Energiplan Åtvidaberg

Transkript

1 Energiplan Åtvidaberg Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Författare Kickan Grimstedt Åtvidaberg januari 2011.

2 2 Innehåll Visionen...3 Sammanfattning...4 Introduktion...5 Bakgrund graders målet- vårt gemensamma globala mål...6 EU:s mål...6 Nationella energi- och klimatmål...7 Regionala energi- och miljömål...7 Åtvidabergs utmaningar...8 Hur mäter vi våra insatser...9 Nulägesbeskrivning...11 Tillförd och använd energi i kommunen...12 Energianvändning fördelat på energislag...13 Energianvändning fördelat på sektorer...15 Hushållens energianvändning: En fördjupning...16 Industrins energianvändning...18 Energianvändning för transporter...18 Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen...21 Fjärrvärme...21 Värmepumpar...22 Vindkraftsproduktion och framtida potential...23 Produktion och potential för biobränsle...23 Solenergi...24 Spillvärme...24 Avfall och avloppsslam...24 Vattenkraft...24 Energianvändning i den kommunala organisationen...26 Transporter...26 Gatu- och vägbelysning...27 Energianvändning i kommunens lokaler...27 Kommunens miljö- och energiarbete...28 Energisystemets miljöpåverkan...31 Koldioxid...32 Kväveoxid...32 Partiklar...33 Svaveldioxid...34 Mål och handlingsplan...35 Övergripande mål för energiplanen...36 Effektmål...36 Detaljerade mål...37 Åtgärder...40 Uppföljning...47 Miljöbedömning...47 Metodbeskrivning...49 Ordlista...51 Referenser...54

3 3 Visionen Ur Åtvidaberg vision 2020 Gemensam nämnare för samhällsutvecklingen är att alla medborgare tar ett gemensamt ansvar för miljö och klimat samt att det riksintressanta eklandskapet, med sitt unika djur- och växtliv prioriteras. Beträffande miljö ska nuvarande generation inte lämna ifrån sig något som är sämre jämfört med det man tog emot. 1 Den nya energiplanen ska verka i samklang med redan tagna Vision 2020 samt med planer som är under framtagande som avfallsplanen och ÖP. Lärande: All utbildning i kommunen ska ge ökade kunskaper om energi och miljö för att främja utformandet av det hållbara samhället. Boende och infrastruktur: Byggnader ska skötas och underhållas så att miljöbelastningen är liten. Vid ny exploatering ska hållbarhet i form av energieffektiva tekniska lösningar vara prioriterade. Att välja energisystem som baseras på förnybara energikällor, möjligheter till kollektiva transporter och närhet till skola och service är andra faktorer vid planerandet av nya bostadsområden. Företagande: Genom Näringslivscentrum kan kommunen kommunicera att även företagen har ett ansvar för energifrågor och att man vill stötta detta arbete genom kunskap och kompetens. 1

4 4 Sammanfattning Åtvidabergs nuvarande energiplan är sedan 2004 och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna plan i gjorts med ledning av Östsam och LiU projekt Energiplanering i Östergötland mellan där Åtvidaberg ingått. Åtvidaberg har totalt sett legat på ungefär samma energitillförselnivå under lång tid. Under de senaste 20 åren har dock industrin och transporterna ökat sin energianvändning samtidigt som hushållen minskat sin. Av detta står förnybar energi i form av biobränsle, vatten, sol, biogas står för ca 50 % medan de fossila bränslena uppgår till ca 27 %. Det är framför allt de fossila bränslena bensin/diesel/eldningsolja som genererar koldioxidutsläpp (CO2) stod Åtvidaberg för ett utsläpp på ton CO2 av vilka privatbilismen stod för 41 % och transporter totalt för ca 68 %. Av de MWh energi som används inom så är hushållen (30 %), den största energianvändaren tätt följd av industrin (28 %) och transporterna ( 23 %). Övriga tjänster står för 10 %, jordbruk mm för 5 % samt offentlig verksamhet 4 %. Åtvidabergs mål arbete med energifrågor ska bedrivas utifrån följande övergripande mål. Energianvändningen ska styras över mot ett uthålligt samhälle Användningen av fossila bränslen ska minska Andelen biobränslen ska öka Elanvändningen ska effektiviseras Kommunen ska också verka för att bidra till att energi kan tillhandahållas med hög säkerhet I den här energiplanen presenteras de mål och åtgärder som kommunen strävar efter i sitt energiarbete. Här redogörs också för de konsekvenser på miljön och människors hälsa som energisystemet kan ha. Dessa presenteras utifrån tre övergripande mål för perioden Andelen förnyelsebar energi ska öka till 70 % Koldioxid utsläppen ska minska med 17 % Energianvändningen minskas med 20 %

5 5 Introduktion Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det mycket viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Kommunal energiplanering Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. En kommun har stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Energiplanens syfte och avgränsningar Energiplanen ska ses som ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Energiplanen avser och omfattar Åtvidaberg som geografisk yta. Fokus ligger på energianvändningen och dess konsekvenser. När det gäller miljö- och klimatpåverkan har vi valt att redovisa koldioxid, svalveldioxid, kväveoxider och partiklar i miljöbedömningen. Detta gör att det inte finns åtgärdsförslag som tar hänsyn till jordbrukets utsläpp av klimatgaser (metan, lustgas). Dessa står visserligen för lika stor del som våra koldioxidutsläpp, men jordbruket står också för en stor potential när det gäller förnybar energi. Här kan därför åtgärder som handlar om att tillvarata denna potential bidra till en minskning av jordbrukets negativa klimatpåverkan.

6 6 Bakgrund Hur stort ansvar har människan för de förändringar som vi ser i klimatet? Detta har många forskare världen runt funderat på och samlats kring det gemensamma målet att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till Detta bygger på ett antal scenarier som IPCC (FN:s klimatpanel) skapat utifrån den senaste klimatforskningen Svenska Nationella, regional och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål graders målet- vårt gemensamma globala mål Att koncentrationen av växthusgaser drivit upp jordens medeltemperatur och detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades värdens länder därför om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 2. EU:s mål EU-kommissionen tog 2008 ett beslut för en sammanhållen europeisk energi- och klimat politik. I EU:s gemensamma energi- och klimatprogram formulerades de så kallade målen 2 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO 2 e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.

7 7 Länderna inom EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om en ny internationell överenskommelse kommer till stånd). Länderna inom EU ska öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen. Länderna inom EU ska öka energieffektiviteten med minst 20 %. Länderna inom EU ska öka andelen förnybara bränslen till transportsektorn till 10 %. Nationella energi- och klimatmål Regeringen lade 2009 fram två propositioner till riksdagen med strategier och mål gör en anpassning av EU.s mål till våra svenska förhållanden. Sverige ska minska de klimatpåverkande utsläppen med 40 % för alla sektorer utom den handlande sektorn. Vissa stora industrier samt storskalig energiproduktion får gemensamma mål inom EU. I Sverige ska andelen förnybara energikällor står för 50 % av energianvändningen. Sverige ska effektivisera energianvändningen med 20 %. Regionala energi- och miljömål De regionala målen som Östergötland satt upp är av strategisk karaktär och pekar på Östergötlands möjligheter att aktivt främja energihushållning, minska klimatpåverkan samt öka andelen förnybar energi. (Ett vinnande klimat), 3 Sammanfattningsvis finns mål för hur vi kommer tillrätta med klimatpåverkan på såväl globalnivå som EU nivå och nationell nivå. Åtvidaberg har att i sin energiplan bryta ner de nationella målen och att anpassa dessa till lokal nivå. Det är 10 år kvar till 2020, vad händer om vi ingenting gör? Detta tål att funderas kring. 3

8 8 Åtvidabergs utmaningar Hur ligger Åtvidaberg till i relation till de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 4 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. I nollalternativet beräknas energianvändningen i Åtvidaberg vara i stort sett den samma, men att det sker en omfördelning mellan energibärarna vi använder. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningar vi står inför jämförs i figuren nedan Åtvidabergs nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Nationella mål Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Vad säger nollalternativet % Minskning med 4 % Förnyelsebara energikällor står för 60 % Energieffektivisering med 18 % Når vi målen för 2020? Målet uppnås ej Målet uppnås Målet uppnås ej Bildtext: Åtvidabergs nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa LiU projekts miljöbedömningsverktyg. *Notera: -17% avser det nationella åtagandet exklusive handel med utsläppsrätter och använder år 2005 som basår. Som vi ser uppnås endast mål 2. Det om att 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor. Detta kommer sig av att vi redan idag använder fjärrvärme och både hushållen och industrin använder mycket träbränsle. Mål 3 om att effektivisera energianvändningen ligger inom räckhåll, vi når 18 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta tillvara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. 4 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndigheten långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen.

9 9 Mål 1 om minskade koldioxidutsläpp med 17 % ligger vi långt ifrån, här ligger den stora utmaningen. Koldioxiden uppstår vid förbränning av bla fossila bränslen och träbränslen. Eftersom levande träd tar upp koldioxid brukar man dock räkna träbränslen som koldioxidneutrala. De fossila bränslena kommer däremot från naturresurser som bildats över mycket lång tid och när vi använder dem i vårta energisystem släpper vi ut CO2 som inte lika lätt kan bindas igen i växande grödor. De sker däremot ett tillskott av koldioxid i atmosfären som orsakar klimat- och miljöpåverkan. Eftersom olja för uppvärmning, bensin och diesel för transporter står för 39 % av energianvändningen, samtidigt som de genererar koldioxidutsläpp finns två vägar att gå för att komma åt problemet. Vi kan minska den andel av fossila bränslen vi använder och vi kan byta ut fossila bränslen mot förnybara energikällor. Tabellen nedan visar på några möjliga sätt att göra detta på: Resor Transporter Uppvärmning Färre bilresor Kortare transporter Byt oljeeldning till fjärrvärme, värmepump, biobränsle Alternativa bränslen Alternativa bränslen Mer kollektivt resande Alternativa transportmedel Hur mäter vi våra insatser För att veta om målsättningar infrias behöver vi ha indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Tillsammans med övriga kommuner i Östergötland som var med i projektet Energiplanering Östergötland kom vi fram till 6 indikatorer som vi avser följa upp. Koldioxidutsläppen är det målet vi kommer att behöva jobba hårdast med och det är också där de flesta indikatorerna finns. Mängden fossila bränslen är stark kopplat till CO2 utsläppen därför det är positivt att Åtvidaberg ligger under rikssnittet. Vi vet att transporter och då främst vårt bilåkande är en starkt bidragande orsak till våra CO2 utsläpp så att följa utvecklingen i fordonsparken samt körsträcka per person kan vara mycket intressant. Energi per person är mer intressant på ett nationellt plan. På lokal nivå påverkas statistiken av att Åtvidaberg inte har någon energikrävande industri. CO2 per person är ett annan viktig nationell indikator. Här ligger Åtvidaberg mycket under riksgenomsnittet. Vi tittar också på hur elenergin fördelas i kommunen och i hushållen.

10 10 I tabellen nedan jämför vi Åtvidabergs indikatorer 2008 med de nationella samma år samt målsättning för Åtvidaberg Indikatorer Åtvidaberg 2008 Sverige 2008 Åtvidaberg 2020 Andel fossila 27 % 29 % 15 % bränsle av total energianvändning Energi/per 19,4 MWh 43 MWh person Körsträcka per 740 mil/person 694mi/person 700 mil/person person Andel bilar med 3 % 3,8 % 10 % förnybart bränsle El-användning av 33 % 31 % total energianvändning CO2 transporter Ca ton/år Östergötland Ca Hushållens energianvändning el och olja* El 49 % Olja 1 % ton/år El 44 % Olja 1,5 % CO2 ekv /person 5,3 ton/person 6,9 ton/år Bildtext: Lokala och nationella mål 2008 samt Åtvidabergs 2020 mål för 6 utvalda indikatorer *Andel av hushållen totala energianvändning

11 11 Nulägesbeskrivning Med utgångsåret 2008 tittar vi på Åtvidaberg som geografisk yta. Vilka naturresurser finns här, hur värmer man sina hus, vad arbetar man med, hur tar man sig till jobbet? Nulägesbeskrivningen har energifrågorna i fokus. Hur mycket energi, av vilket energislag och till vad används den är frågor nulägesanalysen ger svar på. Geografi och befolkning är belägen i södra Östergötland. Kommunens landareal uppgår till 690 km 2. Markanvändningen inom kommunen domineras av skog. Åker- och betesmark täcker ca 12 % av landarealen. Ca 115 kvadratkilometer av kommunens yta (15 %) täcks av vatten. Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick invånarantalet i Åtvidabergs kommun till personer, varav ca 60 % var bosatta i centralorten Åtvidaberg. Ca 17 % av befolkningen bor i övriga fyra tätorter inom kommunen, medan resterande omkring 23 % bor på landsbygden. Åtvidaberg har en lång rad av år haft en negativ befolkningstrend. Åtvidaberg är en kommun med mycket glesbygd vilket medför att man åker mer bil än genomsnittet för Östergötland. Kommunens främsta naturresurser är skog och vatten. Näringsverksamhet Sysselsättningen domineras av tillverkningsindustri som står för ca 26 % av arbetstillfällena i kommunen. Sysselsättningen inom vård och omsorg uppgår till 17 %, medan handel och kommunikation sysselsätter drygt 12 %. Jordbruket sysselsätter ca 5 % av befolkningen. Åtvidabergs näringsliv består av små och medelstora företag. De största företagen är Partnertech, Printcom, Assalub och Södra Timber AB. Åtvidaberg har idag ingen stor och energikrävande industri, men skulle ett stort företag etablera sig så skulle det få mycket stor genomslagskraft på energianvändning och utsläpp av olika slag.

12 12 Kommunikationer Från Åtvidaberg till Linköping är det 37 km, till Norrköping 64 km och till Västervik ca 70 km. Genom kommunen löper riksväg 35 mellan Linköping och Västervik. Länsjärnvägen Linköping-Västervik (Tjustbanan) passerar och har tre hållplatser i kommunen. Inpendlingen till Åtvidaberg är 715 personer/dygn och utpendlingen 2315 personer/dygn. Pendlingen sker främst mot Linköping och en övervägande andel väljer fortfarande egen bil. Att 3000 personer pendlar till och från Åtvidaberg dagligen och att flesta gör det med egen bil bidrar i stor utsträckning till de stora CO2 utsläppen i Åtvidaberg. Genom att sätta ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor kan fler komma att överväga att åka kollektivt eller välja andra bränslen för sina transporter. Tillförd och använd energi i kommunen För att göra en energiplan är det viktigt att veta hur energianvändningen i kommunen ser ut. Vilka energislag vi använder samt hur fördelningen mellan olika sektorer. 5 Tillförd energi Bruttotillförseln av energi till Åtvidaberg 2008 uppgick till MWh (fig 1). Med bruttotillförsel menas den energi som tillförts kommunen. Vissa energislag medför förluster vilket gör att all energi inte används till arbete. Elanvändningen medför ca 7 % förluster och fjärrvärme har ca 10 % förluster. 5 På hittar man statistik om vilka energislag som används, hur mycket och till vilken typ av verksamhet energin används.

13 13 I figuren nedan ser vi fördelningen mellan de olika energislagen. El-energi 34 % Fjärr värme 9 % Figur 1 Bruttoenergianvändning 2008, källa Använd energi Övrigt 7 % Bruttotillförsel energi 2008, MWh Bensin 11 % Diesel 14 % Eldnings olja 1 1 % Träbränsle 24 % Åtvidabergs energianvändning kan alltså skilja sig något från den tillförda energin på grund av tex överföringsförluster. Det är glädjande att se att Åtvidaberg har minskat sin användning av olja i såväl kommunens egna fastigheter som bland villorna. Konvertering till värmepumpar har varit stor under de senaste 10 åren. Fler än 800 värmepumpar finns installerade i kommunen. Använd energi 2008, MWh El-energi 32 % Fjärr värme 9 % 27 % Fossila bränsl en Övrigt 7 % Bensin 12 % Diesel 14 % Eldnings olja 1 1 % Träbränsle 25 % Figur 2 Använd energi 2008, källa Energianvändning fördelat på energislag Glädjande är att eldningsoljan nästa helt är borta i Åtvidaberg, den står för ca 1 % av det total energianvändningen. Biobränslen av träråvara används av industrin och hushållen för uppvärmning. Här tittar vi

14 14 närmare på hur el-energin, som är det största energislaget används och det är hushållen som använde nära hälften av alla tillförd el i Åtvidaberg. El-energi, MWh Hushåll 47 % Övriga tjänster 22 % Offentlig verksamhet 6 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 6 % Industri, byggverks. 19 % Figur 3 El- energianvändningen 2008 i Åtvidaberg, källa Hushållen står för nästan hälften av den totala elanvändningen (fig 3), och tjänstesektorn (övriga tjänster) och industrin har ca 20 % var resterande 12 % delas lika mellan jordbruket och offentlig verksamhet. Åtvidaberg har inte mycket oljeanvändning (fig 4) kvar, endast 250 m3. Hushållen använder nära hälften av oljan vilket motsvara knappt 60 villors oljeanvändning ( kwh uppvärmning). Övriga tjänster 13 % Offentlig verksamhet 4 % Eldningsolja 1, 2526 MWh Hushåll 45 % Industri, byggverks. 33 % Jordbruk, skogsbruk, fiske 5 % Figur 4 Oljeanvändningen 2008 i Åtvidaberg,källa

15 15 I kommunen används också flera andra energislag varav träbränsle utgör den klart största delen av alla bränslen (fig 5), ca MWh. Av träbränslet används 57 % i industrin och 43 % av hushållen. Träbränsle MWh 43 % Hushåll 57 % Industri Figur 5 Träbränsle används endast av hushåller och industrin, källa scb Förutom el, olja och träbränsle används också en mycket liten mängd etanol i Åtvidaberg. Vid kommunens reningsverk i Håcklö produceras lite biogas som används till uppvärmning under eldningssäsongen men som sommartid facklas bort. Det finns inte någon försäljning av fordonsgas inom kommunen. Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändning i Åtvidaberg 2008 var ca MWh. Hushållen är den största energianvändaren med MWh tätt följd av industrins energianvändning på MWh. Alla typer av transporter både privata och kollektiva använder MWh, under rubriken övriga tjänster döljer sig tjänstesektorn och handeln med en förbrukning av MWh. Jord- och skogsbruk använder MWh medan offentlig verksamhet använder MWh

16 16 Energianvändning Åtvidaberg 2008,per sektor MWh Figur 6 Energianvändningen per sektor i Åtvidaberg, källa Hushållen är fortfarande den största energianvändaren i kommunen, trots att de stadigt har minskat sin energianvändning sedan Många hushåll har påverkat sin energianvändning genom att byta ut oljepannor till värmepumpar eller till fjärrvärme. Fjärrvärmeverket har idag ca 90 kunder och ägs av Tekniska verken. Industrin har ökat sin energianvändning sedan 1990-talet. Transporter, som är den tredje största sektorn, har även den ökat sin energianvändning. Att den offentliga verksamhetens energianvändning har minskat så mycket, kan förklaras med att kommunen sålt sitt bostadsbolag. Den största sammanlagda användningen av energi sker i, hushållen (30 %) och därefter i industrin (28 %), Transporterna är tredje största energianvändare med 23 %, medan övriga tillsammans står för 19 % av energianvändningen. Hushållens energianvändning: En fördjupning Som vi sett är hushållen den största energianvändaren i Åtvidaberg ca 30 % ( MWh) av den tillförda energi används där. Av de energislag som hushållen använder utgörs dock bara 1 % av fossila bränslen. Biobränsle (ved och pellets) är vanligt men värmepumpar (främst bergvärmepumpar) har ökat mycket och Åtvidaberg har idag över 800 installerade pumpar. Idag kan det vara svårt att ur statistiken veta vilka hushåll som har direktverkande el och vilka som har el till sin värmepump.

17 17 Hushållens energifördelning, MWh Fjärr värme 14 % El-energi 50 % Träbränsle 35 % Figur 7 Hushållens energifördelning, källa Eldningsolja 1 1 % En stor del av hushållens energianvändning går till uppvärmning. I I småhus är eluppvärmning lika vanlig som ved- och pelletseldning. Medan flerfamiljshusen i tätorten är ofta anslutna till fjärrvärmenätet. Uppvärmning hushåll, MWh Eldningsolja 1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi Figur 8 Uppvärmning av hushåll 2008, källa Hushållen är den största energianvändaren i kommunen, och biobränsle och eluppvärmning är de vanligaste uppvärmningsformerna för hushållen. Flerfamiljshus i centralorten använder fjärrvärmen i stor utsträckning. Användningen av fossila bränslen framförallt eldningsolja är mycket liten ca 1 % av hushållens energianvändning kommer därifrån.

18 18 Industrins energianvändning Industrins energianvändning har stadigt ökat de senaste 20 åren (fig 6). Fjärr värme 0 % Industri, byggverks MWh. El-energi 21 % Diesel 1% Eldnings olja 1 1 % Övrigt 27 % Figur 9 Industrin energianvändningn2008 källa Träbränsle 50 % Träbränsle är den vanligaste energibäraren inom industri och byggverksamhet. Därefter kommer kategorin övrigt. Under denna rubrik döljer sig en mängd olika bränslen som var för sig är för små att ta upp. Detta kan t.ex. vara tall- och beckolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, färdig värme, ånga eller spillvärme. Det kan också handla om mer speciella bränslen som halm, havre, olivkärnor, köttmjöl, plast osv. För det fortsatta energiarbetet kan det vara intressant att ta reda på vilka olika bränslen som används i Åtvidaberg. Eftersom industrin är den näst största energianvändaren är det viktigt att ha en bra dialog med företag kring energifrågorna. Det finns flera möjliga vägar till mer formell samverkan mellan kommunen och företagen, tex genom energirådgivning och genom den energitillsyn som miljökontorets kan stå för. Energianvändning för transporter Som tidigare nämnts är transportsektorn vår tredje största energianvändare. Transporterna är också till stora delar beroende av fossila bränslen, vilket gör dem till den sektor som orsakar de största koldioxidutsläppen. Detta gör förändringen i våra transportmönster till en av våra största utmaningar! Åtvidabergaren kör ca 740 mil/per person (fig 10) och år vilket är 80 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och drygt 45 mil

19 19 mer än övriga svenskar Körsträcka mil/person Åtvidaberg Sverige Östergötland Figur 10 Körsträcka mil/per person och år i Åtvidaberg,källa Hur räknar man! Koldioxid (kg/mil) Bensindrivna personbilar 1,8 Dieseldrivna personbilar 1,7 Etanolhybrid/E85-drivna bilar 0,5 Biogasdrivna bilar 0,026 Källa LiU miljbedömningsverktyg Exempel Om man kör 1500 mil/år med en bensinbil så släpper man ut 2775 kg CO2 per år. Om man istället kör en biogasbil 1500 mil släpper man ut 40,5 kg CO2/år. Utsläppen av koldioxid från transporterna beror till stor del på vilket bränsle fordonet använder. Åtvidabergs bilpark domineras helt av bensindrivna bilar. Dieseln är på frammarsch medan bilar med förnybara bränslen står för knappt 3 %. Antal miljöbilar som innebär att de släpper ut max 120 g CO2 per km kan inte läsas ut ur statistik på kommunnivå.

20 Bilparken fördelad på bränsletyp % av bilarna drivs utan fossila drivmede l Bensin Diesel El Etanol-hybrid/E85 Övriga hybrider Naturgas/Biogas Figur 11 Bilparken i Åtvidaberg i slutet på 2009, andel bilar som körs fossilfritt, källa Fram till 2007 minskade bensinförsäljningen och dieselanvändningen ökade i Åtvidaberg. Efter 2007 ser det ut som det motsatta har hänt, nämligen att bensinen ökat igen och dieseln minskat i försäljning på kommunens bensinstationer. Etanolförsäljningen ligger på en mycket låg nivå. Drivmedelsförsäljning i Åtvidaberg, liter Bensin Diesel E85 Figur 12 Drivmedelsförsäljning i kommunens bensinstationer, källa kommunen Bilparken i Åtvidaberg består till 3 % av bilar som drivs av förnybara bränslen resten av bilparken kör på fossila bränslen vilket ger en hög grad av koldioxidutsläpp. Privatbilismen i Åtvidaberg släpper ut ca ton CO2/år. Transportsektorn totalt släpper ut ca ton CO2 per år. Att Åtvidabergaren kör mer bil än både östgötar och svenskar i kombination med låg andel miljöklassade fordon gör att transportsektorn blir Åtvidabergs största utmaning i klimatarbetet.

21 21 Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen Åtvidaberg har en stor potential för framtida uttag från förnybar energi då vi idag endast har egenproducerad el via vattenkraft. Vindkraftsplanen som är framtagen under 2010 visar på såväl riksintressanta områden som andra lämpliga områden för vindkraftsetablering. Fram till 2020 skulle det kunna produceras 60 GWh med ett 10-tal vindkraftsverk. Tekniska verken ansluter årligen nya kunder till fjärrvärmenätet. Det finns ingen statistik på hur stor produktionen av biobränsle från jordbruksgrödor och skogsråvara skulle kunna vara på kommunal nivå. Enligt den förstudie som gjorts på regional nivå ser det särskilt lovande ut för biogasproduktion från gödsel, halm, sly runt åker och beteskanter samt energigrödor. Solenergi för uppvärmning av vatten särskilt i samband med ved- och pellets eldning har en mycket stor potential. Avfall och avloppsslam är råvaror för energianvändning oavsett om man använder den i kommunen eller säljer den. Detta är något som avfallsplanen som ska tas fram 2012 får visa. Fjärrvärme Fjärrvärme är en central pannanläggning som producerar hetvatten som sedan pumpas ut i ett fjärrvärmerör (kulvert) i marken till de anslutna fastigheterna. Vattentemperaturen kan vara upp till 120 grader när det är riktigt kallt ute. Tekniska verken, som äger fjärrvärmeverket i Åtvidabergs centralort, producerar ca 32 GWh fjärrvärme till ca 90 kunder. Sedan 2008 är Tekniska verkets fjärrvärmenät ihopkopplat med Farmarenergis panncentral i Åtvidaberg. Nedan ser vi hur mycket fjärrvärme Tekniska verken levererade till sina kunde under Att tabellen är normalårskorrigerad betyder att man tagit hänsyn till att förbrukning över år kan variera.

22 22 Fjärrvärme 2008 normalårs korrigerat Kategori Källa Tekniska verken Bränslemixen i fjärrvärmeverket i Åtvidaberg var 2008 var 30,2 GWh biobränsle (främst flis) och 0,3 GWh olja. Tekniska verken har utbyggnadsplaner och kommer framöver ansluta fler företag och fortsätta med kulvertdragning bort mot bla industriområdet Fågelsången. Värmepumpar Åtvidaberg Normalårsförbrukning MWh Leverans punkter Industri förutom "Tillverkningsindustri" Industri - Tillverkningsindustri (med skattereduktion) 61 1 Butiker Markvärme och garage Offentliga byggnader Sjukhus och vårdcentraler Skolor Kyrkor och församlingshem 83 1 Daghem och förskolor Flerfamiljshus Småhus, en familj Övrigt Totalt Åtvidaberg har över 800 installerade bergvärmepumpar. Det finns inte så mycket olja kvar (ca 250 m3) men dessa fastigheter med vattenburna värmesystem är lämpliga att konvertera till antingen fjärrvärme, värmepumpar eller elda med biobränsle. Småhus med direktverkande el är svårare att motivera då installationskostnader för att installera ett vattenburet system är relativt högt. För denna grupp hushåll kan luft-luft värmepump sänka deras elanvändning. Värmepumpar tar energi från luft, mark, vatten och efter en förångning och avkylningsprocess utvinns värme som överförs till luft eller vatten beroende på vilket system man har, luftburen värme eller vattenburen värme. COP-värdet (coefficient of performance) beräknas genom att man dividerar avgiven effekt med tillförd effekt. Exempel: värmepumpen ger 3000 W värme och tar 1000 W el 3000/1000 = COP 3,0 = dvs den har alltså en verkningsgrad på 300 %. Värmepumpen med COP-värde 3,0 betyder att 1/3 är el och 2/3 är gratisvärme t ex från luft eller mark/vatten

23 23 Vindkraftsproduktion och framtida potential Det finns ingen vindkraftsproduktion i Åtvidaberg. Vindkraftsplanen som är framtagen under 2010 visar på flera lämpliga områden för vindkraft i. En rimlig ambitionsnivå år 2015 skulle kunna vara 5-6 verk med en totaleffekt på 15 MW. Detta skulle innebära en årsproduktion av elenergi på ca GWh. Produktionen med ytterligare 5-6 verk till borde kunna höjas till ca GWh fram till Produktion och potential för biobränsle Det har inte gjorts någon studie på hur stor potentialen för biobränsle är i Åtvidaberg. Men under 2008 odlades 65 ha Salix (biobränsle) i kommunen. Länsstyrelsen i Östergötland 6 har gjort en inventering på länsnivå som visar att de gröna näringarna i Östergötland har stora möjligheter att producera förnybar energi. I skogs- och jordbruk finns resurser som avverkningsrester, grödor, halm och gödsel. Produktionen av biobränslen från befintliga resurser som avverkningsrester, halm, gödsel och avfall skulle kunna ökas kraftigt. Den maximala energipotentialen från dessa källor har beräknats till 2,2 TWh/år, varav större delen härrör från skogen. Endast 0,5 TWh av detta tillvaratas för energiändamål idag. Vidare finns en potential för utbyggnad av solenergi, vindkraft och vattenkraft samt ökad odling av energigrödor. Salix på 10 % av åkermarken kunna ge 1 TWh flis per år, vilket är lika mycket som används exempelvis i Händelöverket i Norrköping. Sockerbetor på 15 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh biogas per år vilket motsvarar 30 % av dagens förbrukning av bensin och diesel i länet. Alla potentialer ovan är dock inte ekonomiskt intressanta att tillvarata i dagsläget. De områden som verkar särskilt lovande för landsbygdsföretagare att vidareutveckla är biogasproduktion från är gödsel, halm, sly runt åkeroch beteskanter, energigrödor till biogasproduktion eller värmeverk. I tillväxtplanen ges förslag på projekt, fördjupade studier och utbildningssatsningar för att gynna de gröna näringarnas företagande inom småskalig förnybar energiproduktion. Potential för Åtvidaberg är 11 GWh från gödsel. 6 Källa länsstyrelsen Östergötland Förstudie förnyelsebar energi

24 24 Solenergi Solen är ganska lite utnyttjad energikälla i Åtvidaberg. I genomsnitt har man satsat 22 kr/invånare för solfångare, dvs bara ca :-. Detta motsvarar ca 8-10 anläggningar. Åtvidaberg ligger i mitten i Östergötland i statistiken antal solfångare/hushåll. Med tanke på att en normal solvärmeanläggning ersätter ca 2000 kwh/hushåll betyder siffrorna att solen ersätter bara ca kwh. Många av anläggningarna finns hos vedeldare och påverkar miljön och grannsämjan lokalt och direkt på ett positivt sätt. Potentialen för att utnyttja sol är därmed enorm och kan med hjälp av fortsatt bidrag börja växa till en stor märkbar värmekälla för varmvattenproduktion. Spillvärme Det finns idag ingen stor producent med överskott på värme som kan tillvaratas. Avfall och avloppsslam Åtvidabergs Vatten AB och Renhållning AB är två separata bolag, som svarar för vatten, avlopp och renhållning i kommunen. Ca människor får sitt vatten från de två vattenverk, som finns i kommunen. Antal avloppsreningsverk är fem stycken. Håcklö avloppsreningsverk i Åtvidabergs tätort, använder egenproducerad biogas för uppvärmning och process värme. Ca 90 % av energin som används för uppvärmning och process värme, kommer från egen biogasproduktion. Ca 62 MWh, motsvarande 4 villors årlig energi för uppvärmning, facklas bort i huvudsak på sommartid. m3 kwh Producerad Använd Facklad Text: Biogasproduktion i Håcklö reningsverk Korshults avfallsanläggning tar årligen emot ca 3500 ton brännbart avfall (inkl insamlat hushållsavfall. Detta motsvarar ett energiinnehåll på ca 10,5 GWh. Avfallet transporteras i dagsläget till Finspång, där det används för produktion av fjärrvärme. Vattenkraft Vattenkraftverken ägs idag av Teknisk verken i Linköping. De fyra verken producerar ca 3 GWh per år. Det pågår en inventering av mindre outnyttjade produktionsresurser. Två av de största anläggningarna är Borkhult och Tafors men det finns ett antal mindre vattenfall som skulle kunna utnyttjas i framtiden.

25 25 Stationsnamn Fallhöjd Medelvattenföring Utbyggd vattenmängd Utbyggd effekt Årsproduktion el H (m) Q (m 3 /s) Q (m 3 /s) P (MW) W (GWh) Åtvidaberg 20 0,85 4,5 0,6 1,1 Kvarntorp 18 0,18 1 0,12 0,2 Forsaström nedre 20,4 1,1 5 0,8 1,4 Forsaström övre 8,6 1,1 5 0,4 0,6 Text Åtvidabergs vattenkraftstationer och deras elproduktion

26 26 Energianvändning i den kommunala organisationen Kommunen som organisation är en stor energianvändare, med många verksamheter och många anställda. För att driva kommunal verksamhet krävs specialanpassade lokaler för tex skolor, äldreomsorg och bibliotek. Gatubelysning, vatten och avlopp samt renhållning är andra energikrävande verksamheter. Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter mfl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. Transporter - tjänstebilar Tjänsteresor med egen bil Åtvidaberg har idag ingen resepolicy så hur och när man ska ta egen bil är upp till den enskilde medarbetaren att avgöra. Det finns två ersättningsnivåer för utbetalning av reseersättning i kommunen. Skattefri ersättning på18,50 kr per mil använda av alla som inte har bilavtal med arbetsgivaren kördes ca mil med privat bil i tjänsten. Detta ger ett CO2 utsläpp på ca 48 ton/år. Kommunens fordonspark Under 2008 hade kommunen 34 fordon total av dessa är 6 miljöbilar (4 st etanolbilar och 2 st hybridbilar). Det finns ett par bilar som är bokningsbara för tjänsteresor av all personal och de finns vid kommunhuset. Kommunen har också två tjänstecyklar och ett årskort på Östgötatrafiken som kan bokas. Kommunens har köpt drivmedel till sina bilar till en pris av kr Det blir ett CO2 utsläpp på ca 78 ton CO2. Kommunens fordonspark 2008 Typ P-bil Traktor ismaskin lastmaskin cyklar Diesel Bensin 19 Hybrid 2 Summa Åtvidabergs fordons park 2008 Det finns ett flertal tjänstecyklar vid Östergården som används av personalen för kortare transporter. De två tjänstecyklar vid kommunhuset används ca 200 gånger per år samt årskortet på Östgötatrafiken används vid ca 100 resor per år. Skolskjutsar och färdtjänstresor Färdtjänst och skolresor hör till de stora posterna när det gäller kommunbetalda samhällsresor. Under 2008 gjordes st resor på i

27 27 snitt ca 7 km i inom kommunalfärdtjänst. Det ger ca 23 ton CO2/år utsläpp. Läsåret 08/09 kördes km skolskjuts som ger ett CO2 utsläpp på ca 43 ton. Nära hälfter av alla skolskjutsberättigade elever åker hela eller del av sin skolresa i allmänna kollektivtrafiken. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunorganisationens tjänsteresor med både egna och kommunala fordon samt skol- och färdtjänstresor idag i stor utsträckning bidrar till CO2 utsläpp. Gatu- och vägbelysning har i dagsläget ca 3300 armaturer för gatubelysningen varav endast 10 % är av gammal kvicksilvertyp. Årsförbrukningen av el för gatubelysning uppgår till ca 1,3 GWh. Energianvändning i kommunens lokaler Lokaler Fram till 2008 har kommunen har ca m2 egna lokaler. Detta är till största delen skolor, äldreboende, kommunhus och idrottsanläggningar. Skolor och förskolor står för hälften av ytan. Bostadsbolaget i Åtvidaberg såldes under 2008 till Klints fastigheter. Under 2009 återtog kommunen det av kommunen tidigare ägda fastighetsbolaget Industribyggen (Facetten, Åssa, G:a Kvarnen mfl). Därmed ökar kommunens lokaler med ca m2. Uppvärmningen av kommunens fastigheter i centralorten Åtvidaberg sker mestadels med fjärrvärme, i landsbygdsskolor har man övergått från olja till pellets men även eluppvärmning förekommer på vissa platser. Det finns endast en oljepanna kvar i kommunens fastigheter. Total oljeförbrukning på 35 m3 inkluderar även viss oljeanvändning i biopannor som inte fungerat. Fjärrvärmeanvändningen 2008 var ca MWh. Elanvändningen till lokaler ca 5100 MWh. Skolorna är den största el-användare i de kommunala fastigheterna. Det beror på att de har stora lokaler med äldre belysning och ventilation. Gatubelysning är en annan post som använder mycket el. Här har mycket gjorts för att använda nyare energieffektivare armaturer och ljuskällor.

28 28 Kommunens elanvändning 2008 El-användning i kommunorganisationen 2008, 6500 MWh , ,5 Figur 13 Elanvändningen 2008, källa EON Fastighetsbolaget Industribyggen som återinträtt i kommunens förvaltning from 2009 är inte medräknad i redovisningen ovan. För att ändå få en bild över vad som tillkommit i kommunal förvaltning ges här en bild över energianvändningen under 2009 i Industribyggen. Fjärrvärme MWh Elanvändning MWh Kvarnen Facetten exkl gymnasieskolan Åssa Sammanräknad med 356 Facetten Övriga 370

29 29 Kommunens miljö- och energiarbete Klimat- och energirådgivning Åtvidaberg har sedan 2000 haft en halvtids klimat- och energirådgivare anställd vars huvudsakliga uppgift är att ge energiråd till hushåll och företag via telefonsamtal, besök samt informations insatser och medverkan på mässor osv. Klimp-programmet Under 2008 har Klimatinvesteringsprogrammet i Åtvidabergs kommun avslutats. Inom programmet har miljörelaterad investering gjorts om kronor. Aktörer inom programmet har varit Åtvidabergs Fjärrvärme AB (sedermera Tekniska Verken i Linköping AB), Farmarenergi i Åtvidaberg AB samt. Sammankoppling av fjärrvärmesystem i Åtvidabergs tätort och Fjärrvärme i Marknadsbodarna. Tack vare dessa båda åtgärder har cirka 265 m3 eldningsolja ersatts med biobränslebaserad fjärrvärme. Koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med cirka 700 ton per år. Ytterligare reducering har dessutom skett på grund av följdåtgärder. Två närvärmeanläggningar baserade på bränslepellets har tagits i drift i de mindre orterna Grebo och Björsäter. Tillsammans beräknas koldioxidutsläppen på grund av dessa anläggningar minska med cirka 420 ton per år. Totalt har sålunda utsläppen reducerats med cirka ton per år om man även räknar med dessa åtgärder. Det har också funnits en bidragsberättigad satsning på information och folkbildning. Denna har genomförts i stora delar och riktats dels mot särskilda målgrupper och dels mot kommunens invånare i stort. Såväl barn som vuxna har nåtts av budskapet eftersom även skolor varit engagerade. Av de tre åtgärder som inte beviljades bidrag har en genomförts ändå, ett fjärrvärmeprojekt med en ny biobränsleeldad produktionsanläggning vid Adelsnäs strax utanför Åtvidabergs tätort. Planerad minskning av koldioxidutsläppen är cirka 315 ton per år med denna åtgärd. Det som inte genomförts då inga bidrag beviljades är en biogasetablering med tillhörande informationsåtgärd. EES Energieffektiviseringsstrategin Kommunen har sökt och blivit beviljad medel från Energimyndigheten för att under arbeta med kommun organisationens egen energieffektiviseringsstrategi. Den är påbörjad och ska vara färdig till den 31 mars Där ska sättas upp mål för de egna fastigheterna samt transporterna till 2014 och Under december 2010 åkte politiker och tjänstemän från Åtvidaberg, Kinda och Ydre på en studieresa till de danska kommunerna Thisted och

30 30 Skive för att se hur det är möjligt att ställa om en kommun till en hållbar kommun som tex är självförsörjande på energi. Intressanta lärdomar I Danmark har regeringen genom energiskatter tvingat fram nya sätt att producera el och värme. En kwh el kostar ca 2,50 SEK i Danmark (2010). Även om Thisted och Skive kommun båda arbetar med sina energistrategier och har oerhört högt satta mål och har valt olika vägar för att nå dem, så är den totala uppslutningen kring att jobba mot dessa mål de mest intressanta. Trots Thisteds alla vindkraftverk samt den planerade parken med 7 jättevindkraftverk finns ingen stor opinion mot detta. Det är möjligt att det har att göra med när ett vindkraftverk sätts upp måste 20 % säljas till de som bor i närheten. Detta skapar kanske en känsla att man har sin elproduktion tryggad? En annan del i energiproduktionen kan vara att om man har ett vindkraftverk på gården eller solceller på sitt hustak får man leverera överskottet av el till elnätet och köpa in lika mycket el till samma pris. En annan intressant sak var att när man producerar biogas i Danmark gör man det för att få el samt värme inte som vi för att göra fordonsgas.

31 31 Energisystemets miljöpåverkan All energianvändning ger påverkan på klimatet och miljön. I energi planen har vi valt att peka på koldioxid den växthusgas som främst bildas vad förbränning av fossila bränslen som bensin/diesel/eldningsolja/gasol/naturgas (träbränslen räknas som CO2 neutrala eftersom det är förnybart och att de levande träden tar upp CO2). Kväveoxider (NOx) och svaveldioxider (SOx) påverkar försurning och övergödning av mark och vatten samt partiklar (PM2,5 och PM10) i luften påverkar luftkvaliteten negativt. Det kan vara viktigt att tänka på att även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp som är den vanligaste växthusgasen så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 7. Så även åtgärder inom jordbruket, djurhållning, biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. Diagrammet visar de totala utsläppen 2008 i Åtvidaberg av CO2 som är den vanligast växthusgasen, samt SOx, NOx och partiklar som alla på olika sätt påverkar miljön. Miljöpåverkande utsläpp, ton/år ,1 44, ,25 PM2,5 PM10 NOx SOx CO2 Figur 14 Klimatpåverkande utsläpp till luften,källa rus.lst.se Diagrammet nedan visar att CO2 utsläpp förekommer från nästan alla olika områden. Transporterna står för den i särklass största sektorn och då är det de fossila bränslena som är orsaken. Även när det gäller energianvändning och arbetsmaskiner är det de fossila bränslena som är orsaken. Övriga klimatgaser återfinns endast i jordbrukssektorn men sett till mängden växthusgaser är de större av CO2 utsläppet från transporterna %A4xthusgaser+fr%C3%A5n+jordbruket_1.pdf

32 32 Figur 15 Klimatpåverkande gaser 2008, källa rus.lst.se Koldioxid Att människan genom sina utsläpp av koldioxid (CO2) påverkar den globala uppvärmningen har diskuterats flitigt. Växthuseffekten som är ett naturligt fenomen förstärks av att växthusgaserna i atmosfären absorberar en del av den värmestrålningen som jorden avger och i sin tur strålar tillbaka den till jorden. Detta bidrar till att jorden på sikt får en förhöjd temperatur med klimatpåverkan som följd. Nettotillskottet av CO2 uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. Nedan ser vi Åtvidabergs totala koldioxidutsläpp 2008 som var ca ton. Som tidigare har nämnt är transportsektorn med sina nära 70 % av de totala CO2 utsläppen den helt dominerande orsaken till dessa. Lösnings medelsan. 1 % Arbets maskiner 14 % CO2+övriga klimatgaser=co2 ekvivalenter, ton/år Energ ianvä ndnin g Indus tri Trans porte r Arbet smas kiner Lösni ngsm edels anv. Jordb ruk Avlop p & avfall CO , Klimatgaser , CO2 koldioxid ton/år Transporter 68 % Energi använd ning 17 % Industri 0 % Figur 16 CO2 utsläpp i Åtvidaberg 2008,källa rus.lst.se Kväveoxid Även kväveoxider kallad NOx blidas vid förbränning. Här är biltrafiken den enskilt största faktorn. Bilar med bättre avgasrening

33 33 hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider men motverkas av det ökande antalet bilar och att vi använder bilen mera. Kväveoxid skapar problem för personer med astma och lungsjukdom. Problemen är störst i tätorter eller vid trafikerade vägar. Kväveoxid spelar en stor roll för bildandet av marknära ozon. Andra problem är när kväveoxiden med regnet hamnar i naturen och bidrar till försurning och övergödning. Arbetsmaskiner 26 % NOx, kväveoxider 128 ton/år Transporter 55 % Energi använd ning 19 % Figur 17 NOx, kväveoxider i Åtvidaberg 2008, källa Partiklar Partikelutsläpp till luften kommer av såväl förbränning av fossila bränslen som olika industriprocesser. Beroende av partikelstorleken delas de in i PM10 som är grovkorniga partiklar (mindre än 10µm i diameter) och PM2,5 som är mindre, endast 2,5 µm. De vanligaste problemen med partiklarna är hälsoproblem i luftvägar och slemhinnor. Partikelutsläpp ,6, ton/år PM2,5 PM10 Figur 18 Partikelutsläpp i Åtvidaberg 2008

34 34 Svaveldioxid Den lukt- och färglösa gasen svaveldioxid finns endast i små koncentrationer på jorden. Men förbränning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen, men även avfallsförbränning kan vara en källa. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet som faller ner som surt regn. Transporter 11 % Arbets maskiner 0 % Industri 0 % SOx, svaveldioxid 6,25 ton/år Energi använd ning 89 % Figur 19 Svaledioxid utsläpp i Åtvidaberg 2008

35 35 Mål och handlingsplan Ur Åtvidabergs vision 2020 Gemensam nämnare för samhällsutvecklingen är att alla medborgare tar ett gemensamt ansvar för miljö och klimat samt att det riksintressanta eklandskapet, med sitt unika djur- och växtliv prioriteras. Beträffande miljö ska nuvarande generation inte lämna ifrån sig något som är sämre jämfört med det man tog emot. Kommunens kommunikationer och pendlingsmöjligheter inom fjärde storstadsregionen och framförallt till Linköping ska förbättras, vilket framförallt innebär att restiden, med såväl buss, bil och tåg, ska minska. Ekonomisk styrning Budgeten utgör en konkretisering i ekonomiska termer av visionen, kommunens mål och strategier. Av betydelse för ekonomisk styrning är även kontinuerlig uppföljning samt att utvärdering görs. Utvärderingar i en kommun med framåtanda innebär ett ständigt ifrågasättande utifrån konstruktiva grunder. Om något går fel är det viktig att organisationen inte bara rättar till misstaget utan tillser att ett organisatoriskt lärande sker. Verksamhetsstyrning Det är viktigt att politiker, kommunens personal och samhällsmedborgare har förmågan att tänka nytt, vågar prova nya lösningar samt problematiserar gängse organisationslösningar. Vad som fungerar bra respektive mindre bra och varför något fungerar som det gör är betydelsefulla frågor att arbeta med för kommunens verksamheter. Marknadsföring ska vara bra på informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. Organisationsutveckling är en organisation som förenar kontinuitet och förändringsbenägenhet via visionen. Framåtanda är ett förhållningssätt som medför ett konstruktivt prövande av situationer och idéer. Kontinuerlig förändring i riktning mot visionen är viktigt då framåtanda råder. I ska det inte råda en för stark konsensus rörande förträffligheten med den rådande situationen framåtanda innebär ett ständigt ifrågasättande och mod.

36 36 Handlingsplanens mål Energiplanens mål ska harmonisera med Åtvidabergs vision och de nationella mål som finns på nationell och regional nivå. Övergripande mål för energiplanen Beträffande miljö ska nuvarande generation inte lämna ifrån sig något som är sämre jämfört med det man tog emot ska koldioxidutsläppen minskat med 17 % (icke handlande sektor och 2005 års nivå 9 ) ska kommunen ha 60 % förnybara energikällor energianvändningen ska effektiviseras med 20 % jämfört med utgångsåret ska andelen förnybar energi inom transportsektorn vara lägst 10 %. Som en kommun med framåtanda med mycket begränsad ekonomi för stora investeringar ställer det extra krav på oss att hitta de smartaste lösningarna. Att ta helhetsgrepp och tänka långsiktigt ställer större krav på oss att inte göra som man brukar utan vara modig och ställa högre krav, prova ny teknik, våga utmana gängse regler för att uppnå våra mål. Effektmål Transporter i hela kommunen -Andelen miljöbilar i Åtvidaberg ska uppgå till 10 % 2014, 30 % till Ett tankställe för biogas i kommunen Vision Handlande sektorn/icke-handlande sektorn - så här hänger det ihop Sedan år 2005 finns ett system inom EU, där vissa industrisektorer, samt el- och värmeproducenter - inom den s k "handlande sektorn" - handlar med rätter att släppa ut koldioxid. Elpriserna påverkas av handeln - generellt ger ett pris på 10 euro per ton koldioxid en höjning av elpriset med 7 öre/kwh. EU:s energipaket från den 23 januari anger vad varje land enskilt ska göra för att reducera klimatpåverkan och hur det ska bidra med utbyggnaden av förnybara energikällor. Denna "Icke-handlande sektor" innefattar transporter, jordbruk, bostäder och lokaler, avfall samt viss industri- och energiverksamhet. De nya kraven för den "icke-handlande sektorn" säger att Sverige ska minska sina koldioxidutsläpp med 17 procent. Vi ska också öka andelen förnybar energi till 49 procent, från dagens 40 procent.