[HUR UTVECKLAS KOMMUNENS ENERISYSTEM HÅLLBART?] Minnesanteckningar från Åtgärdsworkshop den 29 april 2010.

Transkript

1 [HUR UTVECKLAS KOMMUNENS ENERISYSTEM HÅLLBART?] Minnesanteckningar från Åtgärdsworkshop den 29 april 2010.

2 Du kan få mer information om arbetet med energiplanen inklusive ytterligare material från workshopen via kommunens energirådgivning: Miljo/Energi---Klimatradgivning/ Energiplanering i Östergötland är ett projekt som stöder de mindre kommunerna i regionerna i att arbetet med att ta fram en energiplan. Mer information om projektet inklusive energimaterial och kontaktinformation finns på: Insatsområden och åtgärder för ett hållbart energisystem! Den 29 april 2010 möttes tjänstemän från olika förvaltningar i Valdemarsviks kommun för en åtgärdsworkshop. I fokus för arbetet stod frågan: Hur kan kommunen bidra till ett hållbart energisystem? Workshopen är en del av arbetet med att ta fram en ny Energiplan i Valdemarsvik. Målet var att ta fram ett antal förslag på insatsområden och åtgärder för det kommande energiarbetet i kommunen. Som underlag för diskussionerna fanns visioner och skisser till insatsområden som tagits fram under en tidigare visionsworkshop. Workshopen genomfördes i samverkan med Mikael Sonesson från det regionala projektet Energiplanering i Östergötland. I den här skriften återger vi hur vi arbetade och vad vi kom fram till under åtgärdsworkshopen. Vi hoppas att skriften ska fungera både som minnesanteckningar för Dig som deltog och som inspiration för Dig som vill engagera dig i det vidare arbetet! 2

3 Innehållsförteckning Insatsområden och åtgärder för att hållbart energisystem! 2 Innehållsförteckning... 2 Var står vi? Vart ska vi!... 3 Den kommunala organisationen och energianvändningen?... 5 Energiarbetets insatsområden... 6 Åtgärder för framtidens energiarbete... 9 Vägar vidare mot en Energiplan

4 Var står vi? Vart ska vi! Som underlag för workshopen utgick vi från de nationella energi- och klimatpolitiska målsättningar och ställde oss frågor som: Vad händer om vi inte antar en energiplan med tillhörande åtgärder? Mål: Utsläppen av växthusgaser ska minska med 17 % jämfört med 2005 års utsläppsnivåer. Som figuren nedan visar, skiljer det mycket mellan den beräknade utvecklingen av koldioxidutsläppen och målalternativet. Visserligen går utsläppen ner lite också utan konkreta åtgärder lokalt. Men år 2020 kommer det att skilja ca 6000 ton koldioxid/år mellan målnivån och nivån i nollalternativet. När vi målen, eller har vi långt kvar? För att besvara dessa frågor använde vi ett s.k. nollalternativ, en uppskattning av en trolig utveckling fram till år 2020 om kommunen inte genomför några konkreta åtgärder. Nollalternativet jämfördes med den genomsnittliga årliga utveckling som skulle behövas för att nå de nationella målen. Under workshopen diskuterade vi att denna siffra glappet på 6000 ton kunde vara en bra siffra att bära med sig i det fortsatta energiplansarbetet. 3

5 Mål: 50 % av den totala energianvändningen ska år 2020 komma från förnyelsebara energikällor Som figuren nedan visar är andelen använd energi från förnyelsebara energikällor i utgångsläget (år 2007) ca 40 %. Fram till 2020 uppskattas andelen minska med ca 2 % i nollalternativet. Det innebär att gapet mellan nollalternativet och målalternativet kommer att öka fram till Mål: Energianvändningen ska år 2020 vara 20 % effektivare jämfört med år 2008 Det sista målet handlar om en effektivare energianvändning. Med effektivare användning avses här hur många MWh som används per producerad BNP. I figuren nedan har de nationella BNP-talen skalats ned till BNP/capita i Sverige och multiplicerats med antalet invånare i Valdemarsvik. Befolkningen antas vara konstant under tidsperioden. Målet att effektivisera energianvändningen med 20 % fram till 2020 ser ut att kunna nås i nollalternativet. Det beror dock inte på att energianvändningen minskar, utan på en förväntad ekonomisk tillväxt. 4

6 Den kommunala organisationen och energianvändningen? I arbetet med energiplanen är det viktigt att få en uppskattning om var energianvändning och utsläpp sker. En noggrannare bild av detta finns i den Nulägesanalys som tagits fram. Under workshopen ville vi få en uppskattning av hur mycket av energin som användes och hur mycket av utsläppen som kommer från den kommunala verksamheten och hur mycket som kommer från kommunen som geografiskt område. Figurerna här bredvid visar att den del av energianvändning och koldioxidutsläpp som den kommunala organisationen står för utgör en relativt liten del av det totala: 4 % av energianvändningen respektive 3 % av koldioxidutsläppen. Trots det spelar kommunen ändå viktiga roller i omställningen av det lokala energisystemet. Kommunen kan underlätta och skapa förutsättningar för näringsliv och kommuninvånare att leva mer klimatsmart. Kommunen kan också verka som part i gemensamma utvecklingsprojekt. Och kommunen kan självklart verka som en god förebild genom att sopa framför egen dörr och visa upp goda exempel. 5

7 Energiarbetets insatsområden Under visionsworkshopen började vi arbetet med att ta fram förslag på insatsområden för det kommande energiarbetet i kommunen. 5 insatsområden kom upp på förslag: Insatsområde 1: En miljövänligare pendling Insatsområde 2: En klimatsmart upphandling Insatsområde 3: Grön IT och vardagsbeteendet på jobbet Insatsområde 4: En effektivare energianvändning Insatsområde 5: Samverkan med näringslivet för ett bättre klimat Under åtgärdsworkshopen utvecklade vi dessa insatsområden ytterligare, bland annat med skisser till innehåll och åtgärder. Vi arbetet också med att komplettera med ytterligare insatsområden som kom upp i diskussionen. Insatsområde 1: Transporter (en miljövänligare pendling) Vi diskuterade och kom fram till att klustret bör få en bredare benämning än En miljövänlig pendling. Detta eftersom vi ville omfatta fler transporter och fler invånare än de som direkt pendlar till och från kommunen. Vi kom därför överens om att byta namn på insatsområdet till Transporter. Åtgärdsförslag är: Att betala för tiden man bokar en tjänstebil istället för den sträcka man kör. På så sätt skapas incitament för att utnyttja organisationens bilpool effektivare än i dagsläget och kanske välja bort bilen för kortare sträckor. Att utveckla ett fullskaligt projekt med utbildning i sparsam körning av personal i hemtjänsten. Ett försök med utbildning i Eco-driving genomfördes tidigare med 10 anställda. De som fullföljde utbildningen minskade bränsleåtgången med ca 12 % i sin körning. Att ordna nya samåkningsplatser där pendlare (och andra) på ett enkelt sätt kan mötas för att samåka. Att kunna erbjuda kommunens invånare en extern bilpool av något slag som inte den kommunala organisationen äger. Att den förbättring av kommunens interna bokningssystem (intern bilpool ) för ökad samåkning som lyftes upp under visionsworkshopen ska samordnas så att den sker över förvaltningsgränserna. Ofta vet man 6

8 inte vad personal i en annan förvaltning gör och när de reser i dagsläget. Arbetsmaskiner som arbetar i tätorten ska gå på mindre miljöbelastande bränsle, exempelvis EcoPar. Insatsområde 2: En klimatsmart upphandling Detta insatsområde handlar om att se över vad och hur vi köper in varor och tjänster i kommunen. Särskilt fokus lades här på upphandling av fordon och bränslen. Under visionsworkshopen diskuterades även inköp av livsmedel och transporter. Åtgärdsförslag är: Se över användningen av hydrauloljor och andra oljor i de arbetsmaskiner som används och undersöka om de kan ersättas med ett mindre miljöbelastande alternativ. Insatsområde 3: Grön IT och vardagsbeteende på jobbet Insatsområde 3 handlar om att på bästa sätt utnyttja IT, styr- och reglersystem så att energiåtgången blir så liten som möjligt. Åtgärdsförslag är: Se över kylning av IT-kyla (serverrummet i kommunhuset) Se över aktiv kyla i Sjöhuset och i Funkishuset. Åtgärden kan kopplas till kyla av server med hjälp av borrhål för geokyla. Installera mjukvara, ex. Greenline, som stänger av datorer efter arbetsdagens slut på organisationens datorer. Ställa utsläppskrav på motorer i lastbilar, traktorer m.m. Se över policyn så att sådana krav finns med där. Ställa krav på att arbetsmaskiner ska köra på förnyelsebart bränsle, särskilt hos Gatukontoret. 7

9 Insatsområde 4: Uppvärmning (Effektivare energianvändning) Under workshopen kom vi fram till att vi ville byta namn på detta insatsområde från Effektivare energianvändning till Uppvärmning för att tydliggöra att fokus ligger på att förbättra uppvärmningssystemen. Åtgärdsförslag är: Engagemang för att arbeta med styr- och regleringssystemen i fastigheter finns hos fastighetsskötare. Ta tillvara på detta engagemang. Röta avfallsslam till biogas. Utredning finns. Ta tillvara på spillvärme från slakteriet till ev. nya lokaler i Mossebo. ÖHS har visat intresse. Erbjuda Neova att vara med vid projektering i Mossebo, ex. sätta dit närvärmepanna till fastigheter som inte kan försörjas med spillvärme för att undvika eluppvärmning. Insatsområde 5: Samverkan med näringslivet Det lokala näringslivet och industrin är viktiga samverkansparter i utvecklingen av ett hållbart energisystem. Under visionsworkshopen lyftes samverkansmöjligheter kring biogas och turism fram. Denna gång fokuserade vi på möjligheten att samverka kring spillvärme. Åtgärdsförslag är: Insatsområde 6: Avfallshantering Detta insatsområde kom fram under diskussionerna på åtgärdsworkshopen och handlar om att förbättra avfallshanteringen och öka förutsättningarna för att minska energianvändningen och/eller för att kunna tillvarata restprodukter för energi på bäste sätt. Öka källsorteringen av hushållsavfall genom att införa fraktioner i sopkärlen för att minska kostnaderna för avfallshantering. Billigare sophämtning för invånare i villor som komposterar sitt matavfall. Tydliggöra avfallshanteringsfrågans potentialer genom en utredning Insatsområde 7: Närvärme Ringarum (Uppvärmning) Ytterligare ett insatsområde kom fram med fokus särskilt på Ringarum. Åtgärdsförslag är: Konvertera bort olja till förmån för träbränsle (internt projekt). Fortsätta arbeta på projekt Biogas Ringarum som ett externt projekt. Sälja spillvärme Ta tillvara spillvärme i Gusum 8

10 Åtgärder för framtidens energiarbete Utifrån de insatsområden och åtgärdsförslag som kommit fram under diskussionen, utvecklade vi ett par åtgärder som vi ville gå vidare med. Dessa åtgärder försökte vi utveckla till en form av handlingsplaner. De insatsområden och åtgärder som vi inte hann med att arbeta vidare på, kommer vi att ta med oss i det fortsatta arbetet med en ny energiplan. Åtgärd 1: Närvärme Ringarum Hur beskriver vi åtgärden? Ca 100m3 olja för uppvärmning i Ringarum elimineras och ersätts med uppvärmning av biobränslen Hur ska åtgärden implementeras? Extern leverans av energi (samverkan med näringslivet) Vilka är nyckelaktörerna för att lyckas? Kommunen ska ta initiativet Vilka kostnader och/eller vinster ser vi? Driftskostnad kortsiktigt +-0. Långsiktigt lägre kostnad p.g.a. ökade oljepriser relativt biobränslepriser. Klimatvinster genom lägre CO2-utsläpp. Hur bidrar åtgärden till våra övergripande mål? Utsläppsreducering av CO2 Andelen förnyelsebart bränsle ökar 9

11 Åtgärd 2: Energieffektivisering av fastigheter Hur beskriver vi åtgärden? Användningen av energi i fastigheter ska minska genom att dels justera befintliga styr- och reglersystem, dels ersätta befintliga styr- och reglersystem med nya, mer energieffektiva system. Områden som omfattas av styr- och reglersystem är bl.a. värmesystem, ventilationer och belysning. Vilka kostnader och/eller vinster ser vi? Uppskattningsvis kan åtgärden ge minst 10 % lägre energianvändning i de fastigheter där åtgärden genomförs. Viss investering utöver budget kan behövas utöver den årliga avsatta posten för energieffektiviseringar. Därför ska olika projekt prioriteras årligen med en prioriteringslista efter effektiviseringspotential. Hur ska åtgärden implementeras? Genom ett projekt som ska genomföras i Tekniska kontorets regi. Klart år 2013 Vilka är nyckelaktörerna för att lyckas? Hur bidrar åtgärden till våra övergripande mål? Ökad energieffektivitet genom lägre energianvändning Klimatvinst genom minskade koldioxidutsläpp (ca 10 %/fastighet) eftersom mindre energi används Fastighetsförvaltare Energieffektiviserare (ny tjänst) Fastighetsskötare 10

12 Åtgärd 3: Samverkan med näringslivet Hur beskriver vi åtgärden? Den kommunala organisationen ska initiera samverkan med näringslivet genom information/informationskampanjer om mindre miljöbelastande energianvändning från energirådgivningen, exempelvis biogasprojekt. Samverkan ska ske genom att aktivt erbjuda sig att köpa energi till uppvärmning av kommunens fastigheter med lägre miljöbelastning från externa leverantörer av energi. Även andra samverkansformer ska sökas, ex. i vindkraftsprojekt. Vilka kostnader och/eller vinster ser vi? Fler arbetstillfällen, bättre ekonomi. Inga investeringskostnader för kommunala organisationen Hur bidrar åtgärden till våra övergripande mål? Kan bidra till vision att skapa och uppnå en vision om fossilbränslefri uppvärmning av fastigheter i geografiska kommunen. Hur ska åtgärden implementeras? Arbeta i befintliga nätverk med information och förslag till projekt. Implementeras från år 2011 och ska vara en fortlöpande process framöver i kommunen. Vilka är nyckelaktörerna för att lyckas? Företagsorganisationer Tekniska kontoret Näringslivschef Energirådgivare 11

13 Åtgärd 4: Mobility Management och förflyttning av gods Hur beskriver vi åtgärden? Med Mobility Management avses hur människor transporteras. Åtgärden innefattar en rad delprojekt inom resor, transport och logistik. Intern bilpool : För att öka samåkning inom organisationen ska det interna bokningssystemet för organisationens tjänstefordon förbättras så att man när man bokar bil fyller i vart man ska åka, när man ska åka och hur många man har möjlighet att ta med sig i bilen. Extern bilpool : Ordna ett bokningssystem på kommunens hemsida för att skapa möjligheter för kommunens invånare att mötas och samåka vid arbetspendling och andra typer av resor. Samåkningsplatser: Se över och arrangera nya samåkningsplatser för att förbättra förutsättningarna för ökad samåkning i samband med ex. pendling för att skapa möjligheter. Samordna med kollektivtrafik. Eco-driving i hemtjänsten: Samtlig personal som arbetar i hemtjänsten ska utbildas i sparsam körning. Skolskjuts: Se över hur skolskjutarna fungerar för att minska mängden transporter Arbetsmaskiner: Se över bränsle- och oljeanvändning i maskiner såsom traktorer. Se över hur skottning m.m. fungerar på cykelbanor. Hur ska åtgärden implementeras? Genom informationsprojekt för att uppmärksamma vilka förändringar som har gjorts. Även lägga upp information på kommunens hemsida. Engagera trafiksamordnare ang. bokningar. Vilka är nyckelaktörerna för att lyckas? KLK Trafiksamordnare Energirådgivare Östgötatrafiken, (Östsam) Skolförvaltningen Tekniska förvaltningen IT-avdelningen. Kollektivtrafik: Göra en kollektivtrafiksöversyn av hur kollektivtrafiken fungerar. Starta ett pendlingsprojekt med ca 10 inbitna bilpendlare och ge dessa möjligheten att åka kollektivt under en tid, mot att de för dagbok om sina upplevelser av att åka kollektivt. Vilka kostnader och/eller vinster ser vi?/ Hur bidrar åtgärden till våra övergripande mål? Hanns ej med 12

14 Vägar vidare mot en Energiplan Genom de två workshoparna kring visioner och åtgärdsförslag har vi kommit en bit på vägen mot en ny Energiplan för kommunen. Men vi är ännu långt ifrån i målet! Nu måste visioner och åtgärdsförslag diskuteras både i kommunens olika verksamheter och i de politiska församlingarna. Du är varmt välkommen att delta i det fortsatta arbetet. För mer information, kontakta kommunens Klimat- och energirådgivarna via: Klimatradgivning/ 13