Epidemiologi (III) Läkarprogrammet Termin 5, HT Kristina Mattsson. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund

Transkript

1 Epidemiologi (III) Läkarprogrammet Termin 5, HT 2015 Kristina Mattsson Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund E-post:

2 Register och biobanker Att skriva artikel

3 Varifrån kommer datan? Data från register Data/prover från biobanker Ny studie Nya data: Enkäter Undersökningar Biologiska prover Data/prover från gamla studier

4 Svenska guldgruvor Register/ biobank Personnummer Tid

5 1. Register i Sverige Nationella register i Sverige Medicinska register Medicinska födelseregistret (1973 -) Missbildningsregistret (1964-) Cancerregistret (1958-) Dödsorsaksregistret (1952-) Läkemedelsregistret (2005-) Patientregistret (1964-) Slutenvårdsregistret (1987-) Öppenvårdsregistret (2005-) Administrativa register Befolkningsregistret Multigenerationsregistret (1961-) Utbildningsregistret (1985-)

6 1. Register i Sverige Svenska kvalitetsregister 81 st register i drift (+ flera kandidatregister) Nationella diabetesregistret Svenska frakturregistret Kvalitetsregister för assisterad befruktning (IVF) Riks-Stroke Barnobesitasregistret Register för (massvis av) specifika cancerformer och många fler!

7 1. Register i Sverige Register var finns dessa? 1) Socialstyrelsen (SoS) Cancerregistret Medicinska födelseregistret Dödsorsaksregistret 2) Statistiska Centralbyrån (SCB) Befolkningsregistret Flergenerationsregistret Utbildningsregistret 3) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Ansvarar för våra nationella kvalitetsregister

8 1. Register i Sverige Varför har vi register? Hålla koll på befolkningen avseende mortalitet och morbiditet Tillhandahålla deskriptiv statistik Utvärdera medicinsk service/vård Upptäcka allvarliga hälsoalarm Tillhandahålla data till forskning (risk- och friskfaktorer)

9 1. Register i Sverige Varför har vi register? Exempel. Statistik: Andel kejsarsnitt i olika landsting

10 1. Register i Sverige Varför har vi register? Exempel. Statistik: cancerincidens och mortalitet

11 1. Register i Sverige Varför har vi register? Exempel. Upptäcka hälsolarm Neurosedynkatastrofen hade kunnat stoppas ca 1 ½ år tidigare.

12 1. Register i Sverige Varför har vi register? [ ] kvalitetsregisterforskningen publiceras i tidskrifter med i genomsnitt högre genomslagskraft än annan svensk klinisk forskning. [ ] de enskilda publikationerna från kvalitetsregistren får en högre genomsnittlig citeringsgrad än de som kommer från den övriga svenska kliniska forskningen. Källa: Vårdanalys, rapporten Registrera flera eller analysera mera?

13 Varför har vi register? 1. Register i Sverige

14 1. Register i Sverige Register i Sverige Hur kommer det sig att vi accepterar en så omfattande registrering av känsliga uppgifter? - Årtionden av historisk kontext! Inga krig Ingen korruption (Förhållandevis) effektiv byråkrati Högt förtroende för staten Fördelar med register kommuniceras ut till befolkningen Känslig data har ej (allvarligt) missbrukats

15 2. Registerdata - kvalitet Varför använda registerdata? Populationsbaserat Stora kohorter! Billigt Data insamlad före utfall sker Deltagare vet ej om forskningsfrågan Ofta standardiserad inhämtning Samband som spänner över lång kan studeras

16 2. Registerdata - kvalitet Är registerna något att ha? Så: massa data finns i register men är den av tillräckligt bra kvalitet? Svar: Det beror på!

17 Rökdata i Medicinska födelseregistret 2. Registerdata - kvalitet

18 2. Registerdata - kvalitet Registervalidering: datakällor Medicinska födelseregistret» Självrapporterad rökning Malmö Maternity Unit Serum Biobank» Serum från mor + barn vid förlossningen» Kotininnivåer (gold standard för nikotinexponering)

19 2. Registerdata - kvalitet Resultat: validering av rökdata Kotinin Medicinska födelseregistret Icke-rökare Rökare Icke-rökare Rökare 7 48 Kappa coefficient (κ) = Rökdata användbar! 5.3% av icke-rökarna var egentligen rökare. 87% av rökarna i tidig graviditet rökte vid tiden för förlossningen.

20 2. Registerdata - kvalitet Fallgropar med registerdata Siffrorna mäter inte alltid det vi tror de mäter! De flesta register är ej gjorda för forskning Potentiella problem» Täckningsgrad! Vilka hamnar i registret och vilka missas?» Mätsätt/diagnoser ändras över tid» Manuella fel (överföring)

21 2. Registerdata - kvalitet Fallgropar med registerdata Register påverkas av politik! Svenska abortregistret: Syfte: kunskapsunderlag till abortförebyggande arbete, forskning, samhällsinformation Totalt avidentifierade uppgifter Skulle Neurosedynkatastrofen upptäckts idag?

22 2. Registerdata - kvalitet Fallgropar med registerdata Register påverkas av politik! Andel av den vuxna populationen i Skåne som sökt vård för nack- eller ryggvärk.* *Data från Skåne Health Care Register.

23 2. Registerdata - kvalitet Fallgropar med registerdata Diagnostisk täckning i Skåne Health Care Register Öppenvård Primärvård, öppenvård Specialistvård, öppenvård 100% Slutenvård All vård 80% 60% 40% 20% 0%

24 3. Biobanker i Sverige Biobanker i Sverige Biobank = samling av biologiskt material som kommer att förvaras >2 månader Provet måste kunna kopplas till en individ Medgivande erfordras 600 biobanker i Sverige

25 3. Biobanker i Sverige Biobanker typer Forskningsbiobanker Prov insamlas i ett forskningssyfte Donatorer tillfrågas ofta av särskilt skäl Kliniska biobanker Prov samlas in inom hälsovården (för tex screening). Oftast befolkningsbaserad Mycket information finns kopplad till provet Minimalt med data kopplad till provet

26 6. Etiska aspekter Etiska aspekter kring registerforskning Känsliga data Brett samtycke Oftast mindre risker än mycket annan medicinsk forskning. Individer tillfrågas ej var för sig Opt-out-system Bakvägsidentifikation, särskilt vid: Koppling av register Ovanliga utfall, sjukdomar, åtgärder Att ha populationsbaserade register alls?

27 4. Registerdata forskningsfrågor Vad studeras? Utgår från sjukdom: -Infektionssjukdomar -Diabetes -Tumörsjukdomar -Hjärt-/kärlsjukdomar -Reproduktionsstörningar -Psykiatriska sjukdomar... Utgår från exponering: -Arbete -Omgivningsmiljö -Kost -Livsstilsfaktorer...

28 Frisk som foster frisk som vuxen 4. Registerdata forskningsfrågor

29 Frisk som foster frisk som vuxen Fosterutvecklingen känslig period! 4. Registerdata forskningsfrågor Hälsoeffekter i vuxenlivet av miljön under fosterlivet Developmental Origins of Health and Disease (DOHaD)

30 4. Registerdata forskningsfrågor The Dutch Famine Studies Tysk ockupation Hungervintern (nov 1944 maj 1945) Daglig ranson: kcal Svält under fostertiden: högre risk hjärt-kärlsjukdom i vuxen ålder

31 5. Registerdata studieexempel Studieexempel 1: Frågeställning Generation 1 graviditet Generation 2 vuxen Generation 2 graviditet Rökning under graviditet Fetma Graviditetsdiabetes?

32 5. Registerdata studieexempel Medicinska födelseregistret Nationellt register sedan % av alla födslar inkluderade Info om modern, barnet, graviditeten och förlossningen Sedan 1982: rökning under graviditet Icke-rökare 1-9 cig/dag <9 cig/dag Data över flera generationer!

33 5. Registerdata studieexempel Studiepopulation Inklusionskriterier Kvinnor födda 1982 eller senare, som fått minst ett barn Komplett data på viktiga variabler Totalt kvinnor

34 5. Registerdata studieexempel Familjebaserad design Traditionell design: jämförelse av individer från olika familjer. Familjebaserad design: jämförelse av individer från samma familj: tvillingar, syskon, kusiner. Varför? För att ta hänsyn till confounding från genetik/familjebakgrund.

35 Take home-message Svenska register och biobanker ebjuder en fantastisk datakälla Personnummer gör unika kopplingar möjliga Svensk (nordisk) epidemiologisk forskning är mycket konkurrenskraftig

36 Hur kommunicera vetenskap? [ ] Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta /Tegnér

37 Hur ska forskning rapporteras? Guidelinjer: CONSORT för randomiserade studier STROBE för observationsstudier (epidemiologi) QUORUM för metaanalyser MOOSE för metaanalyser inom epidemiologi Finns på internet såklart. Många tidskrifter kräver att dessa följs!

38 Hur ska forskning rapporteras? Syfte: Our intention is to explain how to report research well, not how research should be done.

39 Basal artikelstruktur IMRAD

40 Artikelavsnitt: Introduction - Vetenskaplig bakgrund till varför studien görs - Sammanfatta kort tidigare forskning - Vilka kunskapsluckor finns? - Studiens fokus? - Våga hålla introduktionen kort!

41 Artikelavsnitt: Introduction - Avsluta introduktionen med syftet - Ej under egen rubrik - Ett bra syfte: - är kort och straight-forward - specificerar design, population och kontext - ger information om exponering och utfall

42 Artikelavsnitt: Methods Beskriv studiedesignen - Fall/kontroll-, kohortstudie - Randomiserad studie - Litteraturstudie/metaanalys Ange var och när studien ägde rum - Räcker ej med uppföljningstid Ökar möjligheten till generaliserbarhet!

43 Artikelavsnitt: Methods Studiedeltagare, ange: - Inklusionskriterier - Vilka källor? - Metoder som använts för att rekrytera individer? - Vid fall-kontrollstudier: Hur har kontrollerna valts?

44 Artikelavsnitt: Methods Litteraturstudie, ange: - Sökord - Vilka databaser - Sökstrategi - Vilka studier som inte inkluderats (ev flödesschema) - Metaanalys avser sammanfatta befintlig forskning viktigt med transparens och konsekvens kring vilka studier som inkluderas

45 Artikelavsnitt: Methods Hur har variablerna mätts? Beskriv! Mätfel/felklassificering av exponering och utfall kan: - göra det svårare att hitta samband - leda till falska samband av confounders kan: - leda till residual confounding Ger information om validitet och reliabilitet

46 Artikelavsnitt: Methods - Om man kategoriserar variabler: - Varför? - Hur? (Antal grupper, cut-points) - Om inga kategoriseringar: - Uppfylldes modellantaganden? - Gjordes transformationer?

47 Artikelavsnitt: Methods Vad avgjorde studiestorleken? - Praktiska orsaker? - Powerberäkning?

48 Artikelavsnitt: Methods Statistiska metoder: - Oftast flera alternativ som kan besvara samma fråga. - Men: viktigt att beskriva vilken som använts Statistikprogram?

49 Artikelavsnitt: Results - Analyser, vilka var med i slutändan? - Ge detaljerad information - Antal deltagare/icke-deltagare i varje steg - Vid fall-kontrollstudier - Dela upp separat på fall och kontroller - Flödesschema! (Även för litteraturstudie)

50 Artikelavsnitt: Results - Redovisa både ojusterade och justerade resultat. - Lyft fram centrala delar ur tabeller, upprepa ej allt. - Inga tolkningar! Struktur: 1) Kort bakgrundsinfo 2) Resultat från huvudanalyser 3) Resultat från extra analyser I litteraturstudier: ofta resultat och diskussion tillsammans.

51 Artikelavsnitt: Discussion - Kort mening om vad studien kom fram till - Minikonklusion - Placera i / jämför med annan litteratur på ämnet - Liknar introduktion, mer detaljerat resonemang tillåtet - Tolkning/generaliserbarhet/implikationer - Styrkor/svagheter - Avsluta i en konklusion - Ibland under egen rubrik

52 Mitt bästa tips: Titta i en publicerad artikel och härma strukturen

53 Sugen på att forska? Lars Rylander: Kristina Mattsson:

54