YDRE ENERGIPLAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "YDRE ENERGIPLAN 2011-2014"

Transkript

1 a YDRE ENERGIPLAN Foto Karin Westerberg Kickan Grimstedt 2011 januari

2 YDRE ENERGIPLAN SAMMANFATTNING Ydres nuvarande energiplan är gammal och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna plan i gjorts med ledning av Östsam och LiU projekt Energiplanering i Östergötland mellan där Ydre ingått. Ydre har totalt sett ökat sin energitillförselnivå under lång tid. Det är framför allt industrin och transporterna ökat sin energianvändning samtidigt som hushållen minskat sin. Av detta står förnybar energi i form av biobränsle, vatten, sol, biogas står för ca 70 % medan de fossila bränslena uppgår till ca 24 %. Det är framför allt de fossila bränslena bensin/diesel/eldningsolja som genererar koldioxidutsläpp (CO2) stod Ydre för ett utsläpp på ton CO2 av vilka privatbilismen stod för 42% och transporter totalt för ca 70 %. Av de MWh energi som används inom Ydre kommun så är industrin (44 %), den största energianvändaren följd av hushållen (26 %) och transporterna (18 %). Jordbruk mm för 6% övriga tjänster samt offentlig verksamhet 3 % vardera. Ydres mål Ydre kommun ska arbeta med energifrågor utifrån följande övergripande mål. Energianvändningen ska styras över mot ett uthålligt samhälle Användningen av fossila bränslen ska minska Andelen biobränslen ska öka Elanvändningen ska effektiviseras Kommunen ska också verka för att hjälpa till att bidra till att energi kan tillhandahållas med hög säkerhet I den här energiplanen presenteras de mål och åtgärder som kommunen strävar efter i sitt energiarbete. Dessa presenteras utifrån tre övergripande mål för perioden Andelen förnyelsebar energi ska öka till 80 % Koldioxid utsläppen ska minska med 17 % Energianvändningen minskas med 20% 2

3 VISION VI INTEGRERAR ENERGIARBETET I ALLT KOMMUNALT ARBETE! -Kommunens personal och förtroendevalda engageras i ett aktivt energi- och klimatarbete! -Alla drar sitt strå till stacken utifrån sina förutsättningar! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av policys och planer! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av våra ledningssystem! -Att arbeta med energifrågorna blir en återkommande och kreativ process i kommunen! VI TAR FRAM EN POLICY FÖR ALLA VÅRA RESOR! -Vi har en god koll på hur vi reser och med vad! -Vi har en policy för resande som gynnar klimatet! -Vi skapar goda förutsättningar för oss som verkar i kommunen att resa klimatsmart både till och från jobbet och i tjänsten! VI ÖKAR SAMVERKAN MED UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR! -Vi har goda och breda kontakter med universitet och högskolor kring energi- och klimatfrågor! -Vi tar hjälp av forskar och studenter för att utreda och implementera viktiga klimat- och energiåtgärder! -Vi erbjuder forskare och studenter att komma till oss för att studera kommunen, dess klimatpåverkan och våra energi- och klimatinsatser! VI ÖKAR SAMVERKAN KRING KLIMAT- OCH ENERGIFRÅGOR MED NÄRINGSLIVET! -Klimat- och energifrågorna blir en naturlig del av vår näringslivspolicy och vårt näringslivsarbete! -Vi lär oss mer om näringslivets energi- och klimatarbete och arbetar för att stödja det! -Vi skapar tätare kontakter med näringslivet i arbetet med energi- och klimatfrågorna! -Vi genomför gemensamma energi- och klimatprojekt med näringslivet! VI DELTAR I OCH STÖDER EN UTVECKLING AV EN GRÖNARE, SKÖNARE TURISM! - Vi lär oss mer om besöksnäringens energi- och klimatarbete och arbetar för att stödja det! - - Vi skapar tätare kontakter med besöksnäringen i frågor som berör grön turism! - Vi genomför gemensamma projekt med besöksnäringen för att öka den gröna turismen i Ydre! VI ARBETAR FÖR EN ÖKAD SJÄLVFÖRSÖRJNING NÄR DET GÄLLER MAT OCH BRÄNSLE! -Ydre har redan nu en stor produktion av livsmedel vi utvecklar detta och ser till att dra nytta av det lokalt! -Ydre producerar redan nu många råvaror som skulle kunna användas för klimatsmart energiproduktion vi utvecklar detta och ser till att dra nytta av det lokalt! -Vi skapar tätare kontakter och samarbeten med jord- och skogsbruket samt lokala förädlare! 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vision... 3 Introduktion... 5 Bakgrund graders målet- vårt gemensamma globala mål... 6 EU:s mål... 6 Nationella energi- och klimatmål... 7 Regionala energi- och miljömål... 7 Ydres utmaningar... 8 Hur mäter vi våra insatser Nulägesbeskrivning Näringsverksamhet Kommunikationer Tillförd och använd energi i kommunen Energianvändning fördelat på energislag Energianvändning fördelat på sektorer Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen Värmepumpar Energianvändning i den kommunala organisationen Kommunens miljö- och energiarbete Energisystemets miljöpåverkan Mål och handlingsplan Handlingsplanens mål Övergripande mål för energiplanen Effektmål Uppföljning Metodbeskrivning Faktadelen Energiplan Östergötland Aktiviteter Ordlista Referenser

5 INTRODUKTION Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger negativ miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det oerhört viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord att påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. Kommunal energiplanering Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. En kommun har stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. Energiplanens syfte och avgränsningar Energiplanen ska ses som ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Energiplanen avser och omfattar Ydre som geografisk yta. Fokus ligger på energianvändningen och dess konsekvenser. När det gäller miljö- och klimatpåverkan har vi valt att redovisa koldioxid, svalveldioxider, kväveoxider och partiklar i miljöbedömningen. Detta gör att det inte finns åtgärdsförslag som tar hänsyn till jordbrukets utsläpp av klimatgaser (metan, lustgas). Dessa står visserligen för lika stor del om våra koldioxidutsläpp, men jordbruket står också för en stor potential när det gäller förnybar energi. Här kan därför åtgärder som handlar om att tillvarata denna potential bidra till en minskning av jordbrukets negativa klimatpåverkan. 5

6 BAKGRUND Hur stort ansvar har människan för de förändringar som vi ser i klimatet? Detta har många forskare världen runt funderat på och samlats kring det gemensamma målet att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till Detta bygger på ett antal scenarion som IPCC (FN:s klimatpanel) skapat utifrån den senaste klimatforskningen Svenska Nationella, regional och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål GRADERS MÅLET- VÅRT GEMENSAMMA GLOBALA MÅL Att koncentrationen av växthusgaser drivit upp jordens medeltemperatur och detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades värdens länder därför om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 1. EU:S MÅL EU-kommissionen tog 2008 ett beslut för en sammanhållen europeisk energi- och klimat politik. I EU:s gemensamma energi- och klimatprogram formulerades de så kallade målen Länderna inom EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om en ny internationell överenskommelse kommer till stånd) Länderna inom EU ska öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen. Länderna inom EU ska öka energieffektiviteten med minst 20 % Länderna inom EU ska öka andelen förnybara bränslen till transportsektorn till 10 % 1 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exemepl 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid. 6

7 NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATMÅL Regeringen lade 2009 fram två propositioner till riksdagen med strategier och mål gör en anpassning av EU.s mål till våra svenska förhållanden.. Sverige ska minska de klimatpåverkande utsläppen med 40 % för alla sektorer utom den handlande sektorn. Vissa stora industrier samt storskalig energiproduktion får gemensamma mål inom EU. Sverige ska andelen förnybara energikällor så de står för 50 % av energianvändningen. Sverige ska effektivisera energianvändningen med 20 %. REGIONALA ENERGI- OCH MILJÖMÅL De regionala målen som Östergötland satt upp är mer strategiska och pekar på Östergötlands möjligheter att aktivt främja energihushållning, minska klimatpåverkan samt öka andelen förnybar energi. (Ett vinnande klimat), 2 Sammanfattningsvis finns mål för hur vi kommer tillrätta med klimatpåverkan på såväl globalnivå som EU nivå och nationell nivå. Det är 10 år kvar till 2020, vad händer om vi ingenting gör? Detta tål att funderas kring. 2 7

8 YDRES UTMANINGAR Hur ligger Ydre till i relation till de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns våra stora utmaningar? Nollalternativet 3 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. Nollalternativet bygger på energimyndighetens långtidsprognos från Detta innebär att förändringarna av utsläppens storlek samt storleken på användningen av olika energikällor bygger på ett förutspått nationellt genomsnitt. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningar vi står inför jämförs i figuren nedan Ydres nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Nationella mål Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Vad säger nollalternativet % Ingen minskning av växthusgasutsläpp Når vi målen för 2020? Målet uppnås ej Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Förnyelsebara energikällor står för 71% Målet uppnås Mål 3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Energieffektivisering med 16% Målet uppnås ej Bildtext: Ydres nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa LiU projekts miljöbedömningsverktyg. *Notera: -17% avser det nationella åtagandet exklusive handel med utsläppsrätter och använder år 2005 som basår. Som vi ser uppnås endast mål 2. Det om att 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor. Detta kommer sig av att vi redan idag använder fjärrvärme och både hushållen och industrin använder mycket träbränsle. Mål 3 om att effektivisera energianvändningen ligger inom räckhåll, vi når 16 % men ska över 20 % för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens lösningar, våga välja smartare lösningar, ta tillvara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. 3 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndigheten långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen. 8

9 Mål 1 om minskade koldioxidutsläpp med 17 % ligger vi långt ifrån, här ligger den stora utmaningen. Koldioxiden uppstår vid förbränning av bla fossila bränslen och träbränslen. Eftersom levande träd tar upp koldioxid brukar man dock räkna träbränslen som koldioxidneutrala. De fossila bränslena kommer däremot från naturresurser som bildats över mycket lång tid och när vi använder dem i vårta energisystem släpper vi ut CO2 som inte lika lätt kan bindas igen i växande grödor. De sker däremot ett tillskott av koldioxid i atmosfären som orsakar klimat- och miljöpåverkan. Eftersom olja för uppvärmning, bensin och diesel för transporter står för mer än 24 % av energianvändningen, samtidigt som de genererar koldioxidutsläpp finns två vägar att gå för att komma åt problemet. Vi kan minska den andel av fossila bränslen vi använder och vi kan byta ut fossila bränslen mot förnybara energikällor. Tabellen nedan visar på några möjliga sätt att göra detta på: Resor Transporter Uppvärmning Färre bilresor Kortare transporter Byt oljeeldning till fjärrvärme, värmepump, biobränsle Alternativa bränslen Mer kollektivt resande Alternativa bränslen Alternativa transportmedel 9

10 HUR MÄTER VI VÅRA INSATSER För att veta om målsättningar infrias behöver vi ha indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Tillsammans med övriga kommuner i Östergötland som var med i projektet Energiplanering Östergötland kom vi fram till 6 indikatorer som vi ville följa upp. Koldioxidutsläppen är de målet vi kommer att behöva jobba hårdast med och det är också där de flesta indikatorerna finns. Mängden fossila bränslen är stark kopplat till CO2 utsläppen. Vi vet att transporter och då främst vårt bilåkande är en starkt bidragande orsak till våra CO2 utsläpp så att följa utvecklingen i fordonsparken samt körsträcka per person kan vara mycket intressant. Energi per person är mer intressant på ett nationellt plan. På lokal nivå påverkas statistiken av att Ydre har en energikrävande industri. CO2e 4 per person är en annan viktig nationell indikator. Här ligger Ydre mycket över riksgenomsnittet vilket kan förklaras med att Ydre är en glest befolkad med begränsad kollektivtrafik. Bilen blir ett viktig transportmede. I kommunen finns en stor andel jordbruk med djurhållning vilka också påverkar växthusgasutsläppen. Vi tittar också på hur elenergin fördelas i kommunen och i hushållen. I tabellen nedan jämför vi Ydres indikatorer 2008 med de nationella samma år samt målsättning för Ydre Indikatorer Ydre 2008 Sverige 2008 Ydre 2020 Andel fossila bränsle av total energianvändning 24 % 29 % 15 % Energi/per person 46,7 MWh 43 MWh Körsträcka per person 911 mil/person 694mi/person 700 mil/person Andel bilar med förnybart bränsle El-användning av total energianvändning 2% 3,8 % 10% 27% 31 % CO2 transporter Ca ton/år Östergötland Ca ton/år Hushållens energianvändning el och olja* El 41% Olja 1 % El 44 % Olja 1,5 % CO2 ekv /person 11,7 ton/person 6,9 ton/år 6 indikatorer för 2008 och 2020 för Ydre *andel av hushållens totala energianvändning 4 CO2e koldioxid ekvivalenter är ett sätt att jämföra olika växthusgaser. Av de 6 gaser som räknas som växthusgaser är CO2 koldioxid vanligast, 1 kg CO2 = 1 CO2e. 1 kg metan som kommer från jordbrukets djurhållning motsvarar 21 CO2e. 1 kg av den värsta växthusgasen motsvarar kg CO2. 10

11 NULÄGESBESKRIVNING Med utgångsåret 2008 tittar vi på Ydre som geografisk yta. Vilka naturresurser finns här, hur värmer man sina hus, vad jobbar man med, hur tar man sig till jobbet? Nulägesbeskrivningen har energifrågorna i fokus. Hur mycket energi, av vilket energislag och till vad används den är frågor nulägesanalysen ger svar på. Ydre kommun är beläget i södra Östergötland, på sydsvenska höglandet. Kommunen har en areal på 782,7 km² varav 678,4 land och 104,3 vatten. Till stor del är marken skogsbevuxen men delar av marken används för åker och bete. Kommunen har avrinning mot tre större vattenområden, Svartån, Stångån och Silverån. Ydres lägsta del är sjön Sommen (146) och högsta punkt är Stenabohöjden (328). I Ydre bor 3726 personer De flesta bor i de fyra orterna Österbymo (877 st), Hestra (485st), Rydsnäs (294) och Asby (182 st). De ca 1800 permanenta hushållen ökar sommartid med ca 1200 extra hushåll. Ydre är en kommun med mycket glesbygd vilket medför att man åker mer bil än genomsnittet för Östergötland. Kommunens främsta naturresurser är skog och vatten. NÄRINGSVERKSAMHET Det privata näringslivet i Ydre kommun består i huvudsak av små och medelstora företag. Därtill finns några företag som är ledande inom sina nischer, t.ex. inom träförädling, pelletsproduktion och verkstadsindustri. Offentlig verksamhet sysselsätter 27% av befolkningen, tillverkningsindustrin 23%, handel och kommunikation 13 %, jord- och skogsbruk 9 % samt övrigt näringsgrenar 18 %. KOMMUNIKATIONER Arbetspendling till kommunen ligger på 281 personer samt 786 personen ut ur kommunen. Det är 90 km från Österbymo till Linköping, 33 km till Tranås och 33 km till Eksjö. Östgötatrafiken har två linjer i Ydre 630 mellan Östebymo via Hestra till Tranås med 43 turer per vecka och linjen 631 mellan Östebymo via Rydsnäs till Eksjö med 11 turer per vecka. TILLFÖRD OCH ANVÄND ENERGI I KOMMUNEN För att göra en energiplan är det viktigt att veta hur energianvändningen i kommunen ser ut. Vilka energislag vi använder samt hur fördelningen mellan olika sektorer. 5 TILLFÖRD ENERGI Bruttotillförseln av energi till Ydre 2008 uppgick till MWh (fig 1). Med bruttotillförsel menas den energi som tillförts kommunen. Vissa energislag medför förluster vilket gör att 5 På hittar man statistik om vilka energislag som används, hur mycket och till vilken typ av verksamhet energin används. 11

12 all energi inte används till arbete. Elanvändningen medför ca 7 % förluster och fjärrvärme har ca 10 %ledningsförluster. I figuren nedan ser vi fördelningen mellan de olika energislagen. Bruttotillförsel MWh El-energi 28% Fjärrvärme 3% Bensin 11% Diesel 10% Eldning solja 1 2% Träbränsle 46% FIGUR 1 BRUTTOENERGITILLFÖRSEL 2008, KÄLLA ANVÄND ENERGI Ydres energianvändning kan alltså skilja sig något från den tillförda energin på grund av tex överföringsförluster. Fossila bränslen (olja, bensin, diesel) har totalt sätt minskat med en tredjedel sedan 1990 i Ydre. Under samma period har elanvändningen ökat med en femtedel och biobränslen ökat med nära två Använd energi 2008, ca MWh El-energi 27% Fjärrvärme 3% Bensin 11% Diesel 11% Eldnings olja 1 1% tredjedelar. Träbränsle 47% FIGUR 2 ANVÄND ENERGI 2008, KÄLLA 12

13 ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ ENERGISLAG Glädjande är att eldningsoljan nästa helt är borta i Ydre, den står för ca 1 % av det total energianvändningen. Biobränslen av träråvara används av industrin och hushållen för uppvärmning. Här tittar vi närmare på hur träbränsle som är det största energislaget, och används till nära 70 % av industrin och övriga 30 % till hushållen. Träbränsle, MWh Hushåll 31% Industri, byggverks. 69% FIGUR 3 TRÄBRÄNSLEANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA Här tittar vi närmare på hur el-energin som är det näst största energislaget används och det är hushållen som använde nära hälften av alla tillförd el i Ydre. El-användningen 2008, MWh Hushåll 40% Jordbruk, skogsbruk, fiske 12% Övriga tjänster 8% Offentlig verksamhet 13% Industri, byggverks. 27% FIGUR 4 EL-ANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA Hushållen står för 40% av den totala elanvändningen (fig 4), tätt följd av industrin som använder knappt 30%. Offentlig sektor använder 13%, jordbruk 12% och övriga tjänster 8 %. Användningen av olja i Ydre har minskat (fig 4) till att endast motsvara ca 250 m3. Av detta använder hushållen en femtedel av oljan vilket motsvara knappt 25 villors oljeanvändning ( kwh uppvärmning). 13

14 Hushåll 20% Oljeanvändning 2008, 2619 MWh Jordbruk,skogsbruk, fiske 1% Övriga tjänster 14% Offentlig verksamhet 7% Industri, byggverks. 58% FIGUR 5 OLJEANVÄNDNINGEN 2008, KÄLLA ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ SEKTORER Energianvändning i Ydre 2008 var ca MWh. Industrin är den största energianvändaren med ca MWh tätt följd av hushållens energianvändning på ca MWh. Alla typer av transporter både privata och kollektiva använder MWh. Jord- och skogsbruk använder ca MWh medan offentlig verksamhet använder 6300 MWh. Under rubriken övriga tjänster döljer sig tjänstesektorn och handeln med en förbrukning av 4600 MWh. Energianvändning MWh, per sektor Hushåll 26% Jordbruk,skogsbruk, fiske 6% Övriga tjänster 3% Tran sporter 18% Offentlig verksamhet 3% Industri, byggverks. 44% FIGUR 6 ENERGIANVÄNDNING PER SEKTOR, Som vi kan se så har industrin växt sig stor i Ydre och är den största energianvändaren i kommunen. Antalet hushållen har minskat sedan början på 1990-talet men är fortfarande den näst största energianvändaren i kommunen. Närvärmeverket levererar fjärrvärme till Ydrekommun, Ydrebostäder samt 6 villor. Industrin har ökat sin energianvändning under 2000-talet. Transporter, som är den tredje största sek- 14

15 torn, har även den ökat sin energianvändning. Den offentliga verksamhetens energianvändning har minskat något. Den största sammanlagda användningen av energi sker i, industrin (44 %) och därefter i hushållen (26 %), Transporterna är tredje största energianvändare med 18 %, medan övriga tillsammans står för 12% av energianvändningen. INDUSTRIN ENERGIANVÄNDNING, EN FÖRDJUPNING Industrin har växt kraftig under 2000-talet i Ydre. Industrin har minskat sin andel fossila bränslen och idag står de för 4 % av industrins energianvändning. Industrins energianvändning 2008,ca MWh El-energi 17% Diesel 2% Eldnings olja 1 2% Träbränsle 79% FIGUR 7 INDUSTRIN ENERGIANVÄNDNING, KÄLLA Som vi kan se är träbränsle den vanligaste energibäraren inom industri och byggverksamhet. Elanvändningen står för knappt en femtedel av energianvändningen. Eftersom industrin är den största energianvändaren är det viktigt att ha en bra dialog med företag kring energifrågorna. Det finns flera möjliga vägar till mer formell samverkan mellan kommunen och företagen, tex genom energirådgivning och genom den energitillsyn som miljökontorets kan stå för. ENERGIANVÄNDNING FÖR HUSHÅLL- FÖRDJUPNING Som vi sett är hushållen den näst största energianvändaren i Ydre ca 26 % ( MWh) av den tillförda energin används där. Av de energislag som hushållen använder utgörs dock bara 1 % av fossila bränslen. Oljan i småhus motsvara ca 50 m3 eller uppvärmning för ca 25 villor. Närvärme finns i Österbymo och betjänar Ydrebostäder och Ydre kommun samt ett fåtal villor i centralorten. Biobränsle (ved och pellets) är vanligt men värmepumpar (främst bergvärmepumpar) har ökat i Ydre har idag över 200 installerade pumpar. El står för 40 % av hushållen energianvändning Idag kan det vara svårt att ur statistiken veta vilka hushåll som har direktverkande el och vilka som har el till sin värmepump. Använder man värmepump så har hushållet minskat sin energianvändning och använder gratis energi ur luft, mark och vatten. Hushållen med direktverkande el har fortfarande en potential att göra energieffektiviseringar. 15

16 Hushållens energianvändning ca MWh Eldnings olja 1 1% El-energi 40% Träbränsle 55% Fjärrvärme 4% FIGUR 8 HUSHÅLLENS ENERGIANVÄNDNING PER ENERGISLAG, KÄLLA En stor del av hushållens energianvändning går till uppvärmning av hus och lägenheter. I småhus är eluppvärmning nästan lika vanlig som ved- och pelletseldning. Flerfamiljshus i tätorten Österbymo är i ofta anslutna till närvärmenätet. Ydrebostäder är det kommunala bostadsbolaget i Ydre. Företaget äger och förvaltar 312 lägenheter och ett antal lokaler. Under 2009 använde Ydre bostäder 4,2 GWh fördelat på 75% närvärme, 2% olja, 23% el. ENERGIANVÄNDNING FÖR TRANSPORTER Som tidigare nämnts är transportsektorn vår tredje största energianvändare. Transporterna är också till stora delar beroende av fossila bränslen, vilket gör dem till den sektor som orsakar de största koldioxidutsläppen. Detta gör förändringen i våra transportmönster till en av våra största utmaningar! Ydrebon kör ca 900 mil/per person (fig 9) och år vilket är drygt 250 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och 200 mil mer än övriga svenskar. Mil/invånare och år Ydre Sverige Östergötland FIGUR 9 MIL/INVÅNARE I YDRE, KÄLLA 16

17 Hur räknar man! Koldioxid (kg/mil) Exempel Bensindrivna personbilar 1,8 Dieseldrivna personbilar 1,7 Etanolhybrid/E85-drivna bilar 0,5 Om man kör 1500 mil/år med en bensinbil så släpper man ut 2775 kg CO2 per år. Om man istället kör en biogasbil 1500 mil släpper man ut 40,5 kg CO2/år. Biogasdrivna bilar 0,026 Källa LiU miljbedömningsverktyg Utsläppen av koldioxid från transporterna beror till stor del på vilket bränsle fordonet använder. Ydres bilpark domineras helt av bensindrivna bilar. Dieseln är på frammarsch medan bilar med förnybara bränslen står för knappt 2 %. Antal miljöbilar, som innebär att de släpper ut max 120 g CO2 per km kan inte läsas ut ur statistiken på kommunnivå. 2% av bilparken är fossilfri FIGUR 10 YDERS BILPARK EFTER DRIVMEDEL 2008, KÄLLA Bilparken i Ydre består till 2% av bilar som drivs av förnybara bränslen resten av bilparken kör på fossila bränslen vilket ger en hög grad av koldioxidutsläpp. Privatbilismen i Ydre släpper ut ca 7574 ton CO2 /år. Transportsektorn totalt släpper ut ca ton CO2 per år. Att Ydrebon kör mer bil än både östgötar och svenskar i kombination med låg andel miljöklassade fordon gör att transportsektorn blir Ydres största utmaning i klimatarbetet. 17

18 DAGENS ENERGIPRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR FÖRNYELSEBAR ENERGI I KOMMUNEN Ydre har en stor potential för framtida uttag från förnybar energi då vi idag endast har egenproducerad el via vattenkraft. Vindkraftsplanen som kommer tas fram under 2011 får visa på lämpliga områden för vindkraftsetablering. Enligt den förstudie som gjorts på kommunal nivå ser det särskilt lovande ut för biogasproduktion från gödsel, halm, sly runt åker och beteskanter samt energigrödor. Solenergi för uppvärmning av vatten särskilt i samband med ved- och pellets eldning har en mycket stor potential. Avfall och avloppsslam är råvaror för energianvändning oavsett om man använder den i kommunen eller säljer den. FJÄRRVÄRME Fjärrvärme är en central pannanläggning som producerar hetvatten som sedan pumpas ut i ett fjärrvärmerör (kulvert) i marken till de anslutna fastigheterna. Vattentemperaturen kan vara upp till 120 grader när det är riktigt kallt ute. Ydre kommun äger närvärmeverket i Österbymo, det producerar ca 5275 MWh närvärme till kommunens egna lokaler, Ydre bostäder samt 6 villor. I dagsläget finns ingen efterfrågan på en utbyggnad av nätet. Ydre Kategori Normalårsförbrukning MWh Antal Leveranspunkter Industri förutom "Tillverkningsindustri" 0 0 Offentliga lokaler Övriga lokaler Småhus Flerfamiljshus Summa 5275 MWh 27 Källa Ydre kommun Bränslemixen i närvärmeverket i Ydre var 2009 var 1329 ton pellets ( 37 MWh) och 11m3 (11 MWh) olja. Under året har en reparation i biobränsepanna gjort att man använt mer olja än under ett normalt år. 18

19 VÄRMEPUMPAR Ydre har över 200 installerade bergvärmepumpar. Det finns inte så mycket olja kvar men dessa fastigheter med vattenburna värmesystem är lämpliga att konvertera till antingen fjärrvärme, värmepumpar eller elda med biobränsle. Småhus med direktverkande el är svårare att motivera då installationskostnader för att installera ett vattenburet system är relativt högt. För denna grupp hushåll kan luft-luft pump sänka deras elanvändning. Värmepumpar tar energi från luft, mark, vatten och efter en förångning och avkylningsprocess utvinns värme som överförs till luft eller vatten beroende på vilket system man har. COPvärdet (coefficent of performance)= värmefaktor är förhållandet mellan den tillförda elenergin och den utvunna värmeenergin. En värmepump omvandlar energi från luft, mark, vatten ( gratis energi ) till värme med endast lite tillförsel av elenergi till kompressorn. Ett COP på 3,0 säger att för varje kwh el du använder bidrar luften, marken eller vattnet med 3 kwh. I figuren nedan ser vi hur antalet värmepumpsärenden hos kommunen legat ganska jämt sedan Värmepumpar Ydre Installerade pumpar Antal ärenden FIGUR 11 VÄRMEPUMPSÄRENDEN YDRE, KÄLLA KOMMUNEN VINDKRAFTSPRODUKTION OCH FRAMTIDA POTENTIAL Det finns ingen vindkraftsproduktion i Ydre. Vindkraftsplan kommer att tas fram under 2011 och får visa på lämpliga områden för vindkraft i Ydre kommun. PRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR BIOBRÄNSLE Länsstyrelsen i Östergötland 6 har gjort en inventering på länsnivå som visar att de gröna 6 Källa länstyrelsen Östergötland Förstudie förnyelsebar energi 19

20 näringarna i Östergötland har stora möjligheter att producera förnybar energi. I skogs- och jordbruk finns resurser som avverkningsrester, grödor, halm och gödsel. Produktionen av biobränslen från befintliga resurser som avverkningsrester, halm, gödsel och avfall skulle kunna ökas kraftigt. Den maximala energipotentialen från dessa källor har beräknats till 2,2 TWh/år, varav större delen härrör från skogen. Endast 0,5 TWh av detta tillvaratas för energiändamål idag. Vidare finns en potential för utbyggnad av solenergi, vindkraft och vattenkraft samt ökad odling av energigrödor. Salix på 10 % av åkermarken kunna ge 1 TWh flis per år, vilket är lika mycket som används exempelvis i Händelöverket i Norrköping. Sockerbetor på 15 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh biogas per år vilket motsvarar 30 % av dagens förbrukning av bensin och diesel i länet. Alla potentialer ovan är dock inte ekonomiskt intressanta att tillvarata i dagsläget. De områden som verkar särskilt lovande för landsbygdsföretagare att vidareutveckla är biogasproduktion från är gödsel, halm, sly runt åker- och beteskanter, energigrödor till biogasproduktion eller värmeverk. I tillväxtplanen ges förslag på projekt, fördjupade studier och utbildningssatsningar för att gynna de gröna näringarnas företagande inom småskalig förnybar energiproduktion. Biogaspotential för Ydre är ca 11 GWh. Tabell Biogaspotential från gödsel i länet 2007 enligt regional studie Ydre Biogas potential Summa Höns Svin Nöt GWh/år 0,6 0,4 9,5 11 Källa Länsstyrelsen Förstudie Förnybara energikällor i Östergötland Detta stämmer väl med den lokala rapport som gjordes i samband med biogasstudien 2009 i Ydre. Här ser man att enbart energiinnehållet i gödsel från de ca 6500 nötkreatur är 10,5 GWh. SOLENERGI En normal solvärmeanläggning ersätter ca 2000kWh/hushåll. Vedeldare har störst nytta av solfångare, man slipper arbetet att elda med ved 4-5månader om året. Potentialen är därmed enorm att använda solen som värmekälla under sommarhalvåret. Alla nya hus borde ha solfångare som standard för varmvattenproduktion under sommarhalvåret. Potentialen för att utnyttja sol är därmed enorm och kan med hjälp av fortsatt bidrag börja växa till en stor märkbar värmekälla för varmvattenproduktion. SPILLVÄRME Det finns idag ingen stor producent med överskott på värme som levererar den. 20

21 VATTENKRAFT Vattenkraftverken i kommunen ägs av Tranås Energi och Fortum. Årsproduktionen under normala vattenår ligger runt 4,5 GWh. Det finns ett antal mindre outbyggda vattenfall, som kunde utnyttjas i framtiden. Det är elprisutvecklingen som styr utbyggnaden av dessa. Verk Enligt Wiren GWh Enligt SERO GWh Ydre Olstorp 0,6 1 Visskvarn 2,3 3,2 Forsnäs 1,4 1,8 ETANOL Etanolanvändningen är mycket liten i Ydre. Etanol finns att tanka på en station i kommunen. BIOGAS Det finns varken biogasproduktion eller något tankställe för biogas i kommunen. En förstudie om möjligheten för biogasproduktion i Ydre genomfördes under Den visad på att det finns goda förutsättningar för en anläggning, potentialen i Ydre är ca 10,5 GW för gödsel från nötkreatur i kommunen. Intresset har lett vidare till ett projekt som löper under två år från januari 2011, som syftar till att realisera planerna på en biogasanläggning. 7 AVFALL OCH AVLOPPSSLAM Avfall och avfalloppsslam kan ses som en resurs att använda i kommunen eller att sälja. Ydre levererar sitt avfall till Eksjö för förbränning. 7 Projektet finansierat via Länsstyrelsen, regionförbundet Östsam och Ydre kommun 21

22 ENERGIANVÄNDNING I DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN Kommunen som organisation är en stor energianvändare, med många verksamheter och många anställda. För att driva kommunal verksamhet krävs specialanpassade lokaler för tex skolor, äldreomsorg och bibliotek. Gatubelysning, vatten och avlopp samt renhållning är andra energikrävande verksamheter. Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter mfl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. TRANSPORTER - TJÄNSTEBILAR Tjänsteresor med egen bil Ydre har ingen utarbetad resepolicy men en trafiksäkerhetspolicy. Skattefri ersättning på 18,50 kr per mil använda av alla som inte har bilavtal med arbetsgivaren utbetalades kr i reseersättning vilket motsvarar ca 8300 mil. CO2 utsläppet från dessa tjänsteresor med egen bil uppgår till ca 15 ton. Kommunens fordonspark Under 2009 hade kommunen 26 fordon. Kommunens har köpt drivmedel till sina bilar till en pris av kr Det blir ett CO2 utsläpp på ca 105 ton CO2. 8 Kommunens fordonspark består till största delen av bensindrivna personbilar och dieseldrivna räddningsfordon. Tabellen visar antal fordon i olika förvaltningar. Kommunkontoret VA Räddningstjänsten Hemtjänsten Socialförvaltning Ydrebostäder Ydres fordons park 2009 TRANSPORTER Kommunens har 26 bilar och lätta lastbilar samt brandbilar i sin förvaltning. Här finns dessutom motordrivna redskap och åkgräsklippare. SKOLSKJUTSAR OCH FÄRDTJÄNSTRESOR Färdtjänst och skolresor hör till de stora posterna när det gäller kommunbetalda samhällsresor. Färdtjänst används av 199 personer per år. Här har man ingen redovisning i antal km utan fakturering baseras på startavgift, zontaxa och km kördes mil skolskjuts. Detta är svårt att beräkna CO2 på då detta är en blandning av kollektivtrafik och upphandlade mindre bussar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunorganisationens tjänsteresor med både egna och kommunala fordon samt skol- och färdtjänstresor i stor utsträckning bidrar till CO2 utsläppen i Ydre. GATU- OCH VÄGBELYSNING Ydre kommun har i dagsläget ca 860 armaturer för gatubelysningen. Årsförbrukningen av el för gatubelysning uppgår till ca 0,6 GWh. 8 12,06 kr /litern var det genomsnittliga priset för bensin 2009 enligt 0,8 liter/mil gör att Ydres bilpark har kört ca mil

23 ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS LOKALER Kommunen har egna lokaler till en yta av ca m2. Detta är till största delen skolor, äldreboende, kommunhus och idrotts-anläggningar. Skolor och förskolor står för mer än en tredjedel av ytan. Arbetet med energideklarering av kommunens fastigheter har inte slutförts. Uppvärmningen av kommunens fastigheter i centralorten Österbymo sker till stor del med närvärme, i flera skolor har man planer på att övergå från olja till bergvärmepumpar men även direkteluppvärmning förekommer på vissa platser. Det finns ett antal oljepannor kvar i kommunens fastigheter med en total oljeförbrukning på 518 MWh, ca 50 m3. 9 Närvärmeanvändningen 2009 var ca 3159 MWh. Elanvändningen till lokaler ca 2900 MWh. Energianvändning 2009 i kommunens fastigheter uppgick till 6,6 GWh. Oljeanvändningen har minskat och kommunen har tydliga mål för att avveckla den. Energifördelningen i kommunala fastigheter ,6 GWh Olja 8% När-värme 48% El 44% FIGUR 12 ENERGIFÖRDELNINGEN I KOMMUNALA FASTIGHETER 2009 YDREBOSTÄDER Ydrebostäder är det kommunala bostadsbolaget i Ydre. Företaget äger och förvaltar 312 lägenheter och ett antal lokaler. Utbudet av bostäder är varierat, från marklägenheter till flerbostadshus. I tabellen nedan ser man att närvärme är det dominerande uppvärmningssättet med ca 1900 MWh men att Ydrebostäder har ca 30 m3 olja kvar

24 Olja 7% Energifördelningen Ydrebostäder ,9 GWh När-värme 44% El 49% FIGUR 13 ENERGIFÖRDELNINGEN YDREBOSTÄDER 2009 Skolorna är den största el-användare i de kommunala fastigheterna. Det beror på att de har stora lokaler med äldre belysning och ventilation. Vatten och avlopp är en energikrävande verksamhet med många pumpar. Det ställs också högre krav idag på vattenkvalitet som gör att det kräver fler processer. Gatubelysning är en annan post som använder mycket el. Här har mycket gjorts för att använda nyare energieffektivare armaturer och ljuskällor. Elförbrukning i kommunen 2009, ca 4800 MWh Fastigheter 62% Gatljus 16% Fritids anlägg ningar 1% VA-verk 21% FIGUR 14 KOMMUNENS EL-ANVÄNDNING 2009 I KWH FÖR OLIKA VERKSAMHETER, KÄLLA EON 24

25 KOMMUNENS MILJÖ- OCH ENERGIARBETE Klimat- och energirådgivning Ydre har sedan 2000 haft en halvtids klimat- och energirådgivare anställd vars huvudsakliga uppgift är att ge energiråd till hushåll och företag via telefonsamtal, besök samt informations insatser och medverkan på mässor osv. Biogasprojekt En förstudie om lantbrukens förutsättningar att producera biogas har bedrivits under Ydre med sina många gårdar med stora djurbesättningar har goda förutsättningar för att producera biogas 10 Ett nytt 2-årigt projekt startar januari 2011 med syfte att få till stånd ett biogassamarbete mellan olika aktörer i kommunen. Vindkraftplan Kommunen har fått medel från Boverket att genomföra en vindkraft plan under EES Energieffektiviseringsstrategin Kommunen har sökt och blivit beviljad medel från Energimyndigheten för att under arbeta med kommun organisationens egen energieffektiviseringsstrategi. Där finns mål för de egna fastigheterna samt transporterna till 2014 och Under december 2010 åkte politiker och tjänstemän från Åtvidaberg, Kinda och Ydre på en studieresa till den danska kommunen Thisted för att se hur det är möjligt att ställa om en kommun till en hållbar kommun som tex är självförsörjande på energi

26 ENERGISYSTEMETS MILJÖPÅVERKAN All energianvändning ger påverkan på klimatet och miljön. I energi planen har vi valt att peka på koldioxid, den växthusgas som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen som bensin/diesel/eldningsolja/gasol/naturgas (träbränslen räknas som CO2 neutrala eftersom det är förnybart och man tänker sig att de levande träden tar upp CO2). Kväveoxider (NOx) och svaveldioxider (SOx) påverkar försurning och övergödning av mark och vatten samt partiklar (PM2,5 och PM10) i luften påverkar luftkvaliteten negativt. Det kan vara viktigt att tänka på att även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp som är den vanligaste växthusgasen så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 11. Så även åtgärder inom jordbruket, djurhållning, biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. Diagrammet visar det totala utsläppen 2008 i Ydre av CO2 som är den vanligaste växthusgasen, samt SOx, NOx och partiklar som alla på olika sätt påverkar miljön. Miljöpåverkande utsläpp i Ydre 2008, ton CO Sox 3,2 Nox 72,8 PM2,5 18 PM10 29,1 FIGUR 15 KLIMATPÅVERKANDE UTSLÄPP TILL LUFTEN,KÄLLA RUS.LST.SE Diagrammet nedan visar att CO2 utsläpp förekommer från nästan alla olika områden. Transporterna står för den i särklass största sektorn och då är det de fossila bränslena som är orsaken. Även när det gäller energianvändning och arbetsmaskiner är det de fossila bränslena som är orsaken. Övriga klimatgaser återfinns endast i jordbrukssektorn men sett till mängden växthusgaser är de större än CO2 utsläppet från transporterna. 11 usgaser+fr%c3%a5n+jordbruket_1.pdf 26

27 ton/år CO2+ övriga klimatgaser=co2 ekvivalenter Energif örsörjn ing Industr iproce sser Transp orter Arb.m askine r Lösnin gsmed el Jordbr uk Avfall &avlop p CO2e CO , FIGUR 16 KLIMATPÅVERKANDE GASER 2008, KÄLLA RUS.LST.SE KOLDIOXID Att människan genom sina utsläpp av koldioxid (CO2) påverkar den globala uppvärmningen har diskuterats flitigt. Växthuseffekten som är ett naturligt fenomen förstärks av att växthusgaserna i atmosfären absorberar en del av den värmestrålningen som jorden avger och i sin tur strålar tillbaka den till jorden. Detta bidrar till att jorden på sikt får en förhöjd temperatur med klimatpåverkan som följd. Nettotillskottet av CO2 uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. Nedan ser vi Ydres totala koldioxidutsläpp 2008 som var ca ton. Som tidigare har nämnt är transportsektorn med sina nära 70% av de totala CO2 utsläppen den helt dominerande orsaken till dessa. CO ca ton/år Arb.maskiner 15% Tran sporter 68% Lösnings medel 1% Energi försörjning 16% Industri processer 0% FIGUR 17 CO2 UTSLÄPP I YDRE 2008,KÄLLA RUS.LST.SE 27

28 ton/år KVÄVEOXID Även kväveoxid kallad NOx blidas vid förbränning. Här är biltrafiken den enskilt största faktorn. Bilar med bättre avgasrening hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider men motverkas av det ökande antalet bilar och att vi använder bilen mera. Kväveoxid skapar problem för personer med astma och lungsjukdom. Problemen är störst i tätorter eller vid trafikerade vägar. Kväveoxid spelar en stor roll för bildandet av marknära ozon. Andra problem är när kväveoxiden med regnet hamnar i naturen och bidrar till försurning och övergödning. Arb. maskiner 28% NOx 2008, 73 ton/år Energi försörjning 16% Industri processer 0% Transporter 56% FIGUR 18 NOX, KVÄVEOXIDER I YDRE 2008, KÄLLA PARTIKLAR Partikelutsläpp till luften kommer av såväl förbränning av fossila bränslen som olika industriprocesser. Beroende av partikelstorleken delas de in i PM10 som är grovkorniga partiklar (mindre än 10µm i diameter) och PM2,5 som är mindre, endast 2,5 µm. De vanligaste problemen med partiklarna är hälsoproblem i luftvägar och slemhinnor Partikelutsläpp 2008, 47 ton/år Energif örsörjn ing Industr iproces ser Transp orter Arb.ma skiner Lösnin gsmed el Jordbr uk Avfall& avlopp PM2,5 9,33 0,04 3,8 1,47 0,37 2,33 0,57 PM10 9,9 0,43 6,3 1,56 0,37 9,95 0,57 FIGUR 19 PARTIKELUTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE 28

29 Miljökontoret i Ydre ställer sig tveksam till jordbrukets utsläpp av PM 10 då det mest odlas 3-5 års vall vilket gör att man inte harvar varje år. SVAVELDIOXID Den lukt- och färglösa gasen svaveldioxid finns endast i små koncentrationer på jorden. Men förbränning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen, men även avfallsförbränning kan vara en källa. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet som faller ner som surt regn. SOx 2008, 3,5 ton Industri processer 0% Transporter 10% Arb. maskiner 0% Energiförsörjning 90% FIGUR 20 SVAVEL DIOXIDUTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE 29

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

ENERGIPLAN KINDA 2011-2015

ENERGIPLAN KINDA 2011-2015 ENERGIPLAN KINDA 2011-2015 Foto Ture Göransson Författare Kickan Grimstedt December 2010 2 INNEHÅLL Visioner och strategier för kommunens fortsatta energi- och klimatarbete... 4 Sammanfattning... 5 Inledning...

Läs mer

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Författare Kickan Grimstedt Åtvidaberg januari 2011. 2 Innehåll Visionen...3 Sammanfattning...4 Introduktion...5 Bakgrund...6 2 graders

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun

Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun 2011-11-21 Strategi för energieffektivisering Oxelösunds kommun OXL100 v 1.0 2006-11-13 2 (24) Sammanfattning Oxelösunds kommun har sökt och beviljats stöd från Energimyndigheten för att ta fram en energieffektiviseringsstrategi

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Energieffektivare småföretag

Energieffektivare småföretag Energieffektivare småföretag Sänker kostnaderna och tar klimatansvar Välj energieffektivitet som verktyg för att spara pengar Sveriges småföretag har varit vana vid relativt låga energipriser, men kan

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen

Inledning. Hur du läser nulägesanalysen ! " # &'(& % $ % Inledning Storumans kommun präglas av storslagna naturmiljöer med stora kontraster i form av högfjällsområden i väster och skogslandskap i de östra delarna. Delar av skogslandet har inslag

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN 1(52) Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN Arbetsversion 2012-01-17 Till KS 2012-01-25 2 (52) Visionen och energiplanen HÅLLBAR POSITIV EKONOMISK UTVECKLING Arbeta för ett attraktivare Ödeshög som ger

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé.

Kraftsamling Biogas Skåne. Skåne som pilot för Biogas 2009-09-07. Skånes förutsättningar goda. Vad har hänt? Planering. Idé. Skånes förutsättningar goda Störst råvarutillgångar av Sveriges län Skåne som pilot för biogas Goda förutsättningar för avsättning av biogas och rötrester Stor andel av de svenska företag som levererar

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö!

Miljöfordon Syd. Vi behöver våra bilar, men även en bra miljö! Energideklaration fordon Analys av fordon som ger lägre kostnader och miljöpåverkan Jonas Lööf Miljöfordon Syd Tylösand 2013-05-14 Miljöfordon Syd Förening för alla bil- och miljöintresserade fler miljöbilar

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi 2 Energihushållning är allas ansvar Energieffektiviseringar leder till minskad användning av energi och därmed indirekt till minskade utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer