Meritportfölj inom SFI. Idéer och tips för handledare ERIT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Meritportfölj inom SFI. Idéer och tips för handledare ERIT"

Transkript

1 Meritportfölj inom SFI Idéer och tips för handledare ERIT

2 Förord Att skapa förutsättningar för nyanlända att arbeta med sin meritportfölj inom SFI (Svenska för invandrare) har varit basaktiviteten i projekten Synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne som bedrevs tiden samt i aktuellt fortsättningsprojekt Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne. Projekten har haft ekonomiskt stöd av European Refugee Fund (ERF) som administreras av Migrationsverket, Malmö stad, Arbetsförmedlingen (t o m 2008), Länsstyrelsen i Skåne (ekonomiskt stöd t o m 2008), kommunerna i Skåne Nordost respektive Nordväst samt Lund, Trelleborg och Ystad (ekonomiskt stöd under 2009). Deltagande kommuner har bidragit med medfinansiering via arbetsinsatser. Kommunförbundet Skåne har också ingått som partner. Ett av målen i pågående projekt Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne är att i samverkan med kommunerna ta fram ett anpassat handledningsmaterial. Denna handledning har tagits fram i en arbetsgrupp där det tillsammans med projektledarna ingått SFI-lärare; Anna Helg Granbom från Forum Ystad, Ulrika Hall från Folkuniversitetet i Malmö, Katrin Olsson från Åstorps kommun, Catarina Bernhardtz och Maria Zietkiewicz från Lernia AB i Malmö, Inger Berg från Kristianstads kommun samt studie- och yrkesvägledare; Susanne Östenson från Lunds kommun samt branschcoach Veronika Persson från Meritutbildning AB. Texterna har sammanställts framför allt av Anna Helg Granbom, Forum Ystad, i samarbete med projektledarna Ingela Bergman och Ronny Nilsson.

3 Innehåll Förord...2 Inledning... 4 Meritportfölj...5 Varför meritportfölj?...5 Varför meritportföljsarbete inom SFI?...5 Vad säger läroplanen?...6 Varför utarbeta en arbetsplan för meritportföljsarbetet?...7 Vad är möjligt att uppnå i de olika kurserna?...7 Hur kan man arbeta med meritportföljen?...9 Start av arbetet...9 Andra tips...10 Hur kan man använda meritportföljen för grammatikinlärning? Hur kan man integrera meritportföljen i temat Arbete? Hur kan man integrera meritportföljen i temat Utbildning? Vad kan man beskriva under rubriken Övrig merit? Hur kan man beskriva sina kompetenser? Hur kan man använda meritportföljen när man söker jobb? Referenslitteratur och webbadresser Bilagor Bilaga 1 Förslag på arbetsplan Bilaga 2 Exempel på livshjul Bilaga 3 Exempel på kurs A Teckning symaskin Bilaga 4 Exempel på kurs A Teckning skönhetssalong Bilaga 5 Exempel på kurs B Arbete på skönhetssalong Bilaga 6 Exempel på kurs B Arbete på flyttfirma Bilaga 7 Exempel på kurs C Arbete som servitris Bilaga 8 Exempel på kurs C Praktik på Nils Holgerssonskolan Bilaga 9 Exempel på kurs D Arbete som administratör Bilaga 10 Exempel på kurs D Arbete som kock Bilaga 11 Exempel på kurs D Arbete som direktörsassistent och tolk Bilaga 12 Exempel på utveckling av text Min guldsmedsaffär, fas Min guldsmedsaffär, fas Min guldsmedsaffär, fas Bilaga 13 Exempel på utveckling av text Teckning Arbetsbeskrivning restaurang, fas Arbetsbeskrivning restaurang, fas Arbetsbeskrivning restaurang, fas Bilaga 14 Exempel på mindmap Bilaga 15 Ordlista till meritportfölj Bilaga 16 Hjälptexter beskrivningar... 50

4 Inledning Sedan meritportföljsarbetet inleddes har vi från SFI-lärare runt om i Skåne fått höra att många upplever arbetet med meritportföljen som betungande. De känner att det är så mycket annat som ska göras för att de studerande ska nå kursmålen. De studerande är inte alltid motiverade och tycker att det är för svårt. Vad lärarna många gånger saknar är en struktur för meritportföljsarbetet. De har svårt att finna vägar att använda meritportföljen som ett pedagogiskt verktyg bland andra; meritportföljen har inte integrerats i den vanliga SFI-undervisningen. De studerande försöker ofta skriva texter långt över sin språkliga förmåga med följden att texten blir obegriplig för läsaren. Tanken på att skriva en pedagogisk handledning, där handledares erfarenheter och idéer kunde förmedlas, väcktes. En referensgrupp från olika utbildningar i Skåne bildades och diskuterade hur man kan göra för att lyckas bättre med meritportföljsarbetet. Ur dessa diskussioner växte en pedagogisk handledning fram. Syftet med denna pedagogiska handledning är att underlätta för lärarna att integrera meritportföljen i SFI-undervisningen genom att ge tips på olika arbetsformer samt med hjälp av olika exempeltexter visa vilka krav som kan ställas på meritportföljstexterna i de olika kurserna. Vi vill visa att meritportföljen inte behöver vara en isolerad del av SFI eller utanför den ordinarie svenskundervisningen. Den är en viktig del av den språkliga utvecklingen då läraren använder meritportföljens texter på samma sätt som andra texter används i undervisningen d v s för att utveckla meningsbyggnad, grammatik, ordförråd etc. Med hjälp av konkreta exempel vill vi också visa hur man kan integrera meritportföljsarbetet i olika teman som undervisas på SFI. När man jobbar med teman som utbildning och arbete blir meritportföljen en naturlig del av detta arbete. Om läraren väljer att integrera meritportföljen i SFI-undervisningen stjäl inte meritportföljsarbetet tid från annat innehåll i undervisningen utan blir en av många arbetsuppgifter som utförs för att de studerande ska nå kursplanens mål. Meritportföljen kan då istället tillföra något till undervisningen, vilket leder till att studerande och lärare kan känna den motivation som krävs för att meritportföljsarbetet ska fungera. Meritportföljen kan dokumenteras i speciella word-mallar eller på Internet i e-portfolion. Arbetet med meritportföljen är dock detsamma oberoende av dokumentationsform. Det är främst SFI-lärare som fungerar som handledare, men även vägledare, flyktingsekreterare, datalärare, praktikanskaffare etc kan vara en resurs i detta arbete. Fortsättningsvis kommer vi att använda begreppet handledare för att beteckna denna funktion. Vi hoppas att denna handledning kan ge dig tips och idéer om hur du kan arbeta med meritportföljen i SFI-undervisningen. Lycka till med ditt meritportföljsarbete!

5 Meritportfölj Varför meritportfölj? I meritportföljen samlar individen alla de dokument som visar hans/ hennes utbildning och erfarenheter från arbetsliv och övriga verksamheter. För att ge en tydlig bild av sin kompetens gör individen egna utförliga beskrivningar. Arbetet med meritportföljen är en process som ger möjlighet till reflektion och analys. Effekterna som påvisats är: Individen ~ ~ får en dokumentation att visa upp ~ ~ får en fördjupad insikt om sin kompetens ~ ~ får ökat självförtroende ~ ~ blir bättre på att kommunicera kring sin kompetens ~ ~ blir väl förberedd på att söka arbete och välja utbildning Arbetsgivare ~ ~ får större möjlighet att bedöma individens kompetens Arbetsförmedlare, vägledare etc ~ ~ får bättre underlag vid diskussioner och planering av utbildning och arbete Validering; yrkesbedömning, bedömning mot gymnasiala kurser ~ ~ underlättas genom en väl genomarbetad meritportfölj Varför meritportföljsarbete inom SFI? Flera års erfarenhet visar nyttan och värdet av att arbeta med meritportföljen under SFI-utbildningen. Vikten av att de studerande redan i ett tidigt skede förbereds på sitt yrkesliv i Sverige påtalas i många olika sammanhang. Att kunna visa och redogöra för sina utbildningar och arbetserfarenheter är en förutsättning för tillträde på arbetsmarknaden. Detta förutsätter att man har ett språk som gör det möjligt att kommunicera kring sin kompetens. Detta understryks också i Programberedning för integration i arbetslivet, Sveriges kommuner och landsting. Följaktligen bör meritportföljsarbetet utgöra en viktig del i SFI-utbildningen och kan även vara ett utmärkt pedagogiskt verktyg. Studerande lär sig de arbets- och yrkesspecifika ord som är viktiga i kommunikationen med arbetsgivare, arbetsförmedlare, vägledare etc. Eftersom meritportföljsarbetet är fokuserat på den studerandes egna erfarenheter och upplevelser känns arbetet meningsfullt och kan påskynda språkutvecklingen. Meritportföljsarbete SFI 5

6 Genom att börja i ett tidigt skede med meritportföljen och använda portfoliometodik får de studerande tid för reflektion och blir medvetna om framstegen. De sparar sina texter och kan på så sätt tydligt se sin språkutveckling. Beskrivningarna i meritportföljen är givetvis beroende av den språknivå de studerande befinner sig på. Under den första tiden av studierna kan de studerande endast förväntas uttrycka sina erfarenheter på ett mycket enkelt språk. Efterhand blir texterna mer genomarbetade och de beskrivningar som skrivs mot slutet av studierna på D-kursen kan t o m hålla en mycket hög kvalitet både språk- och innehållsmässigt. Arbetet med meritportföljen under SFI-studierna får ses som en process där man kommer olika långt bl a beroende på de studerandes språkliga förutsättningar. Det blir handledarens uppgift att avgöra om den studerande, med utgångspunkt från hans/hennes kapacitet, har utfört sitt arbete med meritportföljen på ett sätt som i så hög utsträckning som möjligt visar hans/hennes kunskaper och erfarenheter. Vad säger läroplanen? En av SFI:s uppgifter är att förbereda studerande för ett yrkesliv i Sverige. I kommentarmaterialet till kursplanen 2009 skriver Skolverket följande: Utgångspunkten för utbildningen och lärandet är de studerandes utbildningsbakgrund, språkkunskaper, yrkeserfarenheter samt deras intressen och behov. Utbildningen i svenska kan med fördel kopplas till de studerandes erfarenheter och t ex ha en viss yrkesinriktning. Många studerande har yrkeskunskaper och erfarenheter från hemlandet. Att kunna redogöra för dessa och förstå hur de kan praktiseras och tillämpas i det svenska samhället gör att kunskaper och erfarenheter snabbare kan tas tillvara i arbetslivet i yrkessituationer som är relevanta för individen. Att kunna förmedla yrkeskunskaper från hemlandet är också meritportföljsarbetets kanske viktigaste mål. Kursplanens och meritportföljens mål skiljer sig alltså inte åt utan är detsamma. Målet för SFI är att eleven ska utveckla ~ ~ sin förmåga att läsa och skriva svenska, ~ ~ sin förmåga att tala, samtala, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, ~ ~ ett gott uttal, ~ ~ sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel 6 Meritportföljsarbete SFI

7 När de studerande jobbar med meritportföljen tränar de sin förmåga att skriva svenska. När de läser yrkestexter tränar de sin läsförståelse och när de samtalar kring sina erfarenheter tränar de sin förmåga att samtala och lyssna. De använder ordlistor, datorer och andra relevanta hjälpmedel i meritportföljsarbetet. Läraren behöver alltså inte känna att meritportföljen tar tid från viktigare arbetsuppgifter som behövs göras för att de studerande ska arbeta mot kursmålen. Meritportföljen är en av många uppgifter de studerande arbetar med för att nå kursmålen. Varför utarbeta en arbetsplan för meritportföljsarbetet? Samtidigt som deltagarnas arbete med sina meritportföljer är en del av undervisningen i svenska så kan det med fördel vara en del av arbetslivsorientering och dataundervisning och stödjas av vägledare och/eller branschkunniga personer. Målsättningen och genomförande av meritportföljsarbetet kan med fördel läggas fast i en arbetsplan med utgångspunkt i en inventering av vilka resurser som finns tillgängliga inom SFI-undervisningen och därutöver inom dataundervisning, arbetslivsorientering, vägledning etc där deltagarna kan arbeta med sin meritportfölj i samverkan med SFIlärarna. Se bilaga 1 för förslag på Arbetsplan. Vad är möjligt att uppnå i de olika kurserna? Kurs A: Den studerande skriver inte i meritportföljen på denna nivå utan arbetar med att bygga upp ordförrådet kring hans/hennes yrken genom att: ~ ~ hitta yrkesbilder på Lexin-bildtema, Internet och i yrkeskataloger ~ ~ teckna sig själv i en arbetssituation och skriva ord till teckningen ~ ~ hitta kollegor att prata med och jämföra sina teckningar och bilder för att få igång den muntliga kommunikationen ~ ~ muntligt redogöra för sina erfarenheter utifrån sina bilder och teckningar Den studerande förbereder sin inventering, som görs i kurs B, genom att t ex göra ett s k livshjul. Se bilagor 2 4 för exempel på livshjul och teckningar. Meritportföljsarbete SFI 7

8 Kurs B: Den studerande börjar med att göra sin inventering och utgår då t ex från sitt livshjul som gjordes på kurs A. Om den studerande går studieväg 2 och påbörjar meritportföljen på kurs B, börjar han/hon ev med att göra ett livshjul och teckningar. Han/hon börjar sedan skriva sin meritportfölj. På kurs B ställs inga höga krav på språket i beskrivningarna. Den studerande fortsätter att samla ord och handledaren ger exempel med korta meningar med en enkel uppbyggnad. På det sättet får den studerande en mall att följa och frestas inte skriva över sin språkliga förmåga med följden att texten blir obegriplig för läsaren. Den studerande skriver på den språkliga nivå han/hon befinner sig; de mer abstrakta resonemangen i beskrivningarna får vänta tills han/hon nått en högre språklig nivå. Vid beskrivning av arbetsuppgifter är det enklast att börja med att lista arbetsuppgifterna med utgångspunkt från förarbetet som gjorts med teckningar och samlande av ord. På kurs B kan den studerande påbörja sitt CV och skanna sina betyg och intyg etc som ska ingå i meritportföljen. Om den studerande dokumenterar sin meritportfölj i e-portfolion kan hans/hennes CV skrivas ut automatiskt när alla obligatoriska uppgifter är ifyllda. Se bilagor 5 6 för exempel på texter från kurs B. Kurs C: Om den studerande går studieväg 3 och påbörjar meritportföljen på kurs C, börjar han/hon med att göra en inventering. Om den studerande går studieväg 2, och redan har börjat sitt meritportföljsarbete, arbetar han/hon under kurs C med att utveckla innehållet och språket i sina texter. När den studerande har slutat kurs C kan han/hon förväntas ha skrivit något under alla rubriker i meritportföljen. Listan med arbetsuppgifter från kurs B utvecklas på kurs C och den studerande beskriver mer utförligt hur han/hon gör uppgifterna. Det är lättast om varje arbetsuppgift får ett stycke. Språkligt sett är det viktigaste att läsaren kan förstå innehållet i meritportföljen och att den studerande har gett en tydlig bild av sina erfarenheter. Handledaren ger exempel på utbildnings- och arbetsbeskrivningar på den språkliga nivå de studerande befinner sig. Fortfarande är meningarna korta och enkla. Se bilagor 7 8 för exempel på texter från kurs C. 8 Meritportföljsarbete SFI

9 Kurs D: På kurs D kan handledaren ställa högre krav på språket i meritportföljen då den studerande har nått en högre språklig nivå. Den studerande kan gå tillbaka till texterna som han/hon skrev på tidigare kurser och utveckla språk och innehåll. Den studerande kan nu föra mer abstrakta resonemang. De korta meningarna med främst huvudsatser binds ihop och den studerande skriver texter med bisatser så att texterna får ett bättre flyt. Texterna ska ju spegla den studerandes språkliga nivå, så även på denna nivå måste vissa fel accepteras, även om de mest grundläggande felen bör vara korrigerade på kurs D. Se bilagor 9 11 för exempel på texter från kurs D. Kurs A D Utveckling av text: Se bilagor för exempel på hur texter kan utvecklas under meritportföljens gång. Hur kan man arbeta med meritportföljen? Hur man som lärare/handledare vill arbeta med meritportföljen styrs av vilka studievägar och studerande man har. Olika arbetsformer passar olika grupper. Nedan följer exempel på olika arbetsformer inom meritportföljsarbetet. Start av arbetet Det är av stor vikt att tänka igenom hur man som utbildningsanordnare startar meritportföljsarbetet. Nedan följer några olika exempel på hur man kan introducera meritportföljen. Modersmål När meritportföljsarbetet påbörjas befinner sig ofta den studerande på en låg språklig nivå och det kan vara svårt att introducera meritportföljen på ett motiverande sätt på svenska. Det kan då underlätta om den studerande får introduktionen på sitt modersmål. Detta kan ske genom att låta studerande som har arbetat en längre tid med sina meritportföljer vara ambassadörer och berätta om syftet med meritportföljen och sina tankar kring meritportföljsarbetet för nya studerande med samma modersmål. Man kan även använda sig av modersmålslärare. Det finns också broschyrer och filmer om meritportföljen på olika språk. Meritportföljsarbete SFI 9

10 Ordlista När en studerande eller en liten grupp studerande börjar sitt meritportföljsarbete kan handledaren på lätt svenska introducera meritportföljen. Handledaren presenterar vad en merit portfölj är, varför det är bra att ha en meritportfölj och när man använder en meritportfölj. Den studerande jobbar sedan tillsamman med handledaren med en ordlista med ord som ofta förekommer i arbetet med meritportföljen. Det kan vara ord som t ex pärm, register, samla, komplettera, beskriva och dokument. Den studerande skriver orden på sitt modersmål och har sedan denna ordlista till hands under hela meritportföljsarbetet. När handledaren har försäkrat sig om att den studerande förstår syftet med en meritportfölj och förstår de ord som används under arbetet med den kan de tillsammans börja med inventeringen. Se bilaga 15 för exempel på ordlista. Inventering Om handledaren vill påbörja meritportföljsarbetet utan att introducera själva meritportföljen kan den studerande börja med att göra en övergripande sammanställning över vad han/hon gjort under sitt hittillsvarande liv i ett s k livshjul. Handledaren börjar med att berätta om sitt liv och gör ett livshjul utifrån denna beskrivning. De studerande gör sedan sina egna livshjul, vilket är till stor hjälp när de senare ska göra sin inventering. När de studerande har gjort sina livshjul kan de börja rita hur de olika arbetsplatserna de har varit på ser ut, olika arbetsuppgifter, verktyg och redskap m m. Detta är början på beskrivningarna av arbetslivserfarenhet som de senare kommer att göra i meritportföljen. Först senare kan handledaren välja att berätta om meritportföljens syfte och användningsområden. Se bilaga 2 4 för exempel på livshjul och teckningar. Andra tips Respons från handledare De studerande lämnar det de har skrivit på meritportföljslektionen till handledaren som skriver frågor och kommentarer. Dokumentet lämnas tillbaka när nästa meritportföljslektion börjar. På så sätt har de studerande alltid något att börja arbeta med och måste inte sitta och vänta på handledaren för att komma igång. Dessutom känner de att de får respons på sitt skrivande och kan se att texten växer och utvecklas. Grupparbete När de studerande kommit en bit i den språkliga utvecklingen och förstått lite av vad som förväntas att de ska beskriva i meritportföljen så kan de handleda varandra i grupp. Det kan t ex vara bra att låta 10 Meritportföljsarbete SFI

11 studerande som arbetar med samma yrke eller i samma bransch arbeta tillsammans. Då kan de hjälpa varandra, utbyta erfarenheter och träna på att samtala kring sitt yrke. Utveckling av ordförråd Då och då kan de studerande gärna bryta av skrivandet i meritportföljen med andra uppgifter för att de ska få nya kunskaper och utveckla sitt ordförråd. Studerande med ett visst yrke kan göra studiebesök på en passande arbetsplats. De kan då prata med någon branschkunnig och kan peka och fråga kring ord. De kan också läsa yrkesböcker för att få exempel på hur man kan beskriva yrket och utöka sitt ordförråd. På arbetsförmedlingens hemsida kan de läsa och se på film om sina yrken. Se exempel på förslag på referenslitteratur och webbadresser på sid 23. Gemensamma genomgångar Eftersom de studerande i början av sitt meritportföljsarbete har mycket begränsade språkkunskaper är det nästan en förutsättning för att de ska kunna komma framåt i sitt arbete att ha gemensamma genomgångar kring vad som ska skrivas under respektive rubrik. Som handledare kan man tycka att det tar mycket tid i anspråk, men det sparar tid i längden. Handledaren och de studerande skriver t ex tillsammans på tavlan vad som ska stå under rubriken Arbetsplatsbeskrivning. Det är bra att ge flera exempel. Handledaren väljer exempel från de studerandens arbetsplatser så blir det mer intressant. När de studerande t ex har gjort en Arbetsplatsbeskrivning kan de använda denna som mall när de gör arbetsplatsbeskrivningen till nästa arbete eller praktik. Rätt språklig nivå Vid genomgångarna används ett mycket enkelt språk, som de studerande, när de har utvecklats språkligt, kan göra mer avancerat. Det är viktigt att de studerande skriver på sin egen språkliga nivå. Om de skriver på en språklig nivå som de inte behärskar är risken att texterna blir obegripliga och näst intill omöjliga att rätta och kommentera för handledaren. Vid de gemensamma genomgångarna kan handledaren på detta sätt hjälpa de studerande att skriva på en språklig nivå de behärskar. Datalektioner De studerande bör arbeta med meritportföljen även på datalektionerna. Det är lämpligt att de studerande bl a introduceras i e-portfolion på dessa lektioner. De kan t ex söka på Internet efter bilder som kan illustrera deras arbete på ett bra sätt och leta efter hemsidor från deras gamla arbetsplatser eller skolor. De studerande kan fotografera när de t ex har praktik och infoga fotografierna i meritportföljen. Meritportföljsarbete SFI 11

12 Dokumentation Beroende på de studerandes datavana och tillgång på datorer, kan handledaren välja om de ska börja skriva i mallar/e-portfolio direkt när de börjar arbeta med meritportföljen eller om de ska vänta och skriva för hand och först senare överföra det handskrivna till datorn. Efterfrågan Ju fler personer som efterfrågar meritportföljen desto bättre. Studie- och yrkesvägledare, praktikanskaffare, arbetsförmedlare etc bör fråga efter meritportföljen. På så sätt kommer motivationsarbetet att underlättas. Språklig utveckling Ju fler tillfällen man kan arbeta med meritportföljen desto bättre. De studerande måste känna att meritportföljen är en viktig del av den språkliga utvecklingen och inte en isolerad arbetsuppgift ett par timmar/vecka. Temadagar En del utbildningsanordnare väljer att introducera meritportföljsarbetet under en eller flera temadagar. Olika aktörer som t ex studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare och branschfolk förklarar syftet med och vikten av meritportföljsarbetet. De studerande gör sin inventering och kommer igång med sin meritportfölj. Detta kan bli en informativ och inspirerande introduktion av meritportföljen med många aktörer på plats. Andra utbildningsanordnare väljer att bryta av det ordinarie meritportföljsarbetet med temadagar under t ex temat Att söka arbete. I samband med att de studerande tränar på att skriva bra personliga brev när de söker arbete, genomför anställningsintervjuer med branschfolk, får information om olika yrken etc arbetar de med sin meritportfölj med hjälp av kunnigt branschfolk. Det kan vara lättare att engagera kringresurser såsom vägledare, arbetsförmedlare, yrkesfolk m fl vid temadagar. För deltagarna lyfts värdet av meritportföljsarbetet fram på ett positivt sätt. Hur kan den studerande använda meritportföljen för grammatikinlärning? Oavsett om läraren/handledaren väljer att ha gemensamma genomgångar av olika grammatikmoment och skrivregler eller om han eller hon individualiserar undervisningen, kan skrivandet i meritportföljen integreras i grammatikundervisningen. 12 Meritportföljsarbete SFI

13 Gemensamma genomgångar Om läraren/handledaren väljer att ha gemensamma genomgångar av olika grammatikmoment och skrivregler kan de studerande plocka fram sina meritportföljstexter vid dessa tillfällen. Läraren/handledaren låter dem rätta det grammatikmoment eller den skrivregel som just behandlats. Om de studerande t ex arbetar med ordföljd kan de gå igenom sina meritportföljstexter och rätta just ordföljden. Om de t ex arbetar med styckeindelning kan de göra på samma sätt. På detta sätt kan de studerande arbeta med alla grammatikmoment och skrivregler och meritportföljen bearbetas kontinuerligt och blir under arbetsgången mer korrekt. Individuella genomgångar Vid individuella genomgångar med de studerande kring deras meritportföljstexter blir det naturligt att inte bara diskutera innehållet utan även språket. Om en studerande t ex i sina texter genomgående skriver verben i infinitiv går läraren/handledaren igenom hur man använder de olika verbformerna och den studerande får i uppgift att gå igenom sina texter och rätta just verbformerna. De studerande och läraren/handledaren använder på detta sätt meritportföljens texter på samma sätt som de använder andra texter de studerande har skrivit. Meritportföljsarbetet blir en process där inte bara innehållet utan även språket utvecklas och meritportföljen integreras i det språkliga arbetet på SFI. Hur kan man integrera meritportföljen i temat Arbete? På kurserna B-D arbetar de studerande med temat Arbete på olika nivåer. Det är naturligt att meritportföljen blir en del av detta arbete. Nedan följer en beskrivning av hur meritportföljen kan integreras i detta tema. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Arbetsbeskrivning finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. Arbetsplatsbeskrivning De studerande läser om, besöker och tittar på filmer om olika arbetsplatser. Med detta som utgångspunkt samlar de studerande och läraren/ handledaren tillsammans ord på tavlan. Det kan vara ord som t ex arbetsplats, anställd, chef, företag, kontor, bransch, avdelning och praktik. Utifrån ordlistan de har skapat, tränar de studerande muntligt på att beskriva en arbetsplats eller en praktikplats, som de har eller har haft, för varandra. Meritportföljsarbete SFI 13

14 De studerande och läraren/handledaren skriver sedan gemensamt arbets platsbeskrivningar på tavlan. De utgår då från de studerandes beskrivningar. Det är bra om flera exempel ges. De studerande skriver arbetsplatsbeskrivningar i sina meritportföljer. De läser varandras arbetsplatsbeskrivningar och ställer frågor om sådant de tycker är oklart eller vill veta mer om. De studerande bearbetar sedan arbetsplatsbeskrivningarna utifrån responsen de har fått. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. De studerande kan också söka information om företag de jobbar på eller har jobbat på, på företagens hemsidor. Ibland kan bilder tillföra något till arbetsplatsbeskrivningarna. I sådana fall bör dessa infogas. Arbetstidsbeskrivning De studerande och läraren/handledaren diskuterar tillsammans begreppet arbetstid. De gör jämförelser mellan olika länder. Med diskussionen som utgångspunkt samlar de ord på tavlan. Det kan vara ord som t ex heltid, deltid, flextid och skift. Utifrån ordlistan de har skapat gör de studerande och läraren/handledaren sedan gemensamt beskrivningar av arbetstid på tavlan. De utgår då från de studerandes beskrivningar. Det är bra om flera exempel ges. Här kan läraren/handledaren och de studerande också passa på att repetera hur man skriver datum, t ex , och de studerande kan fylla i Startdatum och Slutdatum. De kan också repetera olika sätt att skriva klockslag t ex Jag jobbade 9 15, Jag jobbade från 9 till 15 eller Jag jobbade mellan 9 och 15. Kanske behövs digital tid repeteras så att inte de studerande skriver 9 3 utan De studerande skriver arbetstidsbeskrivningar i sina meritportföljer. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Arbetsuppgiftsbeskrivning De studerande delas in i grupper efter olika branscher de jobbar eller har jobbat i och de plockar sedan fram teckningar, bilder och/eller ordlistor de har samlat sedan tidigare. De studerande skriver ner ord och uttryck de behöver för att göra arbetsuppgiftsbeskrivningar. Om de kör fast kan de läsa yrkesböcker för SFI. De kan också besöka passande företag för att utöka ordförrådet eller gå in på Arbetsförmedlingens hemsida och läsa deras yrkesbeskrivningar och se filmer. Se sid 23 för exempel på litteratur och webbadresser. Ett bra sätt att beskriva sina arbetsuppgifter kan vara att beskriva en typisk dag på jobbet. Det kan då vara lättare att komma ihåg alla 14 Meritportföljsarbete SFI

15 arbetsuppgifter man utförde och beskrivningen blir mer strukturerad eftersom arbetsuppgifterna kommer i rätt tidsordning. De studerande gör sina arbetsuppgiftsbeskrivningar i sina meritportföljer och lämnar dem till handledaren som ger respons. De bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Utförandebeskrivning Handledaren visar på tavlan hur man genom att utgå från arbetsuppgifterna kan beskriva utförandet. Varje arbetsuppgift får ett eget stycke för att beskriva hur den utfördes. De studerande måste lära sig att svara på frågor som Hur gjorde du? och Vad är viktigt att tänka på?. Handledaren utgår från de studerandes egna beskrivningar av arbetsuppgifter. Om en studerande t ex har som arbetsuppgift att servera visar handledaren hur den studerande kan beskriva utförandet genom att fråga: Vad gjorde du först?. Han/ hon kanske svarar Först gav jag gästerna menyn och berättade om de olika rätterna. Handledaren går vidare med frågan Vad gjorde du sedan?. Den studerandes svar kan bli Sedan lät jag gästerna tänka ett tag innan jag tog upp beställningen. Nästa fråga handledaren ställer är kanske Vad är viktigt att tänka på när du gör detta?. Den studerande kan svara Det är viktigt att hälsa gästerna välkomna och vara artig och glad. Det är också viktigt att ha god kunskap om rätterna som serveras så att jag kan beskriva dem korrekt. Det är speciellt viktigt om gästerna t ex är allergiker. När jag tar upp beställningen är det viktigt att vara noggrann så att det inte blir fel. Jag läser upp beställningen en gång för gästerna för att vara säker på att det är rätt. På detta sätt byggs texten ut och beskriver alltmer utförligt hur den studerande gjorde när han/hon serverade. Det är viktigt att, som handledare, kunna ställa frågor som leder den studerande vidare. Exempel på sådana frågor är: ~ ~ Hur gjorde du när? ~ ~ Vad gjorde du sedan? ~ ~ Vad var viktigt att tänka på när? ~ ~ Varför var det viktigt? ~ ~ Hur tänkte du när? ~ ~ Vilka verktyg/redskap/metoder/datasystem använde du när? Någon branschkunnig kan göra en mind-map, som handledaren lämnar till den studerande, med exempel på frågor som passar just det yrket som beskrivs. Detta kan underlätta mycket för handledaren som omöjligtvis kan vara insatt i alla yrken som de studerande beskriver. Se bilaga 14 för exempel på mind-map. Meritportföljsarbete SFI 15

16 Handledaren måste upprepade gånger ge exempel på utförandebeskrivningar då det är ett svårt, men viktigt, moment i meritportföljen. De studerande skriver sina utförandebeskrivningar i meritportföljen och lämnar dem till handledaren som ger respons. Texterna bearbetas av de studerande utifrån handledarens kommentarer. Vid beskrivning av utförandet måste texterna oftast bearbetas många gånger för att de verkligen ska svara på frågan Hur?. Samarbetsbeskrivning Läraren/handledaren skriver ordet samarbete till vänster på tavlan och självständigt arbete till höger. De studerande ska sedan placera olika yrken där de tycker att de passar bäst. Om det bara är samarbete i ett yrke placeras yrket till vänster, om det är lika mycket samarbete och självständigt arbete placeras yrket i mitten o s v. De studeranden motiverar sedan i grupp varför de har placerat yrket just där. De diskuterar också på vilka sätt samarbete med annan personal, externt och internt, förekommer och hur man arbetar självständigt. De studerande kan sedan muntligt berätta för varandra på samma sätt om yrken de har eller har haft. De gör sedan sina beskrivningar kring samarbete/självständigt arbete i meritportföljen och lämnar texterna till handledaren som ger respons. De studerande bearbetar texten utifrån handledarens kommentarer. Övrig information Här kan de studerande beskriva sådant som de gjorde på en arbetsplats utöver deras arbetsuppgifter, t ex om de gick någon utbildning/kurs, hade fackliga uppdrag eller var aktiva i kommittéer. Hur kan man integrera meritportföljen i temat Utbildning? På kurserna B-D arbetar de studerande med temat Utbildning på olika nivåer. Det är naturligt att meritportföljen blir en del av detta arbete. Nedan är en beskrivning av hur meritportföljen kan integreras i detta tema. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Utbildning finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. Läraren/handledaren och de studerande inventerar kunskaper som finns i klassen om skolsystemet i Sverige. De ritar upp på tavlan hur Sveriges skolsystem ser ut. De gör sedan en jämförelse mellan olika länder och diskuterar vilka likheter och skillnader som finns. Med diskussionen som utgångspunkt samlar de studerande och läraren/ handledaren tillsammans ord på tavlan och skapar en ordlista med ord 16 Meritportföljsarbete SFI

17 som hör ihop med skolsystemet. Det kan vara ord som t ex grundskola, gymnasium, KY, obligatorisk, betyg, intyg, examen, ämne och förkunskapskrav. Utifrån ordlistan de har skapat tränar de studerande muntligt på att berätta för varandra hur deras hemlands skolsystem ser ut. De beskriver också sin egen skolgång. Det är viktigt att inte försöka överföra hemlandets skolsystem till det svenska utan försöka beskriva hemlandets skolsystem som det verkligen fungerar där. De studerande och läraren/handledaren skriver sedan gemensamt på tavlan utbildningsbeskrivningar t o m. Längd. De utgår då från exempel från de studerandes egna utbildningar. Det kan vara bra att börja med grundskola och gymnasium som är relativt lätt att beskriva och vänta med övriga utbildningar där de studerande måste utveckla utbildningens innehåll. Här kan läraren/handledaren också passa på att repetera hur man skriver datum, t ex Klassen diskuterar tillsammans vilka ämnen de studerande i Sverige studerar. De skriver en ordlista med ämnesorden på tavlan. Sedan diskuterar de tillsammans vilka ämnen, som inte finns i Sverige, som de studerande i andra länder studerar och skriver en ordlista på tavlan. De kan också diskutera i vilka utbildningar praktik ingår. Det kan bli en intressant diskussion om hur det kommer sig att vi studerar olika ämnen i olika länder. Resten av utbildningsbeskrivningen skrivs tillsammans på tavlan. Läraren/handledaren använder exempel från de studerandes utbildningar. De studerande skriver sina utbildningsbeskrivningar från grundskolan eller gymnasiet. Dessa texter lämnas till handledaren som skriver sin respons och de studerande bearbetar utbildningsbeskrivningarna utifrån handledarens kommentarer. Utbildningsbeskrivningarna från grundskola och gymnasium brukar inte skapa några problem. Däremot kan det vara svårare att beskriva innehållet på yrkesutbildningar och universitet. Här kan man försöka hitta utbildningsbeskrivningar från motsvarande svenska utbildningar på Internet. De studerande kan läsa beskrivningarna och samla relevanta ord och uttryck. Det gäller bara att var uppmärksam som handledare så att de studerande inte bara skriver av den svenska beskrivningen utan att förstå dess innebörd. Beskrivningen de gör måste ju stämma överens med utbildningen de faktiskt har genomfört. Meritportföljsarbete SFI 17

18 Vad kan man beskriva under rubriken Övrig merit? Under rubriken Övrig merit i e-portfolion ska de studerande beskriva meriter de har skaffat sig utanför sina arbeten och utbildningar. Vad som förväntas att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Övrig merit finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. De studerande och läraren/handledaren diskuterar vad ordet merit betyder och ger exempel på olika meriter och på vilka sätt de kan vara meriterande när man t ex söker jobb. Det kan vara meriter som t ex styrelsejobb, tränare, utlandsboende, längre utlandsresor och stipendier. De studerande kan plocka fram livshjulen de tidigare gjort och kontrollera om det finns rubriker där som de inte har beskrivit under rubrikerna Arbetsbeskrivningar och Utbildning, men som kan vara en merit. När man jobbar med rubriken Övrig merit kan de som har arbetat längre tider i hemmet fundera kring på vilket sätt det arbetet kan vara en merit. De kanske har utfört arbetsuppgifter utanför vardagssysslorna inom familjen. Exempel på sådana arbetsuppgifter kan vara att de t ex har bakat till större fester, odlat grönsaker och sålt på marknaden eller utfört handarbete till andra. Ibland kan det vara svårt för de studerande att direkt komma på alla uppgifter de utförde när de arbetade i hemmet. De kan behöva tid för reflektion för att sedan återkomma till sina texter. De studerande skriver sina beskrivningar av övriga meriter. Texterna lämnas till handledaren som skriver frågor och kommentarer. De studerande bearbetar sedan sina beskrivningar utifrån handledarens respons. Hur kan man beskriva sina kompetenser? Kompetenser uttrycks i ~ ~ språkkunskaper ~ ~ sociala färdigheter ~ ~ organisatoriska färdigheter ~ ~ tekniska färdigheter ~ ~ datorkunskap ~ ~ konstnärliga färdigheter ~ ~ övriga färdigheter I meritportföljen ska de studerande beskriva sina kompetenser. En förutsättning för att kunna göra det är att de innan de börjar skriva har fått ett stort ordförråd kring begreppet kompetens. Vad som förväntas 18 Meritportföljsarbete SFI

19 att de studerande ska beskriva i meritportföljen under rubriken Kompetenser finns sammanfattat i e-portfolions hjälptexter, se bilaga 16. När de studerande arbetar med temat Arbete är det naturligt att även prata kring olika kompetenser. Det är viktigt för de studerande att fundera kring sina kompetenser eftersom de beskriver dem i sina personliga brev när de söker jobb och de måste vara beredda på att kunna svara på frågor kring sina kompetenser vid en anställningsintervju. Meritportföljsarbetet är alltså en bra förberedelse inför jobbsökandet. De studerande kan t ex studera platsannonser och lista vilka kompetenser och egenskaper som efterfrågas i annonserna. Klassen samlar tillsammans ord på tavlan och gör en ordlista. Det kan vara ord som utåtriktad, empatisk, kreativ, händig och social. Läraren/handledaren ser till att orden som finns i e-portfolion finns med på listan. Läraren/handledaren ger sedan de studerande exempel på olika sorters yrken. De studerande diskuterar i grupp vilka kompetenser som krävs för dessa yrken och varför man behöver just de kompetenserna. De kan då använda sig av orden de har samlat i ordlistan. Det kan bli intressanta diskussioner kring likheter och skillnader på krav på kompetens i olika länder. De studerande delas sedan om möjligt in i branschgrupper efter vilka yrken de jobbar eller har jobbat med. Tillsammans diskuterar de vilka kompetenser som behövs för deras yrken och varför. De funderar sedan självständigt på vilka kompetenser de har och hur de har fått dessa kompetenser. Det är lämpligt att beskriva kompetenserna i slutet av meritportföljsarbetet då de studerande är klara med sina beskrivningar. Detta görs i Europass CV då Word-mallar används. I e-portfolion finns det särskilda flikar för Språkkunskaper och Kompetenser. Det innebär att beskrivningarna av kompetenser blir en sammanfattning/summering av de beskrivningarna som redan finns. Redovisning av sina språkkunskaper gör de studerande lämpligast genom att beskriva i vilka sammanhang som de kan förstå, tala och skriva det aktuella språket, hur man har skaffat sina språkkunskaper etc. De studerande kan också behöva vägledning i vad de behöver reflektera över, t ex om alla kompetenser har redovisats och om det framgår i beskrivningarna hur och i vilka sammanhang de har använt sina kompetenser. Detta kan handledaren göra samtidigt som han/hon ger respons på texterna. Det är värdefullt om denna handledning också kan göras av vägledare. Meritportföljsarbete SFI 19

20 Hur kan man använda meritportföljen när man söker jobb? När de studerande arbetar med temat Arbete brukar de också träna på att söka jobb. Vid jobbsökandet blir det tydligt för dem vilken stor fördel de har av att ha jobbat med meritportföljen. Det stora, betungande arbetet är redan gjort när de ska skriva personligt brev, CV och förbereda en anställningsintervju. Läraren/handledaren inleder temat Att söka jobb med att diskutera med de studerande varför det är viktigt att ha en meritportfölj när man söker jobb. Läraren/handledaren informerar om att de studerande ska skriva i sina personliga brev att de har en meritportfölj samt ta med sig den på besök hos t ex handläggare på Arbetsförmedlingen och på anställningsintervjuer. Läraren/handledaren och de studerande kan också diskutera på vilka sätt meritportföljsarbetet har förberett dem för jobbsökande. Personligt brev De studerande använder sig av meritportföljen när de tränar på att skriva personligt brev eftersom de har alla fakta om utbildningar, arbetslivserfarenheter och kompetenser samlade där. De upptäcker att de har stor hjälp av meritportföljsarbetet eftersom de under arbetet med meritportföljen har lärt sig ord och uttryck de behöver när de ska skriva ett personligt brev. Läraren/handledaren och de studerande diskuterar syftet med ett personligt brev och vad ett sådant brev ska innehålla. De går också igenom hur man inleder och avslutar brev, skriver datum etc. De tittar gemensamt på olika exempel på personliga brev och diskuterar vad som är bra och dåligt med dem. De studerande delas sedan in i grupper och får en platsannons samt flera exempel på personliga brev från personer som söker arbetet i platsannonsen. De studerande agerar arbetsgivare och diskuterar i gruppen vem eller vilka av de arbetssökande som de vill kalla på anställningsintervju och motiverar sina beslut. På detta sätt blir de medvetna om hur viktigt det personliga brevet är när man ska marknadsföra sig själv. De studerande skriver sedan personliga brev till platsannonser de själva har valt. Läraren/handledaren ger respons på breven, som de studerande sedan bearbetar. När breven är rättade kan läraren/handledaren kopiera breven och dela ut till klassen som sedan diskuterar vad som är bra med breven och vad som kan förbättras. Det är bra om slutprodukten är på en näst intill perfekt svenska så att de studerande kan använda detta brev som mall när de söker arbete. Det är dock viktigt att påpeka att de inte bara kan skriva av mallen. De måste alltid skräddarsy brevet efter det jobb de söker och då lyfta fram de kompetenser de beskrivit och som efterfrågas i det sökta jobbet. 20 Meritportföljsarbete SFI

21 CV Läraren/handledaren beskriver vad ett CV är och berättar att det alltid ska bifogas när man söker jobb. Han/hon visar exempel på CV och använder sig då av meritportföljens CV. Tillsammans kan läraren/handledaren och de studerande gå igenom de olika orden som finns som rubriker i CV:t. Detta blir en bra repetition eftersom orden har funnits i de studerandes beskrivningar i meritportföljen. Om de studerande skriver meritportföljen i mallar kan klassen gemensamt skriva ett CV på tavlan. De utgår då från de studerandes CV:n. Det är bra om flera exempel ges. Om de studerande skriver sin meritportfölj i e-portfolio och har registrerat de utbildningar och arbeten man haft, sammanställs CV:t automatiskt och kan skrivas ut. I e-portfolion, under fiken Presentation, kan de studerande spara sina personliga brev och sina CV:n, om de har olika CV beroende på vilket arbete de söker. Det kan vara bra att ha alla dokument som de kan ha nytta av när de söker arbete på ett ställe och e-portfolion kan vara ett lämpligt ställe för detta. Anställningsintervju De studerande har också stor nytta av meritportföljen när de tränar på att förbereda sig inför en anställningsintervju. Först diskuterar klassen vad som är viktigt att tänka på när man ska gå på en anställningsintervju. Läraren/handledaren ger sedan de studerande frågor som är vanligt förekommande på anställningsintervjuer. Dessa frågor inkluderar naturligtvis frågor om utbildning, arbetslivserfarenhet och kompetenser. De studerande väljer en jobbannons till ett jobb som de låtsas söka eller söker på riktigt. Om de t ex söker ett jobb som bilmekaniker är det viktigt att de kan beskriva vilka erfarenheter de har av just detta jobb, vilka arbetsuppgifter de har haft samt hur de utförde dessa arbetsuppgifter. De studerande får i uppgift att förbereda sig inför en anställningsintervju. När de förbereder sin anställningsintervju tränar de muntligt på det de har skrivit i meritportföljen. Läraren/handledaren eller, om möjligt, branschfolk genomför sedan anställningsintervjun på ett så realistiskt sätt som möjligt. Om de studerande som intervjuas tillåter det, kan intervjun filmas så att den studerande själv eller hela klassen kan diskutera vad som fungerade bra och mindre bra med intervjun. Eventuellt kan anställnings intervjun göras om efter nya förberedelser. När de studerande arbetar med temat Arbete fungerar det bra att använda läroboken Arbetsliv från Liber. Till läroboken finns webbaserat material samt ett omfattande kopieringsmaterial. Läroboken är skriven för SFI, men passar främst studieväg tre då texterna är relativt avancerade. Meritportföljsarbete SFI 21

22 22 Meritportföljsarbete SFI Hur stor del av arbetsgången som beskrivs ovan som läraren/handledaren väljer att arbeta med beror naturligtvis på vilken kurs och studieväg man undervisar. Det går att arbeta med de delar av arbetsgången som passar de studerande på den nivå de befinner sig och kanske arbeta vidare med temat när de har nått en högre språklig nivå.

23 Referenslitteratur och webbadresser Förslag på lärobok till Tema Arbete: Arbetsliv, Marie Håkansson/Lena Söderberg, Liber Förslag på yrkesböcker: vård och omsorg: Vård och omsorg, Eva Källsäter, Liber Ljungbacken, svenska i vården, Märta Johansson, Natur och Kultur Idas arbetsvecka, Att arbeta inom vård och omsorg, Märta Johansson, Natur och Kultur Ord med tanke på vård och omsorg, Berggren/Lundkvist, Gleerups Webbmodul, Vård och omsorg, Gleerups hantverk och bygg: Hantverk och bygg, Eva Källsäter, Liber bar nomsorg: Barnomsorg, Eva Källsäter, Liber Förskolan Liljan, Att arbeta inom Barnomsorg, Natur och Kultur Ord med tanke på barn, Berggren/Lundkvist, Gleerups teknik och industri: Vinklar och rör, Att arbeta med teknik, Gunnel Bergström, Natur och Kultur Webbmodul, Teknik och industri, Gleerups transport: Bakom ratten, Att arbeta med transport, Märta Johansson, Natur och Kultur r estau rang: Hos Karlssons, Att arbeta på restaurang och i storkök, Märta Johansson, Natur och Kultur Webbmodul, Service, Gleerups handel: Harrys Hörna, Att arbeta inom Handel, Torbjörn Hansen, Natur och Kultur övr igt: Sju jobb, Att läsa och skriva på jobbet, Lars Wäremark, Natur och Kultur Förslag på bildlexikon: Bildteman, Lexin, Nordstedts Engelsk bildordbok, Inger Hesslin Rider, Nordstedts (finns på flera olika språk) Meritportföljsarbete SFI 23

24 Förslag på yrkeslexikon: Business, engelsk-svensk-engelsk, Peter H. Collin, Nordstedts Medicine, engelsk-svensk-engelsk, Peter H. Collin, Nordstedts Teknisk ordbok: 11 språk, Nordstedts Medicinsk ordbok: 11 språk, Inger Hesslin Rider, Nordstedts Svensk-engelsk fackordbok, Ingvar E. Gullberg, Nordstedts Alnader, svensk-arabiskt och arabisk-svenskt lexikon, Marwan Kassem/ Issam El-Ali, Rättstolken Marwan Kassem (lexikon inom juridik, ekonomi, politik, samhälle och arbetsmarknad) Förslag på information om olika kompetenser: Intelligensaffischer, Christer Gudmundsson, Brain Books Förslag på hemsidor: ~ ~ (yrkesbeskrivningar samt för vissa yrken film) ~ ~ fackförbund/branschers hemsidor ~ ~ (lexikon för ett antal språk samt bildlexikon) ~ ~ (svenska och arbetsliv för invandrare) ~ ~ i yrkessvenska för olika yrken) 24 Meritportföljsarbete SFI

25 Bilagor Bilaga 1 Förslag på arbetsplan bakgrund Ange antal SFI-studerande samt klasser, nivåer. På vilket sätt har man arbetat med meritportföljen hittills. de förväntade effekterna bedöms vara att ~ ~ den studerande får en ökad insikt kring sin kompetens och bättre kan kommunicera kring sina kunskaper och färdigheter ~ ~ handläggare inom kommunen och arbetsförmedlingen lättare och tidigare kan identifiera den studerandes kompetens ~ ~ arbetsgivare kan lättare överblicka och bedöma den studerandes kompetens mål år 2010 Målgrupp alla studerande Vad uppnått: SFI A Den studerande pratat om sin utbildning och sitt arbete. Ritat vissa delar av arbetet alt samlat bilder på arbetssituationer. SFI B Den studerande beskrivit utbildningar och arbeten med enkla meningar understött av ordlista. Gjort ett enkelt CV och ett enkelt personligt brev. SFI C Den studerande utvecklat beskrivningarna av utbildningar och arbeten. Utvecklat CV:t. SFI D Den studerande ytterligare utvecklat beskrivningarna av utbildningar och arbeten. Färdigt CV samt skrivit personligt brev. tillgängliga resurser Inventerat tillgängliga resurser i form av personal SFI-lärare Vägledare Datalärare Praktikanskaffare Flykting-, invandrarmottagare Arbetsförmedlare etc Inom Svenskundervisning Dataundervisning Arbetslivsorientering Introduktionsverksamhet Meritportföljsarbete SFI 25

26 genomförande (Aktivitets- och tidsplan) Information till de studerande om varför och hur, frivillighet? När handleda antal timmar vem? Handledning av SFI-lärare, datalärare, vägledare, flykting-/invandrarsekreterare, inom arbetslivsorientering m m. Speciella insatser t ex temadagar Deltagarnas eget arbete resp grupparbete. Arbetsgång Hur startas arbetet upp? Hur samverka? Särskilda aktiviteter? En del av svenskundervisning: textbearbetning, grammatik etc? Delmål relaterat till SFI-nivåerna? uppföljning rapportering När och hur skall uppföljning göras? Vem/vilka är ansvariga? Erfarenhetsutbyte, när och hur? 26 Meritportföljsarbete SFI

LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ

LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ Förord Denna handbok är till för dig som på något sätt kommer i kontakt med meritportföljen. Med den här vill vi inspirera dig, hjälpa dig och framför allt ge dig tips

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare.

Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Yrkesfilmer för nyanlända Studiehandledning inför filmvisningar och workshops för nyanlända och för sfi-deltagare. Arbetsförmedlingen, Malmö stad, Merit AB Yrkesfilmer för nyanlända har tillkommit på uppdrag

Läs mer

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen

Välkommen till Arbetsförmedlingen PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Välkommen till Arbetsförmedlingen Information till dig som söker jobb 1 2 Det här är Arbetsförmedlingen...... 6 När du behöver extra hjälp... 10 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Att försörja sig och utvecklas

Att försörja sig och utvecklas Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en

Läs mer

Moduler och handledarmanual

Moduler och handledarmanual Moduler och handledarmanual 28 MARS 2011 2010-03-04 Handledarmanual för Moduler inom Etableringskedjan Bevis för lärande kan se ut på olika sätt Ansökningshandlingar Utskrifter av dokument eller e-post

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande 1 Innehåll Det här är Arbetsförmedlingen... sid 04 När du behöver extra hjälp... sid 07 Din arbetsgivare kan få ersättning...

Läs mer

Att söka jobb Från annons till anställning

Att söka jobb Från annons till anställning Att söka jobb Från annons till anställning..för dig som vill få drömjobbet! Läsa annons Svara på Annons Vidimerade kopior Anställning! Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Kvalitetssäkrade verktyg

Kvalitetssäkrade verktyg Kvalitetssäkrade verktyg Manual för handläggare på Jobbtorg Stockholm och - på väg mot ett Stockholm i världsklass ArbetsförmedlingenP Manualen är framtagen ur de erfarenheter som projektet Etablering

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Modul 7 Att söka arbete För Handledare

Modul 7 Att söka arbete För Handledare Modul 7 Att söka arbete För Handledare Kindly reproduced from Foundations for Work project with permission from DiversityWorks (Project no 2012-1-GB2-LEO05-08201) Introduktion Söka efter ett jobb kan ta

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16

Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 15-16 Kurs: Svenska- läsa, skriva, tala, lyssna Tidsperiod v.9-23 Skola Nordalsskolan Årskurs 5 Lärare Lena Gustavsson, Staffan Henning, Anne Sundqvist & Mia Fredriksson Kursen kommer att handla om: Vi kommer

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Skriv ett CV! Utbildning Här listar du upp dina utbildningar, skriv gärna med en kort beskrivning av eventuell inriktning etc.

Skriv ett CV! Utbildning Här listar du upp dina utbildningar, skriv gärna med en kort beskrivning av eventuell inriktning etc. Skriv ett CV! Vad är ett CV? Det latinska namnet Curriculum vitae (CV) betyder levnadslopp och är en personlig meritförteckning. Ditt CV ska alltså vara en sammanställning av dina kunskaper, erfarenheter

Läs mer

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Arbetsmarknadsintroduktion

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.

Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv. Skrivacv.comSkrivacv.comSkrivacv.c omskrivacv.comskrivacv.comskrivac v.comskrivacv.comskrivacv.comskriv acv.comskrivacv.comskrivacv.comsk Att skriva CV och Personligt brev rivacv.comskrivacv.comskrivacv.com

Läs mer

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet

Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet En redovisning av den verksamhet som bedrivits innan överenskommelsen tecknas. Inledning Inom Arbetsförmedlingen och kommunen finns en rad verksamheter och

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen

Information. till Handledaren ett stöd i handledarrollen Information till Handledaren ett stöd i handledarrollen Inledning Totalt finns det tre olika former av praktik; Prao, som är för eleverna på högstadiet, APU (Arbetsplatsförlagd Utbildning) som ingår i

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Ung delaktighet i Skåne

Ung delaktighet i Skåne Ung delaktighet i Skåne - dokumentation av workshop 2012-09-27 i Eslöv (Medborgarhuset) om arbete Sammanfattning och förslag Efter att ca 15 unga och 15 vuxna under en dag diskuterat kring frågeställningen

Läs mer

VÄGLEDNINGSCENTRUM EN TYDLIG VÄG IN FÖR MALMÖBON. Vägledningscentrum. SYV från Komvux Malmö - Södervärn, Pauli, Rönnen och Centrum

VÄGLEDNINGSCENTRUM EN TYDLIG VÄG IN FÖR MALMÖBON. Vägledningscentrum. SYV från Komvux Malmö - Södervärn, Pauli, Rönnen och Centrum VÄGLEDNINGSCENTRUM EN TYDLIG VÄG IN FÖR MALMÖBON Infoteket Valideringscentrum Vägledningscentrum SYV från Komvux Malmö - Södervärn, Pauli, Rönnen och Centrum Totalt 27 syv i organisationen chef Anette

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer

Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx - en intensivutbildning för invandrade ingenjörer Sfinx ett gott exempel på samverkan över flera gränser Sfinx är en intensivutbildning för invandrade ingenjörer i Stockholms län. Verksamheten startade

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling

Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Kartläggning och bedömning av nyanlända elevers kunskaper och språkutveckling Stockholm, 30 januari 2015 Sofia Engman och Mikael Olofsson, Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet Vår

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Vecka Måndag Tisdag Fredag 5 Uppstart

Vecka Måndag Tisdag Fredag 5 Uppstart Att söka jobb! Namn: klass: Syfte: För att du ska förstå vilka förväntningar som ställs på dig efter grundskolan kommer du få lära dig grunderna i hur man söker jobb. Arbetsområdet kommer att innehålla

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Manual för Steg 1 - Översiktlig kompetenskartläggning Steg 1 genomförs av Arbetsförmedlare eller Studie- och yrkesvägledare

Manual för Steg 1 - Översiktlig kompetenskartläggning Steg 1 genomförs av Arbetsförmedlare eller Studie- och yrkesvägledare Bilaga 2 Validering mot Städ- och servicekompetens Valideringsmanual Steg 1 Manual för Steg 1 - Översiktlig kompetenskartläggning Steg 1 genomförs av Arbetsförmedlare eller Studie- och yrkesvägledare Steg

Läs mer

Stöd för att anställa kompetensen

Stöd för att anställa kompetensen Stöd för att anställa kompetensen Många utrikes födda har en kompetens som är direkt användbar på arbetsmarknaden. Ändå kan det behövas stöd för att underlätta anställningen. Nedan finns en översikt över

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Lernia, Svets Möte med ledning och lärare 100618 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats med lärare. Individuell

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden

ATT SKRIVA SITT CV. En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst. Valentino Berti. Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden ATT SKRIVA SITT CV En guide och lathund för att skriva sitt CV så att det blir läst Av Valentino Berti Rekryteringskonsult på MSemploy Sweden Grunder Ett CV skall på ett enkelt och lättförståeligt sätt

Läs mer

VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA

VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA VÄGEN TILL SVERIGE GÅR GENOM YRKESSVENSKA Yrkesförberedande SFI-utbildning med praktik förkortar vägen till jobb Berit 2013 SAMMANFATTNING Ta in verkligheten i skolan Kombinera teori och praktik Förbered

Läs mer

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen Sektionen för resurs och stödverksamhet Flerspråkighet Snezana Arsenovic Nero, verksamhetschef (modersmålsstöd i förskola, förskoleklass) Åsa Svensson,

Läs mer

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Klas Andersson www.docs-int.se 1 Svensk hälsovårdsindustri (1) Ca 40 000 personer arbetar inom Life Science varav ca 6 000 inom bioteknik. Ca 200 företag inom

Läs mer

Beskrivning av tjänsten

Beskrivning av tjänsten Etableringslotsar Syfte Syftet med Etableringslotsar är att den nyanlände ska få professionellt stöd att så fort som möjligt etablera sig i arbets- och samhällslivet och hitta sin unika väg att försörja

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland

Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland 2012-10-10 Studiehandledning för blivande handledare inom Vård- och omsorgscollege Västmanland Steg 1: Kurs Vårdpedagogik- och handledning 25 gymnasiepoäng 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Allmänna anvisningar sid.

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Uppgifter och övningar från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden

Uppgifter och övningar från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden från Väglednings- och informationsmaterial om den svenska arbetsmarknaden LÄRARHANDLEDNING - FÖR PEDAGOGER, STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE Sida: 2 av 9 Innehåll Det här dokumentet innehåller uppgifter till

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna

Kort om särskild utbildning för vuxna LÄTTLÄST TILL ELEVEN Kort om särskild utbildning för vuxna FOTO: MICHAEL MCLAIN Till dig som vill läsa på särskild utbildning för vuxna Du som har fyllt 20 år och har utvecklingsstörning eller hjärnskada

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skrivinstruktion PB EBV PERSONAL. Framtaget av EBV PERSONAL 2011

Skrivinstruktion PB EBV PERSONAL. Framtaget av EBV PERSONAL 2011 Skrivinstruktion PB EBV PERSONAL Framtaget av EBV PERSONAL 2011 Framtagen av EBV PERSONAL 2011 steg 1... 2 Inledning... 2 Språket i ditt brev... 2 Skrivhjälp... 2 Skrivinstruktioner personligt brev steg

Läs mer

Personal och löneadministration

Personal och löneadministration Yh- och Ky-utbildningar ökar kompetensen inom områden där det råder brist på arbetskraft. Utbildningen i personal- och löneadministration är därför unikt utformad efter krav från arbetsmarknaden. Att kunna

Läs mer

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens

VALIDERING. Vård- och omsorgscollege Västmanland. Struktur, process och principer för validering GY 2011. + Vux 2012. Omvårdnadsoch omsorgskompetens VALIDERING Vård- och omsorgscollege Västmanland Struktur, process och principer för validering GY 2011 + Vux 2012 Professionell Omvårdnadsoch omsorgs Rehabiliterande Etisk Ergonomisk Pedagogisk 1 Vård-

Läs mer

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning

Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning Sida: 1 av 6 Sida: 1 av 5 Reviderad 2014-12-04 Verktygslåda - godkända aktiviteter i Stöd och matchning I Stöd och matchning väljer du som leverantör tillsammans med deltagaren vilka aktiviteter som ska

Läs mer

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg

Vård-SFI. Lära och utvecklas tillsammans. Studieinnehåll Norra Mellansverige. SFI Vård och omsorg Vård-SFI Studieinnehåll Norra Mellansverige Lära och utvecklas tillsammans SFI Vård och omsorg Förberedande program för Omvårdnadsprogrammet Bakgrund Tanken med att starta en kurs inom SFI vård och omsorg

Läs mer

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan

Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Livslångt Lärande Längs Livsmedelskedjan Mål Skapa en fungerande kedja för Samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer Rörlighet på arbetsmarknaden Möjligheter till livslång utveckling och karriär Jämställdhet

Läs mer

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Aktivitetsinformation Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION Alma Folkhögskola Uppdrag Nyckeln till Din framtid Aktiviteter Aktiviteterna på Alma Folkhögskola Uppdrag är till för att stärka och förbereda dig

Läs mer

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR

Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR GRANSKNINGSKOMMUN Granskningsmall för yrkesutbildningar upphandlade av GR Omvårdnad, Medlearn 20 maj 2010 Två samtal genomfördes: 1. Inger Shakarchi, verksamhetsansvarig 2. Elisabeth Kindblom och Anna-Malin

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Högskolestuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Högskolestuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete

En lärande arbetsplats. Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete En lärande arbetsplats Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för omsorgsarbete Mål För lärare och deltagare: ett verktyg för kartläggning och stöd i samtal om språklig kompetens. individuell

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer