LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ

Transkript

1 LITEN HANDBOK FÖR MERITPORTFÖLJ

2

3 Förord Denna handbok är till för dig som på något sätt kommer i kontakt med meritportföljen. Med den här vill vi inspirera dig, hjälpa dig och framför allt ge dig tips och råd på vad du ska tänka på när du arbetar med nyanlända och deras meriter. Handboken har tagits fram för att vara ett stöd i ditt arbete. Det som vi kallar Malmömodellen i boken är en metod som togs fram genom två projekt i Skåne som heter Synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne och Etablering av synliggörande av nyanländas kompetens i Skåne. Detta är numera en vedertagen benämning på denna metod. Metoden utgår från att den nyanlände ska arbeta med sina meriter på en individuell nivå och att arbetet ska fungera som en röd tråd genom utbildning och praktik för att leda till arbete/vidareutbildning snabbare.

4 Har jag frågat efter meritportföljen? När arbetet med meritportföljen påbörjas är det viktigt att man meddelar arbetsförmedlingen, studie- och yrkesvägledaren samt kontakter på kommunen, så meritportföljen efterfrågas vid möten och träffar. Eleven ska få kännedom om att meritportföljen inte bara är något som man arbetar med inom SFI.

5 Innehåll Inledning 3 Varför arbeta med meritportfölj? 5 Yrkesidentifiering 7 Meritportfölj och SFI 9 Förslag på arbetsplan för meritportföljen 10 Att göra en arbetsplan 11 Skriva för att utveckla 12 Livscirkeln 16 Nivåanpassning 17 Exempel på kurs A 18 Exempel på kurs B 19 Exempel på kurs C 20 Exempel på kurs D 21 Ordlista till meritportföljen 22 Temadagar 15

6 Meritportföljen är en process som innebär en strukturerad dokumentation som kan leda till ett erkännande av kunskaper och kompetenser som en person besitter oberoende av hur de har förvärvats.

7 Inledning Meritportfölj Västmanland är ett samverkansprojekt mellan länets tio kommuner, Västmanlands kommuner och Landsting(VKL), Arbetsförmedlingen, Folkhälsobyrån AB samt Länsstyrelsen Västmanland som är projektägare. Europeiska flyktingfonden är medfinansiär till projektet. Tanken med projektet Meritportfölj Västmanland är att ta fram ett sätt att underlätta för de nyanlända att snabbare komma till egen försörjning och öka eget ansvar för att nå dit. En viktig del i detta arbete är att samla alla parter; kommunerna i länet, SFI-utbildarna, Arbetsförmedlingen och näringslivet. För att göra meritportföljen komplett arbetar vi med yrkesidentifiering i ett tidigt skede. Detta förväntas ske genom att projektet sprider, förankrar och vidareutvecklar metoder och struktur för meritportföljen i länets samtliga kommuner. Meritportföljen skapar rutiner och kontaktvägar mellan samverkansparterna. Det är av denna anledning som du nu håller Liten handbok för Meritportfölj i din hand. 3

8

9 Varför arbeta med meritportfölj? Meritportföljen är ett sätt att hjälpa den nyanlände att samla alla dokument som rör tidigare arbeten, utbildningar och erfarenheter för att kunna skapa en meritförteckning. Arbetet med meritportföljen gör individen själv och lär sig därmed svenskan både för vardagsbruk och för yrkesliv på ett naturligare sätt. Detta arbete blir även en process som hjälper den nyanlände att reflektera och analysera sig själv inför ett kommande arbetsliv här i Sverige. Några effekter som har påvisats är att på individnivå får personen: en dokumentation att visa upp för arbetsgivare en fördjupad insikt om sin kompetens ökat självförtroende en bättre kommunikation kring sin kompetens en bättre förberedelse inför att söka arbete och/eller välja utbildning Nu är det ju inte bara för individen som det finns fördelar, utan även de som ska handleda personen får ett bättre stöd. Arbetsgivaren får större möjlighet att kunna bedöma individens kunskaper för en eventuell anställning. Arbetsförmedlingen och vägledaren får ett bättre underlag när de ska diskutera och planera arbete eller utbildning. 5

10

11 Yrkesidentifiering Att göra en yrkesidentifiering innebär att den nyanlände anvisas till ett företag/en utbildare som gör en bedömning av vilka yrkeskunskaper som personen besitter. Utlåtandet i form av ett intyg där det anges vad som eventuellt behöver kompletteras med i form av vidareutbildning och/eller praktik för att kunna arbeta i Sverige får den nyanlände/deltagaren med sig. Yrkesidentifieringen sker under en tidsperiod från två timmar upp till två dagar. 7

12

13 Meritportfölj och SFI Det är viktigt att se meritportföljen som ett stöd och komplement till ordinarie undervisning i SFI. De nyanlända förbereds snabbare på ett yrkesliv i Sverige genom arbetet med meritportföljen. Den kan även påskynda de nyanländas språkutveckling då de får arbeta med svenskan utifrån egna referenser. För att de nyanlända lättare ska förstå när man pratar om det svenska språket, den svenska kulturen och det svenska arbetslivet finns idag möjlighet inom projektet att ta hjälp av språkhandledarna/språkassistenter. Dessa personer hjälper till i klassrummet utifrån det egna språket och kulturen förklara hur det fungerar i Sverige. Vi ser detta som en stor vinst både då det gäller förståelse och att snabbare komma ut i arbetslivet antigen genom praktik och/eller arbete. När man arbetar med svenska språket i meritportföljen, tränas förmågan att skriva, läsa och tala. En fördel för deltagarna är att de ges möjlighet att diskutera sina arbetslivserfarenheter i grupp. Läsningen kan övas genom att läsa yrkestexter och andra texter som har med arbetslivet i Sverige att göra. Arbetet görs grändöverskridande, då man inte bara behöver kunskaper i svenska utan även i data och samhällskunskap. Meritportföljen skapar även en naturlig arbetslivsorientering för nyanlända. 9

14 Förslag på arbetsplan för meritportföljen Bakgrund Här skriver du ner en kort beskrivning av gruppen. På vilken nivå ligger de språkmässigt? Har de arbetat med meritportfölj förut? Om ja; i så fall på vilket sätt. De förväntade effekterna bedöms vara att Vad förväntar du dig för resultat? Vad är det dina deltagare ska uppnå? Mål Målgrupp Vilken är din målgrupp? Vad ska uppnås Vad ska de olika nivåerna uppnå? T ex SFI A Ska ha pratat om sin utbildning och sitt arbete. Ha ritat eller samlat bilder och gjort ett collage på olika arbetssituationer. SFI B Beskrivit sin utbildning och arbeten med enkla meningar med hjälp av ordlista. Gjort ett enkelt CV och personligt brev. SFI C Utvecklat sin beskrivning av utbildningar och arbeten. Utvecklat sitt CV. SFI D Ska nu ha ett färdigt CV med tydliga beskrivningar av arbete och utbildning samt ett personligt brev. Tillgängliga resurser Inventering tillgängliga resurser Vilken personal kan hjälpa till med arbetet? Vilka lokaler finns? Vilken utrustning kan jag använda? Genomförande Information till de studerande om varför och hur, och om det är frivilligt eller inte. När ska handledningen ske? Speciella temadagar? Grupparbeten? Självständigt arbete? Arbetsgång Hur startas det upp? Hur samverka? Särskilda aktiviteter? En del av svenskundervisningen, textbearbetning, grammatik etc? Uppföljning När och hur ska uppföljning göras? Vem är ansvarig för uppföljningen? Erfarenhetsutbyte, när och hur?

15 Att göra en arbetsplan För att underlätta för dig som handleder meritportföljen är det viktigt att du själv funderar kring hur du skulle vilja lägga upp arbetet och att du tar dig tid att skapa en tidsplan med vilka aktiviteter som ska göras när. Fundera lite kring följande frågor: Vilka måste jag få med mig? SFI-lärare, datalärare, Arbetsförmedlingen, företagare, studie- och yrkesvägledare? Hur lång tid kommer det att gå åt? Ska jag/vi ha någon/några temadagar? Nu när du funderat kring dessa frågor är det dags att skriva en arbetsplan. Vi har gett ett förslag på hur den kan se ut på nästa sida. Under Genomförande kan det vara klokt att fundera kring en tidsplan och göra en beräkning av hur mycket tid som kommer att gå åt. Tänk också på att om du beräknar att det ska ta en timme; lägg till minst en till, men förbered då även uppgifter för dem som arbetar i snabbare takt. 11

16 Tips! Låt dina nyanlända börja skriva saker för hand på sitt hemspråk, men när det sedan skrivs in på datorn så kan de arbeta med att översätta det till svenska! Skriva för att utveckla En sak som är viktig att tänka på när du arbetar med nyanlända är att det finns många som har en begränsad kunskap om hur man använder en dator. Du bör därför fundera om de uppgifter du gör går att skriva för hand eller om alla uppgifter kräver en dator. Det är en av anledningarna till varför det är bra om du kan samarbeta med en datalärare. Att skapa och bearbeta en text ökar förståelsen för hur ett språk är uppbyggt. Därför kan det vara en stor fördel för de nyanlända om det får arbeta med texterna både på hemspråk och på svenska. Det är viktigt att skapa ett material som ger möjligheten att utveckla sig själv. Här kommer det faktum in att texterna som deltagarna skriver måste kommenteras för att ge dem den möjligheten. En viktig sak att tänka på är att det kanske inte alltid är nödvändigt att en text är korrekt enligt svensk grammatik.

17 Fundera med handen på hjärtat hur många svenskar skriver en text helt grammatiskt korrekt? Allt som skrivs och som hamnar i portföljen är material som deltagaren själv äger. Tänk då på att det mesta av texterna ska stå med deltagarens egna ord. Har du däremot en begränsad tid och känner att du måste hjälpa deltagaren att få ner något på pappret; skriv då att det var du som skrev och inte deltagaren. En deltagare som inte kan skriva själv kan rita eller leta bilder som beskriver det som personen arbetat med i sitt hemland. En meritportfölj är inte nödvändigtvis en massa ord på papper utan kan lika gärna vara bilder. Då det gäller bilder är det viktigt att kontrollera så att det är tillåtet att använda bilderna i kommersiellt bruk. Är det bilder som hämtas från internet bör källa anges. Ett tips är att du som handleder arbetet med meritportföljen redan innan letar bilder från olika yrken som du sedan kan låta deltagarna använda. Tänk på att ha flera bilder på varje yrke samt gärna bilder med människor från olika länder. 13

18 Ett urval av bilder som går att använda för att berätta om sitt yrke:

19 Temadagar Temadagar kan vara både ett sätt att starta arbetet med meritportföljen eller ett sätt att stärka vissa delar i arbetet. Om man startat med temadagar handlar dessa dagar ofta om att det är t ex studie- och yrkesvägledare, arbetsförmedlare, personer från olika branscher som kommer och berättar om varför det är viktigt att arbeta med en meritportfölj och vad man ska ta med i portföljen. Samtidigt så startar deltagarna en inventering av sig själva. Frågor som deltagarna kan svara på under dessa dagar är vad kan jag?, vad vill jag göra?, vad har jag gjort tidigare? Dessa dagar fungerar som inspirationsdagar. Bryter man däremot av under tiden som man arbetar med meritportföljen så blir temadagarna mer specifika. Har deltagarna arbetat mycket med sitt CV och personliga brev, kan det bli en liten rekryteringsmässa där ni har bjudit in företag och tar hjälp av branschfolk för att ordna anställningsintervjuer åt deltagarna. Är det flera deltagare som vill arbeta som egen förtagare är det kanske en bra idé att bjuda in några egen företagare och t ex ALMI Företagspartner för att prata om vad man behöver tänka på och hur det fungerar att ha ett eget företag i Sverige. En annan temadag kan handla om studier; vad behöver man tänka på när man studerar i Sverige och vad finns för olika studieformer? Detta kan vara några frågor som besvaras under dagen, där studie- och yrkesvägledarna tillsammans med lärarna är ansvariga. Oavsett när man har temadagarna är det viktigt att tänka på att de ska spegla det som deltagarna har arbetat med och att det är saker som de tycker är viktigt. 15

20 I stället för en cirkel, kan du välja att göra livsstreck med samma information på.

21 Livscirkeln En av de första sakerna deltagaren kan göra när den kommer till dig är en livscirkel. I den cirkeln skriver personen in allt som har hänt från det att han/hon föddes fram till idag. Det ska vara händelser som på något sätt påverkat honom/henne. Det är viktigt att beskriva i detalj de arbeten/arbetsuppgifter som man har utövat i sitt hemland, tex att inte bara skriva militärtjänstgöring utan var konkret och beskriv arbetsuppgifterna. Ta med saker som t ex att man gift sig eller fått barn. Ett tips är att låta deltagarna arbeta i grupp med att ta fram vilka händelser som är viktiga att ha med i cirkeln då utgångspunkten är att använda den för att skriva ett CV. Ju mer man skriver in i cirkeln desto lättare är det att kunna skriva arbetsbeskrivningar och så småningom även ett CV. Deltagaren börjar med att rita cirkeln på hemspråket. När cirkeln är skriven kan deltagaren arbeta vidare med språket genom att översätta de ord som finns i ordlistan på nästa sida ( Meritportfölj inom SFI, Malmömodellen). Att låta eleven arbeta med dessa ord skapar en större förståelse för vad det är som ska ingå i en meritportfölj. Nivåanpassning Något som spelar stor roll när du planerar arbetet är vilken nivå deltagarna har på språket. Du har kanske tur och har en grupp som alla är på samma nivå och kan då skapa ett material som alla kan arbeta utifrån. Troligen har du en grupp med individer som alla har olika nivåer. I en sådan grupp är det viktigt att ha koll på vad de ska kunna. Kontrollera utifrån kursplanen för SFI vad deltagarna ska kunna, se exemplen. 17

22 Exempel på kurs A Här är det en person från Albanien som beskrivit hur han kört lastbil. Han har fått hjälp med att skriva på svenska, men ritat bilden själv. Har en kort skolgång i sitt hemland. I A-kursen är det viktigare att få samtala om vad man gjort och öva den muntliga biten jämfört med att skriva längre texter.

23 AMINA Koma från somalia. Jag vara 42 år. Jag är gift, mannen kvar. 6 barn 2 i Sverige. Har sålt Grönsaker i Mogadishu hos min farbror. Jag vill starta eget för att sälja Grönsaker. Jag vill ha praktik. Gärna frukthandel eller skola Pratar lite italienska. Har gått 6år i skola. Amina Solgatan 4, Framtidsstad Exempel på kurs B Här har personen enbart skrivit ner vad hon gjort och vad hon vill göra i framtiden utan att förklara mer. Hon skulle till denna text kunna komplettera med bilder eller teckningar samt en text på somaliska. 19

24 CV PASCAL PASCAL MÅLSÄTTNING få ett jobb med CNC-operatör ARBETSLIVSERFARENHET CNC-operatör, Burundi, Min huvudsakligaste arbetsuppgifter är att sköta en cnc-styrd fleroperationmaskin Fick även kontrolera slutproduct. Militärtjänstgöring , armén UTBILDNING, 4- årig tekniskgymnasieutbildning (allmänna ämnen) i hemlandet Burundi, examen 2000 CNC- Utbildning (2år), Burundi, examen 2002 SFI-Utbildning i Framtidsstad, C NIVÅ under april 2010 PRAKTIK CNC-operatör, Fräsaren AB, Framtidstad maj sept 2010 ÖVRIGA MERITER Kirundi (modersmål), franska (flytande) samt svenska (ok). JAG SOM PERSON 30 år. Gift och har fyra barn. Familj och vänner tar mycket av min fritid. Försöker även motionera lite. Som person är jag rak och ärlig och båda resultat, objektinriktad. Upplever mig som en god lyssnare och som gärna ställer upp för mina medmänniskor. Familjen kom till Sverige oktober Läser nu SFI D PASCAL PASCAL Stadsgatan 4, Framtidsstad Exempel på kurs C I detta CV har personen skrivit kort om varje del, men fått med det som är viktigast. Texten är inte korrekt skriven, det saknas ord och hela CV:et kan uppfattas som kort. Men samtidigt märks det att det är han som skrivit texten.

25 CV- PASCAL PASCAL MÅLSÄTTNING Önskar en ny utmaning inom industri och ett arbete inom CNC där jag kan utnyttja mina tidigare erfarenheter inom området. UTBILDNING, 4- årig tekniskgymnasieutbildning (allmänna ämnen) i Burundi, examen 2000 CNC- Utbildning (2år), Burundi, examen 2002 SFI-Utbildning i Framtidsstad, D NIVÅ november 2010 ARBETSLIVSERFARENHET CNC-operatör, Burundi, Min huvudsakligaste arbetsuppgifter är att sköta en cnc-styrd fleroperationmaskin (DÄR FRÄSNING, SVARVNING OCH BORRNING INGÅR), och ställer vid behov in nya mått för maskinens körschema. Kontrollmätning av slutprodukt samt kontroll mot ritning ingår också i arbetsuppgifterna.i mindre omfattning arbetar jag också med transport Militärtjänstgöring , armén. Var transportledare och skötte om lastbilarna. PRAKTIK CNC-operatör, Fräsaren AB, Framtidstad maj sept 2010, har provat arbeta som CNC-operatör. Fick intyg på mina kunskaper. ÖVRIGA MERITER Kirundi (modersmål), franska (flytande) samt svenska (ok). Har tagit B-körkort. JAG SOM PERSON Jag är 30 år och gift och har fyra barn. Familj och vänner tar mycket av min fritid. Familjen kom till Sverige oktober Försöker även motionera. Som person är jag rak och ärlig och båda resultat, objektinriktad. Upplever mig som en god lyssnare och som gärna ställer upp för mina medmänniskor. Har lätt för att lära mig saker. Kommer att börja läsa svenska som andra språk i januari PASCAL PASCAL STADSGATAN 4, FRAMTIDSSTAD, TFN , E-POST: PASCAL@PASCAL.NU Exempel på kurs D Här har personen utvecklat sitt skrivande. Han har även fått med en mer informativ text om vad han gjort i sitt hemland. Han har skrivit texten i rätt tidsordning. Texten är inte korrekt skriven, det saknas ord. Men återigen är det viktigt att som handledare inte gå in och ändra för mycket i texten då den ska spegla personen och hans kunskaper. 21

26 Ordlista till meritportföljen Skriv vad ordet betyder på ditt modersmål, eller på svenska om du kan. Det är ord som du kommer att höra många gånger under din utbildning. Diskutera gärna ordens betydelse i små grupper. Meritportfölj Pärm Register Erfarenhet Beskriva Mall Presentation Meritförteckning(CV) Studier Utbildning Bransch Yrke Övrigt Samla Sortera Dokument Betyg Intyg Diplom Utbildningsbevis Utbildningsanordnare Innehåll Beskriva Summera Komplettera Förkunskapskrav Pågående Utförande Inventering Kompetens Merit Referens

27 Lycka till med ditt arbete i Meritportföljen! 23

28 Liten handbok i Meritportfölj är utarbetad/författad av projektledare Yvonne Göransson och metodstödjare Cecilia Jonasson i projektet Meritportfölj Västmanland. Länsstyrelsen Västmanland 2010