ENERGIPLAN KINDA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENERGIPLAN KINDA 2011-2015"

Transkript

1 ENERGIPLAN KINDA Foto Ture Göransson Författare Kickan Grimstedt December 2010

2 2 INNEHÅLL Visioner och strategier för kommunens fortsatta energi- och klimatarbete... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund graders målet- vårt gemensamma globala mål... 7 EU:s mål... 7 Nationella energi- och klimatmål... 8 Regionala energi- och miljömål... 8 Kindas utmaningar... 9 Nulägesbeskrivning Tillförd och använd energi i kommunen Energianvändning fördelat på energislag...14 Energianvändning fördelat på sektorer Dagens energiproduktion och potential för förnyelsebar energi i kommunen Fjärrvärme Värmepumpar Vindkraftsproduktion och framtida potential Produktion och potential för biobränsle Solenergi Spillvärme Vattenkraft Etanol Biogas Avfall och avloppsslam Energianvändning i den kommunala organisationen Transporter Gatu- och vägbelysning Energianvändning i kommunens lokaler Kindahus... 28

3 3 Kommunens miljö- och energiarbete Energisystemets miljöpåverkan Koldioxid Kväveoxid Partiklar Svaveldioxid Mål och handlingsplan Övergripande mål Effektmål Detaljerade mål Åtgärder Uppföljning Miljöbedömning Här nedan har åtgärderna vägts samman Metodbeskrivning Ordlista Referenser... 54

4 4 VISIONER OCH STRATEGIER FÖR KOMMUNENS FORTSATTA ENERGI- OCH KLIMATARBETE Kinda kommun har sedan länge ett utarbetat sätt att arbeta med mål för ett antal olika områden där hållbar utveckling (Agenda 21) är ett område. Alla förvaltningar, inklusive kommunledningen tar fram sina mål som 1-, 3- och 10-års mål. KOMMUNSTYRELSEN MÅL FATTADE AV FULLMÄKTIGE I SEPT 2010 ETT ÅR: - Kortare restid med buss Kisa- Linköping - Alla arbetsplatser ska visa och presentera en plan för hur arbetsplatserna bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling - 25% av råvarorna till vår kostproduktion ska vara ekologiskt producerade - Kommunen använder inte längre olja för uppvärmning (2010 år mål) av de egna fastigheterna - Andelen tjänsteresor med bil ska (2010 års mål) TRE ÅR - Kortare restider med Stångådalsbanan - Utökad pendeltågstrafik Kisa-Rimforsa-Linköping - Genom energieffektivisering och andra åtgärder i kommunens verksamheter ska andelen fossila bränslen minska med 30 % jämfört med 2009 och den totala energiförbrukningen minska med 5 % TIO ÅR - Genom energieffektivisering och andra åtgärder i kommunens verksamheter ska förbrukningen av fossil energi minska med 60% jämfört med 2009 och den totala energiförbrukningen med 20%

5 5 SAMMANFATTNING Kindas nuvarande energiplan är sedan 2004 och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna plan i gjorts med ledning av Östsam och LiU projekt Energiplanering i Östergötland mellan där Kinda ingått. Kinda har totalt sett ökat sin energitillförselnivå med över 40% under hela 2000-talet. Det är dock industrin som står för hela ökningen, en 100% ökning av energianvändningen. Av detta står förnybar energi i form av biobränsle, vatten, sol, biogas står för ca 50 % medan de fossila bränslena uppgår till ca 28 %. Det är framför allt de fossila bränslena bensin/diesel/eldningsolja/gasol som genererar koldioxidutsläpp (CO2) stod Kinda för ett utsläpp på ca ton CO2 av vilka privatbilismen stod för ca 32% och transporter totalt för ca 56%. Av de MWh energi som används inom Kindas kommun så är industrin (54 %), den största energianvändaren följd av hushållen (18 %) och transporterna ( 18 %). Jordbruk mm står för för 6%, övriga tjänster 3 %, samt offentlig verksamhet 1%. Kindas mål Kinda kommuns arbete med energifrågor ska bedrivas utifrån följande övergripande mål. Energianvändningen ska styras över mot ett uthålligt samhälle Användningen av fossila bränslen ska minska Andelen biobränslen ska öka Elanvändningen ska effektiviseras Emissioner från energisektorn ska minska Kommunen ska också verka för att hjälpa till att bidra till att energi kan tillhandahållas med hög säkerhet I den här energiplanen presenteras de mål och åtgärder som kommunen strävar efter i sitt energiarbete. Här redogörs också för de konsekvenser på miljön och människors hälsa som energisystemet kan ha. Dessa presenteras utifrån tre övergripande mål för perioden Andelen förnyelsebar energi ska öka till 70 % Koldioxid utsläppen ska minska med 17 % Energianvändningen minskas med 20%

6 6 INLEDNING Sverige är idag ett av de länder som använder mest energi per person i världen. All energi vi använder härstammar från våra gemensamma naturresurser och ger negativ miljöpåverkan på olika sätt. Att energipriserna kommer att öka framöver gör det oerhört viktigt för kommunen, företag och hushåll att göra vad de kan för att använda mindre energi, byta till alternativa energikällor eller ny teknik. Ett väl fungerande energisystem kommer med andra ord påverka vår vardagsekonomi och vår konkurrenskraft. LAGEN OM KOMMUNAL ENERGIPLANERING Sedan 1977 (SFS 1977:439) har Sverige haft en lag om kommunal energiplanering. Den ska ta upp tillförsel, distribution och användning av energi. När lagen skrevs handlade det mycket om att klara av att minska Sveriges oljeberoende. Idag har man också insett att kommunen är en viktig aktör när det gäller att minska klimatpåverkan. En kommun har stor rådighet över byggnadsplanering, infrastruktur, avfallshantering, frågor som är av stor vikt när det gäller klimatpåverkan. Som en hjälp i detta arbete är energiplanen tänkt att fungera som ett styrdokument kring kommunens egen energianvändning, men också för hur kommunen kan arbeta i samverkan med företag och medborgare för att uppnå våra gemensamma energi- och klimatmål. ENERGIPLANENS SYFTE OCH AVGRÄNSNINGAR Energiplanen ska ses som ett strategiskt verktyg för att bidra till effektivare energianvändning och omställning till förnybara energikällor. Planen ska också bidra till att vi kan vara med och uppfylla de regionala och nationella klimat- och energipolitiska målen som finns fram till Energiplanen avser och omfattar Kinda som geografisk yta. Fokus ligger på energianvändningen och dess konsekvenser. När det gäller miljö- och klimatpåverkan har vi valt att redovisa koldioxid, svalveldioxid, kväveoxider och partiklar i miljöbedömningen. Detta gör att det inte finns åtgärdsförslag som tar hänsyn till jordbrukets utsläpp av klimatgaser (tex metan, lustgas). Dessa står visserligen för lika stor del om våra koldioxidutsläpp, men jordbruket står också för en stor potential när det gäller förnybar energi. Här kan därför åtgärder som handlar om att tillvarata denna potential bidra till en minskning av jordbrukets negativa klimatpåverkan.

7 7 BAKGRUND Hur stort ansvar har människan för de förändringar som vi ser i klimatet? Detta har många forskare världen runt funderat på och samlats kring det gemensamma målet att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till Detta bygger på ett antal scenarion som IPCC (FN:s klimatpanel) skapat utifrån den senaste klimatforskningen Svenska Nationella, regional och lokala mål Globala mål Kyoto-protokoll 2 gradersmål EU mål GRADERS MÅLET- VÅRT GEMENSAMMA GLOBALA MÅL Att koncentrationen av växthusgaser drivit upp jordens medeltemperatur och detta medfört oönskad klimatpåverkan är de flesta forskare överens om. På klimattoppmötet i Köpenhamn 2009 enades värdens länder därför om att jordens medeltemperatur inte får stiga mer än 2 grader fram till 2100 jämfört med förindustriell tid. För att nå det målet får växthusgaserna inte överstiga en koncentration av 450 ppm i atmosfären, räknat i koldioxidekvivalenter (CO2e) 1. EU:S MÅL EU-kommissionen tog 2008 ett beslut för en sammanhållen europeisk energi- och klimat politik. I EU:s gemensamma energi- och klimatprogram formulerades de så kallade målen Länderna inom EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om en ny internationell överenskommelse kommer till stånd) Länderna inom EU ska öka andelen förnybar energi till 20 % av den totala energianvändningen. Länderna inom EU ska öka energieffektiviteten med minst 20 % Länderna inom EU ska öka andelen förnybara bränslen till transportsektorn till 10 % 1 Gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser (CO2e). Anger mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan; påverkan av till exempel 1 kg metan motsvarar klimatpåverkan av 21 kg koldioxid.

8 8 NATIONELLA ENERGI- OCH KLIMATMÅL Regeringen lade 2009 fram två propositioner till riksdagen med strategier och mål gör en anpassning av EU:s mål till våra svenska förhållanden. Sverige ska minska de klimatpåverkande utsläppen med 40 % för alla sektorer utom den handlande sektorn. Vissa stora industrier samt storskalig energiproduktion får gemensamma mål inom EU. I Sverige ska andelen förnybara energikällor står för 50 % av energianvändningen. Sverige ska effektivisera energianvändningen med 20 %. REGIONALA ENERGI- OCH MILJÖMÅL De regionala målen som Östergötland satt upp är mer strategiska och pekar på Östergötlands möjligheter att aktivt främja energihushållning, minska klimatpåverkan samt öka andelen förnybar energi. (Ett vinnande klimat), 2 Sammanfattningsvis finns mål för hur vi kommer tillrätta med klimatpåverkan på såväl globalnivå som EU nivå och nationell nivå. Kinda har att i sin energiplan bryta ner de nationella målen och att anpassa dessa till lokal nivå. Det är 10 år kvar till 2020, vad händer om vi ingenting gör? Detta tål att funderas kring. 2

9 9 KINDAS UTMANINGAR Hur ligger Kinda till i de internationella och nationella klimat- och energimålen? Vad händer om vi inget gör och var finns Kindas utmaningar? Nollalternativet 3 beskriver en uppskattning av kommunens energianvändning och dess miljöpåverkan fram till år 2020 om ingen energiplan med tillhörande åtgärder antas. I nollalternativet beräknas energianvändningen i Kinda vara i stort sett den samma, men att det sker en omfördelning mellan energibärarna vi använder. Bensinanvändningen antas minska medan användningen av biobränsle och fjärrvärme antas öka. För att ta reda på vilka utmaningarna vi står inför jämförs i figuren nedan Kindas nollalternativ med de nationella energi- och klimatpolitiska målen. Nationella mål Mål 1: Minskade växthusgasutsläpp med 17 % * Mål 2: 50 % av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor Mål3: Energianvändningen ska effektiviseras med 20 % (MWh/SEK BNP) Vad säger nollalternativet % Minskning med 3% Förnyelsebara energikällor står för 58 % Energieffektivisering med 17% Når vi målen för 2020? Målet uppnås ej Målet uppnås Målet uppnås ej Bildtext: Kindas nollvision för de tre nationella klimatmålen. Källa LiU projekts miljöbedömningsverktyg. *Notera: -17% avser det nationella åtagandet exklusive handel med utsläppsrätter och använder år 2005 som basår Som vi ser uppnås endast mål 2. Det om att 50 % av energianvändningen ska komma från förnybara energikällor. Detta kommer sig av att Kinda redan idag använder fjärrvärme och både hushållen och industrin använder mycket träbränsle. Mål 3 om att effektivisera energianvändningen ligger inom räckhåll, vi når 17 % men ska över 20% för att nå målet. För att klara att minska vår energianvändning kan vi optimera dagens 3 Nollalternativet är beräknat med hjälp av Energimyndigheten långtidsprognos från Nollalternativet jämförs också mot de nationella energi- och klimatpolitiska målen.

10 10 lösningar, våga välja smartare lösningar, ta tillvara på spillvärme samt åka mindre bil och mer kollektivt. Mål 1 om minskade koldioxidutsläpp med 17% ligger vi långt ifrån, här ligger den stora utmaningen. Koldioxiden uppstår vid förbränning av bla fossila bränslen och träbränslen. Eftersom levande träd tar upp koldioxid brukar man dock räkna träbränslen som koldioxidneutrala. De fossila bränslena kommer däremot från naturresurser som bildats över mycket lång tid och när vi använder dem i våra energisystem släpper vi ut CO2 som inte lika lätt kan bindas igen i växande grödor. De sker däremot ett tillskott av koldioxid i atmosfären som orsakar klimat- och miljöpåverkan. Eftersom olja för uppvärmning, bensin och diesel för transporter står för ca en tredjedel av energianvändningen, samtidigt som de genererar koldioxidutsläpp finns två vägar att gå för att komma åt problemet. Vi kan minska den andel av fossila bränslen vi använder och vi kan byta ut fossila bränslen mot förnybara energikällor. Tabellen nedan visar på några möjliga sätt att göra detta på. Resor Transporter Uppvärmning Färre bilresor Kortare transporter Byt oljeeldning till fjärrvärme, värmepump, biobränsle Alternativa bränslen Mer kollektivt resande Alternativa bränslen Alternativa transportmedel HUR MÄTER VI VÅRA INSATSER För att veta om målsättningar infrias behöver vi ha indikatorer som visar om vi är på rätt väg. Tillsammans med övriga kommuner i Östergötland som var med i projektet Energiplanering Östergötland kom vi fram till 6 indikatorer som vi ville följa upp. Koldioxidutsläppen är de målet vi kommer att behöva jobba hårdast med och det är också där de flesta indikatorerna finns. Mängden fossila bränslen är stark kopplat till CO2 utsläppen. Kinda är en stor kommun där 75% av alla vuxna mellan år har egen bil. Kindaborna åker bil mer än 200 mil/år mer än övriga i Östergötland. Vi vet att transporter och då främst vårt bilåkande är en starkt bidragande orsak till våra CO2 utsläpp. Hur fordonsparken samt körsträcka/ per person förändras i Kinda kan vara mycket intressant. Energi per person är mer intressant på ett nationellt plan. På lokal nivå påverkas statistiken av att Kinda har energikrävande industri i kombination med liten befolkning. CO2 per person är ett annan viktig nationell indikator. Här ligger Kinda mycket över riksgenomsnittet. Vi tittar också på hur elenergin fördelas i kommunen och i hushållen.

11 11 I figuren nedan jämför vi Kindas indikatorer 2008 med de nationella samma år samt målsättning för Kinda Indikatorer Kinda 2008 Sverige 2008 Kinda 2020 Andel fossila bränsle av total energianvändning Energi/per person Körsträcka per person Andel bilar med förnybart bränsle El-användning av total energianvändning 28,5% 29 % 15 % 53,4 MWh 43 MWh 942 mil/person 694mi/person 700 mil/person 2% 3,8 % 10% 28,5% 31 % CO2 transporter Ca ton/år Östergötland Ca ton/år Hushållens energianvändning el och olja* El 44,5% Olja 1,5% El 44 % Olja 1,5 % CO2 ekv /person 10,1 ton/person 6,9 ton/år BILDTEXT: LOKALA OCH NATIONELLA MÅL 2008 SAMT KINDAS 2020 MÅL FÖR 6 UTVALDA INDIKATORER *ANDEL AV HUSHÅLLEN TOTALA ENERGIANVÄNDNING

12 12 NULÄGESBESKRIVNING Med utgångsåret 2008 tittar vi på Kinda som geografisk yta. Vilka naturresurser finns här, hur värmer man sina hus, vad jobbar man med, hur tar man sig till jobbet? Nulägesbeskrivningen har energifrågorna i fokus. Hur mycket energi, av vilket energislag och till vad används den är frågor nulägesanalysen ger svar på. Geografi och befolkning Kinda kommun är belägen i södra Östergötlands län. Kommunen har ett omväxlande naturlandskap med kuperad terräng, mycket skog och många sjöar och vattendrag. Kommunens landareal uppgår till ca 1100 km 2. Det finns tre större samhällen i kommunen Kisa, Rimforsa och Horn. Kindas befolkning 2008 var 9885 personer. Kinda har under lång tid haft en negativ befolkningstrend. Kinda är en kommun med mycket glesbygd vilket medför att man åker mer bil än genomsnittet för Östergötland. Kommunens främsta naturresurser är skog och vatten. Näringsverksamhet Sysselsättningen domineras av tillverkningsindustrin som står för drygt 25 % av arbetstillfällena i kommunen medan sysselsättningen inom vård och omsorg uppgår till 19 %. Sysselsättningen inom handel och kommunikation uppgår till drygt 13 %. Jordbruket sysselsätter ca 8 % av befolkningen. FIGUR 1 KINDA KOMMUN, 1135 KM2 8,8 INVÅNARE/KM2 Kommunens huvudnäringar har av tradition varit jord och skog. I dess förlängning finns de två stora dominerande företagen Kindasågen och pappersbruket Swedish Tissue AB. Industrin i Kinda är omfattande och står för mer än hälften av energianvändningen i kommunen. Väger man samman industrins energianvändning med det faktumet att kommunen har mindre an invånare så får man att kommunen är glest Kommunikationer Från Kisa till Linköping är det 55 km och till Vimmerby är 39 km. Rimforsa ligger 37 km från Linköping och riksväg 34 är huvudnerven i vägnätet. Stångådalsbanan trafikerar med tåg från Linköping via Rimforsa, Kisa, Vimmerby vidare till Kalmar. Ca 1600 personer pendlar dagligen från Kinda. De flesta som pendlar gör det till Linköping men över 200 pendlar till Vimmerby ett 60-tal till Åtvidaberg. Inpendlingen till kommunen ligger på knappa 600 personer.

13 13 Ca 2400 personer pendlar dagligen till och från Kinda och flertalet i egen bil. Tänker vi oss att flertalet av de ca 2900 personer som bor och jobbar i kommunen också åker bil så bidrar våra arbetsresor till stora CO2 utsläpp. Genom att sätta ett ökat fokus på miljö- och klimatfrågor kan fler komma att överväga att åka kollektivt eller välja andra bränslen för sina transporter. TILLFÖRD OCH ANVÄND ENERGI I KOMMUNEN För att göra en energiplan är det viktigt att veta hur energianvändningen i kommunen ser ut. På (Statisktiska centralbyrån) hittar man statistik om vilka energislag som används, hur mycket och till vilken typ av verksamhet energin används. Tillförd energi Bruttotillförseln av energi till Kinda 2008 uppgick den till MWh (fig 2). Kinda har en omfattande industri som använde mer än hälften av den tillförda energi kommunen. Med bruttotillförsel menas den energi som tillförts kommunen. Överföring av energi medför förluster vilket gör att all energi inte används till arbete. Elanvändningen medför ca 7 % och förluster men även vid fjärrvärmedistribution medför ca 10% förluster. I figuren nedan ser vi fördelningen mellan energislagen. Bruttotillförsel energi MWH, 2008 El-energi 30% Fjärrvärme 3% Övrigt 10% Bensin 9% Diesel 12% Eldningsolja 1% Träbränsle 29% Gasol 6% FIGUR 2 BRUTTOTILLFÖRSEL 2008, MWH, KÄLLA Andelen fossila bränslen är 28,5 % av totalt använd energi. Energianvändning per capita uppgår till 53, 8 MWh. Använd energi Kindas energianvändning skiljer sig något från den tillförda energin på grund av tex överföringsförluster. Kinda har framför allt minskat sin användning av olja. Konvertering till värmepumpar har varit stor under de senaste 10 åren, kommunen har ca 500 installerade värmepumpar.

14 14 Energianvändning, MWh El-energi 28% Övrigt 11% 28 % fossila bränsle n Bensin 9% Diesel 12% Eldningsolja 1% Gasol 6% Fjärrvärme 3% Träbränsle 30% FIGUR 3 TOTAL ENERGIANVÄNDNING I KINDA 2008, MWH KÄLLA SCB ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ ENERGISLAG Glädjande är att eldningsoljan nästa helt är borta i Kinda, den står för ca 1 % av den total energianvändningen. Här tittar vi närmare på hur träbränsle som är det största energislaget används av både industrin och hushållen. Med tanke på att fjärrvärmen också till 99% använder träbränsle i form av flis så står biobränsle för ca 33 % av energianvändningen. ANVÄNDNING AV TRÄBRÄNSLE Träbränsle för uppvärmning är den dominerande uppvärmingsformen för både industrin och hushållen (fig 3). Industrin använder mer än 75 % av träbränslet och resterande knappa 25 % används av hushållen. Hushåll 23% Träbränsle MWh Industri, byggverks. 77% FIGUR 3 TRÄBRÄNSLEFÖRDELNINGEN, EJ FJÄRRVÄRMEN

15 15 ELANVÄNDNING El-energi MWh Hushåll 28% Jordbruk,sko gsbruk,fiske 7% Övriga tjänster 9% Industri, byggverks. 51% Transporter 0% Offentlig verksamhet 5% FIGUR 4EL ANVÄNDNINGEN I KINDA Med stor industri följer stor el-användning, drygt hälften av kommunens elanvändning går till industrin. Hushållen använder knappt 30 %, handel och tjänsteföretag svarar för knappt 10 %, jordbruk mfl 7% och de offentliga verksamheterna 5%. OLJEANVÄNDNING Eldningsolja 1 används för uppvärmning av främst hushåll, 45% ca 140 m3 motsvarar ca 70 normalvillor i hela kommunen. Industrin använder ca 1000 MWh vilket är mindre än 1 % av deras totala energianvändning. Övriga tjänster(ca 13 %) är företag inom handel och service där företagarna har egna fastigheter. Det används ca 5% olja i de offentliga verksamheterna (ca 154 MWh) det är lika mycket som jordbruket använder. Eldningsolja 1, 3092 MWh Hushåll 45% Jordbruk, skogsbruk, fiske 5% Industri, byggverks. 32% Offentlig verksamhet 5% Övriga tjänster 13% FIGUR 5 ELDNINGSOLJANVÄNDNING 2008

16 16 Förutom träbränsle, el och olja används också gasol i industri. Det finns ingen biogasproduktion och inte någon försäljning av fordonsgas inom kommunen. Etanolanvändningen är mycket liten i Kinda. ENERGIANVÄNDNING FÖRDELAT PÅ SEKTORER Under 2008 uppgick energianvändningen till ca MWh (fig 3). Idag står industrin för över 50 % av Kindas energiförbrukning, ca MWh. Hushållen är den näst största energianvändaren med ca MWh. Alla typer av transporter både privata och kollektiva använder MWh. Jord-och skogsbruket använde ca MWh och den offentliga sektorn använder ca 9000 MWh. Kindas industri har ökat sin energianvändning med 122 % sedan Efter industrin är hushållen den största energianvändaren och har minskat sin energianvändning sedan Här har man bytt ut oljepannor till markvärmepumpar samt fjärrvärme i centralorten Kisa. Transporter som är den tredje största sektorn har även den ökat sen Energianvändning Kinda, MWh FIGUR 6 ENERGIANVÄNDNINGEN PER SEKTOR, MWH KÄLLA Industrin har mer än fördubblat sin energianvändning under 2000-talet. Många hushåll har minskat sin energianvändning genom att byta ut oljepannor till värmepumpar eller till fjärrvärme. Fjärrvärmeverket har idag över 100 kunder och ägs av Tekniska verken. Transporter, som är den tredje största sektorn, har legat på samma höga nivå under de senaste 10 åren. Den största sammanlagda användningen av energi sker i, industrin (54 %) och därefter i hushållen (18 %), Transporterna är tredje största energianvändare med knappt 18%, medan övriga tillsammans står för 10% av energianvändningen.

17 17 Industrin energianvändning, en fördjupning Industrin har växt kraftig under 2000-talet i Kinda. Industrin har minskat sin andel fossila bränslen och idag står de för 12,4 % av industrins energianvändning. Träbränsle är den i särklass mest använda energibäraren (fig 5). Industri, byggverks MWh El-energi 24% Diesel 1% Eldningsolja 1 0% Gasol 10% Fjärrvärme 0% Övrigt 17% Träbränsle 48% FIGUR 7 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, KÄLLA SCB ÄN HÄLFTEN AV Som vi kan se är träbränsle den vanligaste energibäraren inom industri och byggverksamhet. Elanvändningen står för knappt en fjärdedel av energianvändningen. Därefter kommer kategorin övrigt. Under denna rubrik döljer sig en mängd olika bränslen som var för sig är för små att ta upp. Detta kan t.ex. vara tall- och beckolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, färdig värme, ånga eller spillvärme. Det kan också handla om mer speciella bränslen som halm, havre, olivkärnor, köttmjöl, plast osv. För det fortsatta energiarbetet kan det vara intressant att ta reda på vilka olika bränslen som används i Kinda. Eftersom industrin är den största energianvändaren är det viktigt att ha en bra dialog med företag kring energifrågorna. Det finns flera möjliga vägar till mer formell samverkan mellan kommunen och företagen, tex genom energirådgivning och genom den energitillsyn som miljökontorets kan stå för. ENERGIANVÄNDNING FÖR HUSHÅLL- FÖRDJUPNING Som vi sett är hushållen den näst största energianvändaren i Kinda ca 18 % ( MWh) av den tillförda energin används där. Av de energislag som hushållen använder utgörs dock bara 1 % av fossila bränslen. Biobränsle (ved och pellets) är vanligt men värmepumpar (främst bergvärmepumpar) har ökat och Kinda har idag över 500 installerade pumpar. Idag kan det vara svårt att ur statistiken veta vilka hushåll som har direktverkande el och vilka som har el till sin värmepump. Använder man värmepump så har hushållet minskat sin energianvändning och använder gratis energi ur luft, mark och vatten. Hushållen med direktverkande el har fortfarande en potential att göra energieffektiviseringar.

18 18 El-energi 45% Hushållens energi MWh Eldningsolja 1% Träbränsle 41% Fjärrvärme 13% FIGUR 8 HUSHÅLLENS ENERGIANVÄNDNINGE 2008, KÄLLA En stor del av hushållens energianvändning går till uppvärmning av hus och lägenheter. I småhus är eluppvärmning lika vanlig som ved- och pelletseldning. Flerfamiljshus i tätorten Kisa är i ofta anslutna till fjärrvärmenätet. Stiftelsen Kindahus är det kommunala bostadsbolaget i Kinda. Företaget äger och förvaltar ca lägenheter och 70 lokaler. Under 2008 använde Kindahus 30 GWh fördelat på 77% fjärrvärme, 10% olja, 9% pellets, 3% el och 1 % bergvärme. Hushållens energianvändning, MWh Eldningsolja 1 Träbränsle Fjärrvärme El-energi FIGUR 9 HUSHÅLLENS ENERGIANVÄNDNING, KÄLLA Kinda är en glest befolkad kommun och med få tätorter vilket gör att enfamiljshus är den vanligaste boendeformen. I enfamiljshushållen är användning av träbränslen det energislag som är störst. Träbränsle kan användas både som hushållets primära värmekälla likaväl som stödvärme vid annan

19 19 uppvärmning. Oljan har nästan helt försvunnit och står för mindre en 1% av energianvändningen. Oljan i småhus motsvara ca 70 villor i hela Kinda kommun. Däremot är andelen enfamiljshushåll som är helt eluppvärmda stor ca 36 %. Här kan vi idag inte skilja på hus med värmepump eller hus med direktverkande el. Den statistik kommunen har på värmepumpsärenden ger indikationer om att det finns ca 500 fastigheter med värmepump. När det gäller flerfamiljshus som finns i Kindas större samhällen är fjärrvärme stort i Kisa. Man har övergått från olja till bergvärme i många fastigheter. Energianvändning för transporter Som tidigare nämnts är transportsektorn vår tredje största energianvändare. Transporterna är också till stora delar beroende av fossila bränslen, vilket gör dem till den sektor som orsakar de största koldioxidutsläppen. Detta gör förändringen i våra transportmönster till en av våra största utmaningar! De störta flödena är längs riksväg 34, vilket syns på Trafikverkets karta. FIGUR 10 KINDAS MEST TRAFIKERADE VÄGAR, KÄLA VÄGVERKET Kindabon kör ca 900 mil/per person (fig 10) och år vilket är mer än 200 mil mer per person och år än övriga Östergötland, och 200 mil mer än övriga svenskar.

20 Mil/invånare och år Kinda Sverige Östergötlands län FIGUR 11 KÖRSTRÄCKA PER INVÅNARE, KÄLLA Hur räknar man! Koldioxid (kg/mil) Exempel Bensindrivna personbilar Dieseldrivna personbilar 1,7 Etanolhybrid/E85-drivna bilar 0,5 Biogasdrivna bilar 0,026 Källa LiU miljbedömningsverktyg 1,8 Om man kör 1500 mil/år med en bensinbil så släpper man ut 2775 kg CO2 per år. Om man istället kör en biogasbil 1500 mil släpper man ut 40,5 kg CO2/år. Utsläppen av koldioxid från transporterna beror till stor del på vilket bränsle fordonet använder. Kindas bilpark domineras helt av bensindrivna bilar. Dieseln är på frammarsch medan bilar med förnybara bränslen står för knappt 2 %. Antal miljöbilar, som innebär att de släpper ut max 120 g CO2 per km kan inte läsas ut ur statistiken på kommunnivå.

21 21 Kindas bilpark 2008,totalt 5528 personbilar % av bilparken drivs fossilfritt FIGUR 12 KINDAS BILPARK 2008 KÄLLA Bilparken i Kinda består till 2% av bilar som drivs av förnybara bränslen resten av bilparken kör på fossila bränslen vilket ger en hög grad av koldioxidutsläpp. Privatbilismen i Kinda släpper ut ca ton CO2 /år. Transportsektorn totalt släpper ut ca ton CO2 per år. Att Kindabon kör mer bil än både östgötar och svenskar i kombination med låg andel miljöklassade fordon gör att transportsektorn blir Kindas största utmaning i klimatarbetet.

22 22 DAGENS ENERGIPRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR FÖRNYELSEBAR ENERGI I KOMMUNEN Kinda har en stor potential för framtida uttag från förnybar energi då vi idag endast har egenproducerad el via vattenkraft. Vindkraftsplanen som är framtagen under 2010 visar på såväl riksintresse områden som andra lämpliga områden för vindkraftsetablering. Fram till 2020 skulle det kunna produceras 150 GWh med ett 30-tal vindkraftsverk. Tekniska verken ansluter årligen nya kunder till fjärrvärmenätet. Det finns ingen statistik på hur stor produktionen av biobränsle från jordbruksgrödor och skogsråvara skulle kunna vara på kommunal nivå. Enligt den förstudie som gjorts på regional nivå ser det särskilt lovande ut för biogasproduktion från gödsel, halm, sly runt åker och beteskanter samt energigrödor. Solenergi för uppvärmning av vatten särskilt i samband med ved- och pellets eldning har en mycket stor potential. Avfall och avloppsslam är råvaror för energianvändning oavsett om man använder den i kommunen eller säljer den. FJÄRRVÄRME Fjärrvärme är en central pannanläggning som producerar hetvatten som sedan pumpas ut i ett fjärrvärmerör (kulvert) i marken till de anslutna fastigheterna. Vattentemperaturen kan vara upp till 120 grader när det är riktigt kallt ute. Tekniska verken som äger fjärrvärmeverket i Kisa centralort producerar ca 18,4 GWh fjärrvärme till ca 130 kunder. Nedan ser vi mycket fjärrvärme Tekniska verken levererade till sina kunde under Att tabellen är normalårskorrigerad betyder att man tagit hänsyn till att förbrukning över år är temperaturberoende. Kisa Kategori Normalårsförbruk ning MWh Antal Leveranspunkter Industri förutom "Tillverkningsindustri" Industri - Tillverkningsindustri (med skattereduktion) Butiker Skolor Kyrkor och församlingshem Flerfamiljshus Småhus, en familj Övrigt Summa MWh 4 108

23 23 Källa Tekniska verken Bränslemixen i fjärrvärmeverket i Kisa var 2008 var 16,9 GWh biobränsle (från Södra) och 0,25 GWh olja. Tekniska verken har utbyggnadsplaner och kommer att under 2010 ansluta fler företag och hushåll. VÄRMEPUMPAR Kinda har över 500 installerade bergvärmepumpar. Det finns inte så mycket olja kvar men dessa fastigheter med vattenburna värmesystem är lämpliga att konvertera till antingen fjärrvärme, värmepumpar eller elda med biobränsle. Småhus med direktverkande el är svårare att motivera då installationskostnader för att installera ett vattenburet system är relativt högt. För denna grupp hushåll kan luft-luft pump sänka deras elanvändning. Värmepumpar tar energi från luft, mark, vatten och efter en förångning och avkylningsprocess utvinns värme som överförs till luft eller vatten beroende på vilket system man har. COP-värdet (coefficent of performance) på pumpen berättar hur mycket gratis energi man får från luft, mark, vatten. Ett COP på 3,0 säger att för varje kwh el du använder bidrar luften, marken eller vattnet med 2 kwh. I figuren nedan ser vi hur antalet värmepumpsärenden hos kommunen legat ganska jämt sedan Värmepumpsärenden Antal pumpar Värmepumpsärende FIGUR 13 VÄRMEPUMPSÄRENDEN KINDA, KÄLLA KOMMUNEN VINDKRAFTSPRODUKTION OCH FRAMTIDA POTENTIAL Det finns ingen vindkraftsproduktion i Kinda. Vindkraftsplanen som är framtagen under visar på flera lämpliga områden för vindkraft i Kinda kommun. Flera bolag har visat intresse för att bygga vindkraft i kommunen. Det största projektet omfattar ca 30 verk på 2,5MW/st. Bara detta skulle innebära en årsproduktion av el på ca 150MW, det motsvarar kommunens totala elanvändning. Ytterligare ett projekt på 5-8 verk är på planeringsstadiet. Det finns ett antal områden med bra vindförhållanden, som skulle kunna vara intressanta för en vindkraftsprojektör.

24 24 PRODUKTION OCH POTENTIAL FÖR BIOBRÄNSLE Det har inte gjorts någon studie på hur stor potentialen för biobränsle är i Kinda. Länsstyrelsen i Östergötland 4 har gjort en inventering på länsnivå som visar att de gröna näringarna i Östergötland har stora möjligheter att producera förnybar energi. I skogs- och jordbruk finns resurser som avverkningsrester, grödor, halm och gödsel. Produktionen av biobränslen från befintliga resurser som avverkningsrester, halm, gödsel och avfall skulle kunna ökas kraftigt. Den maximala energipotentialen från dessa källor har beräknats till 2,2 TWh/år, varav större delen härrör från skogen. Endast 0,5 TWh av detta tillvaratas för energiändamål idag. Vidare finns en potential för utbyggnad av solenergi, vindkraft och vattenkraft samt ökad odling av energigrödor. Salix på 10 % av åkermarken kunna ge 1 TWh flis per år, vilket är lika mycket som används exempelvis i Händelöverket i Norrköping. Sockerbetor på 15 % av åkermarken skulle kunna ge 1 TWh biogas per år vilket motsvarar 30 % av dagens förbrukning av bensin och diesel i länet. Alla potentialer ovan är dock inte ekonomiskt intressanta att tillvarata i dagsläget. De områden som verkar särskilt lovande för landsbygdsföretagare att vidareutveckla är biogasproduktion från är gödsel, halm, sly runt åker- och beteskanter, energigrödor till biogasproduktion eller värmeverk. I tillväxtplanen ges förslag på projekt, fördjupade studier och utbildningssatsningar för att gynna de gröna näringarnas företagande inom småskalig förnybar energiproduktion. Biogaspotential för Kinda är ca 18 GWh. Kommunal Biogaspotential för Kinda (GWh/år) Höns Svin Nöt Summa Kinda 0,1 1,7 16,2 18 Källa Länsstyrelsen Förstudie Förnybara energikällor i Östergötland SOLENERGI Idag finns 89 m2 solpaneler (med solenergibidrag) är uppsatta i Kinda. Detta motsvarar en investering på ca ,- dvs ca 35kr/invånare. Som jämförelse kan nämnas att Åtvidaberg endast investerat ca 22kr/invånare. En normal solvärmeanläggning ersätter ca 2000kWh/hushåll. Vedeldare har störst nytta av solfångare, man slipper arbetet att elda med ved 4-5månader om året. Potentialen är därmed enorm att använda solen som värmekälla under sommarhalvåret. Alla nya hus borde ha solfångare som standard för varmvattenproduktion under sommarhalvåret. Potentialen för att utnyttja sol är därmed enorm och kan med hjälp av fortsatt bidrag börja växa till en stor märkbar värmekälla för varmvattenproduktion. 4 Källa länstyrelsen Östergötland Förstudie förnyelsebar energi

25 25 SPILLVÄRME Det finns idag ingen stor producent med överskott på värme som kan tillvaratas. VATTENKRAFT Vattenkraftverken i kommunen ägs av Tekniska verken i Linköping. Årsproduktionen under normala vattenår ligger runt 8,5 GWh. Det finns ett antal mindre outbyggda vattenfall, som kunde utnyttjas i framtiden. Det är elprisutvecklingen som styr utbyggnaden av dessa. Stationsnamn Fallhöjd H (m) Medelvatten föring Q (m3/s) Utbyggd vattenmängd Q (m3/s) Utbyggd effekt P (MW) Sjösäter 34 0,5 1,9 0,5 0,8 Björkfors 12 0,5 2,8 0,3 0,3 Blomsfors 9 5,5 20 1,4 4,1 Tyrisfors 7,4 5,5 20 1,3 3,4 Tabell Elproduktion i vattenkraftverk i kommunen ETANOL Etanolanvändningen är mycket liten i Kinda. Årsproduktion MW (GWh) BIOGAS Det finns varken biogasproduktion eller något tankställe för biogas i kommunen. Ett långt framskridet projekt lades ner för ett par år sedan. Under 2010 har ett projekt i Horn/Hycklinge med stöd av Lieder Sommenbygd tittat på olika möjligheter för lokal produktion av biogas. Potentialen är ca 7-8 GWh om 8-10 gårdar bygger en gemensam anläggning för produktion av fordonsgas. På regionnivå pågående projekt Biogas på gårdsnivå och intresset för biogas mycket stort. AVFALL OCH AVLOPPSSLAM Avfall och avfalloppsslam kan ses som en resurs att använda i kommunen eller att sälja. Kinda levererar sitt avfall till Tekniska verken.

26 26 ENERGIANVÄNDNING I DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN Kommunen som organisation är en stor energianvändare, med många verksamheter och många anställda. För att driva kommunal verksamhet krävs specialanpassade lokaler för tex skolor, äldreomsorg och bibliotek. Gatubelysning, vatten och avlopp samt renhållning är andra energikrävande verksamheter. Många av kommunens verksamheter medför också transporter av olika slag. Bilar behövs för att hemtjänsten ska fungera på landsbygden, räddningstjänsten och gatukontoret behöver fordon i sina verksamheter mfl. Dessutom använder personal bilar i tjänsten. TRANSPORTER - TJÄNSTEBILAR Tjänsteresor med egen bil I Kindas kommunikationspolicy (från okt 2008) står att för kortare resor än 5 km bör cykel användas. Vid längre resor ska tåg och buss utgöra det primära alternativet i andra hand den kommunala bilpoolen och först i tredje hand den anställdes privata bil. Det finns två ersättningsnivåer för utbetalning av reseersättning i kommunen. Skattefri ersättning på 18,50 kr per mil använda av alla som inte har bilavtal med arbetsgivaren utbetalades kr i bilersättning vilket motsvarar ca mil. CO2 utsläppet från dessa tjänsteresor med egen bil uppgår till ca 45,5 ton. Kommunens fordonspark Under 2008 hade kommunen 54 fordon. Det finns ett par bilar som är bokningsbara för tjänsteresor av all personal och de finns vid medborgarkontoret. Kommunen har också en eltjänstecykel samt ett flertal vanliga cyklar. Kommunens har köpt drivmedel till sina bilar till en pris av kr Det blir ett CO2 utsläpp på ca 153 ton CO2. Kommunens fordonspark består till största delen av bensindrivna personbilar och dieseldrivna lastbilar andelen miljöbilar är liten det finns ett par etanolbilar P-bil Traktor Lätt lastbil sopmaskin brandbilar Kindas fordons park 2008 Transporter Bränsle 2008 Kommunens bilar/maskiner Enhet liter Bensin Diesel E85 Gatuavd Medborgarkontor Hemtjänst Skolan X Summa Summa CO2 71,8 ton 81,1 ton 240kg

27 27 Kommunens har över 50 bilar och lätta lastbilar samt brandbilar i sin förvaltning. Här finns dessutom motordrivna redskap som åkgräsklippare och bandvagnar. SKOLSKJUTSAR OCH FÄRDTJÄNSTRESOR Färdtjänst och skolresor hör till de stora posterna när det gäller kommunbetalda samhällsresor. Färdtjänst används av 300 personer per år. Här har man ingen redovisning i antal km utan fakturering baserar sig på tidsåtgång. Läsåret 08/09 kördes mil skolskjuts. Detta är svårt att beräkna CO2 på då detta är en blandning av kollektivtrafik och upphandlade mindre bussar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att kommunorganisationens tjänsteresor med både egna och kommunala fordon samt skol- och färdtjänstresor i stor utsträckning bidrar till CO2 utsläppen i Kinda. GATU- OCH VÄGBELYSNING Kinda kommun har i dagsläget ca 2000 armaturer för gatubelysningen. Årsförbrukningen av el för gatubelysning uppgår till ca 1,1 GWh. ENERGIANVÄNDNING I KOMMUNENS LOKALER Kommunen har egna lokaler till en yta av ca m2. Detta är till största delen skolor, äldreboende, kommunhus och idrotts-anläggningar. Skolor och förskolor står för hälften av ytan. Arbetet med energideklarering av kommunens fastigheter pågår och kommer att ge bättre underlag för energieffektiviseringsarbetet. Uppvärmningen av kommunens fastigheter i centralorten Kisa sker till stor del med fjärrvärme, i flera skolor har man planer på att övergå från olja till bergvärmepumpar men även direkteluppvärmning förekommer på vissa platser. Det finns ett antal oljepannor kvar i kommunens fastigheter med en total oljeförbrukning på 1690 MWh, ca 169 m3. Fjärrvärmeanvändningen 2008 var ca MWh. Elanvändningen till lokaler ca 3510 MWh.Energianvändning 2008 i kommunens fastigheter uppgick till 6,5 GWh. Oljeanvändningen har minskat och kommunen har tydliga mål för att avveckla den. Energifördelningen kommunala fastigheter 6,5 GWh Olja 26% El 54% Fjärrvärme 20% + FIGUR 14 ENERGIFÖRDELNINGEN I KOMMUNALA FASTIGHETER 2008

28 28 Skolorna är den största el-användare i de kommunala fastigheterna. Det beror på att de har stora lokaler med äldre belysning och ventilation. Vatten och avlopp är en energikrävande verksamhet med många pumpar. Det ställs också högre krav idag på vattenkvalitet som gör att det kräver fler processer. Gatubelysning är en annan post som använder mycket el. Här har mycket gjorts för att använda nyare energieffektivare armaturer och ljuskällor. Elanvändningen i Kinda, MWh FIGUR 15 KOMMUNENS EL-ANVÄNDNING 2008 I KWH FÖR OLIKA VERKSAMHETER, KÄLLA EON KINDAHUS Stiftelsen Kindahus är det kommunala bostadsbolaget i Kinda. Företaget äger och förvaltar ca lägenheter och 70 lokaler. Utbudet av bostäder är varierat, från marklägenheter till flerbostadshus. I tabellen nedan ser man att fjärrvärme är det dominerande uppvärmningssättet med ca MWh men att Kindahus har ca 150 m3 olja kvar. Pelletsanvändningen uppgår till 1300 MWh. Där bergvärme satts in ser man hur låg energianvändningen per m2 är jämfört med alla andra uppvärmningsformer. Kindahus Uppvärmningssätt MWh yta(m2) kwh/m2 Fjärrvärme Pellets Bergvärme Olja El Fastighetsel 115 0

29 29 KOMMUNENS MILJÖ- OCH ENERGIARBETE KLIMAT- OCH ENERGIRÅDGIVNING Kinda har sedan 2000 haft en halvtids klimat- och energirådgivare anställd vars huvudsakliga uppgift är att ge energiråd till hushåll och företag via telefonsamtal, besök samt informationsinsatser och medverkan på mässor osv. Kommen har sedan länge ett arbetssätt där alla förvaltningar årligen sätter upp mål för bla hållbar utveckling för sin förvaltning. EES ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTRATEGIN Kommunen har sökt och blivit beviljad medel från Energimyndigheten för att under arbeta med kommun organisationens egen energieffektiviseringsstrategi. Den är påbörjad och ska vara färdig till den 31 mars Där ska sättas upp mål för de egna fastigheterna samt transporterna till 2014 och Under december 2010 åkte politiker och tjänstemän från Åtvidaberg, Kinda och Ydre på en studieresa till den danska kommunen Thisted för att se hur det är möjligt att ställa om en kommun till en hållbar kommun som tex är självförsörjande på energi. ENERGISYSTEMETS MILJÖPÅVERKAN All energianvändning ger påverkan på klimatet och miljön. I energiplanen har vi valt att peka på koldioxid som är den växthusgas som främst bildas vid förbränning av fossila bränslen som bensin/diesel/eldningsolja/gasol/naturgas (träbränslen räknas som CO2 neutrala eftersom träd tar upp CO2 när de växer och avger lika mycket CO2 vid förbränning). Kväveoxider (NOx) och svaveldioxider (SOx) påverkar försurning och övergödning av mark och vatten samt partiklar (PM2,5 och PM10) i luften påverkar luftkvaliteten negativt. Det kan vara viktigt att tänka på att även om energiplanen fokuserar på koldioxidutsläpp som är den vanligaste växthusgasen så inkluderas alla växthusgaser i de nationella målen 5. Så även åtgärder inom jordbruket, djurhållning, biogasproduktion kan påverka kommunens möjligheter att nå målet om 40 % lägre utsläpp av växthusgaser. Diagrammet visar det totala utsläppen 2008 i Kinda av CO2 som är den vanligast växthusgasen, samt SOx, NOx och partiklar som alla på olika sätt påverkar miljön n+jordbruket_1.pdf

30 ton 30 Miljöpåverkande utsläpp, ton/år ,6 45,8 68,2 CO2 Nox Sox PM2,5 PM10 Diagrammet nedan visar att CO2 utsläpp förekommer från nästan alla olika områden. Transporterna står för den i särklass största sektorn och då är det de fossila bränslena som är orsaken. Även när det gäller energianvändning och arbetsmaskiner är det de fossila bränslena som är orsaken. Övriga klimatgaser återfinns endast i jordbrukssektorn men sett till mängden växthusgaser är de större av CO2 utsläppet från transporterna. CO2+ övriga klimatgaser=co2 ekvivalenter Energi använ dning Indust ri Trans porter Arbet smask iner Lösni ngsme delsan v Jordbr uk Avlop p & avfall CO , CO 2 e FIGUR 16 KLIMATPÅVERKAN DE GASER 2008, KÄLLA RUS.LST.SE KOLDIOXID Att människan genom sina utsläpp av koldioxid (CO2) påverkar den globala uppvärmningen har diskuterats flitigt. Växthuseffekten som är ett naturligt fenomen förstärks av att växthusgaserna i atmosfären absorberar en del av den värmestrålningen som jorden avger och i sin tur strålar tillbaka den till jorden. Detta bidrar till att jorden på sikt får en förhöjd temperatur med

31 31 klimatpåverkan som följd. Nettotillskottet av CO2 uppkommer vid förbränning av fossila bränslen. Nedan ser vi Kindas totala koldioxidutsläpp 2008 som var ca ton. Som tidigare har nämnt är transportsektorn med sina nära 56% av de totala CO2 utsläppen den helt dominerande orsaken till dessa. Arbets maskiner 10% CO2 Koldioxid, ton 2008 Lösnings medelsanv 0% Energian vändning 34% Transporter 56% Industri 0% FIGUR 17 CO2 UTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE KVÄVEOXID Även kväveoxid kallad NOx blidas vid förbränning. Här är biltrafiken den enskilt största faktorn. Bilar med bättre avgasrening hjälper till att minska utsläppen av kväveoxider men motverkas av det ökande antalet bilar och att vi använder bilen mera. Kväveoxid skapar problem för personer med astma och lungsjukdom. Problemen är störst i tätorter eller vid trafikerade vägar. Kväveoxid spelar en stor roll för bildandet av marknära ozon. Andra problem är när kväveoxiden med regnet hamnar i naturen och bidrar till försurning och övergödning.

32 32 Arbets maskiner 18% Nox, kväveoxid 212 ton/år Energian vändning 27% Transporter 55% Industri 0% FIGUR 18 NOX I KINDA 2008, KÄLLA RUS.LST.SE PARTIKLAR Partikelutsläpp till luften kommer av såväl förbränning av fossila bränslen och transporter. Beroende av partikelstorleken delas de in i PM10 som är grovkorniga partiklar (mindre än 10µm i diameter) och PM2,5 som är mindre, endast 2,5 µm. De vanligaste problemen med partiklarna är hälsoproblem i luftvägar och slemhinnor. Partiklar i ton, PM2,5 PM10 FIGUR 19 PARTIKLAR I KINDA 2008, KÄLLA RUS.LST.SE SVAVELDIOXID Den lukt- och färglösa gasen svaveldioxid finns endast i små koncentrationer på jorden. Men förbränning av fossila bränslen bidrar till att öka utsläppen, men även avfallsförbränning kan

33 33 vara en källa. När svaveldioxiden kommer i kontakt med vatten i atmosfären bildas svavelsyrlighet som faller ner som surt regn. Transporter 5% Sox, svaveloxid 14.5 ton/år Industri 0% Arbets maskiner 0% Energian vändning 95% FIGUR 20 SOX UTSLÄPP 2008, KÄLLA RUS.LST.SE

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014

Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Energiplan Åtvidaberg 2011-2014 Kraftverkskanalen, foto Göran Börkén Författare Kickan Grimstedt Åtvidaberg januari 2011. 2 Innehåll Visionen...3 Sammanfattning...4 Introduktion...5 Bakgrund...6 2 graders

Läs mer

YDRE ENERGIPLAN 2011-2014

YDRE ENERGIPLAN 2011-2014 a YDRE ENERGIPLAN 2011-2014 Foto Karin Westerberg Kickan Grimstedt 2011 januari YDRE ENERGIPLAN SAMMANFATTNING Ydres nuvarande energiplan är gammal och det är dags för en uppdatering. Framtagande av denna

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Arjeplogs kommun en väg, många möjligheter 1 Del 1 Mål, handlingsplan och uppföljning Klimat- och energistrategi för Arjeplogs kommun Energi- och klimatfrågan är med sin påverkan

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Programförklaring för Miljöfordon Syd

Programförklaring för Miljöfordon Syd Programförklaring för Miljöfordon Syd 1. Miljöfordon Syd och dess syfte (enligt stadgarna - 2 ÄNDAMÅL) Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom: 1. att marknadsföra

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Beslutshandling 2013-02-08 Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen 2 Plan för klimatarbetet i Köping Beslutsdelen Innehåll: 1. Varför en

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen

Plan för klimatarbetet i Köpings kommun. Beslutsdelen Plan för klimatarbetet i Köpings kommun Beslutsdelen Köpings kommun Rapporten skriven av: Arbetsgruppen för "klimatplanen", 2013-02-08 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-04-28 Rapporten finns även att

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist.

Mörbylånga Kommun. Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 80 MÖRBYLÅNGA. Strategi 1(9) 2010-002912 33724-1. Marie Rosenqvist. 1(9) Handläggare Marie Rosenqvist Mörbylånga Kommun 21-2912 Michael Ingard Trollhättevägen 4 386 8 MÖRBYLÅNGA Strategi Kommun/Landsting Mörbylånga Kommun Antal årsarbetskrafter: 461 Antal invånare: 1421

Läs mer

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun

Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun Energieffektiviserings- Strategi Tomelilla Kommun 1 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 1.1 PRESENTATION AV TOMELILLA KOMMUN... 3 1.2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 1.3 PROJEKTORGANISATION... 4 2. INVENTERING...

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft

Handlingsplan för minskade utsläpp till luft PLAN 2012-11-08 04.00 D-LFV 2007-035287 1(6) 1 BAKGRUND 1.1 Swedavia Handlingsplan för minskade utsläpp till luft Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling. Swedavia arbetar

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN

Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN 1(52) Ödeshögs kommun ENERGI- OCH KLIMATPLAN Arbetsversion 2012-01-17 Till KS 2012-01-25 2 (52) Visionen och energiplanen HÅLLBAR POSITIV EKONOMISK UTVECKLING Arbeta för ett attraktivare Ödeshög som ger

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31

Energistrategi. Bromölla kommun. Malmö 2011-03-31 Malmö 2011-03-31 Datum 2011-03-31 Uppdragsnummer 61631041450000 Utgåva/Status Godkänd Marika Andersson Uppdragsledare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 19 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer