Energiplan för Åtvidabergs kommun

Transkript

1 Energiplan för Åtvidabergs kommun Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Antagen av Kommunfullmäktige

2 2 Innehåll Sammanfattning 3 Introduktion 3 Kommunal energiplanering 4 Två-gradersmålet - vårt gemensamma globala mål 5 EU:s mål 5 Nationella energi- och klimatmål 6 Regionala energi- och miljömål 6 Åtvidabergs utmaningar 7 Nulägesbeskrivning 10 Geografi och befolkning 10 Näringsverksamhet 10 Kommunikationer 10 Tillförd och använd energi i kommunen 11 Energianvändning fördelat på energislag 11 Energianvändning fördelat på sektorer 13 Hushållens energianvändning 14 Industrins energianvändning 16 Energianvändning för transporter 16 Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen 18 Fjärrvärme 18 Värmepumpar 19 Vindkraftsproduktion och framtida potential 19 Produktion och potential för biobränsle 19 Solenergi 20 Spillvärme 20 Avfall och avloppsslam 20 Vattenkraft 20 Energisystemets miljöpåverkan 21 Energianvändning i den kommunala organisationen 25 Transporter 25 Energianvändning i kommunens lokaler 26 Gatu- och vägbelysning 26 Kommunens miljö- och energiarbete 27 Åtvidabergs vision Energiplanens mål 31 Uppföljning 31 Miljöbedömning 31 Metodbeskrivning 31 Ordlista 33 Referenser 36 Bilagor 36

3 Sammanfattning Åtvidabergs nuvarande energiplan är sedan 2004 och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna plan har gjorts med ledning av Östsam och LiU-projektet Energiplanering i Östergötland mellan där Åtvidaberg deltagit. Åtvidaberg har totalt sett legat på ungefär samma energitillförselnivå under lång tid. Under de senaste 20 åren har dock industrin och transporterna ökat sin energianvändning samtidigt som hushållen minskat sin. Av detta står förnybar energi i form av biobränsle, vattenkraft, sol och biogas för ca 50 % medan de fossila bränslena uppgår till ca 27 %. Det är framför allt de fossila bränslena bensin, diesel och eldningsolja som genererar koldioxidutsläpp (CO 2 ) stod Åtvidaberg för ett utsläpp på ton CO 2 av vilka privatbilismen stod för 41 % och transporter totalt för ca 68 %. Av de MWh energi som användes inom Åtvidabergs kommun 2008 är hushållen (30 %) den största energianvändaren, tätt följt av industrin (28 %) och transporterna (23 %). Övriga tjänster står för10 %, jordbruk mm för 5 % samt offentlig verksamhet 4 %. Åtvidabergs mål I den här energiplanen presenteras de mål som kommunen strävar efter i sitt energiarbete. Här redogörs också för de konsekvenser på miljön och människors hälsa som energisystemet kan ha. Dessa presenteras utifrån fyra övergripande mål: 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 17 % jämfört med 2005 (icke handlande sektor 0 ) ska 60 % av kommunens totala energianvändning komma från förnyelsebara energikällor ska energianvändningen ha effektiviserats med 20 % jämfört med ska andelen förnyelsebar energi inom transportsektorn vara lägst 10 %. 3 0 Sedan år 2005 finns ett system inom EU, där vissa industrisektorer, samt el- och värmeproducenter inom den s k "handlande sektorn" - handlar med rätter att släppa ut koldioxid. Elprisernapåverkas av handeln - generellt ger ett pris på 10 euro per ton koldioxid en höjning av elpriset med 7 öre/kwh. EU:s energipaket från januari 2008 anger vad varje land enskilt ska göra för att reducera klimatpåverkan och hur det ska bidra med utbyggnaden av förnybara energikällor. Denna "ickehandlande sektor" innefattar transporter, jordbruk, bostäder och lokaler, avfall samt viss industri- och energiverksamhet. De nya kraven för den "icke-handlande sektorn" säger att Sverige ska minska sina koldioxidutsläpp med 17 procent. Vi ska också öka andelen förnybar energi till 49 procent, från dagens 40 procent

4 4 Introduktion Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger miljöpåverkan på olika sätt. Ökande energipriser är en av anledningarna till att det är viktigt för kommunen, företag och hushåll att minska sin energianvändning, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Kommunal energiplanering Sedan 1977 har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering (SFS 1977:439). Enligt lagen ska varje kommun ha en aktuell energiplan. Energiplanen ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunerna är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. En kommun har stor rådighet över till exempel byggnadsplanering, infrastruktur och avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Energiplanen är ett styrdokument för kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Energiplanens syfte och avgränsningar Energiplanen ska ses som ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska mål som finns fram till Energiplanen avser och omfattar Åtvidaberg som geografisk yta. Fokus ligger på energianvändningen och dess konsekvenser. När det gäller miljö- och klimatpåverkan har vi valt att redovisa koldioxid, svalveldioxid, kväveoxider och partiklar i miljöbedömningen. Detta gör att det inte finns åtgärdsförslag som tar hänsyn till jordbrukets utsläpp av klimatgaser (metan och lustgas). Dessa står visserligen för lika stor del av våra koldioxidutsläpp, men jordbruket står också för en stor potential när det gäller förnybar energi. Här kan därför åtgärder som handlar om att tillvarata denna potential bidra till en minskning av jordbrukets negativa klimatpåverkan.

5 5 Två-gradersmålet - vårt gemensamma globala mål Hur stort ansvar har människan för de förändringar som vi ser i klimatet? Att koncentrationen av växthusgaser drivit upp jordens medeltemperatur och detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades värdens länder därför om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än två grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO 2 e) 1. Detta bygger på ett antal scenarier som IPCC (FN:s klimatpanel) skapat utifrån den senaste klimatforskningen. Svenska nationella, regionala och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll två gradersmål EU mål EU:s mål EU-kommissionen tog 2008 ett beslut för en sammanhållen europeisk energi- och klimatpolitik. I EU:s gemensamma energi- och klimatprogram formulerades de så kallade målen som har 1990 som utgångsår. Länderna inom EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om en ny internationell överenskommelse kommer till stånd). Länderna inom EU ska öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen. Länderna inom EU ska öka energieffektiviteten med minst 20 %. Länderna inom EU ska öka andelen förnybara bränslen inom transportsektorn till 10 %. 1 Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO 2 e). Den anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.

6 6 Nationella energi- och klimatmål Regeringen lade 2009 fram två propositioner till riksdagen med strategier och mål för en anpassning av EU:s mål till våra svenska förhållanden. Sverige ska minska de klimatpåverkande utsläppen med 40 % jämfört med 1990 för alla sektorer utom den handlande sektorn. Vissa stora industrier samt storskalig energiproduktion får gemensamma mål inom EU. I Sverige ska andelen förnybara energikällor stå för 50 % av energianvändningen. Sverige ska effektivisera energianvändningen med 20 %. Regionala energi- och miljömål De regionala målen som Länsstyrelsen Östergötland 2008 satt upp är av strategisk karaktär och pekar på Östergötlands möjligheter att aktivt främja energihushållning, minska klimatpåverkan samt öka andelen förnybar energi. Målen är samlade i skriften Ett vinnande klimat. Miljöprogram för Åtvidabergs kommun antogs Här lyfts ett antal områden fram som energifrågan kan ta avstamp från. Sammanfattningsvis finns mål för hur vi kommer tillrätta med klimatpåverkan på såväl global nivå som EU-nivå och nationell nivå. I Åtvidaberg har vi att bryta ner de nationella målen i energiplanen och anpassa dessa till lokal nivå.

7 7 Åtvidabergs utmaningar Hur ligger Åtvidaberg till i relation till de internationella och nationella klimatoch energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 2 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. I nollalternativet beräknas energianvändningen i Åtvidaberg vara i stort sett den samma, men att det sker en omfördelning mellan energibärarna vi använder. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att visa vilka utmaningar vi står inför jämförs i figuren nedan Åtvidabergs nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Nationella mål Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Vad säger nollalternativet? Ökning med 4 % Når vi målen för 2020? Målet uppnås ej Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Förnyelsebara energikällor står för 60 % Energieffektivisering med 18 % Målet uppnås Målet uppnås ej Åtvidabergs nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa LiU miljöbedömningsverktyg. *Notera: 17% avser det nationella åtagandet exklusive handel med utsläppsrätter och använder år 2005 som basår. Som vi ser uppnås endast mål 2, som säger att 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor. Detta kommer sig av att vi redan idag använder fjärrvärme och både hushållen och industrin använder mycket träbränsle. Mål 3 om att effektivisera energianvändningen ligger inom räckhåll, vi når 18 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta vara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. Mål 1 om minskade koldioxidutsläpp med 17 % ligger vi långt ifrån. Här ligger den stora utmaningen. Koldioxid uppstår vid förbränning av bl a fossila bränslen och träbränslen. Eftersom levande träd tar upp koldioxid räknas träbränslen som 2 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndighetens långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen.

8 8 koldioxidneutrala. De fossila bränslena kommer däremot från naturresurser som bildats över mycket lång tid och när vi använder dem i vårt energisystem släpper vi ut koldioxid som inte lika lätt kan bindas igen i växande grödor. Det sker däremot ett tillskott av koldioxid i atmosfären som orsakar klimat- och miljöpåverkan. Nära 40 % av energianvändningen kommer från fossila energikällor som genererar koldioxidutsläpp. För att komma åt problemet kan vi antingen minska andelen av fossila bränslen eller byta ut mot förnybara energikällor. Tabellen nedan visar på några möjliga sätt att göra detta. Resor Transporter Uppvärmning Färre bilresor Kortare transporter Byt oljeeldning till fjärrvärme, värmepump, biobränsle Alternativa bränslen Alternativa bränslen Mer kollektivt resande Alternativa transportmedel Genom att resa mer kollektivt, minska bilåkande och välja drivmedel till fordonen som påverkar klimatet mindre, kan vi alla göra något för miljön. Att byta uppvärmningssystem från oljeeldning till t ex fjärrvärme är ett annat sätt att direkt påverka CO 2 -utsläppen. Hur mäter vi våra insatser För att veta om målsättningar infrias behöver vi ha indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Tillsammans med övriga deltagande kommuner i projektet Energiplanering i Östergötland kom vi fram till ett flertal indikatorer som vi avser att följa upp. Under 2012 kommer Östsam genom projektet RESAM, regional samordning av energiindikatorer, ta fram statistik. Energikontoret ska sedan bistå kommunerna i uppföljningsarbetet med hjälp av denna statistik. Koldioxidutsläppen är det vi kommer att behöva jobba hårdast med och det är också där de flesta indikatorerna finns. Då det finns två mått på CO 2 -målet, dels 40 % minskning jämfört med 1990 och dels 17 % minskning jämfört med 2005 års nivå (exklusive handel med utsläppsrätter), så kommer vi fortsättningsvis hänvisa till 17%-målet. Mängden fossila bränslen är starkt kopplat till mängden CO 2 -utsläpp. Genom att följa utvecklingen av fordonsparken samt körsträcka per person vet vi hur vårt bilåkande förändras över tid. Indikatorn energi per person är mer intressant när man jämför länder än kommuner pga att en kommun med stor industri och liten befolkning får mycket höga värden. Indikatorn CO 2 per person är en annan viktig nationell indikator. Här ligger Åtvidaberg mycket under riksgenomsnittet. Vi tittar också på hur elenergin fördelas i kommunen och i hushållen.

9 9 I tabellen nedan jämför vi Åtvidabergs indikatorer 2008 med de nationella samma år samt målsättning för Åtvidaberg Indikatorer Åtvidaberg 2008 Sverige 2008 Åtvidaberg 2020 Andel fossilt 27 % 29 % 15 % bränsle av total energianvändning Energi per person 28,5 MWh 43 MWh 21,3 MWh ( 20 % jämfört med 1990) Körsträcka per 740 mil/person 694 mil/person 700 mil/person person Andel bilar med 3 % 3,8 % 10 % förnybart bränsle El användning av total energianvändning 33 % 31 % Kommer troligtvis öka CO2 från transporter Hushållens användning av el och olja* Ca ton/år El 49 % Olja 1 % Östergötland Ca ton/år El 44 % Olja 1,5 % ton/år ( 17 % jämfört med 2005) El ökar troligen Ingen olja CO 2 ekv/person 5,3 ton/person 6,9 ton/person 5,0 ton/år ( 17 % jämfört med 2005) Lokala och nationella mål 2008 samt Åtvidabergs mål till 2020 för sex utvalda indikatorer. *Andel av hushållens totala energianvändning

10 10 Nulägesbeskrivning Med utgångsåret 2008 tittar vi på Åtvidaberg som geografisk yta. Vilka naturresurser finns här, hur värmer man sina hus, vad arbetar man med, hur tar man sig till jobbet? Nulägesbeskrivningen har energifrågorna i fokus. Hur mycket energi, av vilket energislag och till vad används den är frågor nulägesanalysen ger svar på. Geografi och befolkning Åtvidabergs kommun är belägen i sydöstra Östergötland. Kommunens landareal uppgår till 690 km 2. Markanvändningen inom kommunen domineras av skog. Åker- och betesmark täcker ca 12 % av landarealen. Ca 115 km 2 av kommunens yta (15 %) täcks av vatten. Vid årsskiftet 2008/2009 uppgick invånarantalet i Åtvidabergs kommun till personer, varav ca 60 % var bosatta i centralorten Åtvidaberg. Ca 17 % av befolkningen bor i övriga fyra tätorter inom kommunen, medan resterande, omkring 23 %, bor på landsbygden. Åtvidaberg har under en längre tid haft en negativ befolkningstrend. Åtvidaberg är en kommun med mycket glesbygd, vilket medför att man åker mer bil än genomsnittet för Östergötland. Kommunens främsta naturresurser är skog och vatten. Näringsverksamhet Sysselsättningen domineras av tillverkningsindustri som står för ca 26 % av arbetstillfällena i kommunen. Sysselsättningen inom vård och omsorg uppgår till 17 %, medan handel och kommunikation sysselsätter drygt 12 %. Jordbruket sysselsätter ca 5 % av befolkningen. Åtvidabergs näringsliv består av små och medelstora företag. De största företagen är Partnertech, Printcom och Assalub. Kommunikationer Från Åtvidaberg till Linköping är det ca 35 km, till Norrköping ca 65 km och till Västervik ca 70 km. Genom kommunen löper riksväg 35 mellan Linköping och Västervik. Länsjärnvägen Linköping-Västervik (Tjustbanan) passerar Åtvidabergs kommun och har tre hållplatser i kommunen. Inpendlingen till Åtvidaberg är 715 personer/dygn och utpendlingen personer/dygn. Pendlingen sker främst mot Linköping och en övervägande andel reser med egen bil.

11 11 Att personer pendlar till och från Åtvidaberg dagligen och att de flesta gör det med egen bil bidrar i stor utsträckning till de stora CO 2 -utsläppen i Åtvidaberg. Genom att sätta ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor kan fler komma att överväga att åka kollektivt eller välja andra bränslen för sina transporter. Tillförd och använd energi i kommunen För att göra en energiplan är det viktigt att veta hur energianvändningen i kommunen ser ut, till exempel vilka energislag vi använder och hur fördelningen mellan olika sektorer ser ut. 3 Tillförd energi Bruttotillförseln av energi till Åtvidaberg 2008 uppgick till MWh. Med bruttotillförsel menas den energi som tillförts kommunen. Vissa energislag medför förluster, vilket gör att all energi inte används till arbete. Elanvändningen medför ca 7 % förluster och fjärrvärme ca 10 % förluster. Använd energi Den använda energin uppgick 2008 till MWh (fig 1). Totalt sett har energianvändningen minskat något sedan 1990, framförallt är det användandet av fossila bränslen som minskat från 46 % till dagens 27 % av den totala energianvändningen. 27 % Fossila bränslen Figur 1 Använd energi 2008, källa Energianvändning fördelat på energislag Glädjande är att eldningsoljan nästan helt är borta i Åtvidaberg, då den endast står för ca 1 % av den totala energianvändningen. Biobränslen av träråvara används av industrin och hushållen för uppvärmning. Vi börjar med elenergin som är den största energibäraren i Åtvidaberg. 3 På hittar man statistik om vilka energislag som används, hur mycket och till vilken typ av verksamhet energin används.

12 12 Figur 2 Elanvändningen 2008 i Åtvidaberg, källa Hushållen står för nästan hälften av den totala elanvändningen (fig 2), tjänstesektorn (övriga tjänster) och industrin använder ca 20 % vardera. Resterande 12 % delas lika mellan jordbruket och offentlig verksamhet. Åtvidaberg har inte mycket oljeanvändning kvar, endast 250 m 3. Hushållen använder nära hälften av oljan vilket motsvarar knappt 60 villors oljeanvändning ( kwh uppvärmning). Figur 3 Oljeanvändningen 2008 i Åtvidaberg, källa I kommunen används också flera andra energislag varav träbränsle utgör den klart största delen av alla bränslen (fig 4), ca MWh. Av träbränslet används 57 % i industrin och 43 % av hushållen.

13 13 Figur 4 Träbränsle används endast av hushåll och industrin, källa Förutom el, olja och träbränsle används också en mycket liten mängd etanol i Åtvidaberg. Vid kommunens reningsverk i Håcklö produceras också biogas vid rötning av avloppsslam. Gasen används till uppvärmning i reningsverket men en del facklas bort, främst sommartid. Det finns inte någon försäljning av fordonsgas inom kommunen. Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i Åtvidaberg 2008 var ca MWh. Hushållen är den största energianvändaren med MWh tätt följd av industrins energianvändning på MWh. Alla typer av transporter, både privata och kollektiva, använder MWh. Under rubriken övriga tjänster döljer sig tjänstesektorn och handeln med en förbrukning av MWh. Jord- och skogsbruk använder MWh medan offentlig verksamhet använder MWh. Figur 5 Energianvändningen per sektor i Åtvidaberg, källa Hushållen är fortfarande den största energianvändaren i kommunen, trots att de stadigt har minskat sin energianvändning sedan Många hushåll har påverkat

14 14 sin energianvändning genom att byta ut oljepannor till värmepumpar eller till fjärrvärme. Fjärrvärmeverket har idag ca 90 kunder och ägs av Tekniska Verken. Industrin har ökat sin energianvändning sedan 1990-talet. Transporter, som är den tredje största sektorn, har även den ökat sin energianvändning. Att den offentliga verksamhetens energianvändning har minskat så mycket kan förklaras med att kommunen sålt sitt bostadsbolag. Den största sammanlagda användningen av energi sker i hushållen (30 %) och därefter i industrin (28 %). Transporterna är tredje största energianvändare med 23 %, medan övriga tillsammans står för 19 % av energianvändningen. Hushållens energianvändning Som vi sett är hushållen den största energianvändaren i Åtvidaberg då ca 30 % ( MWh) av den tillförda energin används där. Av de energislag som hushållen använder utgörs dock bara 1 % av fossila bränslen. Biobränsle (ved och pellets) är vanligt, men värmepumpar (främst bergvärmepumpar) har ökat mycket och Åtvidaberg har idag över 800 installerade pumpar. Idag kan det vara svårt att ur statistiken veta vilka hushåll som har direktverkande el och vilka som har el till sin värmepump. Figur 6 Hushållens energifördelning, källa En stor del av hushållens energianvändning går till uppvärmning. I småhus är eluppvärmning lika vanlig som ved- och pelletseldning, medan flerfamiljshusen i tätorten ofta är anslutna till fjärrvärmenätet.

15 15 Figur 7 Uppvärmning av hushåll 2008, källa Industrins energianvändning Industrins energianvändning har stadigt ökat de senaste 20 åren. Figur 8 Industrins energianvändning, 2008 källa Träbränsle är den vanligaste energibäraren inom industri- och byggverksamhet. Därefter kommer kategorin övrigt. Under denna rubrik döljer sig en mängd olika bränslen som var för sig är för små att ta upp. Detta kan t ex vara tall- och beckolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, färdig värme, ånga eller spillvärme. Det kan också handla om mer speciella bränslen som halm, havre, olivkärnor, köttmjöl och plast osv. För det fortsatta energiarbetet kan det vara intressant att ta reda på vilka olika bränslen som används i Åtvidaberg.

16 16 Eftersom industrin är den näst största energianvändaren är det viktigt att ha en bra dialog med företag kring energifrågorna. Det finns flera möjliga vägar till mer formell samverkan mellan kommunen och företagen, t ex genom energirådgivning och genom den energitillsyn som miljökontoret eventuellt kan stå för. Energianvändning för transporter Som tidigare nämnts är transportsektorn Åtvidabergs tredje största energianvändare. Transporterna är också till stora delar beroende av fossila bränslen, vilket gör dem till den sektor som orsakar de största koldioxidutsläppen. Detta gör förändringen i våra transportmönster till en av våra största utmaningar. Åtvidabergaren kör ca 740 mil/per person och år (fig 9) vilket är 80 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och drygt 45 mil mer än alla svenskar i genomsnitt. Figur 9 Körsträcka mil per person och år i Åtvidaberg, källa Utsläppen av koldioxid från transporterna beror till stor del på vilket bränsle fordonet använder. Åtvidabergs bilpark domineras helt av bensindrivna bilar. Dieseln är på frammarsch medan bilar med förnybara bränslen står för knappt 3 %. Antal miljöbilar (dvs bilar som släpper ut max 120 g CO 2 per km) kan inte läsas ut ur statistik på kommunnivå. Hur mycket CO 2 släpper en bil ut? Koldioxid (kg/mil) Bensindrivna personbilar 1,8 Dieseldrivna personbilar 1,7 Etanolhybrid/E85 drivna bilar 0,5 Biogasdrivna bilar 0,026 Källa LiU miljöbedömningsverktyg Exempel Om man kör 1500 mil/år med en bensindriven bil släpper man ut ca 2700 kg CO 2 per år. Om man istället kör en biogasbil 1500 mil släpper man ut ca 39 kg CO 2 /år.

17 17 3 % av bilarna drivs utan fossila drivmedel Figur 10 Bilparken i Åtvidaberg i slutet på 2009, andel bilar som körs fossilfritt, källa Fram till 2007 minskade bensinförsäljningen medan dieselanvändningen ökade i Åtvidaberg. Efter 2007 ser det ut som det motsatta har hänt, nämligen att bensinen ökat igen och dieseln minskat i försäljning på kommunens bensinstationer. Etanolförsäljningen ligger på en mycket låg nivå. Figur 11 Drivmedelsförsäljning i kommunens bensinstationer, källa kommunen Bilparken i Åtvidaberg består till 3 % av bilar som drivs av förnybara bränslen. Resten av bilparken kör på fossila bränslen vilket ger en hög grad av koldioxidutsläpp. Privatbilismen i Åtvidaberg släpper ut ca ton CO 2 per år. Transportsektorn totalt släpper ut ca ton CO 2 per år. Att Åtvidabergaren kör mer bil än både östgötar och svenskar i kombination med låg andel miljöklassade fordon gör att transportsektorn blir Åtvidabergs största utmaning i klimatarbetet.

18 18 Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen Åtvidaberg har en stor potential för framtida uttag från förnybar energi då vi idag endast har egenproducerad el via vattenkraft. Vindkraftsplanen som är framtagen under 2011 visar på såväl riksintressanta områden som andra lämpliga områden för vindkraftsetablering. Det finns ingen statistik på hur stor produktionen av biobränsle från jordbruksgrödor och skogsråvara skulle kunna vara på kommunal nivå. Enligt den förstudie som gjorts på regional nivå ser det dock särskilt lovande ut för biogasproduktion från gödsel, halm, sly runt åker och beteskanter samt energigrödor. Solenergi för uppvärmning av vatten, särskilt i samband med vedoch pelletseldning, har också en mycket stor potential. Avfall och avloppsslam är råvaror för energianvändning inom eller utanför kommunen. Fjärrvärme Fjärrvärme är en central pannanläggning som producerar hetvatten som sedan pumpas ut i ett fjärrvärmerör (kulvert) i marken till de anslutna fastigheterna. Vattentemperaturen kan vara upp till 120 grader när det är riktigt kallt ute. Tekniska Verken, som äger fjärrvärmeverket i Åtvidabergs centralort, producerar ca 32 GWh fjärrvärme per år till ca 90 kunder. Sedan 2008 är Tekniska Verkens fjärrvärmenät ihopkopplat med Farmarenergi i Åtvidaberg AB:s panncentral i Åtvidaberg. Nedan ser vi hur mycket fjärrvärme Tekniska Verken levererade till sina kunder under Att tabellen är normalårskorrigerad betyder att man tagit hänsyn till att förbrukning över år kan variera. Fjärrvärme 2008, normalårskorrigerat Källa Tekniska Verken Åtvidaberg Kategori Normalårsförbrukning MWh Leverans punkter Industri förutom tillverkningsindustri Industri tillverkningsindustri (med skattereduktion) 61 1 Butiker Markvärme och garage Offentliga byggnader Sjukhus och vårdcentraler Skolor Kyrkor och församlingshem 83 1 Daghem och förskolor Flerfamiljshus Småhus, en familj Övrigt Totalt

19 19 Bränslemixen i fjärrvärmeverket i Åtvidaberg var ,2 GWh (främst flis) och 0,3 GWh olja. Värmepumpar Värmepumpar tar energi från luft, mark eller vatten och efter en förångning och avkylningsprocess utvinns värme som överförs till luft eller vatten beroende på vilket system man har (luftburen värme eller vattenburen värme). Åtvidaberg har över 800 installerade bergvärmepumpar. Det finns inte så mycket olja kvar (ca 250 m 3 ) men dessa fastigheter med vattenburna värmesystem är lämpliga att konvertera till antingen fjärrvärme, värmepumpar eller eldning med biobränsle. För småhus med direktverkande el är det svårare att motivera en konvertering då installationskostnaderna för att installera ett vattenburet system är relativt höga. För denna grupp hushåll kan luftvärmepump sänka elanvändningen. Vindkraftsproduktion och framtida potential Det finns ingen vindkraftsproduktion i Åtvidaberg. Vindkraftsplanen som är framtagen under 2011 visar på flera lämpliga områden för vindkraft i Åtvidabergs kommun. Åtvidabergs framtid som vindkraftsproducent är bl a beroende av hur försvarets framtid i Östergötland utvecklas. Potentialen är ca verk med en totaleffekt på 30 MW, vilket skulle innebära en årsproduktion av elenergi på ca GWh. Produktion och potential för biobränsle Länsstyrelsen i Östergötland 4 har gjort en inventering på länsnivå som visar att de gröna näringarna i Östergötland har stora möjligheter att producera förnybar energi. I skogs- och jordbruk finns resurser som avverkningsrester, grödor, halm och gödsel. Produktionen av biobränslen från befintliga resurser som avverkningsrester, halm, gödsel och avfall skulle kunna ökas kraftigt. Den maximala energipotentialen från dessa källor har beräknats till 2,2 TWh/år, varav större delen härrör från skogen. Endast 0,5 TWh av detta tillvaratas för energiändamål idag. Vidare finns en potential för utbyggnad av solenergi, vindkraft och vattenkraft samt ökad odling av energigrödor. Salix på 10 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh flis per år, vilket är lika mycket som används exempelvis i Händelöverket i Norrköping. Sockerbetor på 15 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh biogas per år vilket motsvarar 30 % av dagens förbrukning av bensin och diesel i länet. Alla möjligheter som nämns ovan är dock inte ekonomiskt intressanta att tillvarata i dagsläget. De områden som verkar särskilt lovande för landsbygdsföretagare att vidareutveckla är biogasproduktion från gödsel, halm och sly runt åker- och beteskanter samt energigrödor till biogasproduktion eller värmeverk. 4 Källa länsstyrelsen Östergötland Förstudie förnyelsebar energi, 2008

20 20 Solenergi Solen är ganska lite utnyttjad som energikälla i Åtvidaberg. I genomsnitt har Länsstyrelsen i Östergötland betalat ut 22 kr/invånare för solfångare till hushåll. Detta motsvarar ca 8-10 anläggningar. Åtvidaberg ligger i mitten i statistiken för antal solfångare per hushåll i Östergötland. Med tanke på att en normal solvärmeanläggning ersätter ca kwh/hushåll betyder siffrorna att solen endast ersätter ca kwh. Många av anläggningarna är kombinerade med vedeldning och påverkar miljön lokalt på ett positivt sätt. Potentialen för att utnyttja sol är därmed enorm och kan med hjälp av fortsatta bidrag från Energimyndigheten börja växa till en stor märkbar värmekälla för varmvattenproduktion. Spillvärme Det finns idag ingen stor producent med överskott på värme som kan tillvaratas i Åtvidabergs kommun. Avfall och avloppsslam Åtvidabergs Vatten AB och Åtvidabergs Renhållning AB är två separata bolag, som svarar för vatten, avlopp och renhållning i kommunen. Ca människor får sitt vatten från de tre kommunala vattenverk som finns i kommunen. Antal avloppsreningsverk är fem stycken. Slam tas även emot från privata gemensamhetsanläggningar och enskilda avloppsanläggningar. Allt avloppsslam som uppkommer i kommunen ( invånare) behandlas i Håcklö avloppsreningsverk i Åtvidaberg, antingen som inkommande avloppsvatten eller direkt genom rötning. Håcklö avloppsreningsverk i Åtvidabergs tätort använder egenproducerad biogas för uppvärmning och processvärme. Ca 90 % av energin som används för uppvärmning och processvärme kommer från egen biogasproduktion. Ca 62 MWh, motsvarande fyra villors årlig energi för uppvärmning, facklas bort i huvudsak under sommartid. m 3 kwh Producerad Använd Facklad Biogasproduktion i Håcklö reningsverk 2008 Korshults avfallsanläggning tar årligen emot ca ton brännbart avfall. Detta motsvarar ett energiinnehåll på ca 10,5 GWh. Avfallet transporteras till Finspång, där det används för produktion av fjärrvärme. Vattenkraft Det finns idag fyra vattenkraftverk i Åtvidabergs kommun vilka ägs av Tekniska Verken i Linköping. De fyra verken producerar ca 3 GWh per år. Det pågår en inventering av mindre outnyttjade produktionsresurser, två av de största är Borkhult och Tafors, men det finns ett antal mindre vattenfall som skulle kunna utnyttjas i framtiden.

21 21 Stationsnamn Fallhöjd Medelvattenföring Utbyggd vattenmängd Utbyggd effekt Årsproduktion el H (m) Q (m 3 /s) Q (m 3 /s) P (MW) W (GWh) Åtvidaberg 20 0,85 4,5 0,6 1,1 Kvarntorp 18 0,18 1 0,12 0,2 Forsaström nedre 20,4 1,1 5 0,8 1,4 Forsaström övre 8,6 1,1 5 0,4 0,6 Åtvidabergs vattenkraftstationer och deras elproduktion Energisystemets miljöpåverkan All energianvändning ger påverkan på klimatet och miljön. I energiplanen har vi valt att fokusera på koldioxid, den vanligaste växthusgas som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen som bensin, diesel, eldningsolja, gasol och naturgas. Kväveoxider (NO X ) och svaveldioxid (SO 2 ) påverkar försurning och övergödning av mark och vatten. Partiklar (PM2,5 och PM10) i luften påverkar luftkvaliteten negativt. Det kan vara viktigt att tänka på att även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp som är den vanligaste växthusgasen så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen. Alltså kan även åtgärder inom jordbruket, djurhållning och biogasproduktion, påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. Diagrammet visar de totala utsläppen 2008 i Åtvidaberg av CO 2 som är den vanligast förekommande växthusgasen, samt SO 2, NO X och partiklar som alla på olika sätt påverkar miljön. Figur 13 Klimatpåverkande utsläpp till luften, källa rus.lst.se Diagrammet nedan visar att CO 2 -utsläpp förekommer från nästan alla olika områden. Transporterna står för den i särklass största sektorn och de fossila bränslena är orsaken. Även när det gäller energianvändning och arbetsmaskiner är de fossila bränslena orsaken. Övriga klimatgaser återfinns endast i

22 22 jordbrukssektorn, men sett till mängden växthusgaser är de större än CO 2 - utsläppet från transporterna. Figur 14 Klimatpåverkande gaser 2008, källa rus.lst.se Koldioxid Att människan genom sina utsläpp av koldioxid (CO 2 ) påverkar den globala uppvärmningen har diskuterats flitigt. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som förstärks av att växthusgaserna i atmosfären absorberar en del av den värmestrålning som Jorden avger och i sin tur strålar tillbaka den till Jorden. Detta bidrar till att Jorden på sikt får en förhöjd temperatur med klimatpåverkan som följd. Nettotillskottet av CO 2 uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. Nedan ser vi Åtvidabergs totala koldioxidutsläpp 2008 som var ca ton. Som tidigare har nämnts är transportsektorn med sina nära 70 % av de totala CO 2 - utsläppen den helt dominerande orsaken till dessa. Figur 15 CO2 utsläpp i Åtvidaberg 2008, källa rus.lst.se Kväveoxider Även kväveoxider (NO X ) bildas vid förbränning. Här är biltrafiken den enskilt största faktorn. Bilar med bättre avgasrening hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider men motverkas av det ökande antalet bilar och av att vi använder

23 23 bilen mera. Kväveoxider skapar problem för personer med astma och lungsjukdom. Problemen är störst i tätorter och vid trafikerade vägar. Kväveoxider spelar även en stor roll för bildandet av marknära ozon. Andra problem är när kväveoxiden med regnet hamnar i naturen och bidrar till försurning och övergödning. Figur 16 NOx, kväveoxider i Åtvidaberg 2008, källa Partiklar Partikelutsläpp till luften kommer av såväl förbränning av fossila bränslen som olika industriprocesser. Beroende av partikelstorleken delas de in i PM10 som är grovkorniga partiklar (mindre än 10 µm i diameter) och PM2,5 som är mindre, endast 2,5 µm. De vanligaste problemen med partiklarna är hälsoproblem i luftvägar och slemhinnor. Figur 17 Partikelutsläpp i Åtvidaberg 2008, källa lst.rus.se Svaveldioxid Den lukt- och färglösa gasen svaveldioxid finns endast i små koncentrationer på Jorden. Förbränning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen, men även avfallsförbränning kan vara en källa. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet som faller ner som surt regn.

24 24 Figur 18 Svaledioxidutsläpp i Åtvidaberg 2008, källa lst.rus.se

25 25 Energianvändning i den kommunala organisationen Kommunen som organisation är en stor energianvändare, med många verksamheter och många anställda. För att driva kommunal verksamhet krävs specialanpassade lokaler för t ex skolor, äldreomsorg och bibliotek. Gatubelysning, vatten och avlopp samt renhållning är andra energikrävande verksamheter. Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs t ex för räddningstjänsten och för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, även gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. Transporter Tjänsteresor med egen bil Åtvidaberg har idag ingen resepolicy, så hur och när man ska ta egen bil är upp till den enskilde medarbetaren kördes ca mil med privat bil i tjänsten. Detta ger ett CO 2 -utsläpp på ca 48 ton/år. Kommunens fordonspark Under 2008 hade kommunen 34 fordon totalt. Av dessa var sex miljöbilar (fyra etanolbilar och två hybridbilar). Det finns ett par bilar som är bokningsbara för tjänsteresor av personal och de finns vid kommunhuset. Kommunen har under 2008 köpt drivmedel till sina bilar till ett pris av kr vilket ger ett CO 2 - utsläpp på ca 78 ton. Kommunens fordonspark 2008 Personbil Traktor Ismaskin Lastmaskin Typ Cyklar Diesel Bensin 19 Hybrid 2 Summa Åtvidabergs fordonspark 2008 Kommunen har också två tjänstecyklar vid kommunhuset, som används ca 200 gånger per år, och ett par cyklar vid äldreboendet Östergården som används av personalen för kortare transporter. Det finns även tillgång till bokningsbara årskort som används för ca 100 tjänsteresor med Östgötatrafiken per år. Skolskjutsar och färdtjänstresor Färdtjänst och skolresor hör till de stora posterna när det gäller kommunbetalda samhällsresor. Under 2008 gjordes resor som i snitt var ca 7 km långa inom den kommunala färdtjänsten. Detta gav ett utsläpp på ca 23 ton CO 2 /år. Läsåret 08/09 kördes km skolskjuts som gav ett CO 2 -utsläpp på ca 43 ton. Nära hälften av alla skolskjutsberättigade elever åker hela eller delar av sin skolresa i allmänna kollektivtrafiken. 5

26 26 Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunorganisationens tjänsteresor med både egna och kommunala fordon samt skol- och färdtjänstresor idag i stor utsträckning bidrar till CO 2 -utsläppen i kommunen. Energianvändning i kommunens lokaler Fram till 2008 hade kommunen ca m 2 egna lokaler. Detta är till största delen skolor, äldreboende, kommunhus och idrottsanläggningar. Skolor och förskolor står för hälften av ytan. Kommunens bostadsbolag avyttrades under 2008 till annan fastighetsägare. Under 2009 överfördes de fastigheter som fanns inom det kommunägda industrifastighetsbolaget till kommunen. Därmed ökade kommunens lokaler med ca m 2. Uppvärmningen av kommunens fastigheter i centralorten Åtvidaberg sker mestadels med fjärrvärme. I landsbygdsskolor har man övergått från olja till pellets men även eluppvärmning förekommer på vissa platser. Den sista kvarvarande fastigheten med eldningsolja som primär uppvärmningskälla konverterades under 2011 till fjärrvärme. Viss marginell oljeanvändning förekommer fortfarande vid de pelletseldade landbygdsskolorna för backup och spetslast. Fjärrvärmeanvändningen 2008 var ca MWh medan elanvändningen till lokaler var ca MWh. Gatu- och vägbelysning Åtvidabergs kommun har i dagsläget ca armaturer för gatubelysningen varav endast 10 % är av gammal kvicksilvertyp. Årsförbrukningen av el för gatubelysning uppgår till ca MWh. Kommunens elanvändning 2008 Figur 12 Elanvändningen 2008, källa EON

27 27 Industrifastighetsbolagets byggnader som införlivades i kommunens fastighetsbestånd under 2009 är inte medräknad i redovisningen ovan. För att ändå få en bild över vad som tillkommit i kommunal förvaltning finns nedan en tabell över energianvändningen under 2009 i Industribyggen. Fastighet Fjärrvärme MWh Elanvändning MWh Kvarnen Facetten exkl gymnasieskolan Åssa Sammanräknad med Facetten 356 Övriga 370 Kommunens miljö- och energiarbete Klimat- och energirådgivning Åtvidaberg har sedan 2000 haft en halvtids klimat- och energirådgivare anställd, vars huvudsakliga uppgift är att ge energiråd till hushåll och företag via telefonsamtal, besök samt informationsinsatser och medverkan på mässor osv. Klimp-programmet Under 2008 har Klimatinvesteringsprogrammet i Åtvidabergs kommun avslutats. Inom programmet har miljörelaterad investering gjorts om kronor. Aktörer inom programmet har varit Åtvidabergs Fjärrvärme AB (sedermera Tekniska Verken i Linköping AB), Farmarenergi i Åtvidaberg AB samt Åtvidabergs kommun. Tack vare sammankoppling av ett flertal närvärmesystem i Åtvidabergs tätort ersattes ca 265 m 3 eldningsolja med biobränslebaserad fjärrvärme. Koldioxidutsläppen beräknas ha minskat med ca 700 ton per år på grund av denna åtgärd. Två närvärmeanläggningar baserade på bränslepellets togs i drift i de mindre orterna Grebo och Björsäter. Tillsammans beräknas koldioxidutsläppen på grund av idrifttagande av dessa anläggningar ha minskat med ca 420 ton per år. Av tre åtgärder som inte beviljades bidrag genomfördes en ändå, nämligen en ny biobränsleeldad fjärrvärmeanläggning vid Adelsnäs strax utanför Åtvidabergs tätort. Beräknad minskning av koldioxidutsläppen på grund av denna åtgärd är ca 315 ton per år. Energieffektiviseringsstrategin (EES) Kommunen har sökt och beviljats medel från Energimyndigheten för att under arbeta med kommunorganisationens egen energieffektiviseringsstrategi. I strategin finns bl a mål för hur de egna fastigheterna och transporterna ska energieffektiviseras.

28 28 Åtvidabergs vision 2020 Gemensam nämnare för samhällsutvecklingen är att alla medborgare tar ett gemensamt ansvar för miljö och klimat samt att det riksintressanta eklandskapet, med sitt unika djur- och växtliv prioriteras. Beträffande miljö ska nuvarande generation inte lämna ifrån sig något som är sämre jämfört med det man tog emot. I Åtvidabergs Vision 2020 är miljö- och klimatfrågor ett gemensamt ansvar för alla medborgare. Detta gäller i allra högsta grad energifrågorna, som på olika sätt kan ge miljö- och klimatkonsekvenser. Åtvidabergs kommun ska genom ekonomi- och verksamhetsstyrning, marknadsföring och organisationsutveckling sträva mot visionen. Ekonomisk styrning Budgeten utgör en konkretisering i ekonomiska termer av visionen, kommunens mål och strategier. Av betydelse för ekonomisk styrning är även kontinuerlig uppföljning samt att utvärdering görs. Utvärderingar i en kommun med framåtanda innebär ett ständigt ifrågasättande utifrån konstruktiva grunder. Om något går fel är det viktigt att organisationen inte bara rättar till misstaget utan tillser att ett organisatoriskt lärande sker. Verksamhetsstyrning Det är viktigt att politiker, kommunens personal och samhällsmedborgare har förmågan att tänka nytt, vågar prova nya lösningar samt problematiserar gängse organisationslösningar. Vad som fungerar bra respektive mindre bra och varför något fungerar som det gör är betydelsefulla frågor att arbeta med för kommunens verksamheter. Marknadsföring Åtvidabergs kommun ska vara bra på informationsspridning. I Åtvidaberg ska vi känna stolthet över det vi åstadkommer. Vi ska uppmuntra goda exempel för att inspirera alla att vara goda ambassadörer för Åtvidaberg. Organisationsutveckling Åtvidabergs kommun är en organisation som förenar kontinuitet och förändringsbenägenhet via visionen. Framåtanda är ett förhållningssätt som medför ett konstruktivt prövande av situationer och idéer. Kontinuerlig förändring i riktning mot visionen är viktigt då framåtanda råder. I Åtvidabergs kommun ska det inte råda en för stark konsensus rörande förträffligheten med den rådande situationen framåtanda innebär ett ständigt ifrågasättande och mod.

29 29 Energiplanens mål Energiplanens mål ska harmonisera med Åtvidabergs vision och de mål som finns på nationell och regional nivå. Övergripande mål Beträffande miljö ska nuvarande generation inte lämna ifrån sig något som är sämre jämfört med det man tog emot. 5 De övergripande målen överensstämmer med de nationella klimatmålen med undantag att Åtvidaberg valt att sätta en högre ambitionsnivå vad gäller förnybara energikällor ska koldioxidutsläppen ha minskat med 17 % jämfört med 2005 (icke handlande sektor) ska 60 % av kommunens totala energianvändning komma från förnyelsebara energikällor ska energianvändningen ha effektiviserats med 20 % jämfört med ska andelen förnyelsebar energi inom transportsektorn vara lägst 10 %. Som en kommun med framåtanda med mycket begränsad ekonomi för stora investeringar ställer det extra krav på oss att hitta de smartaste lösningarna. Att ta helhetsgrepp och tänka långsiktigt ställer större krav på oss att inte göra som man brukar utan vara modiga och ställa högre krav, prova ny teknik och våga utmana gängse regler för att uppnå våra mål. Detaljmål Målen har arbetats fram under de visions- och åtgärdsworkshops som ingick i projektet Energiplanering i Östergötland samt följts upp med förslag från alla förvaltningar. Målen presenteras under rubrikerna transporter i hela kommunen, transporter i kommunen som organisation, uppvärmning, fysisk planering, förnybar energiproduktion samt ledning och organisation. I bilagans del 1 Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål visas ett urval av åtgärder som kan vidtas för att uppnå detaljmålen. I bilagans del 2 Exempel på miljöbedömda åtgärder visas hur olika åtgärder påverkar de fyra miljöfaktorer som valts som indikatorer: Begränsad klimatpåverkan, frisk luft, ingen övergödning och bara naturlig försurning. Här illustreras också hur nära de tre övergripande målen man når vid en sammanvägning av fem miljöbedömda åtgärder. 5 Vision 2020

30 30 Även om energiplanen sträcker sig till 2016 har den sitt långsiktiga mål till Detta gör att det finns både mål som har 2016 och/eller 2020 som utvärderingsår. Det finns även ett antal mål i energiplanen som sammanfaller med den energieffektiviseringsstrategi (EES) som tagits fram med stöd av bidrag från Energimyndigheten. Dessa mål har både 2014 och 2020 som uppföljningsår. Transporter i hela kommunen - Verka för att andelen miljöbilar i Åtvidaberg uppgår till 10 % 2016 och 30 % till Verka för att ett tankställe för biogas finns i kommunen Verka för att pendlingen mellan Åtvidaberg Linköping med kollektivtrafiken ökar med 25 % från 2008 års nivå till Transporter i kommunen som organisation - Verka för att endast ha miljöbilar i kommunens leasade personbilspark 2016, och kommunens övriga bilar till Ställa om till biogasdriven fordonspark när tankställe för biogas finns % av bilparken är fossilfri 2020 (EES-mål) % färre tjänsteresor med egen bil i tjänsten 2016 än % minskning av bränsleförbrukningen i kommunens fordonsflotta 2014 jämfört med 2009 (EES-mål). Uppvärmning - Ingen fossil uppvärmning i kommunala fastigheter 2014 (EES-mål). - Verka för en minskning av fossil uppvärmning i hushåll och industrier 2016 jämfört med Fysisk planering - Vid all nybyggnation ska hänsyn tas till kollektivtrafik, möjlighet till cykelbanor samt fjärrvärme eller annan energieffektiv värmekälla från Energiråd ges till alla privatpersoner som planerar att bygga i kommunen från Alla kommunala ny- och ombyggnationer kalkyleras med hjälp av livscykelkostnad från och med Förnybar energiproduktion - Verka för att fjärrvärmeverket optimerar, bygger ut och ansluter fler kunder till Verka för att användningen av solvärme i samband med biobränsleuppvärmning ökar med 25 % till 2016 jämfört med Verka för vindkraftsetablering i Åtvidaberg till Ledning och organisation - Energieffektivisera kommunorganisationens energianvändning med 20 % till 2020 jämfört med 2009 (EES-mål). - Energitillsyn av företag utförs av Miljökontoret samt energi- och klimatrådgivningen med start Åtvidabergs Vatten AB: Energikartläggning av verksamheten för att kunna optimera denna energikrävande verksamhet.

31 31 Uppföljning Uppföljning är viktigt i allt målformulerat arbete och energiplanen är inget undantag. Kommunen har beviljats medel från Energimyndigheten för att arbeta med kommunorganisationens egen energianvändning under fyra år ( ). Det ger möjlighet för kommunen att ha resurser för att jobba med kommunens energifrågor. Årlig uppföljning av energiplanens handlingsplan och energieffektiviseringsstrategi är en arbetsuppgift för den verksamhet som ansvarar för det nya stödet. Arbetet bör infogas i den årliga miljöredovisning som redan finns i kommunen. Energiplanen bör ses över i sin helhet under 2016 för att på nytt antas av fullmäktige och gälla från Miljöbedömning Vid de årliga uppföljningarna kan man välja att utgå mer från en miljöbedömning när man väljer åtgärder som är mest lämpliga för att nå klimatmålen Några förslag på åtgärder som utgår från miljöbedömning finns i bilagans del 2. Sammanvägning av åtgärder för nationella mål Exemplen på de miljöbedömda åtgärderna i bilagans del 2 är en blandning av åtgärder som rör Åtvidabergs kommun och Åtvidabergs kommunorganisation, dvs att kommunen inte har rådighet över allt. Åtgärder som ger stor effekt på den egna kommunala arenan kan när de vägts samman med alla verksamheter inom kommunens gränser få liten eller ingen effekt på kommunens totala energianvändning eller koldioxidutsläpp. Kommunen som organisation kan vara ett föredöme och skapa förutsättningar för invånare och företag genom att göra val som påverkar miljön i rätt riktning. Metodbeskrivning Faktadelen Energianvändning Statistiska centralbyrån Bilpark Trafikanalys Utsläpp Regionalt uppföljningssystem rus.lst.se för miljömål Kommunal el-statistik Eon inloggning Fjärrvärme statistik Tekniska Verken inloggning Resor/ Resia kommunen Tjänsteresor Ekonomi HR kommunledningkontoret Bränsleförsäljning Miljökontoret i kommunen Bilparken Kultur och samhällsbyggnadsförv. Färdtjänst/ skolresor Kultur och samhällsbyggnadsförv.