksministeriet, Försörjningsberedskapscentralen och Miljöministeriet, IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

12 petens. Enligt de beräkningar som Ifs specialister gjort varierar kostnaden för en sjukdag i ett företag i Finland mellan 250 och 700 euro beroende på bransch och de anställdas medellön i företaget. (bild 2) Utifrån dessa uppgifter kan man estimera företagets totala sjukfrånvarokostnader (bild 3). När man ytterligare tar med allvarliga olycksfall och bestående invalidpensioner, där kostnaderna i synnerhet i storföretag kan uppgå till flera miljoner euro, kommer man till en slutsumma som i ett storföretag innebär totala kostnader på rentav tiotals miljoner euro. Bild Lämnar arbetsmarknaden Personalrisker en relevant del av företagets riskhantering Personalriskerna hör till de mest betydande riskerna som inverkar på företagets verksamhet och dess kontinuitet. Att förebygga och hantera dessa risker ger framgång och kostnadsbesparingar. Till personalriskerna räknas bland annat olycksfall, sjukdomar, förlust av kompetens, personalomsättning, problem relaterade till anställningar och arbetskollektiv, informationsläckage, lagstridig verksamhet, våld samt trafikskador och skador under resa. I bästa fall ger förebyggandet och hanteringen av dessa risker framgång och be- sparingar. Ett misslyckande kan däremot medföra störningar i verksamheten och orsaka kostnader som i värsta fall kan uppgå till tiotals miljoner euro. Aktuellt om personalrisker att hålla kvar kompetensen i företaget och förebygga sjukfrånvaro När arbetsmarknaden snurrar på högvarv och de stora åldersgrupperna går i pension ligger det i företagens intresse att hålla kvar kunnig arbetskraft och skaffa nya kunniga medarbetare (bild 1). Företagen strävar allt oftare efter att överföra erfarna medarbetares kunnande till yngre anställda, de identifierar nyckelpersoner och deras kritiska kunnande samt sammanställer särskilda rekryterings- och praktikprogram för att locka till sig ny kompetens. Sjukfrånvaro, om den så beror på olycksfall eller sjukdomar som inträffat i arbetet eller på fritiden, har också varit föremål för närmare granskning i Norden under hela 2000-talet. Den höga sjukfrånvarosiffran är en stor utmaning såväl för samhället som för företagen. År 2007 var den genomsnittliga sjukfrånvaroprocenten i Finland inom industrin 6,7 % och inom servicebranschen 4,4 %. I synnerhet inom industrin har sjukfrånvaron ökat kontinuerligt i mer än tio år. Exempelvis var den genomsnittliga sjukfrånvaroprocenten år 2006 i Sverige 7,7 %, i Norge 6,7 % och i Danmark 5,3 %. (Källa: Finlands Näringsliv EK, Finland) Totalkostnaderna för personalrisker Om en risk realiseras innebär det kostnader för såväl företaget som för andra instanser. Företaget orsakas kostnader bland annat i form av olycksfalls- och invalidpensionsavgifter, frånvarokostnader, personalomsättning och förlust av kom- KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES Lösningar för hantering av personalrisker If erbjuder i Norden, Ryssland och Baltikum personalförsäkringslösningar som anpassats enligt lagstiftningen och den sociala tryggheten i respektive land. I Finland ger såväl lagstadgade som frivilliga olycksfallsförsäkringar skydd i händelse av olycksfall under arbets- och fritiden. Sjukvårdsförsäkringen för anställda är Ifs nyaste lösning för företag som önskar hantera långvariga sjukledigheter, binda medarbetarna till arbetsgivaren och sörja för personalens välbefinnande. Sjukvårdsförsäkringen skräddarsys alltid med beaktande av företagets företagshälsovård. Vid hanteringen av sjukfrånvaron är företagshälsovården ofta i nyckelposition, varför ett smidigt samarbete mellan kundföretaget, företagshälsovården och försäkringsbolaget är viktigt också med tanke på försäkringslösningarna. Dessutom är det viktigt att bygga upp fungerande kontakter mellan de olika parterna samt att tillsammans ta fram förebyggande program och praxis som gör det lättare att återgå till arbetet. På detta sätt kan man garantera en effektiv hantering av företagets personalrisker. Personalförsäkringarna fungerar också som ett sätt att engagera de anställda när företaget erbjuder sina anställda försäkringsskydd i form av personalförmåner. Det stärker företagets image som en bra och lockande arbetsgivare och ger ytterligare fördelar genom att medarbetarna snabbare kan återgå till sitt arbete efter en sjukdom eller ett olycksfall. Företagens intresse för Ifs Sjukvårdsförsäkring för anställda har därför ökat i jämn takt. Enligt den kundenkät som vi låtit göra har kunderna varit nöjda med såväl lösningarna som servicen i synnerhet med möjligheten till snabb vård och den smidigare återgången till arbetet. Vår riskhanteringstjänst hjälper till vid uppskattningen av företagets totala kostnader för personalrisker och planeringen av olika åtgärdsprogram. Hör dig för hos din kontaktperson på If hur ditt företag kan få bättre kontroll över personalriskerna. Vesa Lieho vesa.lieho@if.fi Juhana Valve juhana.valve@if.fi I Finland har förhållandet mellan den arbetskraft som lämnar arbetsmarknaden och den nya arbetskraft som kommer in på arbetsmarknaden varit i obalans sedan Källa: Pensionsskyddscentralen, Finland Bild 2. Exempel på kostnader för sjukdagar inom industrin med olika månadsinkomster. Löne- och arbetskraftskostnaderna är direkta kostnader som hänför sig till person. De totala kostnaderna inkluderar utöver dessa också olika indirekta kostnadsposter, såsom övertidsarbete, administrativt arbete, utbildnings- och introduktionskostnader, produktivitetsbortfall och materialskador. Bild om dagen Totalkostnad per sjukdag Kommer in på arbetsmarknaden 2020 Arbetskraftskostnad jämte bikostnader Lönekostnader Kostnader för en sjukdag Ett industriföretag med anställda och en medellön på euro. Med en sjukfrånvaroprocent på 6 % utgör företagets totala sjukfrånvarokostnader cirka euro månadslön Totala kostnader för sjukfrånvaro Arbetskraftskostnader jämte bikostnader Lönekostnader Totala sjukfrånvarokostnader 0 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 5 % 6 % 7 % 8 % 9 % 10 % 11 % Sjukfrånvaro, % 22 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

13 Säkerheten är en del av företagets samhällsansvar. För att målen ska uppnås måste ledningen och medarbetarna samfällt sträva efter ett gott resultat. Goda resultat genom långsiktigt Vi använder flera systematiska riskbedömningsmetoder för att heltäckande uppskatta riskerna i arbetshelheter av olika omfattning och typ och åtgärdar riskerna utifrån deras relevans. Planeringen är också viktig. Arbetarskyddsplanen tas fram på bolagsnivå och förankras i mindre helheter på avdelnings- och teamivå samt i de personliga arbetsuppgifterna. Mätarna gör det möjligt att uppskatta resultaten på alla nivåer, berättar Arto Särkelä. De skador och tillbud som inträffat rapporteras till vårt datasystem, där alla har tillgång till rapporterna. Händelsersäkerhetsarbete Boliden Kokkola Oy, som ligger på storindustriområdet i Karleby, är Europas näst största och världens fjärde största zinkfabrik. Dess produktionskapacitet är ton om året. I fjol uppgick värdet av produktionen till 700 miljoner euro. Fabriken sysselsätter 600 anställda. Över 80 procent av produktionen exporteras till de stora stål- verken i Europa och används för galvanisering av stålkonstruktioner. Säkerheten har alltid haft hög prioritet i Boliden Kokkola Oy. Då den positiva utvecklingen för ett par år sedan verkade plana ut, lyftes säkerhetsfrågorna åter högst upp på agendan och som mål antogs en nollvision för arbetsplatsolyckor. Beslutet att förbättra säkerheten kom från fabriken, men samtidigt uppfylldes också koncernens mål, säger fabrikschef Jarmo Herronen. Organisationsstrukturen och ledningssystemen underbygger säkerheten I det säkerhetsfrämjande arbetet har ledningen i uppgift att ställa upp säkerhets- målen och skapa sådana förhållanden och förutsättningar för verksamheten att man kan handla i enlighet med lagar och förordningar och minimera riskerna på ett kontrollerat sätt. Ledningen ska också agera förebild i säkerhetsarbetet. I Boliden Kokkola ansvarar linjeorganisationen för säkerhetsfrågorna och får stöd av fabrikens säkerhetsorganisation. Dess uppgift är i sin tur att utveckla säkerheten och ställa upp mål för linjeorganisationen. Säkerhetsorganisationen leds av direktör Arto Särkelä med ansvar för kvalitets-, miljö- och säkerhetsfrågor. Han är också medlem i fabrikens ledningsgrupp. Medlemskapet i ledningsgruppen garanterar att informationen löper smidigt och att säkerhetsfrågorna hålls på agendan. Utöver Särkelä ingår i säkerhetsorganisationen arbetarskyddschefen, säkerhetsassistenten, brand- och vaktchefen samt skyddsombudet. Boliden Kokkola har ett certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001, miljöcertifikat enligt ISO samt ett ledningssystem för arbetsmiljö enligt OHSAS Dessa ledningssystem utgör tillsammans ett integrerat verksamhetssystem med riktlinjer för ledningen. Arbetsmiljösystemet skapar systematik och planmässighet i säkerhetsarbetet och utgör en grund för en kontinuerlig utveckling av såväl verksamheten som de anställdas välbefinnande. Identifierade risker kan förebyggas 24 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

14 na undersöks och resultaten styr åtgärderna. Korrigerande åtgärder vidtas också på sådana platser där liknande skador kan tänkas inträffa. Skade- och risksituationer behandlas på avdelningsmöten och man försöker ta lärdom av dem med tanke på framtiden. Intranätet är ett viktigt kommunikationsmedel när det gäller arbetarskyddsfrågor, men den personliga kommunikationen har visat sig vara mest effektiv. Vi har ökat chefernas informationsutbyte med medarbetarna och det är något som vi satsar på också i fortsättningen. När man vill förankra nya metoder i organisationen, är chefernas personliga engagemang och stöd viktiga. Utbildning nyckelordet Kraven på nya och utomstående arbetstagare har fastställts ingående. Alla måste ha ett giltigt arbetssäkerhetskort. Syftet med det riksomfattande arbetssäkerhetskortet som administreras av Arbetarskyddscentralen är att förbättra säkerheten på gemensamma arbetsplatser. Kortet gäller i fem år och för att få kortet måste man delta i en arbetssäkerhetskurs på åtta timmar och avlägga ett test med godkända resultat. I början av anställningen introduceras arbetstagarna först i allmänna arbetarskyddsfrågor på fabriksområdet, därefter behandlas säkerheten inom respektive avdelning och arbetsuppgift. Under hela anställningsförhållandet ingår säkerheten i arbetstagarens utbildnings- och utvecklingsplan. I vissa yrken är säkerhetsutbildningen mycket specialiserad. Vi har fastställt kriterier för hur mycket arbetarskyddsutbildning som ges och en effektivisering av utbildningen ingår i vår åtgärdsplan, konstaterar Särkelä. Säkerhetsnivån under uppsikt I Boliden Kokkola följer man intensivt upp nivån på säkerheten. Högsta ledningen medverkar i enlighet med ett på förhand uppgjort årsprogram i säkerhetskontroller på avdelningarna. Alla medlemmar i ledningsgruppen deltar i rundvandringarna. Vårt system kvalitetsrevideras cirka tio gånger om året. Inspecta Ab utvärderar oss i egenskap av utomstående expert två gånger per år. Våra interna kvalitetsrevideringar, som görs flera gånger om året, planeras alltid så att de stöder vår totalstrategi för nästa år. Dessutom utförs vart annat år på koncernnivå en kvalitetsrevidering i form av en korsutvärdering av varje verksamhetsställe. Det kontinuerliga förbättringsarbetet verkställs genom den målsättning, planering och de åtgärdsprogram som förutsätts inom ramen för verksamhetssystemet, förklarar Särkelä. Konkreta resultat Resultatet av vårt säkerhetsarbete framgår bäst av de siffror som beskriver olycksfallsfrekvensen. År 1974 var vår olycksfallsfrekvens 172 per en miljon arbetstimmar, för tio år sedan var den ännu 29 och i fjol 5. Vår rapportering om tillbud och farliga situationer har också förbättrats. År 2003 bokfördes 16 rapporter om tillbud och i fjol 636. Utifrån avvikelserna har vi sedan fastställt vilka korrigerande åtgärder som ska vidtas, konstaterar Särkelä. Utvecklingen har varit positiv och personalens inställning till säkerhetsfrågor har förändrats avsevärt. Säkerheten är ett naturligt dagligt samtalsämne. I vårt nya åtgärdsprogram i 13 punkter har vi sammanfattat säkerhetsmålen i två resolutioner: 1) vårt mål på lång sikt är ett arbetskollektiv utan olycksfall och olycksfallsfrekvensen ska kontinuerligt ligga under fem per år 2) allt vi gör ska avspegla vår säkerhetskultur och kompetens för säkerhetsledning, säger Särkelä. En del av säkerheten på storindustriområdet På Karelby Storindustriområde verkar många olika industrianläggningar samt energi- och tjänsteleverantörer. Vid det säkerhetsseminarium som föreningen Kokkolan Suurteollisuusalueyhdistys ry arrangerade i mars, och där också If deltog, fastställdes målsättningarna för att förbättra säkerheten på storindustriområdet. En betydande risk medför det allt mer omfattande nätverkandet, vilket lett till att ett stort antal underleverantörer och samarbetspartners arbetar på området. Målet är att ta fram metoder och praxis som ökar säkerheten på området som helhet och som inte står i strid med de enskilda företagens tillvägagångssätt, utan snarare stöder dem. Text Marjatta Pietilä Boliden AB Risker vid resor spänner över ett vitt spektrum, med allt från maginfluensa till kidnappning, allvarliga situationer vid Hantering av risker vid tjänsteresor naturkatastrofer eller KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES politiska oroligheter. Eftersom arbetsgivare har en skyldighet att skydda sina arbetstagare var de än befinner sig i världen är riskhantering vid tjänsteresor av största betydelse. De största nordiska bolagen har verksamhet spridd över hela världen. Såväl arbetstagare som arbetsgivare är utsatta för risker vad gäller resor, inte minst med tanke på den senaste tidens händelser i världen. Till exempel påverkade jordbävningen i Kina och tsunamin 2005 människor över hela jorden. Reserelaterade risker Rådande ekonomiska situation har ännu inte minskat mängden affärsresor. Enligt resebyråer och flygbolag har affärsresor, speciellt till destinationer utanför Europa, ökat med ett flertal procent per år. Den här trenden har också ökat de reserelaterade riskerna och konsekvenserna av dessa risker är mer globala än tidigare. Händelser i en del av världen, t.ex. jordbävningar, SARS och tsunami, har en global effekt på grund av det omfattande resandet. Arbetstagare som jobbar inom samma bolag men i olika länder reser ofta tillsammans, vilket bland annat leder till att företag vill ha liknan- 26 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

15 de skydd för alla arbetstagare runt om i världen när de är på tjänsteresa. Trafiken är den vanligaste orsaken till olyckor utomlands, andra typiska skador är fallskador. Vidare är sjukdom betydligt vanligare än olyckor, och maginfluensa är den vanligaste sjukdomsformen vid resa. Det är viktigt att företag känner till risker relaterade till tjänsteresor. Som i all riskhantering är det viktigt att hitta sätt att undvika risker eller att minska effekten av dem och ett bra första steg i riskhanteringen är att ha en uppdaterad intern resepolicy. Denna resepolicy bör innehålla riktlinjer kring utvärdering av risker på resedestinationer, resplaner för högriskområden, säkerhetsrutiner, samt kontaktpersoner för resesäkerhetsrelaterade frågor. Utöver de vanliga riskerna angående hälsa och säkerhet bör också risker som naturkatastrofer, speciella klimat- och väderförhållanden och politiska förhållanden beaktas. Riktlinjerna bör ta hänsyn till speciella omständigheter för respektive område som lokala lagar, hälso- och säkerhetsrutiner samt kulturella och språkrelaterade problem. Dessutom bör också drifts- och krishanteringsplaner inkluderas i resepolicyn. Genomgående bör ett flertal informationskällor användas vid framtagandet av resepolicyn, t.ex. genom att använda olika experter inom säkerhet, hälsa, resor samt riskhantering. Reseförsäkring är ett redskap för riskhantering och vid valet av reseförsäkring är det viktigt att veta vilka typer av risker de anställda kan utsättas för på resan. Dessa risker varierar kraftigt beroende på till exempel destination och det är viktigt att välja en försäkringslösning som matchar riskerna. Utöver att ha rätt skydd är serviceaspekten mycket betydelsefull. När någonting händer när man är långt hemifrån, i en helt annan kultur, är det viktigt att veta att man lätt kan få hjälp genom en pålitlig partner. Global tjänstereseförsäkring Bolag efterfrågar centraliserade försäkringslösningar som är lätta att administrera. Traditionellt har If försäkrat sina kunders transport-, ansvars- och egendomsrisker över hela världen med hjälp av ett antal nätverkspartners. If har nu möjlighet att erbjuda globala tjänstereseprogram som lokala försäkringslösningar utställda av nätverkspartners i länder där det är nödvändigt. If erbjuder omfattande tjänstereseprodukter. Detta innefattar som grund medicinsk behandling, vilket kan erbjudas utan en övre gräns, återförande till hemlandet, engångsutbetalning av försäkringsbelopp vid dödsfall orsakad av olycka, avbruten resa och skydd för bagage. Utöver det här erbjuder If ett stort antal tillval som exempelvis ansvar, bagagestöld, rättegångskostnader, evakuering och kristerapi. Lösningarna kan skräddarsys ytterligare för att möta specifika behov hos företaget. Service i samband med tjänstereseförsäkring KUVAPÖRSSI OY / JUPITER IMAGES Service vid skador är en viktig del av alla försäkringsprogram och If erbjuder globala tjänstereseförsäkringsprogram med hög servicenivå. När risker påverkar hälsan och säkerheten hos en individ är service av högsta prioritet och på If har vi fokuserat på att utveckla en förstklassig service vad gäller skador vid resor. Utöver vår egen skadeorganisation har vi dedikerade partners som hjälper till om det behövs akut assistans. Omgående assistans är av yttersta vikt för en resenär som behöver hjälp när någonting går fel eller någonting oväntat händer under tjänsteresan. SOS International är Ifs huvudsakliga samarbetspartner och ger assistans 24 timmar om dygnet över hela världen oavsett om det handlar om stöld, garantier till sjukhus, återföring till hemlandet, att skicka ut anhöriga till skadelidande etc. Alla våra reseförsäkringar ger högklassig service 24 timmar om dygnet på 30 olika språk. Utöver det finns det även möjlighet att få ytterligare service, exempelvis hjälp inför resa, vid behov. Ett exempel En 40-årig säljare åkte till Peking på en affärsresa i fem dagar. Efter en arbetsdag tog hon en taxi för att åka runt och se staden. När det började skymma förlorade taxichauffören kontroll över bilen på grund av att han höll för hög hastighet och körde in i en vägg. Taxibilen totalförstördes och säljaren blev allvarligt skadad. Hon fick hjärnskakning, bröt en arm och ett antal revben, vilket ledde till att hennes lever skadades. Hon förlorade medvetandet direkt. Morgonen efter informerades If om skadan av säljarens arbetsgivare. If rapporterade vidare till SOS som tog över fallet. SOS tog hjälp av en auktoriserad kinesisk läkare som omgående satte sig in i bakgrunden och rådande behandlingssituation. SOS höll If uppdaterad om situationen och skadereglerarna vidarebefordrade information till både patientens arbetsgivare (med beaktande av den personliga integriteten) och familj. Säljarens man flögs till Peking i en vecka för att kunna vara nära och stötta sin fru kostnaderna täcktes av försäkringen. Efter en vecka på sjukhus och ett antal operationer bestämdes, baserat på medicinska skäl, att patienten skulle flygas hem med ambulansflyg. I Finland låg patienten inne på sjukhus i ytterligare tre månader. Under den här perioden hade If regelbunden kontakt med den skadade och hennes arbetsgivare för att försäkra sig om att rehabiliteringen gick bra. Åtta månader efter olyckan var säljaren tillbaka i arbetet. Den totala kostnaden för behandlingen i Peking och ambulansflyget uppgick till euro. Därutöver fick säljaren kompensation för invaliditet till följd av försvagad funktion i armen. Ytterligare Information För mer information om riskhantering vid resor och våra tjänstereseförsäkringar, kontakta kundansvarig på If. Säkerhet Brott Kidnapping Terrorism Krig Politiska situationer Evakuering Trafik Brand & inbrott på hotell Reserelaterade risker Medicinska Läkarvård Sjukhusvistelse Medicinsk evakuering Smittsjukdomar SARS Fågelinfluensa Okända smittosjukdomar Sannolikheten och/eller effekterna kan begränsas genom riskhanteringsverktyg, exempelvis försäkringslösningar. Hur hanterar du dessa risker? Checklista innan en tjänsteresa 1. Har du informerat alla intressenter om din reseplan? Trevlig resa! Vesa Lieho vesa.lieho@if.fi hannele sääksvuori hannele.saaksvuori@if.fi Naturkatastrofer Jordbävning Översvämning Tsunami Storm Extrema temperaturer 2. Är du medveten om landsspecifika risker och statusen på dessa? Politisk situation, brott, sjukdomar, risker med mat, väder, kommunikation inom landet Är researrangemanget planerat i linje med företagets resepolicy? 4. Har du lämnat kontaktuppgifter till såväl destination som hemort? 5. Känner du till krishanteringsprocesser på ditt företag och hur de fungerar på den plats du ska resa till? 6. Har du ett personligt säkerhetskit tillgängligt? 7. Har du tagit med försäkringsbevis och andra viktiga dokument? 8. Har du eventuell nödvändig medicin packat i ditt handbagage? 28 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

16 Aktuellt på If Utnämningar Lärande utmaningar vid mäklaraktivitet på Hoböl If News presenterar autentiska skadesituationer Man både kan och bör ta lärdom av inträffade skador. Nyhetsbrevet Lessons from Losses utkommer regelbundet och ger viktig information om riskhantering genom verkliga skadefall. Alla tidigare nyhetsbrev finns också i If News. If News innehåller dessutom ett behändigt arkiv, där du bland annat kan göra sökningar på valfria sökord. Alla nyhetsbrev utkommer på engelska och i If News finns en del av dem också på finska. Om du ännu inte prenumererar på Lessons from Losses, kan du beställa nyhetsbrevet med en gång på adressen: Heikki Kuitunen ny Nordic Head of Property Underwriting Heikki har 20 års erfarenhet inom bolaget både i internationella uppdrag och chefspositioner. Han var tidigare chef för egendomsförsäkring i Finland. Pekka Miettinen ny Head of Property Underwriting Finland Pekka har 13 års erfarenhet inom bolag både utomlands och i hemlandet. Hans var tidigare underwriter inom egendomsförsäkring i Finland. Marie Louise Moen ny Account Executive för Sales and Client Servicing i Norge. Marie Louise har över 10 års erfarenhet inom bolaget och var tidigare ansvarig för personförsäkringar inom affärsområde Privat. If Sverige genomförde den maj en gemensam aktivitet i Norge. Vi hade 17 deltagare från 5 mäklarhus på besök och man fick uppleva alla de möjligheter som vårt Säkerhetscenter i Hoböl kan erbjuda. Dagen inleddes med en tankeväckande förevisning, som våra norska brandoch riskexperter trollband auditoriet med. Därefter presenterade Klaus Vogel, nordisk skadechef, och Staffan Ljung, chef för Ifs Storskadeteam, erfa- renheter från tre storskador under Ken Henningson, chef för RM Sverige, redovisade Ifs stora undersökning om hur 100 svenska börsföretag arbetar med kontinuitetsplanering och krishantering. Till sist presenterade vår samarbetspartner Pierre Wettergren från 4C Strategies praktisk och vetenskaplig bakgrund till varför vissa företag klarar sig bättre än andra vid kriser. Under eftermiddagen fortsatte de praktiska övningarna, nu med brandsläckning och förevisningar ute på övningsfältet. Samtliga deltagare utrustade sig med skyddskläder och olika släckredskap och vi genomförde släckinsats på en brinnande bil, sprängde gasolflaskor och studerade en fullt utvecklad bilbrand på nära håll, i vår stora vägtunnel. Eftermiddagens häftiga upplevelser medförde att några av våra gäster starkt ifrågasatte sitt karriärval efter att bl.a. ha släckt en bilbrand mer eller mindre framgångsrikt. Ken Henningson Construction Site Safety How to prepare for floods and minimise losses Damage to thin plastered wooden frame walls Ole Kristian Bakken ny Account Executive för Sales and Client Servicing i Norge. Ole Kristian har erfarenhet både på försäkrings- och mäklarbranschen och var tidigare mäklare hos AON i Norge. Anatoly Rudnitsky ny riskingenjör till S:t Petersburg If presenterar sin ryska verksamhet för kunder i S:t Petersburg Self-ignition an often overlooked fire hazard Anatoly har 20 års erfarenhet inom industri och var tidigare servicechef hos Philip Morris. Den september bjöd If Industri in kunder från Sverige och Finland för att presentera vår verksamhet i Ryssland. Våra gäster bjöds på ett intensivt program och tiden i S:t Petersburg utnyttjades effektivt. Första dagen fick våra ryska värdar chansen att hälsa oss välkomna och Andrei Bogdanov från If Ryssland presenterade den ryska försäkringsmarknaden och Ifs nuvarande ryska verksamhet. Vi har en kompetent organisation med huvudfokus på att ge våra nordiska kunder med verksamhet i Ryssland bra service på den lokala marknaden. Dag två gav If CEO Torbjörn Magnusson en mycket intressant presentation av dagens ryska ekonomiska marknad och hur Ifs utveckling i Ryssland sedan 1995 sett ut. Deltagarna fick också en spännande inblick i våra framtidsplaner och en beskrivning av vårt senaste förvärv av det lokala försäkringsbolaget Region med kontor i de 17 största ryska städerna. Dag tre besöktes Schenkers mycket moderna och välskötta terminal nära flygplatsen i S:t Petersburg. Vi fick en intressant presentation av Schenkers Rysslandschef, Anatoly Gvozdev, som berättade om Schenkers verksamhet i Ryssland och vi fick också en kort guidad rundtur på terminalen. Detta var en första samordnad resa för att presentera If i Ryssland för våra svenska och finska kunder och erfarenheterna var så positiva att vi kommer att återkomma till fler av våra kunder för att erbjuda dem samma chans, säger Lotta Ogenstam och Ilari Jämsén som var värdar för resan. Ken Henningson Jan Backman, ny Nordic Head of Cargo and Property Claims Jan har över 35 års erfarenhet inom bolaget som skadechef och -ingenjör. Han var tidigare egendomsskadechef i Sverige. Thomas Clarstedt, ny Head of International Operations Thomas har 20 års erfarenhet inom företags-, försäkrings- och mäklarbranschen. Han var tidigare försäkringskonsult hos Söderberg & Partners Risk Consulting AB. 30 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/2008 IF S RISK MANAGEMENT JOURNAL 2/

17 SWEDEN If P&C Insurance S Stockholm Visit: SWEDEN Barks väg 15 tel. If P&C +46 Insurance (0) fax. S (0)8 Stockholm Visit: Barks väg 15 tel. +46 (0) If P&C Insurance fax. +46 (0) Vikingsgatan 4 S Gothenburg tel. If P&C +46 Insurance (0) fax. Vikingsgatan +46 (0) S Gothenburg tel. +46 (0) If fax. P&C+46 Insurance (0) Västra Varvsgatan 19 S Malmö tel. If P&C +46 Insurance (0) fax. Västra +46 Varvsgatan (0) S Malmö tel. +46 (0) If fax. P&C+46 Insurance (0) Box 190 S Sundsvall Visit: If P&CUniversitetsallén Insurance 2 tel. Box (0) fax. S (0)60 Sundsvall Visit: Universitetsallén 2 tel. +46 (0) fax. +46 (0) DENMARK If P&C Insurance Stamholmen 159 DK-2650 DENMARK Hvidovre tel. If P&C +45Insurance fax. Stamholmen firstname.lastname@if.dk DK-2650 Hvidovre tel FINLAND fax Iffirstname.lastname@if.dk P&C Insurance FIN IF Visit: FINLAND Niittyportti 4 Espoo If P&C Insurance tel. FIN IF fax. Visit: +358 Ängsporten firstname.lastname@if.fi Esbo tel NORWAY fax If firstname.lastname@if.fi P&C Insurance P.O. Box 240 N-1326 NORWAY Lysaker Visit: If P&C Lysaker Insurance Torg 35 tel. P.O. +47 Box fax. N Lysaker firstname.lastname@if.no Visit: Lysaker Torg 35 tel If fax. Safety +47Centre Ringvoll firstname.lastname@if.no N-1827 Hobøl tel. If Safety Centre fax. Ringvoll sikkerhetssenteret@if.no N-1827 Hobøl tel fax sikkerhetssenteret@if.no FRANCE AND LUXEMBOURG If Assurances France 4, rue Cambon, 2e étage F FRANCEParis AND LUXEMBOURG tel. If Assurances France fax. 4, rue +33Cambon, e 09étage 76 F Paris tel GERMANY fax If Schadenversicherung AG Direktion für Deutschland Siemensstrasse GERMANY 9 D If Schadenversicherung Neu-Isenburg AG tel. Direktion für710 Deutschland 70 fax. Siemensstrasse D Neu-Isenburg tel THE fax. NETHERLANDS AND BELGIUM If P&C Insurance Boompjes THE NETHERLANDS 413 NL-3011 AND BELGIUM XZ Rotterdam tel. If P&C +31 Insurance fax. Boompjes NL-3011 XZ Rotterdam tel GREAT fax. +31BRITAIN If P&C Insurance 2nd floor, 40 Lime Street London EC3M 7AW GREAT BRITAIN tel If P&C Insurance fax nd floor, 40 Lime Street London EC3M 7AW tel fax ESTONIA AS If Eesti Kindlustus Pronksi 19 EE ESTONIATallinn tel. AS+372 If Eesti Kindlustus 100 fax. Pronksi firstname.lastname@if.ee EE Tallinn tel LATVIA fax AS firstname.lastname@if.ee If Latvia Kronvalda bulvaris 3 LV-1010 LATVIA Riga tel. AS+371 If Latvia fax. Kronvalda bulvaris firstname.lastname@if.lv LV-1010 Riga tel LITHUANIA fax UAB firstname.lastname@if.lv If Draudimas Zalgirio 88 LT LITHUANIA Vilnius tel. UAB +370 If Draudimas fax. Zalgirio firstname.lastname@if.lt LT Vilnius tel RUSSIA fax CJSC firstname.lastname@if.lt If Insurance P.O.Box 16, FIN Lappeenranta Visit: RUSSIA Malaya Konyushennaya 1/3, office CJSC B If 42 Insurance P.O.BoxSt.Petersburg, 16, FIN-53501Russia Lappeenranta tel. Visit: +7Malaya Konyushennaya /3, fax. office +7B andrei.bogdanov@if.fi St.Petersburg, Russia tel fax andrei.bogdanov@if.fi Relax, we ll help you. Relax, we ll help you.