Verksamhetsplan 2016 för Loviselundsskolan

Transkript

1 Loviselundsskolan Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Gunilla Åkesson Telefon: Till Loviselundsskolan Verksamhetsplan 2016 för Loviselundsskolan Förslag till beslut Loviselundsskolan HÄSSELBY gunilla.akesson@stockholm.se stockholm.se

2 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Energianvändningen är hållbar Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...16 Uppföljning av ekonomi Budget Övriga frågor Bilagor Bilaga 1: Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bilaga 2: Rutiner för Elevhälsoarbete Bilaga 3: Screening av elever Bilaga 4: Arbetsgång Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 5: Årshjul Systematiskt kvalitetsarbete Bilaga 6: Budget 2016

3 Sid 3 (17) Inledning Inledning Vision Alla i Loviselundsskolan skall ges möjlighet att: Få ta ansvar Lyckas i sitt arbete Öka sina kunskaper Känna trygghet och arbetsglädje Vi vill vara den absolut bästa skolan för just våra elever! En av våra viktigaste målsättningar är att eleverna och deras föräldrar ska känna sig trygga med verksamheten. Vi har naturligtvis även som målsättning att så många elever som möjligt ska uppnå de nationella målen för grundskolan, grundsärskolan och träningsskolan. Det är även viktigt att elever som har nått långt i sin kunskapsutveckling stimuleras och utmanas. Vi arbetar målinriktat med etik, moral och trygghetsfrågor. Genom ett omväxlande arbetssätt vill vi lyfta fram elevernas olika förmågor och ge dem möjlighet att bearbeta kunskap på många olika sätt. Vi vill att våra elever ska ha roligt i skolan. Loviselundsskolan ska vara en skola att trivas i. Verksamhetsbeskrivning Skolan ligger i Hässelby Gård med bra kommunikationer och närhet till naturområden och idrottsanläggningar. Skolans verksamhet bedrivs i sex olika byggnader och två skolgårdar samt närliggande grönytor erbjuder möjligheter till meningsfull utevistelse. Loviselundsskolan är en F-6 skola som bedriver följande verksamheter: förskoleklass, grundskola åk 1-6, grundsärskoleklass F-6, skolbarnomsorg F-3 och mellanstadieverksamhet för åk 4-6. Skolan har under vårterminen 2016 ca 417 elever i förskoleklass till och med skolår 6. I grundsärskolan går 20 elever. Storleken på våra klasser är elever/klass. I verksamheten arbetar 107 personal. Vårt område är mångkulturellt och vi har barn och vårdnadshavare från ca 30 olika språkgrupper. Förskoleklass Våra 82 förskoleklasselever utgör fyra klasser och har sina klassrum bredvid varandra i samma hus, Regnbågen. Det arbetar tre-fyra pedagoger i varje klass och dessa följer barnen under hela dagen, skola- och fritids.

4 Sid 4 (17) Grundskola Skolans huvuduppgift är undervisning och lärande. Exempel på styrdokument: Lgr 2011, skollagen, grundskoleförordningen samt Skolverkets allmänna råd. Vi arbetar ständigt för att skapa trygghet och trivsel för våra elever, vilket är en grundförutsättning för god inlärning. Skolan skall ge eleverna goda kunskaper och färdigheter, så att de kommer att klara grundskolans uppsatta mål. Vi vill ge våra elever god omvårdnad, stärka deras självkänsla och främja elevernas hälsa. Vi vill erbjuda en skola som känns begriplig, där eleverna upplever sig kunna påverka sin situation, känner meningsfullhet och ser sammanhang. Lika värde betyder lika möjligheter men det betyder också olika behov. Vi ger våra elever verktyg så att de upptäcker, utvecklar och nyttjar sina egna resurser på bästa sätt. I Loviselundsskolan betonar vi baskunskaperna svenska, SVA, engelska och matematik. SVA utgör grund för kunskapsinhämtande i alla övriga ämnen för SVA eleverna. Fritidshem/Mellanstadieverksamhet Fritidshemsverksamheten är lokalintegrerad. En verksamhetsplan utifrån Lgr11 har arbetats fram. Eleverna tränar social kompetens genom friluftsliv, lek och estetisk verksamhet. Genom organiserad rastverksamhet främjas elevernas sociala träning och kompetens. Fritidshemmen erbjuder även läxläsning. Verksamheten är öppen mellan klockan Personaltätheten är 1 personal på 10 elever. Några elever med särskilda behov har tillgång till resursperson. Samtlig personal är heltidsanställd och arbetar både i skolan och på fritids. De flesta eleverna deltar i fritidshemmets verksamhet. För elever i åk 4-6 har vi en öppen eftermiddagsverksamhet, Mellanklubben. Grundsärskola Vi har fyra undervisningsgrupper med elever huvudsakligen från Hässelby-Vällingby. Exempel på styrdokument: Lgr 2011, läroplan för grundsärskolan utifrån elevens förutsättningar, skollagen, grundskoleförordningen samt Skolverkets allmänna råd. I vardera undervisningsgrupp arbetar en lärare och ett antal resurspersoner. Resurspersonerna arbetar både i skola och på fritids. Personalen är utbildad i lågaffektivt bemötande så att de bättre kan möta elevernas behov. Eleverna har tillgång till utbildade musik, slöjd- och idrottslärare. Skolledning Skolledningen består av rektor, två biträdande rektorer och intendent. Ledningsgruppen Ledningsgruppen består av skolledning, två Förstelärare från grundskolan, grundsärskolans specialpedagog samt en Förstelärare från förskoleklass.

5 Sid 5 (17) Förstelärare Skolan har fem Förstelärare med olika inriktning och uppdrag; matematik på lågstadiet, svenska på lågstadiet, svenska på mellanstadiet, specialpedagogik grundsärskolan samt praktisk-estetiska lärprocesser i förskoleklass och skolans fritids. Elevhälsoteam Vi har ett väl fungerande elevhälsoteam bestående av skolläkare, skolsköterska, kurator, psykolog, logoped, talpedagog/specialpedagog, specialpedagoger, speciallärare, bitr rektorer och rektor. Stor vikt läggs vid det förbyggande arbetet för att främja trygghet och hälsa. Skolan har väl utarbetade rutiner för sitt främjande och förebyggande elevhälsoarbete. Elevhälsoteamet träffas en-två gånger/veckan. Skolrestaurangen Skolrestaurangen leds av en kökschef som tillsammans med ett antal kockar och måltidsbiträden dagligen tillagar och serverar god och näringsriktig skollunch. Kvalitetsarbete I skolan bedrivs ständigt ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten på verksamheten. Skolans årshjul är ett stöd i detta systematiska kvalitetsarbete, se bilaga 4-5. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen bygger bl.a. på utvärdering och analys av elevernas resultat, Skolundersökning, Skolinspektionens enkätundersökning, personalen, elevernas och föräldrarnas utvärderingar. Resultaten har diskuterats och analyserats i kollegiet. Nya utvecklingssatsningar har vuxit fram och dessa utvecklas i Verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen görs tillgänglig för föräldrarna genom publicering på skolans webbplats. Prioriterade åtgärder för utveckling Ökad måluppfyllelse för alla elever på skolan. Ökad upplevelse av studiero. Ökad upplevelse av trygghet. Ökat elevinflytande.

6 Sid 6 (17) inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 82 % 82% År Aktivitet Startdatum Slutdatum Utbildningsnämnden ska verka för att fler skolor ansöker om att erhålla Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och att goda exempel på hur skolorna kan arbeta med hållbar utveckling sprids inom staden Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Grundskola Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet eller vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 85 % År 85 % År 85 % År 85 % År Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta 75 År

7 Sid 7 (17) meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel legitimerade lärare i grundskolan 85 % År Alla elever utvecklas utifrån sina förutsättningar Eleverna når hög måluppfyllelse Lärare har höga förväntningar på eleverna, utgår alltid från läroplanens mål och kunskapskrav och arbetar utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Lärarna planerar gemensamt och eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. All matematikundervisande personal deltar i Matematiklyftet som syftar till att påverka lärarnas undervisning så att eleverna når högre måluppfyllelse. All personal på skolan deltar i PRIO-projektet. Identifierade utvecklingsområden är gemensam planering och användande av befintliga resurser för skola och fritids. Strukturerad gemensam planeringstid, tydligt årshjul och pedagogiska planeringar syftar till tydlighet, genomtänkta pedagogiska aktiviteter och därmed högre måluppfyllelse för eleverna. Fritids kompletterar skolan tids- och innehållsmässigt t.ex. genom läxläsning och rastverksamhet. Fritidspersonal genomför ett gemensamt utvecklingssamtal med klasslärare/år och har ofta daglig kontakt med föräldrarna i samband med hämtning från fritids. I F-åk 3 har varje klass en eller flera fritidskontakter knutna till sig. Fler personal runt eleverna möjliggör halvklass- och grupptimmar. Varje klass har en speciallärare/specialpedagog knuten till sig. Skolan har egen logoped och talpedagog, Uppföljning Vi har utarbetade rutiner för olika screening i alla årskurser och vi använder en metod där resultaten färgmarkeras för att få en tydlig bild av måluppfyllelsen. Screening genomförs under hösten och våren och följs av en resultatdialog då kvalitativ analys av resultat genomförs och adekvata åtgärder sätts in, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. (Screening av elever, se bilaga.)

8 Sid 8 (17) Skolan erbjuder individuellt anpassad undervisning för grundsärskoleelever med både praktiskt och teoretiskt lärande. Hög måluppfyllelse för elever som läser enligt grundsärskolans läroplan. Vi erbjuder våra elever undervisning anpassad till olika lärstilar, i grupp och individuellt, allt utifrån elevens behov. Med elevens behov i fokus strävar vi efter inkludering under både skol- och fritidstid. Undervisningen bedrivs både teoretiskt och praktiskt, under hela skoldagen, inklusive fritidstid. Kompensatoriska hjälpmedel, såsom dator, Ipad mm används. I grundsärskolan arbetar lärare/fritidspersonal kring barnets hela dag. Uppföljning Vi följer regelbundet upp elevernas kunskaper och utveckling av förmågor, bl.a. vid våra regelbundna veckomöten. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Grundskola Alla i skolan känner sig trygga och kan fokusera på sina arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med socialtjänst och polis samt andra relevanta aktörer. Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 85 % År 80 % År 80 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 90 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 80 % År

9 Sid 9 (17) Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 80 % År Ogiltig frånvaro i grundskolan 0,7 % År Ingen upplever sig diskriminerad, kränkt eller trakasserad. Att andelen elever som känner sig trygga i skolan ökar. Att andelen elever som upplever sig kränkta minskar. Att alla elever upplever att det är en bra stämning på skolan. Att antalet anmälda ärenden till Trygghetsgruppen minaskar. Alla på skolan arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. Vi har nolltolerans mot kränkningar. "Alla barn, är allas barn" vilket innebär att all personal förväntas reagera och agera om de ser någonting som inte är ok. Vi har kända rutiner för händelse av diskriminering, kränkning och trakasserier. Vi har hög vuxenbemanning på skolgården för att se till att skolans normer och värderingar efterlevs. Rastvärdarna bär en väst som hjälper barnen att se vem de kan vända sig till om de behöver hjälp. Rasvärdarna rör sig över skolgården -"Ingen spaning, ingen aning". Vi arbetar aktivt för att erbjuda meningsfulla rastaktiviteter. Elever ansvarar, tillsammans med vuxna, för utlåning av leksaker och genomförande av olika rastaktiviteter. Vi har kompisstödjare i åk 4-6. Kamratstödjarna har regelbundna möten med två pedagoger då de diskuterar stämningen på skolan och planerar kommande trygghetsskapande aktiviteter. Tidigt på höstterminen genomförs en temavecka för hela skolan, Kompisveckan, då olika värderingsövningar och trygghetsskapande aktiviteter genomförs. Alla klasser diskuterar skolans värdegrund. Vi arbetar aktivt med att utveckla elevernas sociala förmåga och förmåga till samspel med andra genom att t.ex. åldersblanda grupper, samarbetsövningar, träning i turtagande, samlingar som erbjuder träning i att lyssna och tala inför grupp. Grundsärskolans personal följer eleverna hela dagen. Skol- och fritidspersonal i F-åk 6 arbetar tillsammans med att få eleverna att känna sig trygga. De finns alltid med på elevernas raster, i matsalen och i omklädningsrum. Skolan har en utarbetad konsekvenstrappa som verktyg för att komma tillrätta med icke ok beteende bland eleverna. Skolans Likabehandlingsplan är ett levande dokument bland både vuxna och elever. (Se bilaga.) Vi har två versioner av Likabehandlingsplanen där den ena är förkortad och skriven med ett enklare språk för att lättare kunna läsas och förstås av våra yngre elever och t.ex. föräldrar med ett annat modersmål än svenska. Skolan har en Trygghetsgrupp bestående av pedagoger från olika delar av skolans verksamhet. Trygghetsgruppen arbetar med ärenden som inte kunnat lösas av klassläraren/de närmsta pedagogerna runt eleven/eleverna.

10 Sid 10 (17) All personal på skolan. Uppföljning Vår Likabehandlingsplan utvärderas och analyseras av personal, elever och vårdnadshavare. Utifrån resultat och analys formuleras prioriterade, nya, konkreta och utvärderingsbara av personal och elever. Stadens gemensamma skolundersökning genomförs. Loviselundsskolan genomför dessutom en egen elevenkät under hösten och våren. Utifrån resultat och analys diskuteras förändringar och åtgärder. I arbetslagen diskuteras bl.a. studiero, trygghet, trivsel och arbetsklimat i de olika klasserna. Skolans elever upplever studiero. Andelen elever som uppger att de kan arbeta utan att blir störda ökar. Vi behöver diskutera och definiera begreppet studiero tillsammans med eleverna. Under en stor del av skoldagen arbetar flera pedagoger i klassen. Genom att utnyttja skolans klokaler och resurser kan vi anpassa gruppstorlekarna så att bra förutsättningar för inlärning och arbetsro kan skapas. Skolan har en utarbetad konsekvenstrappa som beskriver åtgärder för att komma tillrätta med störande beteenden. All pedagogisk personal. Uppföljning Stadens gemensamma skolundersökning genomförs. Loviselundsskolan genomför dessutom en egen elevenkät under hösten och våren. Utifrån resultat och analys diskuteras förändringar och åtgärder. Pedagogerna i klasserna diskuterar och följer upp elevernas upplevelse av studiero så att adekvata förändringar och åtgärder kan genomföras. I arbetslagen diskuteras bl.a. trygghet, trivsel och arbetsklimat i de olika klasserna. Skolsköterskan har samtal med alla elever i åk 4 kring bl.a. trivsel.

11 Sid 11 (17) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Grundskola Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen. Detta leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % År 80 % År 85 % År 85 % År Alla elever har stort inflytande över planeringen av verksamheten på fritids och mellanstadieverksamheten. Alla elevers, både flickors och pojkars, synpunkter och önskemål beaktas i planeringen av verksamheten. Personal utmanar traditionellt könsstereotypt tänkande så att elever väljer aktiviteter utan att begränsas av sin könstillhörighet. Förskoleklass, fritidshem och mellanstadieverksamhet: Personalen diskuterar med barnen vad inflytande är och vilka önskemål som är möjliga att uppfylla. Aktiviteter och inköp av leksaker, spel och hobbymaterial görs genusmedvetet av personalen. Skolan har ett rastråd där elevrepresentanter tillsammans med två ansvariga pedagoger diskuterar och planerar rastaktiviteter.

12 Sid 12 (17) Fritidspersonal, planeringstid, material. Uppföljning Skolundersökningen; elev- och föräldraenkät följer upp upplevelsen av inflytande i verksamheten. Uppföljning i samtal med elever och vid personalmöte/fritidsmöten/fritidsplanering. Löpande utvärdering tillsammans med eleverna efter avslutade särskilda aktiviteter. Utveckling Idélåda. Fritidsråd. Eleverna vet sina styrkor och utvecklingsområden. Eleverna upplever att de har reellt inflytande över planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. Eleverna får syn på sin utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Eleverna är medvetna om sina styrkor och utvecklingsområden på ett sådant sätt att de vet hur de kan utvecklas i sitt lärande, att de konkret vet vad de behöver arbeta med härnäst. Vi gör fortlöpande nulägesbeskrivning av var eleven ligger kunskapsmässigt och hittar då elevens styrkor och utvecklingsområden i förhållande till kursplanernas kravnivåer. Samtal med eleven då summativ och formativ bedömning kommuniceras. Skoldagbok och loggbok är exempel på verktyg som regelbundet kan användas av eleven för att utvärdera skolarbetet och den egna kunskapsutvecklingen. Eleven blir uppmärksam på sina styrkor och sina utvecklingsområden. PP (pedagogisk planering) med matriser är ett sätt att göra det tydligt för eleven var hon är och vart hon är på väg. Undervisningen möter alla lärstilar. Undervisande pedagoger. Uppföljning Efter genomgångna arbetsområden utvärderar lärarna och eleverna tillsammans arbetet. Utifrån resultat och analys planeras kommande arbetsområde: "Var är jag - Nytt mål - Hur gör jag för att komma dit - Hur gick det"

13 Sid 13 (17) mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 85 År Aktivitet Startdatum Slutdatum Kulturnämnden, Stockholms Stadsteater AB, utbildningsnämnden samt stadsdelsnämnderna har ett gemensamt ansvar för att alla barn i stadens förskolor och skolor ska komma i kontakt med minst en professionell kulturupplevelse per termin Alla elever får ta del av kulturella aktivteter Alla elever, F-åk 6 samt grundsärskola, har under 2016 fått ta del av minst två kulturella aktiviteter. Alla elever ska erbjudas att delta i kulturella aktiviteter, som de inte tidigare deltagit i. Exempel på kulturella aktiviter är museibesök, teaterbesök, stadsvandringar, skolbio, gemsamma sångsamlingar, körverksamhet, samarbete med Kulturskolan, besök i Konserthuset, författarbesök. Skolan har ett välutrustad skolbibliotek och vår bibliotekarie erbjuder lässtunder med samtliga klasser varje vecka. Fabula och deras Berättarrazzia besöker skolan under vårterminen. Grundsärskolan planerar att utveckla sin skapande verksamhet och där kommer en bildpedagog bokas in under några tillfällen. All pedagogisk personal på skolan. Uppföljning Uppföljning och utvärdering löpande med eleverna och i arbetsenheten (AE).

14 Sid 14 (17) inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 2.1 Energianvändningen är hållbar Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Andel ekologiska livsmedel 25 % År Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 Sorterar År 25 % av inköpta livsmedel är ekologiska. Uppnått enhetsmål. Kökschefen ansvarar för att inköp görs så att enhetsmålet nås.

15 Sid 15 (17) inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro tas fram av nämnden Tertial Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Loviselundsskolan är en attraktiv arbetsplats. All personal trivs på Loviselundsskolan. Låg sjukfrånvaro. Nyutexaminerad lärare erbjuds introduktionsår med handledning. Nyanställd lärare erbjuds mentor. Vi är varandras arbetsmiljö och tar ett gemensamt ansvar för att stämningen på arbetsplatsen är positiv. Upplevd arbetsbelastning ses regelbundet över, i samarbeta med personal och skolledning. Sjukfrånvaro följs upp av närmaste chef.

16 Sid 16 (17) Medarbetarenkäten följs upp i SVG och vid APT med alla personal. En handlingsplan för fokusområden utarbetas. Närmaste chef är tillgänglig och finns närvarande i verksamheten för stöttning och coachning. Friskvårdspeng erbjuds all personal. All personal Uppföljning Sjukfrånvaron följs löpande upp i samarbete med Personalavdelningen. Medarbetarenkäten följs upp och analyseras och en handlingsplan för utvecklingsområden utarbetas. mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv samt frågor om demokrati och inflytande Utbildningsförvaltningen beaktar jämställdhets-, mångfalds- och barnrättsperspektiv i det ordinarie arbetet på central förvaltning och på skolenheter. Personal på utbildningsförvaltningen har kunskap om genus, antirasism och normkritisk pedagogik. Verksamheten motverkar ojämlika strukturer bland både elever och personal för att alla ska garanteras samma rättigheter och möjligheter. Skolan kartlägger verksamhetens form och innehåll tillsammans med elever och förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier. Eleverna har inflytande i skolans likabehandlingsarbete samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. Skolan samverkar utifrån barnets bästa med socialtjänst och andra aktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Skolornas upprättade planer mot diskriminering och kränkande behandling stäms av årligen av central förvaltning Uppföljning av ekonomi Loviselundsskolan har en hög personaltäthet, detta gäller även fritidsverksamheten.

17 Sid 17 (17) Lönekostnader och arbetsgivaravgifter utgör den största kostnadsposten för skolan (budget ca. 49,8 mkr). Andra stora poster på kostnadssidan består i förvaltningsinterna köp av verksamhet, såsom bl.a. skolhälsovård och modersmålsundervisning; samt IT-kostnader, lokalkostnader, kosthållning, läromedel och förbrukningsmaterial. I år budgeterar skolan för ökade resurser för mottagande och undervisning av nyanlända. På förfrågan från utbildningsförvaltningen har rektor meddelat att vi i nuläget kan ta emot ca 8 elever i åk 4 och 6. De stora intäkterna är förvaltningsinterna poster såsom skolpeng (budget ca. 44 mkr) och anslag (budget ca 17 mkr). Skolan budgeterar även i år för betydande externa intäkter. De riktade statsbidragen som skolan budgeterar för uppgår till ca. 1,5 mkr. Loviselundsskolan kommer delta i centrala satsningar som lågstadiesatsningen, skapande skola och lärarlyftet. Andra betydande externa intäkter utgörs av lunchförsäljning till förskolor i stadsdelen samt hyresintäkter från i huvudsak Kulturskolan. Skolan söker i år investeringsmedel för upprustning av skolgården. Budget 2016 Hänvisar till Budget 2016, bilaga 6. Övriga frågor Skolans Elevhälosteam har i uppdrag att arbeta förebyggande och hälsofrämjande så att alla elever utvecklas utifrån sina förutsättningar. Skolan har utvecklade rutiner för screening av alla elever i alla årskurser så att varje individ blir sedd, uppmärksammad och att adekvata åtgärder tidigt vidtas. Screeningen görs av klasslärare och speciallärare/specialpedagoger. (Screening av elever, se bilaga.) Pedagogisk utredning, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram utarbetas tillsammans av speciallärare/specialpedagog och klasslärare. Åtgärdsprogrammen löper på ca 6-8 veckor innan det utvärderas och ev. beslut om nytt åtgärdsprogram upprättas. Vid klasskonferenser och resultatdialoger diskuteras och analyseras alla klassernas resultat. Resultatfördelningen ses över och förändringar och åtgärder sätts in där det behövs. Skolans kurator arbetar proaktivt genom t.ex. handledning av personal på skolan. Skolsköterskan arbetar förebyggande och hälsofrämjande på olika sätt, bl.a. genom hälsosamtal med alla åk 4-elever. Logoped och talpedagog arbetar förebyggande och hälsofrämjande genom t.ex. utbildning riktad till all pedagogisk personal kring språkstörning. (Rutiner för Elevhälsoarbete, se bilaga)