Utveckling av verksamhetsförlagd utbildning via RUC

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Regionalt utvecklingscentrum Dnr: Fastställd av USE:s utbildningskommitté Utveckling av verksamhetsförlagd utbildning via RUC Gerd Pettersson, RUC Marie Oscarsson, RUC 1

2 Innehåll Sammanfattning RUC:s arbete med att utveckla VFU Utvecklingsplan för VFU Pilotstudie: Kursutveckling Utvärdering: Underlag för bedömning av VFU Utveckling: Utbildning för lokala lärarutbildare Utvecklingsarbete: Att utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget erfarenheter från tre kommuner Styrdokument Bakgrund till utvecklingsarbetet Syfte Metod och arbetsprocess Delstudiernas deltagare, syften och metod Utveckling: Administrativa rutiner Resultat Pilotstudie: Kursutveckling Utvärdering: Underlag för bedömning av VFU Utveckling: LLU-utbildning Utvecklingsarbete: Att utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget erfarenheter från tre kommuner Utveckling: Administrativa rutiner Analys av resultat och förslag till fortsatt förbättringsarbete Fortsatt arbete med att utveckla kvaliteten i VFU...23 Bilaga 1. Rapport delstudie: Gymnasieskolan i Skellefteå Bilaga 2. Rapport delstudie: Grundskolan i Skellefteå Bilaga 3. Rapport delstudie: Grundskolan i Umeå Bilaga 4. Rapport delstudie: Gymnasieskolan i Umeå Bilaga 5. Rapport delstudie: Grund- och gymnasieskolan i Örnsköldsvik

3 Sammanfattning Regionalt utvecklingscentrum (RUC) är Umeå universitets samverkande organisation för skola och lärarutbildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett prioriterat område för RUC. I början av 2010 fastställdes en utvecklingsplan för VFU. I utvecklingsplanen utpekas följande områden som centrala för att höja kvaliteten inom VFU: 1. Förtydliga vilken del av kursinnehållet som är skolförlagt och universitetsförlagt. 2. Utlägget av VFU-perioder. 3. Bedömning och examination. 4. Utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget. 5. Utbildning för pedagogiska samordnare. 6. Utbildning för lokala lärarutbildare (LLU). 7. Seminarier. 8. Utveckla examensarbeten så fler blir verksamhetsnära och sprungna ur skolornas och lärarutbildningens behov. 9. VFU-avtal. 10. Översyn av administrativa rutiner. 11. Dimensionering och översyn av principen med partnerområde. Med avstamp i de identifierade utvecklingsområdena ovan har under 2010 följande insatser genomförts: en pilotstudie gällande kursutveckling i fem kurser, utveckling av utbildning för lokala lärarutbildare och en utvärdering av bedömningsunderlaget för VFU samt utveckling av administrativa rutiner. Förutom dessa områden har även en utvecklingsgrupp arbetat med att utveckla kvaliteten i det pedagogiska samordnaruppdraget. Resultaten visar att VFU:n är i behov av fortsatt utveckling i syfte att stärka VFU:ns kvalitet. Utmärkande är behovet av mötesplatser och utbildning för samtliga aktörer inom VFU. Bland annat finns ett påtagligt behov av att diskutera vilken del av kursinnehållet som ska förläggas till den universitetsförlagda eller verksamhetsförlagda utbildningen. Studentens tid för övningslektioner mm har visat sig variera. De stora skillnader som finns idag utgör en risk för att många studenter inte får tillräcklig övning i att planera och genomföra lektioner. Resultaten visar att handledning och bedömning är andra utvecklingsområden. Utifrån det utvecklingsarbete som pågått under året kommer en förnyad utvecklingsplan för att upprättas. 3

4 1. RUC:s arbete med att utveckla VFU Ett av RUC:s syften har alltsedan starten 2003 varit att arbeta med utveckling av VFU. Hösten 2009 prioriterades och intensifierades arbetet med VFU-utveckling. Ett omfattande arbete med att kartlägga och identifiera utvecklingsområden inom VFU påbörjades. I denna verksamhetsberättelse (VB) redogörs för arbetet med att utveckla VFU under perioden Rapporten innehåller en mer utvecklad del kring det pedagogiska samordnaruppdraget med anledning av ett utvecklingsarbete som tre kommuner deltagit i. 2. Utvecklingsplan för VFU Under 2009 genomförde RUC behovsinventeringar med pedagogiska samordnare, kursansvariga, studenter och personal vid VFU-enheten för att identifiera utvecklingsområden i VFU. Resultatet av behovsinventeringarna, samt sedan tidigare genomförda utvärderingar inom VFU, visade vilka områden som behöver utvecklas för att höja kvaliteten. En utvecklingsplan för VFU fastställdes av Umeå School of Educations styrelse i början av Den innevarande lärarutbildningen har behov av revidering gällande VFU:ns innehåll och utvecklingsplanen avser att stärka kvaliteten i pågående utbildning men även ge en bra grund för kommande lärarutbildningsprogram. Med denna utvecklingsplan påbörjades förbättringsarbetet, med start våren Utvecklingsplanen i sin helhet hittar du här: I utvecklingsplanen utpekas följande områden som centrala för att höja kvaliteten inom VFU: 1. Förtydliga vilken del av kursinnehållet som är skolförlagt och universitetsförlagt. 2. Utlägget av VFU-perioder. 3. Bedömning och examination. 4. Utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget. 5. Utbildning för pedagogiska samordnare. 6. Utbildning för lokala lärarutbildare (LLU). 7. Seminarier. 8. Utveckla examensarbeten så fler blir verksamhetsnära och sprungna ur skolornas och lärarutbildningens behov. 9. VFU-avtal. 10. Översyn av administrativa rutiner. 11. Dimensionering och översyn av principen med partnerområde. Med avstamp i de identifierade utvecklingsområdena ovan har under 2010 följande insatser genomförts: - en pilotstudie gällande kursutveckling i fem kurser (berör område 1, 2, 3, 6, 7) - utveckling av utbildning för lokala lärarutbildare (berör område 4, 6) - utvärdering av bedömningsunderlaget för VFU (berör område 3) - utveckling av administrativa rutiner (berör område 10) 4

5 Inga specifika utvecklingssatsningar har genomförts för områdena 8, 9 och 11. De studier som genomförts har emellertid gett underlag för fortsatt arbete inom dessa områden vilket presenteras i resultat- och analysdelen. Härutöver har en utvecklingsgrupp med pedagogiska samordnare från Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik arbetat med att utveckla kvaliteten i det pedagogiska samordnaruppdraget alltsedan hösten 2008 (berör område 3, 4 och 5). 3. Pilotstudie: Kursutveckling Under våren 2010 har fem kurser med VFU reviderats. Det övergripande målet med kursutvecklingsarbetet har varit att skapa en samsyn mellan de yrkesverksamma lärarna i skolan och universitets lärare gällande det gemensamma uppdraget om lärarutbildning. Ett exempel på något som behöver problematiseras gemensamt är professionsbegreppet där den universitetsförlagda delen bearbetar centrala begrepp och teorier och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen koncentrerar sig på läraryrkets professionsutövning och färdigheter. Arbetet syftade till att tydliggöra kursinnehållet och i samverkan specificera kursens skol- respektive universitetsförlagda del. Detta skulle utmynna i reviderade studieguider där VFU:ns innehåll och upplägg än tydligare synliggörs. Kurserna är: Villkor för en didaktisk praktik (AUO), 15 hp Lärares professionella & vetenskapliga förhållningssätt i skolpraktiken (AUO), 15 hp Barns tal-, skriv- och läsinlärning II, 15 hp Kommunikation, värdegrund och hållbar utveckling (AUO), 15 hp Idrott och hälsa IV, 30 hp För respektive kurs bildades en kursutvecklingsgrupp bestående av kursansvarig, LLU och pedagogiska samordnare. Studenter och personal från RUC och VFUenheten har också ingått i grupperna. I april inbjöds samtliga kursutvecklingsgrupper till ett inledande möte. På mötet redogjordes för den utvecklingsplan som upprättats för VFU och de utvecklingsområden som härigenom synliggjorts. Respektive kursutvecklingsgrupp träffades därefter enskilt för att diskutera innehållet i kursen och VFU:ns universitets- respektive skolförlagda del. Därutöver har ytterligare en träff hållits för varje kursutvecklingsgrupp. Utifrån identifierade utvecklingsområden upprättade RUC en mall för dokumentation av gruppernas arbete. Syftet var att få likvärdighet i gruppernas arbete. Resultatet av piloten för kursutveckling redovisas under

6 4. Utvärdering: Underlag för bedömning av VFU Fakultetsnämnden för lärarutbildning beslutade att ett underlag för bedömning av VFU ska användas av lokala lärarutbildare. Syftet med underlaget är att höja kvaliteten i examinationen och öka rättssäkerheten och likvärdigheten i bedömningen. RUC har i samarbete med de pedagogiska samordnarna och de lokala lärarutbildarna ute på partnerskolorna under hösten 2009 utvärderat underlaget för bedömning av VFU via en enkät. Enkäten skickades till erfarna LLU:are som testat att bedöma både med och utan bedömningsunderlag. Totalt medverkande 37 LLU i enkätundersökningen. Resultatet av utvärdering redovisas under Utveckling: Utbildning för lokala lärarutbildare En grundläggande utbildning för lokala lärarutbildare (LLU) har erbjudits sedan hösten 07. Syftet med den grundläggande utbildningen är att ge LLU:arna den utbildning de behöver för LLU-uppdraget. Utbildningen består av en basutbildning vilken behandlar handledning och samtalsmetodik samt ger information om lärarutbildning. Utbildningens fördjupningsdel består av fyra teman: handledning, ledarskap, bedömning och verksamhetsutveckling. Under perioden ht07-vt10 uppgår antalet deltagare i LLU-utbildningar till totalt 1600 personer (varav 750 gått basutbildningen). Samtliga utbildningsdagar utvärderas. Resultaten av utvärderingarna har utgjort underlag för kontinuerlig revidering av LLU-utbildningarnas form och innehåll. De pedagogiska samordnarna har bistått med värdefulla synpunkter på hur utbildningarna kan utvecklas. Resultatet av utveckling av LLU-utbildning redovisas under Utvecklingsarbete: Att utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget erfarenheter från tre kommuner Under perioden hösten har en utvecklingsgrupp bestående av pedagogiska samordnare från Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik arbetat med att på olika sätt öka kvaliteten i VFU och det pedagogiska samordnaruppdraget (härefter omnämnt som utvecklingsgruppen). Inledningsvis redogörs här för de styrdokument som definierar det pedagogiska samordnaruppdraget, därefter beskrivs utvecklingsarbetet. 6

7 6.1 Styrdokument Samarbetet kring VFU regleras i avtal. I VFU-avtalen som sluts mellan lärarutbildningen och skolhuvudmännen definieras det pedagogiska samordnaruppdraget på ett par ställen: 5 4. X-kommun ansvarar för administrativ och pedagogisk samordning av den verksamhetsförlagda lärarutbildningen samt i samråd med universitetets VFUenhet för placering av studerande på partnerskolor/partnerområden. Placeringen görs på det sätt och i den omfattning som för varje verksamhetsår överenskommits mellan universitetet och X-kommun (jfr 6 p2 nedan). X-kommun meddelar senast den 31 maj (höstterminen) respektive 15 december (vårterminen) antal platser per verksamhetsområde och inriktning utifrån det underlag som VFUenheten tillhandahåller (jfr 6 p3 nedan). 5.8 Av X-kommun utsedd/a pedagogisk/a samordnare initierar och organiserar seminarier inom partnerområdet/partnerskolan enligt en fastställd seminarieplan. Målgrupp är studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Till stöd för aktörer i VFU har upprättats en VFU-handbok där det pedagogiska samordnaruppdraget ytterligare definieras. Enligt denna handbok ska de pedagogiska samordnarna: - utgöra länken mellan partnerområdet/partnerskolan och universitetet och därvid samarbeta med de från universitetet ansvariga lärarna (lärarlaget) - utgöra informationslänk mellan kursansvariga lärare vid universitetet och de lokala lärarutbildarna, i frågor inom såväl allmänna utbildningsområdet som inriktningar - utveckla god kännedom om partnerområdet/partnerskolan - hålla sig väl insatt i organisationen av lärarutbildningen, innehållet i det allmänna utbildningsområdet, samt huvudsakligt innehåll och struktur i VFU:n i aktuella inriktningar - se till att studenterna blir väl mottagna när de kommer till partnerområdet/partnerskolan, följa studerandegruppen och rapportera eventuella problem till kursansvarig lärare - utgöra ett stöd för de lokala lärarutbildarna i partnerområdet/partnerskolan - ansvara tillsammans med ansvariga från universitetet för information till de lokala lärarutbildarna och verka för att de får utbildning för uppdraget - initiera, planera och i vissa fall tillsammans med universitetets lärare leda seminarier utifrån önskemål om innehåll från studenter, lokala lärarutbildare, kursansvarig lärare eller lärarlaget samt - ingå i nätverk med pedagogiska samordnarna i övriga partnerområden/partnerskolor för erfarenhetsutbyte, deltagande i konferensen och seminarier - uppdragen kan anpassas efter lokala förutsättningar I de kommuner som medverkat i detta utvecklingsarbete, Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik, tecknas avtal inom kommunen som reglerar VFU. I vissa av dessa avtal regleras även uppdraget som pedagogisk samordnare. 7

8 6.2 Bakgrund till utvecklingsarbetet Under hösten 2007 fördes en diskussion bland de pedagogiska samordnarna i Skellefteå om möjligheten att kunna vidareutveckla det pedagogiska samordnaruppdraget. Diskussionen resulterade i en ansökan till Regionalt utvecklingscentrum (RUC) om stöd för att genomföra ett utvecklingsarbete. RUC är Umeå universitets samverkande organisation för skola och lärarutbildning. Fokus för utvecklingsarbetet var att via den pedagogiska samordnarens besök i någon klass under lärarstudentens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) bättre kunna uppmärksamma de studerandes situation och samtidigt kunna vara ett stöd för den lokale lärarutbildaren. Utvecklingsarbetet avsåg att omfatta pedagogiska samordnare vid gymnasieskolor i tre kommuner. Ansökan beviljades av RUC:s arbetsutskott som ville utöka arbetet till att omfatta samordnare i såväl grund- som gymnasieskola. I samråd med Gerd Pettersson och Marie Oscarsson på RUC:s kansli drogs riktlinjer upp för hur utvecklingsarbetet skulle fortsätta och ett utvecklingsarbete med fem delstudier påbörjades. För utvecklingsarbetet avsattes medel som till största delen har används för att avlöna en samordnare med ansvar för att koordinera ett pedagogiskt nätverk med de tre kommuner som ingår i utvecklingsarbetet. 6.3 Syfte Utvecklingsarbetet i de tre kommunerna har utgått från frågeställningen: hur får vi ökad kvalitet i det pedagogiska samordnaruppdraget och i VFU? Utvecklingsgruppen genomförde initialt en lokal/kommunal inventering för att belysa det pedagogiska samordnaruppdraget ur ett organisations- och verksamhetsperspektiv. Syftet med inventeringen var att en identifiera de pedagogiska samordnarnas uppdrag och arbetsuppgifter, dess likheter och olikheter. Deltagarna har valt att fokusera på olika delar av det pedagogiska samordnaruppdraget och utifrån det övergripande syftet har syften för respektive delstudie formulerats. 6.4 Metod och arbetsprocess Utvecklingsgruppen har träffats vid tio tillfällen och redovisat aktuella lägesrapporter, gjort erfarenhetsutbyten samt diskuterat arbetets fortsättning. Därutöver har gruppen kommunicerat via e-post och via utvecklingsgruppens hemsida. Utvecklingsgruppens möten har dokumenterats och har under hela utvecklingsarbetet kunnat följas på hemsidan: 8

9 6.5 Delstudiernas deltagare, syften och metod Utvecklingsarbetet innefattar fem delstudier. Nedan redogörs för respektive delstudies syfte och de metoder som använts. Gerd Pettersson och Marie Oscarsson vid RUC:s kansli har stöttat utvecklingsgruppens arbete. Fullständiga beskrivningar av delstudierna återfinns som bilagor. Skolverksamhet Pedagogisk samordnare Kommunalt uppdrag Gymnasieskolan i Skellefteå Leif Lundmark Pedagogisk samordnare Skellefteå grundskola Helena Åhman Administrativ- och pedagogisk samordnare Delstudiens syfte Att utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget genom att ge de lärarstuderande mer uppmärksamhet via lektionsbesök. Syftet var både att mer uppmärksamma studenternas situation och öka kvaliteten i studenternas utbildning och samtidigt vara ett stöd för nya lokala lärarutbildare i deras uppdrag. Att stödja ett långsiktigt och hållbart kvalitetsarbete i regionens skolor och därigenom tydliggöra den verksamhet som pedagogiska samordnare i huvudsak bör ägna sig åt. Metod Lektionsbesök hos studenter under VFU. Uppföljande samtal. Utvärdering av lektionsbesök och samtal. Diskussion, information och förankring via möten med lärarstudenter, rektorer, lokala lärarutbildare och pedagogiska samordnare. Grundskolan i Umeå Leif Thylin Administrativ- och pedagogisk samordnare Gymnasieskolan i Umeå Elisabeth Ring Pedagogisk samordnare Kartlägga faktorer som påverkar kvaliteten. Definiera kvalitetsbegreppet i relation till målen för VFU. Syftet har varit att via lektionsbesök och uppföljande didaktiska samtal stödja inriktningsstudenter och utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget. Kartläggning. Diskussion med samordnarkollegor, representanter för lärarutbildning, studenter, LLU mfl. Lektionsbesök hos student under VFU. Uppföljande samtal. Utvärdering av lektionsbesök och samtal. Grund- och gymnasieskolan i Örnsköldsvik Carina Vidmark Pedagogisk samordnare Johanna Jaara Åstrand Administrativ- och pedagogisk samordnare Lokalt på varje partnerområde få en samlad bild av kvaliteten på VFU och därigenom kunna se hur samordnaren på bästa sätt ska kunna tillsammans med LLU:are och skolledning höja kvaliteten på VFU i enlighet med det lokala avtalet. Intervju med LLU, enkät till LLU, diskussioner på varje partnerområde mellan samordnare och skolledning, kollegahandledning på nätverksträffar för samordnare, enkät till samordnare, och diskussioner mellan kommunens pedagogiska samordnare. En sammanfattning av utvecklingsgruppens arbete redovisas i 8.4. Rapporter över respektive delstudie se: Bilaga 1. Rapport delstudie: Gymnasieskolan i Skellefteå Bilaga 2. Rapport delstudie: Grundskolan i Skellefteå Bilaga 3. Rapport delstudie: Grundskolan i Umeå Bilaga 4. Rapport delstudie: Gymnasieskolan i Umeå Bilaga 5. Rapport delstudie: Grund- och gymnasieskolan i Örnsköldsvik 9

10 7. Utveckling: Administrativa rutiner För VFU utbetalas terminsvis en ersättning till medverkande kommun/skola. Personal vid VFU-enheten påvisade i början av 2010 att brister fanns i rutinerna gällande VFU-utbetalningar till kommunerna. Under året har de administrativa rutinerna rörande ekonomi förändras. Tidigare har medverkande kommun/skola fakturerat Umeå School of Education för att få den VFU-ersättning de har rätt till men från och med 2010 gör Umeå School of Education en direktutbetalning av VFUersättningar till den samverkande parten. Resultatet av utveckling av administrativa rutiner redovisas under Resultat Nedan redovisas resultaten av de utvecklingsinsatser som genomförts i syfte att förbättra kvaliteten i VFU. 8.1 Pilotstudie: Kursutveckling Fem kurser har reviderats utifrån ett VFU-perspektiv. Fem kursutvecklingsgrupper fick samma mall som utgångspunkt för diskussion och dokumentation. Mallen innehåller de förbättringsområden som synliggjordes i de behovsinventeringar som RUC:s tidigare genomförde med pedagogiska samordnare, lokala lärarutbildare, universitetslärare, personal från VFU enheten och studenter. Kursgruppernas dokumentation skickades till RUC. Nedan presenteras RUC:s sammanfattning och tolkning av resultaten av de fem gruppernas arbete. Diskussionspunkter enligt dokumentationsmall Professionsbegreppet diskuteras med utgångspunkt i kursen RUC:s sammanfattande tolkning av resultaten Någon grupp har ej berört frågan medan flera gruppers dokumentation vittnar om att man enbart haft ytliga samtal gällande professionsbegreppet. Flera grupper har istället valt att dokumentera och diskutera ramfaktorer som klocktimmar för student i VFU samt omfattningen av VFU. Metoder, litteratur, bedömning och seminarier är andra dokumenterade delar. Någon grupp verkar ha nuddat vid professionsbegreppets betydelse i den skolförlagda delen av utbildningen. Definiera vilken del av kursens innehåll som ska förläggas till skolan respektive universitetet eller genomföras gemensamt Dokumentationen av diskussionspunkten belyser de olika gruppernas angreppssätt. Någon grupp väljer att lämna punkten obesvarad medan andra menar att kursinnehållet ska introduceras på universitetet och därefter integreras i den pedagogiska praktiken. Moment på kursen som kursansvarig tycker är viktiga förmedlas till LLU som kan relatera till dessa under studentens VFU-period. En annan grupp har dokumenterat ramfaktorernas betydelse exempelvis var VFU ligger i kursen. 10

11 Ytterligare en grupp redogör för ett exempel som utgår från att LLU översiktligt har läst studenternas litteratur och medverkat i ett litteraturseminarium. En annan grupp har dokumenterat diskussionspunkten utifrån vikten av att det sker en dialog mellan kursansvarig/universitetslärare och LLU i syfte att besluta om vad i kursinnehållet som ska fördelas alternativt överlappa i den universitetsförlagda delen resp. skolförlagda delen av utbildningen. En grupp påpekar att det är viktigt att verka för förbättrade möjligheter för Pedsam och LLU att delta i det pedagogiska innehållet vid universitetet Kurslitteratur diskuteras och relateras till kursens innehåll Handledande besök av universitetslärare/ Innehåll i handledning När-var-hur-vilka deltar? = seminarier LLU/ student och handledare? Förberedelser inför VFU-besök Flera grupper har lämnat diskussionspunkten obesvarad. En grupp påpekar att kurslitteraturen ska relateras till VFUuppgifterna. Någon har kommenterat att det finns önskemål om mer litteratur på engelska men detta förhindras eftersom man menar att studenterna har svaga kunskaper i engelska. En grupp har lämnat punkten obesvarad. Medan en annan grupp menar att i korta kurser finns inget utrymme för VFU besök. Flera grupper vittnar om att det är viktigt med besök av universitetslärare och att alla studenter måste få besök. Det anses som viktigt eftersom det är då studenten får respons på sin praktik, ger underlag för betygssättning och det ger möjlighet till fördjupad dialog mellan universitetslärare och LLU. LLU bör förbereda sig på besöket genom att läsa studieguide som bör vara kortfattad, 1-2 sid. LLU försöker att planera lektionen så att studenten får möjlighet att visa undervisningssituationen för besökande universitetslärare. Vikten av VFU besök kommer att öka eftersom antalet VFU perioder minskar, enligt förslag i ny lärarutbildning. LLU:s handledning till student En grupp har ej besvarat punkten. Handledningsuppgifter tolkas olika och frågan vad räknas som kvalitativ handledning? LLU efterfrågar handledningsstöd allmänna frågor som underlag vid diskussion med studenten (utöver de uppgifter studenten har med sig). Bedömningsunderlag och anvisningar för VFU kan användas. Möte LLU-student inför VFU-period ger bättre möjligheter att planera Studenter i VFU kan ibland uppleva att LLU är kvar i tidigare strukturer och ej är insatta i den innevarande lärarutbildningen. 11

12 Bedömningsunderlag och bedömningsprocess Formativ och summativ bedömning Ansvar för LLU och ansvar för examinator Hantering av bedömningsdokument (se bedömningsunderlaget) Samtliga grupper har dokumenterat synpunkter. En grupp påpekar att underlaget ej används i kurser med kort VFU period. Viktigt att kursansvariga instruerar LLU om bedömningsunderlagets syfte relaterat till kursens mål, innehåll och förväntade studieresultat. I ämnesinriktade kurser kan det vara motiverat med skräddarsydda underlag. Pedsam kan hjälpa till med genomgång av bedömningsunderlaget och stödja med besök. Synpunkter som framkom var; Förtydliga rutinerna kring hur underlaget ska hanteras, exempelvis bör det fungera som en portfolio mellan de olika kurserna med VFU. Vissa punkter svåra att bedöma därav vikten av kompletterande samtal via ett besök från universitetslärare. Pedsam som stöd och diskussionspartner. Önskemål om digital/webbaserad variant ska finnas som en grund i en portfolio. Kursutvärderingar En grupp har ej dokumenterat gruppens synpunkter. En annan grupp har diskuterat kursinnehållet och föreslagit förändringar. Ytterligare en grupp menar att den nätbaserade individuella kursutvärderingen som görs ska uppmärksamma särskilda frågor om VFU. Utvärderingsfrågor om VFU ska än bättre relatera till kursens mål. Återkoppling till LLU och pedsam efterfrågas. Universitetslärares deltagande/medverkan i LLUutbildning Information om LLU-utbildning Två grupper har ej dokumenterat gruppens synpunkter. Det är positivt att universitetslärare medverkar i RUC:s LLUutbildningar. Bra om kursansvariga är med på LLU-utbildning, det förtydligar och konkretiserar innehållet. Annan seminarieverksamhet Samtliga grupper har dokumenterat frågan. RUC och pedsam bör samarbeta kring seminarier. Bra om partnerområdet ordnar seminarier under VFU-perioden. Bra med seminarier både för LLU och student (knyter universitetsdel och VFU närmre samman). Bjud in LLU eller andra skolrepresentanter till föreläsningar i kurser. Föreläsning och seminarium utifrån kursinnehållet genomförs med LLU inför kursstart. Pedsam kan delge arrangerade seminarier via hemsida. 12

13 Övrigt Samtliga grupper har dokumenterat frågan. Gör informationen till LLU enhetlig. Bättre information, lättare att hitta kursplan, guide, schema, webb. Skapa rubriker om olika ämnen t.ex. kursutvärderingar där LLU kan söka info. Viktigt med framförhållning, veta när VFU-perioder är. Använd VFU som en arena för skolutveckling. Bjud in LLU när examensarbeten redovisas el förlägg till skolan. Informera tidigt om möjlighet att skriva för skola. Studenter kan tillsammans med LLU identifiera problemställningar för examensarbeten. Bra med partnerområden men gärna erfarenheter från mer än en plats. Kolla så VFU:n täcker in viktiga måsten (utvecklingssamtal, föräldramöten etc.). 8.2 Utvärdering: Underlag för bedömning av VFU Totalt medverkande 37 LLU från Umeå, Skellefteå och Örnsköldsvik i enkätundersökningen. En sammanställning av den genomförda enkätstudien visar att de flesta är relativt nöjda med den information man fått av hur underlaget för bedömning av VFU ska användas, men där finns också utvecklingsområden: - Bedömningslinjen bör utvecklas - Önskemål finns om att underlaget för bedömning av VFU ska utformas mer mot förskolestudenterna - Lärarutbildningen ska bättre markera vad som ska bedömas under de olika VFU-perioderna. Rutor för att sätta kryss finns i underlaget för bedömning av VFU. - Underlaget för VFU bör mer uppmana till studenternas egenansvar - Mallen bör förenklas - Underlaget för VFU bör kunna användas än mer för processbedömning (formativ bedömning). 8.3 Utveckling: LLU-utbildning Pedagogiska samordnare är den grupp utanför universitetet som är bäst insatt i lärarutbildning och har följt revidering och utveckling av lärarutbildning över tid. Deras kompetens är unik. Av den anledningen har de av RUC engagerats som utbildare i den grundläggande utbildningen för LLU. Arbetet med utveckling av LLU- utbildning har främst bestått av att engagera pedagogiska samordnare som föreläsare i utbildningsdagarna. På basutbildningen och fördjupningsdagen om handledning ansvarar from 2009 pedagogiska samordnare för delar av innehållet. De pedagogiska samordnarnas medverkan i LLU-utbildning har medfört att LLUutbildningen än bättre synliggör skolperspektivet och den skolförlagda delen av VFU. Alla utbildningsdagar utvärderas och har genomgående goda omdömen. 13

14 8.4 Utvecklingsarbete: Att utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget erfarenheter från tre kommuner I bakgrunden (se 6.1) redogörs för de styrdokument som definierar det pedagogiska samordnaruppdraget. De pedagogiska samordnarna har kartlagt och redovisat de pedagogiska samordnarnas uppgifter och uppdrag i de olika kommunerna. Det sammanfattande resultatet är att det trots likheter i uppdragen finns stora variationer mellan kommunerna men även inom kommunerna. Grundskolan i Umeå och Skellefteå samt grund- och gymnasieskolan i Örnsköldsvik uppvisar central samordning av frågor som rör VFU. Här finns utsedda personer med ett kommunalt uppdrag att samordna VFU och här finns också fungerande nätverk. Gymnasieskolan i Umeå och Skellefteå uppvisar ingen tydlig central samordning och har därmed endast spontana mötesplatser för att diskutera kvalitet i VFU, initierade av pedagogiska samordnare. Enligt avtalet för VFU ansvarar pedagogiska samordnare för att initiera och organisera seminarier för studenter inom partnerområdet enligt en fastställd seminarieplan. Även här finns stora variationer vad gäller antal, upprättande av seminarieplan samt innehåll. I den utvecklingsgrupp som medverkat i detta utvecklingsarbete har samordnarna allt från 8 % till 80 % avsatt i sin tjänst för att arbeta med administrativ- och pedagogisk samordning. Uppdragens karaktär och innehåll varierar stort, samt det antal studenter som de placerar varje termin. Kartläggningen av de olika samordnaruppdragen redogörs för i delrapporten: Att sammanfatta de lärdomar som detta omfattande utvecklingsarbete bidragit till ger inte delstudierna rättvisa och blir på intet sätt heltäckande. Respektive delstudie presenteras i sin helhet i rapportens bilagor. RUC har ändå valt att lyfta fram resultat som återkommer i flera av delstudierna eller är särskilt framåtsyftande: - Den pedagogiska samordnarens allmändidaktiska stöd genom lektionsbesök och påföljande samtal uppskattas av studenterna. Samtalen kan också underlätta handledningsarbetet för LLU. I samtalen erbjuds en möjlighet att diskutera professionsuppdraget relaterat till undervisning. - Samtalen beskrivs som utvecklande även för den pedagogiska samordnarens uppdrag att stödja LLU - Pedagogiska samordnarens arbete med att driva VFU-frågor har bidragit till organisationsutveckling där rektorer än mer involveras i kvalitetsarbete i VFUområdet - Det finns en otydlighet i uppdragen det är viktigt att tydliggöra ansvar - Viktigt att fortsatt kartlägga vad som höjer kvaliteten i VFU - Viktigt att skapa mötesplatser för samverkan kring VFU Utvecklingsgruppen har även uppmärksammat problemet med att studenter under sin VFU inte får tillräckligt många tillfällen till övningsundervisning. Problemet förefaller vara störst på grundskolans senare år och gymnasiet. Utvecklingsgruppen fick i uppdrag av RUC att genomföra en kartläggning över de orsaker som ligger 14

15 bakom detta. Resultaten sammanställdes, varpå gruppen lade förslag på hur studenter kan placeras och hur VFU kan planeras för att öka antalet övningslektioner under sin VFU. Nedan följer en sammanfattning: - Anvisningar angående antalet övningslektioner samt auskultation per VFUtillfälle - Dimensionering av antal studenter inriktning/ämne - Planering av utlägg av VFU-perioder - Undvik att studenterna placeras parvis placera en student hos en LLU, ger bästa möjlighet till att få fler timmar att träna inför den kommande yrkesprofessionen. - I ämnen som har få lektionstillfällen kan mer än en LLU utses för en VFUperiod (exv. kan två LLU:are dela på uppdraget om de arbetar deltid) - Gymnasiestudenterna kan göra VFU på högstadiet i början av sina inriktningsstudier Frågan om bedömning och betygsättning av student har varit föremål för omfattande diskussioner i gruppen men även bland lokala lärarutbildare. RUC har genomfört en utvärdering av Underlaget för bedömning av VFU varvid utvecklingsgruppen var behjälpliga i att finna respondenter för enkätundersökningen som RUC genomförde. Se Utveckling: Administrativa rutiner Den nya ekonomirutinen med direktutbetalning av VFU-ersättning från Umeå School of Education till samverkande part är i enlighet VFU-avtalet. Rutinen har medfört att rätt summa utbetalas till samtliga parter vid rätt tidpunkt. 9. Analys av resultat och förslag till fortsatt förbättringsarbete Lärarutbildningen och den verksamhetsförlagda utbildningen är en angelägenhet för hela universitetet och de samverkande kommunerna. En väl fungerande samverkan mellan skola och lärarutbildning är en grundförutsättning för att erbjuda en lärarutbildning av hög kvalitet. Samtal om vad detta delade utbildningsansvar består av behöver hela tiden hållas levande och RUC är en viktig arena för dessa samtal om samverkan inom VFU. Den analys som nedan presenteras är RUC:s tolkning av de resultat som presenteras i rapporten. Analysen utgår från de områden som utpekats som centrala för att höja kvaliteten inom VFU: 1. Förtydliga vilken del av kursinnehållet som är skolförlagt och universitetsförlagt. 2. Utlägget av VFU-perioder 3. Bedömning och examination 15

16 4. Utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget 5. Utbildning för pedagogiska samordnare 6. Utbildning för lokala lärarutbildare (LLU) 7. Seminarier 8. Utveckla examensarbeten så fler blir verksamhetsnära och sprungna ur skolornas och lärarutbildningens behov 9. VFU-avtal 10. Översyn av administrativa rutiner 11. Dimensionering och översyn av principen med partnerområde Nedan presenteras analys för varje område och varje avsnitt avlutas med förslag till förbättringar. Förtydliga vilken del av kursinnehållet som är skolförlagt och universitetsförlagt Frågan om vad av ett kursinnehåll som ska vara skolförlagt och universitetsförlagt har diskuterats över tid och ställts både av universitetslärare men framför allt av lokala lärarutbildare (LLU) och pedagogiska samordnare (Pedsam). RUC:s tolkning av resultaten är att det råder en osäkerhet från LLU och Pedsam om vad som sker innan och efter VFU:n, dvs. i den universitetsförlagda delen av utbildningen. Från ett universitetsperspektiv innebär det att det finns osäkerhet om vad VFU:n i den skolförlagda delen av utbildningen består av. Pilotstudien av fem kurser (se 8.1) hade för avsikt att fördjupa förståelsen mellan de två utbildningsaktörerna och synliggöra vad som ska utgöra innehållet i den universitetsförlagda delen av utbildningen och den skolförlagda delen. För pilotstudien upprättade RUC en mall som var densamma för samtliga grupper. Rubrikerna i mallen har sitt ursprung i den behovsinventering som RUC tidigare gjort med LLU, Pedsam, kursansvariga, kurslärare, studenter och VFU-enhetens personal. Det som blir framträdande när gruppernas dokumentation sammanställs (se 8.1) är att det tycks råda osäkerhet om hur professionsbegreppets innehåll i kurser ska förstås i de båda utbildningsarenorna. Detta är ett problem eftersom professionsbegreppet är ett centralt begrepp i läraryrket som måste diskuteras och reflekteras i både den skolförlagda delen och den universitetsförlagda delen av lärarutbildningen. Den universitetsförlagda delen bearbetar centrala begrepp och teorier och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen koncentrerar sig på läraryrkets professionsutövning och färdigheter. Flera av kursutvecklingsgrupperna påvisar osäkerhet vad gäller frågan om vad i kursen som ska vara universitetsförlagt och skolförlagt och vad som ska lyftas fram i de båda utbildningsarenorna. Det tyder på att det saknas rutiner för hur ansvarsfördelning ska ske inom ramen för kurser med VFU. 16

17 Vad gäller studenternas kurslitteratur tycks osäkerhet råda eftersom många grupper lämnat denna fråga obesvarad. Handledning och en diskussion av vad som är kvalitativ handledning efterfrågas av LLU och Pedsam. Bedömningsunderlaget ser ut att ha gett ett visst stöd för LLU och Pedsam. Men frågor reses gällande att förtydliga rutinerna i hanteringen av bedömningsunderlaget och att det ska kompletteras med en webbaserad portfolio. En allvarlig kritik från studenter är att de ibland upplever att LLU är kvar i tidigare strukturer och ej insatt i innevarande lärarutbildning. En sammanfattande slutsats från RUC är att bristen på kontinuerliga, strukturerade mötesplatser för LLU, Pedsam och universitetslärare tycks skapa osäkerhet i alltför många centrala frågor gällande lärarutbildning. Denna brist på mötesplatser försvårar samsynen och helhetssyn i utbildningen, vilket kan leda till att studenten upplever en osäkerhet och vilsenhet gällande det framtida yrket. Som tidigare konstaterats i resultatdelen har många studenter för få timmar för övningslektioner under en VFU-period särskilt för studenter som utbildar sig för grundskolans senare år och gymnasiet. Det finns stora skillnader mellan olika verksamheter. De stora skillnader som finns idag utgör en risk för att många studenter ej får tillräcklig övning vad gäller att planera och genomföra lektioner med elever. Förslag till förbättring: - Utbilda universitetslärare, LLU och Pedsam gemensamt och var för sig med utgångspunkt i läraryrket som professionsutövning, lägg in centrala begrepp och den nya lärarutbildningen, nya skollagen, läroplaner samt lärarlegitimation i utbildningen. Problematisera vad i VFU som ska vara universitetsförlagt och vad som lämpligen ska vara skolförlagt och vad i innehållet som ska vara gemensamt. - Upprätta formella mötesplatser, gärna i seminarieform, för LLU, Pedsam och universitetslärare så att kurslitteratur, handledning och bedömning kan diskuteras kontinuerligt. Seminariernas innehåll ska vara sprungna ur identifierade behov. RUC bedömer att pedsam bör uppdras att vara sammankallande till dessa möten och att RUC initialt stödjer upprättandet av mötesplatser och seminarieverksamhet. - Utforma en webbaserad portfolio. Portfolion ska innefatta bedömningsunderlagen för VFU. Det ger de olika bedömningsunderlagen, som studenter erhåller vid varje VFU period, en bild över förbättringsområden som studenten kan träna på i nästa VFU period. Portfolion lyfter även fram studentens styrkor relaterat till kurs och läraryrket i sin helhet. Denna typ av processdokument på webben ger studenterna en träning i bedömningsprocesser som de sedan ska koma att hantera i yrket och ex i elevernas individuella utvecklingsplan (IUP). 17

18 - Antalet övningslektioner måste regleras via formella beslut. 1 - En studieguide för kurser med VFU ska finnas och vara tillgänglig via VFUwebben. Kursansvarig lärare ansvarar. Studieguiderna bör så långt det är möjligt hålla en enhetlig form då det underlättar för skolans aktörer att orientera sig i, och tolka, informationen. Utlägg av VFU-perioder Resultatet från bedömningar som gjort av VFU enheten visar att utlägget av VFUperioderna än bättre ska anpassas till hela skolans utbildningsår. Detta underlättar placeringen av studenter men lägger också en grund till att studenten får en relevant inblick i skolans hela utbildningsår. Förslag till förbättring 2 : - fördela de olika VFU perioderna över hela läsåret - utlägget av VFU-perioderna ska ske i dialog med samverkande kommuner Bedömning och examination Oklarhet råder vad gäller universitetslärares VFU-besök hos student och LLU, hur ofta ska de genomföras och vad ska de innehålla? Det förefaller som om att olika kurslärare och institutioner gör olika. Så länge denna skillnad kan relateras till ämnenas olikheter så är det en förklaring till varför det ser olika ut. Förslag till förbättring: - VFU-besök ska vara obligatoriska - Sträva efter att utveckla digitala mötesplatser för VFU-besök - VFU-besök av examinerande lärare är viktigt - här måste ekonomiska avsättningar göras vid institutionerna så att VFU besök kan utföras. - För VFU-besöken bör upprättas generella mål (exv. diskutera lärarprofessionen) och ämnesinriktade mål. - Studentens individuella mål diskuteras i VFU:n och bör dokumenteras i portfolio - En arbetsgrupp bestående av pedsam, universitetslärare och studenter bör ges i uppdrag att utveckla bedömningsunderlaget och definiera vad som ska ingå i VFU-besöket och hur det kopplas till examinationen Utveckla det pedagogiska samordnaruppdraget och utbildning för pedagogiska samordnare I utvecklingsplanen var detta två olika utvecklingsområden (pedagogiska samordnaruppdraget och utbildning för pedagogiska samordnare) men i analysen 1 Vid diskussion med pedagogiska samordnare påpekar gymnasieskolans pedagogiska samordnare att 7-8 övningslektioner per vecka kan vara ett riktvärde och att fler än en LLU kan vidtalas för en VFU-period. 2 Vad gäller kommande lärarutbildning med start hösten 2011 är dock beslut om VFU:ns förläggning i tid redan fattade av USE:s styrelse. 18

19 nedan skrivs analys och förslag till förbättringar för dessa områden samman då samma målgrupp berörs, nämligen Pedsam. För kommunerna och skolorna är en förutsättning för hög kvalitet i VFU:n att man har en väl genomtänkt organisation med administrativa och pedagogiska samordnare. De pedagogiska samordnarna är centrala aktörer för en väl fungerande VFU av hög kvalitet. Resultatet visar att; - de pedagogiska samordnarnas tjänstgöringsgrad och placering i den kommunala organisationen varierar kraftigt i och mellan kommuner, huvudsamordnare finns ibland men inte alltid - det har skett stora förändringar under avtalsperioden gällande kommunernas organisation av VFU och vissa kommuner har dragit ner på resurserna för pedagogiska samordnare När pedagogiska samordnare gavs möjligheten att inventera utvecklingsbehov och upprätta en plan för att kvalitetssäkra sitt uppdrag uppmärksammade RUC att frågornas karaktär och arbetets innehåll varierade kraftigt - och delstudierna tog därför olika inriktning. Några pedagogiska samordnare tog sig an frågor på organisationsnivå medan andra ägnade sig åt frågor som var relaterade till grundutbildningens innehåll. RUC:s tolkning av dessa olika val är att Pedsam i alltför stor omfattning är lämnade ensamma att själva tolka och förstå sitt uppdrag utan samverkan med universitetet. Detta har resulterat i stor variation gällande exempelvis seminarieplanerna med studenterna både vad gäller seminariernas genomförande, innehåll och process. Utvecklingsarbetet som de olika pedagogiska samordnarna genomfört i tre kommuner visar också att Pedsam är ett gott stöd för både LLU och studenter gällande bedömning och allmändidaktiska frågor. Exemplen visar att detta stöd kan genomföras på olika sätt, lektionsbesök av Pedsam verkar ha fallit väl ut men även seminarieformen. RUC:s tolkning av resultatet är att de pedagogiska samordnarna kan i än större omfattning användas som resurs i kommunen för skolutveckling men kan till stor del även bidra i studentens kunskapsutveckling, både i den skolförlagda och universitetsförlagda delen av utbildningen. Resultatet visar även att de kommuner som tillvaratar Pedsams kompetens säkrar inte bara kvalitet i VFU:n utan de bidrar också till att öka kompetensen hos lärare som för tillfället är LLU:are. RUC samlade bedömning blir där för att Pedsam mycket väl, om rätt förutsättningar ges, kan fungera som motorer i skolutveckling och i samarbete med kurslärare verka för utveckling av lärarutbildning. Sammanfattningsvis visar resultatet i den del som innehåller kommunernas utvecklingsarbete (punkt 6) att Pedsam är en grupp som idag har en hög kompetens gällande lärarutbildningen i allmänhet och i synnerhet den vid Umeå universitet. Pedsam gruppen har också varit stabil över tid, vilket gör att Pedsam har en unik inblick i lärarutbildningens förtjänster och problem. Denna grupp blir därför av särskilt intresse för Umu. Detta förringar inte LLU:s behov av kompetens och 19

20 uppdrag utan en förstärkning av Pedsam uppdrag och kompetens gynnar även uppdraget som LLU har att utföra. Förslag till förbättring: - RUC:s bedömning är att det finns behov av ett regionalt nätverk för pedagogiska samordnare och kommunala VFU-samordnare där sådana finns Syftet med ett sådant nätverk är erfarenhetslärande. - RUC:s bedömning är att det finns behov av kommunal samordning av VFU i de större kommunerna. - kommunerna och universitetet bör än bättre tillvarata de pedagogiska samordnarnas nuvarande kompetens t.ex. genom att anlita dem i den universitetsförlagda grundutbildningen. - pedagogiska samordnare bör erbjudas en utbildning för pedsam på magister eller mastersnivå. Utbildningens innehåll kan utgå från skolans nya styrdokument och den nya skollagen som än tydligare skriver fram att elevens utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (5 sid. 19, del 1). Innehållet bör även belysa uppdraget om lärarutbildning och även innehåll utvecklingsarbeten som tar avstamp från den egna praktikens behov och det gemensamma uppdraget om lärarutbildning. RUC:s utvecklingsledare diskuterar och förankrar en sådan utbildningssatsning med USE:s forskningskommitté - Pedsam bör ansvara för grundläggande utbildning av LLU Utbildning för lokala lärarutbildare De lokala lärarutbildarna kan ibland vara samma person som en pedagogisk samordnare. Den lärare som är bäst lämpad och med rätt ämneskombination vidtalas av Pedsam att vara lokal lärarutbildare. Det betyder att hur ofta en student placeras hos enskild LLU kan variera. En del LLU är oftare handledare medan andra handleder studenter mer sällan. Utvärderingsresultat av genomförda LLU-utbildningar visar att LLU är mycket nöjda. Trots detta måste en översyn göras för att belysa relevansen i nuvarande LLUutbildningens innehåll och ansvar för delarnas genomförande. Under hösten 2010 har färre utbildningsomgångar erbjudits i syfte att revidera utbildningarnas innehåll och anpassa dem till den kommande lärarutbildningen. De pedagogiska samordnarnas medverkan i LLU-utbildning har medfört att LLUutbildningen än bättre synliggör skolperspektivet. Förslag till förbättring: - LLU-utbildningen revideras så att den än bättre anpassas till grundutbildningens upplägg och innehåll och LLU:arnas behov - tillskapa ett informations- och utbildningsmaterial för grundläggande LLUutbildning på kommunnivå så att Pedsam på egen hand kan erbjuda denna för LLU (motsvarande nuvarande basutbildning där pedsam redan i dag är medutbildare). - en arbetsgrupp bestående av Pedsam, LLU, RUC, studeranderepresentanter och kursansvariga tillsätts för att revidera LLU-utbildningen enligt ovan 20

21 Seminarier Ytterligare ett syfte med samarbetet kring VFU är att det ska leda till kompetens- och verksamhetsutveckling hos båda parter. RUC har goda erfarenheter av att arbeta i seminarieform. Denna del behandlar seminarier inom VFU för studenter och seminarier för LLU, Pedsam och kurslärare. Att initiera och organisera seminarier för studenter är ett uppdrag till Pedsam enligt innevarande VFU avtal. Resultatet visar att det för många förefaller svårt att arrangera seminarier i kommunerna för studenter. Seminariernas innehåll ger utrymme för lokal anpassning vilket kan vara både en styrka och en svaghet. Det kan betyda att den student som kommer till en kommun som har en god struktur och en seminarieplan med ett innehåll som är relevant för läraryrket erhåller ett kvalitativt bra tillskott i sin VFU. Detta kan helt utebli för andra studenter. Resultatet visar att variationen är stor. I en grundutbildning bör man eftersträva en god kvalitet för alla studenter, även i seminarier inom VFU. Vad gäller gemensamma seminarier för LLU, Pedsam och universitetslärare så tyder resultaten på att det finns ett stort behov av informations- och erfarenhetsutbyten. Förslag till förbättring: - tillsätt en arbetsgrupp bestående av kursansvariga, Pedsam, LLU, RUC och studeranderepresentanter som får i uppdrag att upprätta rutiner och riktlinjer för kommunernas studentseminarier, - samma arbetsgrupp bör även få i uppdrag att ta fram en mötesplan gällande regelbundna seminarier mellan skolans och universitetets aktörer i lärarutbildningen och föreslå ett tematiskt innehåll. Förslagsvis förläggs seminarierna i samband med VFU-besök, - de kommunala studentseminarierna ska vara obligatoriska. Utveckla examensarbeten så fler blir verksamhetsnära och sprungna ur skolornas och lärarutbildningens behov Verksamhetsnära examensarbeten är ett outvecklat område och här återstår ytterligare arbete att göra, både vad gäller form och innehåll. Detta område skrevs fram i utvecklingsplanen för VFU. Under hösten 2010 har RUC har påbörjat en planering med Skellefteå kommun och delar av Umeå kommun i syfte att bättre möjliggöra att studenternas examensarbeten tar avstamp i reella skolutvecklingsfrågor. Förslag till förbättring: - Genomför en pilotstudie för att utveckla examensarbeten så att fler blir verksamhetsnära och sprungna ur skolornas och lärarutbildningens behov. RUC genomför pilotstudien i samverkan med utbildningsrådet för fristående kurser på avancerad nivå och examensarbeten samt ett urval av skolor. - Utifrån pilotstudiens resultat upprättas en utvecklingsplan för fortsatt arbete. 21

22 VFU-avtal, ekonomi, lokala avtal och variationer? När två parter har ett gemensamt uppdrag, i detta fall grundutbildning av lärare så krävs samarbetsavtal. Avtalet kopplas till styrdokument om det gemensamma uppdraget om lärarutbildning. Det innevarande avtalet reglerar ansvaret i den innevarande lärarutbildningen. Under den tid som RUC arbetat med utveckling av VFU har frågor rests som handlar om behov av revidering i det nu gällande avtalet. Det nuvarande VFU-avtalet kompletteras av flera andra dokument som i viss mån reglerar VFU, däribland kan nämnas protokollsanteckningar, tillägg till VFU avtalet och VFU handboken. Väsentliga delar finns således utspritt i en mängd olika dokument, utöver det juridiska avtalet. RUC har erfarit att detta skapar förvirring och osäkerhet om vilka dokument som kan ge svar på de frågor som ställs. Detta är inte minst komplicerat för nya Pedsam, LLU och kurslärare. Många kommuner har förutom avtalet med universitet själva skrivit fram lokala avtal som reglerar uppdraget för Pedsam och LLU. Dessa avtal ser ut att variera från kommun till kommun, en viss lokal variation kan vara befogad men alltför stora variationer kan i vissa fall skapa en kvalitativ skillnad mellan kommunernas uppdrag i VFU. RUC menar att studenternas grundutbildning med VFU inte ska bestå av för stora lokala variationer, beroende på variation i de lokala avtalen. Kommunernas lokala avtal gällande Pedsamuppdragen och LLU-uppdragen bör i möjligaste mån utformas på ett liknade sätt för en mer jämlik kvalitet i grundutbildningen. Universitetet betalar årligen ut ca 8-10 miljoner till kommunerna för att skolornas lärare ska ges möjlighet till att genomföra den skolförlagda delen av grundutbildningsuppdraget. Samtal om vad dessa medel används till har förekommit i olika samverkande grupperingar och även lyfts i RUC:s arbetsutskott. Resultatet visar på stora skillnader mellan kommuner beträffande tid för LLU och Pedsam att kunna utföra uppdraget. Ett exempel för pedsam var att de varierade mellan 8%-80% av en heltidstjänst. Den stora variationen återfanns i de tre kommuner där flest studenter placeras. Förslag till förbättring: - Inför att en ny lärarutbildning ska sjösättas hösten 2011 skrivs ett nytt VFU-avtal fram som är anpassat för den nya lärarutbildningen. Avtalsdiskussionen bör beröra VFU-avtalets relation till lokala avtal för VFU, andra styrdokument för VFU samt VFU-ersättningens användningsområden. - Det nya avtalet föregås av en utredning av vad universitets VFU-ersättning till kommunerna i huvudsak används till (i enlighet med beslut av USE:s rektor) - Vad gäller det innevarande VFU-avtalet så bör det fortsätta gälla för de studenter som antagits inom ramen för den innevarande lärarutbildningen Översyn av administrativa rutiner VFU enhetens personal har lång erfarenhet av att placera studenter i VFU. Det förmodligen den kontaktyta som har flest skolkontakter och universitetskontakter över tid. Detta gör att anställda vid VFU enheten ges en unik möjlighet till att få inblick i skolans och universitets frågor om VFU. Sedan hösten 2009 har RUC:s utvecklingsledare ett utökat ansvar att leda utvecklingen av VFU enhetens personal. 22