Kompetens och stabilitet i den sociala barnavården. Kompetens och stabilitet i den sociala barnavården

Transkript

1 Kompetens och stabilitet i den sociala barnavården Konferens i Göteborg 18 september

2 Välkommen till en dag med lokalt, regionalt och nationellt perspektiv! Dagens moderator Shujaat Noormohamed inledde: Den sociala barnavården är superaktuell både ur ett arbetsgivar- och socialarbetarperspektiv och den har varit en prioriterad fråga i våra regionala chefsnätverk på GR: IFO-chefsnätverket, socialchefsnätverket, personalchefsnätverket och kommunchefsnätverk. Så alla nivåer är med. I Göteborgsregionen jobbar vi med detta på olika sätt, exempelvis finns det ett utvecklingsarbete i Mölndal om Signs of safety som GR arrangerade en konferens om i våras. Tanken med den här dagen är att vi ska få del av vad som händer lokalt, regionalt och nationellt, sa Shujaat som till vardags är socialchef i Tjörns kommun. Sjuhaat Noormohamed, moderator och socialchef på Tjörn i samspråk med Anne Forssell, utvecklingsledare på GR för satsningen på en evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården. Tryggare organisering tryggare barn? LADDA NER Tryggare organisering tryggare barn. Dokumentation från en konferens om Mölndals arbete med Signs of safety. Tryggare organisering, tryggare barn? Vägen till ett agerande utredningsarbete i Mölndals stad dokumentation från workshop 7 maj 2015, Atwork, Göteborg. 1 2

3 Cecilia Grefve, nationell samordnare för social barn- och ungdomsvård Cecilia Grefve började med att beskriva sitt uppdrag som en kraftsamling där en mängd aktörer är delaktiga: Vision, SSR, Akademikerförbundet, barnrättsorganisationer, universitet och högskolor, enskilda medarbetare och medborgare med kunskap och synpunkter om socialtjänsten, SKL och de regionala utvecklingsledarna, Social styrelsen, Inspektionen för vård och omsorg, Barnombudsmannen, Folkhälsomyndigheten, Statens institutionsstyrelse, Samordnaren för statens insatser inom psykisk ohälsa, Föreningen Sveriges Socialchefer, Länsstyrelsen, Arbetsmiljö verket, Datainspektionen, Migrationsverket med flera. Och så kommunerna. Den nationella samordnaren planerar att besöka ett 50-tal kommuner. Det är inte för kontroll eller tillsyn utan det handlar om dialog för att inspirera, stimulera och belysa förhållandena lokalt. Syftet är också att fråga kommunerna om det nationella stöd som finns idag är utformat så att det underlättar arbetet eller om vi ska tänka om. Som ett led i att lyfta fram goda berättelser ber Cecilia vid varje kommunbesök om exempel på områden som kommunerna är särskilt stolta över. Dessa exempel sprids via den nationella samordnarens blogg så att den speglar både positiva och negativa saker. Det är en utmaning att det finns väldigt många goda berättelser som vi inte kommer ut med men som också måste komma fram. Varje kommun som Cecilia har besökt har upprättat en handlingsplan för arbetet med den sociala barn- och ungdomsvården. Även dessa planer finns på hennes blogg så att man ska kunna låna idéer och lära av varandra. Vid kommunbesöken träffar hon kommunledningen (förtroendevalda och tjänstemän), kommunstyrelsen, barn och utbildning, socialnämnden, ibland kultur och fritid och fackliga företrädare. Dagen brukar inledas med ett möte med barn med erfarenhet av socialtjänsten i den aktuella kommunen. Vi träffar inte bara socialnämnden för vi måste tänka på den sociala barnavården över de myndighetsgränser som man kanske tänkt tidigare. Den sociala barnavården är en fråga för hela kommunen. Cecilia tror att socialtjänsten har en del att lära av räddningstjänsten. Många vittnar om att barn inte känner till socialtjänsten men räddnings- 3

4 tjänsten däremot är duktig på att göra sig och sitt förebyggande arbete känt bland barn. Där finns ledarskap dygnet runt och man kan träna på jobbet för att hantera det som komma skall. Socialtjänsten har handledning och reflektion men ofta är det detta vi tar bort när inflödet är stort. Aldrig att man sparar bort förebyggande arbete inom räddningstjänsten men inom socialtjänsten gör man det. Räddningstjänsten är även duktig på avlastningssamtal och det är ett område som socialtjänsten behöver bli bättre på både i vardagen och vid större katastrofer. Inför kommunbesöken kartläggs vilka arbetsuppgifter som handläggare inom myndighetsutövningen i kommunen utför. Detta är ett jättebra diskussionsunderlag. Hittills har dessa mätningar gjorts i 15 kommuner och det visar sig att man har en timme per dag med barn och vårdnadshavare. Den direkta tiden med barnet uppgår till en kvart. Bilden är ungefär densamma i alla kommuner. Utredningstid och dokumentation tar en tredjedel av arbetstiden. Administration utgör en timme per dag medan den tid som läggs på generell utveckling är i det närmaste försumbar. Syftet med mätningarna är att så småningom kunna lyfta upp resultatet till systemnivå: var det detta vi tänkte med det sociala arbetet? Kan man utföra ett bra utredningsarbete på det här sättet? Vi ställer inte BBIC eller rättssäkerheten mot detta och det är klart att vi måste dokumentera, men möjligen förekommer överutredning, överdokumentation och överadministration. Vad hände när socialarbetaren blev socialsekreterare? Vad hände när det sociala arbetet flyttade in på socialkontoret? Nästan alla kommuner har med mätningarna i sin handlingsplan och är överens om att handläggartiden med barn och vuxna ska öka. Man mäter även den närmaste chefens förutsättningar för ledarskap och Cecilia tror att det kommer att finnas mycket att arbeta systematiskt och kreativt kring både innan och efter hennes slutrapport Under arbetets gång stämmer hon av med barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér. Det Cecilia såhär långt har hunnit återkoppla till ministern är bland annat följande: Hur ökar vi barns och ungas delaktighet? Det pågår spridda skurar av bra utvecklingsarbete men inte generellet. Är man tillräckligt rustad för jobbet när man gått ut socionomprogrammet? Det är viktigt att tala gott om den sociala barnavården för att inte skrämma bort folk. Socialtjänstlagen har lappats och lagats länge behovet av en ny SoL är stort. Samverkan skola-socialtjänst är fortfarande svårt. Hälso- och sjukvården (BUP) måste finnas med på ett annat sätt än idag. Trycket på socialtjänsten har ökat. Personalflykten är ett stort problem (även om ekonomin tillåter har vissa kommuner svårt att rekrytera). Det har utvecklats en rädsla för att göra fel och därför dokumenterar och utreder man mer. Socialtjänstens insatser är desamma som för 30 år sedan. Det finns en upphandlingsproblematik för både privata och offentliga vårdgivare. Socialsekreterare återkommer till problem med ständiga omorganisationer. Ett hemligt IFO är ett uttryck som myntades vid ett kommunbesök; det finns väldigt lite information på internet och det som finns är svårt att hitta och förstå. Det saknas effektstudier av socialtjänstens insatser av den sociala barn- och ungdomsvården. FÖLJ CECILIA GREFVE Nationell samordnare för social barn- och ungdomsvård: Blogg: socialbarnungdom.se 4

5 Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården John Nilsson är förhandlare på arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL och ansvarig för avtal, lön och villkor med Vision och SSR. Han berättade att personal och HR-chefer i kommunerna allt oftare lyfter frågan om socialsekreterare, främst barn och unga. Personalomsättningen är hög, det är svårt att rekrytera och undersökningar visar att var tredje handläggare är nyanställd, chefer har varit chefer under en kort tid och det har blivit vanligare att hyra in konsulter. För några år sedan fanns inte inhyrda socialsekreterare, men nu blir det allt vanligare. Det kostar dubbelt så mycket. Situation ser dock olika ut över landet. När vi frågar socialsekreterare, studenter och unga så ser de rätt positivt på att jobba med de här frågorna och söktrycket är högt till socionomprogrammen. Men det är en bred generalistutbildning och nyutbildade är sällan förberedda på vad de ska hantera. Johan Nilsson. Kjerstin Bergman är projektledare för SKL:s arbete med handlingsplanen för den sociala barnoch ungdomsvården. Hon sa att planen ska ses mot bakgrund av en rad förändringar i välfärdssystemet när det gäller a-kassa, sjukförsäkring, ersättningsnivåer, ungdomsarbetslöshet, neddragningar inom skola och BUP, nya målgrupper inom socialtjänsten, ökad detaljstyrning samt mer administration och kontroll. Omvärlden har förändrats men inte socialtjänsten, sa Kjerstin. Handlingsplanen har tagits fram i bred förankring bland förtroendevalda, socialchefer, IFO-chefer, regionala utvecklingsledare, handläggare, fackförbund och andra berörda. Planen innehåller förslag inom i huvudsak tre områden: uppdrag, organisation & utbildning samt forskning & utveckling. De förslag som rör den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag handlar bland annat om behovet av översyn av SoL, att det behövs statistik och överblick över barnavårdsanmälningar, vikten av att sätta fokus på det förebyggande arbetet innan det går så långt som till en anmälan Kjerstin Bergman. 5

6 samt att familjehemsvården och mottagandet av ensamkommande behöver utvecklas. Några exempel på vad som görs lokalt: på vissa håll har det förts länsvis statistik över anmälningar under en följd av år vilket gör det möjligt att se mönster, det finns kommuner som håller på med förebyggande, tvärprofessionellt och regionalt utvecklingsarbete för att stärka och utveckla familjehemsvården, tar fram kompetensutvecklingsprogram med mera. När det gäller organisation & utbildning innehåller handlingsplanen bland annat förslag om stöd och uppmuntran till användning av arbetstyngdsinstrument för att det ska vara möjligt att jämföra, stöd till utvecklingen av IT-stödet samt yrkesintroduktion. Några exempel på vad som görs lokalt: det finns mentorsprogram kopplade till universitetsledda mentorsutbildningar, kommuner tillsätter teamledare som leder arbetet i vardagen medan enhetschefer har det administrativa ansvaret, man inrättar 50/50-tjänster där endast halva tjänsten ägnas åt barn och unga samt genomför introduktionsprogram för att förstärka ledarskapet. Det finns också kommuner som gjort särskilda lönesatsningar på socialsekreterare generellt eller särskilt inom barn- och ungaområdet. Det är inte helt oproblematiskt med särskilda lönesatsningar på nyutexaminerade i myndighetsutövningen med tanke på äldre och mer erfaren personal inom andra områden. I och med att det är svårt att rekrytera höjs dock lönerna av sig själv för närvarande, sa John. I fråga om forskning & utveckling framhöll Kjerstin att det behövs mer verksamhetsnära forskning om myndighetsutövningen, mer förebyggande arbete med riktade insatser, tvärprofessionell samverkan, stöd till systematisk uppföljning och utveckling av resultatmått för arbetet med barn och unga och modeller för barns delaktighet. Några exempel på vad som görs lokalt: många börjar använda Öppna jämförelser för förbättringsarbete och det finns kommuner som permanentar modeller för barns brukarmedverkan. Kjerstin betonade att det är viktigt att allmänheten får en realistisk bild av vad socialtjänsten kan åstadkomma. Hon avslutade med att det behövs fortsatt mycket kommunikation kring förslagen i handlingsplanen och kring ensamkommande och hon bjöd in till webbmöten under hösten (se tider nedan). Stärkt skydd för barn och unga HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN LADDA NER Stärkt skydd för barn och unga handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Stärkt skydd för barn och unga 1 VÄLKOMMEN TILL SKL:S WEBBMÖTEN! Under hösten 2015 genomför SKL interaktiva webbmöten om handlingsplanen och ensamkommande barn. Läs mer. 6

7 Kompetens och stabilitet inom den sociala barnoch ungdomsvården i Göteborgsregionen Anne Forssell är utvecklingsledare på GR för satsningen på en evidensbaserad praktik inom den sociala barn- och ungdomsvården. Hon berättade att den kartläggning av personalomsättning, arbetsvillkor och kompetens i socialtjänstens barn- och ungdomsvård som Anna-Lena Lindqvist gjorde bland annat för GR-kommunerna, visade att 65 procent av arbetsledarna arbetat kortare tid än ett år, 40 procent av handläggarna var nyrekryterade och att värdena när det gäller inskolningsinsatser under den första tvåårsperioden för nyanställda var låga. Till bilden hör att GR-kommunerna ligger sämre till avseende kontinuerlig vidareutbildning än övriga landet. handlingsplanen och vi har en arbetsgrupp som ska ta fram ett introduktionsprogram för de första två åren. GR erbjuder nu MI-utbildningar anpassade utifrån myndighetsutövning barn och unga. Ett annat erbjudande är tejping. Det finns också ett erbjudande om stöd till chefer för personal som gått de här två utbildningarna, samt yrkesinriktad handledning inriktad på yrkesrollen. Detta är piloter och vi prövar oss fram i detta, avslutade Anne. Vill du veta vad GR gör inom ramen för handlingsplanen? Aktuell information hittar du på Sen har vi diskuterat och nätverkat, haft flera konferenser och tagit intryck av Jönköping och Uppsala, genomfört fokusgrupper som problematiserat vad det är man behöver när man kommer som ny o.s.v. Detta har under 2015 resulterat i en handlingsplan för kompetens och stabilitet i Göteborgsregionen som IFO-chefsnätverket står bakom. Många nätverk jobbar nu med de här frågorna: IFO-chefer, enhetschefer, BBIC-utbildare, vi har en beredningsgrupp för Handlingsplan för kompetens och stabilitet inom myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården i GR-kommunerna LADDA NER Handlingsplan för kompetens och stabilitet inom myndighetsutövningen i den sociala barn- och ungdomsvården i GR-kommunerna 7

8 Gemensam plattform för socialtjänstens arbete med barn och unga Britta Timan är processledare för ett plattformsarbete i Göteborgs Stad som syftar till att skapa gemensamma strukturer, likabehandling och säkra kvaliteten i den sociala barnavården. Sektorscheferna i Göteborg (motsvarande socialchefer i stadsdelarna) har gett uppdraget till 35 enhetschefer som tillsammans har ansvar för den sociala barn- och ungdomsvården i Göteborg. Britta betonade att idén om plattformsarbetet är välförankrad i staden. Det har tidigare gjorts plattformsarbeten om funktionshinder respektive försörjningsstöd. Plattformsuppdraget omfattar tre prioriterade områden som är ett resultat av en prioriteringsprocess. Hon menar att varje kommun som ger sig in i den här typen av arbete behöver prioritera utifrån sina behov. Göteborg har valt att prioritera följande: Gemensam satsning på metodutveckling, uppföljning och utvärdering/evidens som lärande. Det handlar bland annat om att identifiera och föreslå nya gemensamma former för uppföljning och utvärdering, föreslå metoder som bör användas av staden och föreslå rekommenderad miniminivå inom råd och stöd. Förstärkt introduktion och kompetensutveckling rör förslag på för staden gemensamma introduktions- och kompetensutvecklingsprogram. Gemensam värdegrund barnperspektiv barnets perspektiv innefattar att skapa gemensamma rutiner, definiera begrepp, diskutera likabedömningar av bistånd och skapa en gemensam värdegrund. Britta Timan. Introduktion och kompetensutveckling för socialsekreterare i Göteborgs Stad Från och med den 1 september har Lena Ernst Lagergren i uppdrag att i samarbete med GR arrangera introduktion och kompetensutveckling för socialsekreterare i Göteborgs Stad. En introduktionsutbildning är redan genomförd, den andra börjar i dagarna. Utbildningen är två och en halv dag lång och tar upp frågor som de- legation, sekretess, tjänstemannarollen, stadens handlingsplaner, resurser och information om social resursförvaltning. Den ska sedan följas av en vidareutbildning inom något av områdena funktionshinder, vuxen, ekonomiskt bistånd eller barn och unga. 8

9 Reflektion över föreläsningarna: Vad tänker ni om det ni har hört och vad är viktigast att göra just nu kopplat till det? Följande personer reflekterade medan övriga åhörare lyssnade, därefter fick alla reflektera tillsammans: Carina Eriksson, enhetschef barn och unga, Västra Hisingen, Göteborgs Stad Pernilla Alsterlind, verksamhetsutvecklare sociala risker på räddningstjänsten Petter Backlund, brand- och riskingenjör som bl.a. arbetar som insatschef på räddningstjänsten Anita Tingström, förste socialsekreterare barn och unga, SDF Centrum, Göteborgs Stad Ing-Marie Johansson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Barbro Carlshamre, IFO-chef i Öckerö kommun Jag tänker att vi vet alla hur situationen ser ut men den här förmiddagen har gett mig en lust och hopp om att återta det sociala arbetet. Det var den spontana känslan efter att ha tagit del av det som faktiskt görs just nu. Utbildningen av socionomer har ett stort ansvar och jag skulle vilja att vi på universitetet öppnade upp för mer samarbete och inte bara praktik. Jag känner att vi använder oss av fältet men ger inte tillbaka vad fältet vill ha. Jag tänkte på detta med utbildning och jämförde med min roll som insatsledare inom räddningstjänsten. Jag har en generalistutbildning i botten men också en ettårig yrkesförberedande utbildning ovanpå det. Hade gärna sett att skolan jobbade mer riktat och förberedde studenterna för att jobba med barn och unga. Vi sitter lite i privata företags knä där vi är tvungna att rekrytera konsulter. Vi behöver ta tillbaka makten i detta och bli bättre på att rekrytera och behålla vår personal. Vi sitter här från räddningstjänsten och ju mer vi tänker på det, ju mer ser vi att det finns ett lärande i det här jämförandet oss emellan och vi är gärna med i det fortsatta arbetet. Apropå att räddningstjänsten går ut och informerar reflekterade jag över att vi ofta går ut och informerar personal om vikten av att anmäla. Men vi informerar sällan barnen om att vi finns, där blev jag lite taggad att den frågan vill jag ta i. Ska vi stanna kvar i yrket måste vi få redskapen. Det fattas folk, vi behöver ett administrativt stöd men också fortbildning. IT, skrivregler, alla förändringar i SoL var är fortbildningen för allt vi förväntas kunna? Vi måste jobba på att förankra GR:s handlingsplan hos våra politiker och ute i verksamheterna så att utvecklingsarbetet sker utifrån de behov som finns. Vi behöver titta internationellt, varför inte Indien eller Kina där det bedrivs socialt arbete under helt andra former? Av t.ex. Rwanda har vi jättemycket att lära oss när vi ska ta emot ensamkommande. På universitetet har vi de kontakterna. Vi är utsatta för konkurrens idag. Konsulter, Försäkringskassan och en massa andra har upptäckt hur kunniga socionomer är så vi behöver ha bra arbetsplatser för att de ska vilja jobba hos oss. 9

10 Åhörarnas reflektioner Vi skulle behöva att socionomprogrammet kunde erbjuda viss komplettering för att vi ska kunna rekrytera personer som söker jobb hos oss men som saknar vissa delar av socionomprogrammet. Det kan finnas behov, och nu menar jag inte processhandledning, utan hjälp och stöd i den egna mentala processen för att reflektera över sig själv så att det blir lättare att lämna jobbet på jobbet när man går för dagen. I min arbetsgrupp har vi pratat om brister i arbetsmiljön och att vi är trångbodda men för att orka ta tag i de här frågorna krävs det tid och förutsättningar att göra det. Vi kanske inte kan förvänta oss att universitetet erbjuder yrkesutbildning men när studenterna kommer ut i socialtjänsten måste det finnas möjligheter att få yrkesutbildning och den kanske kommunen, Socialstyrelsen eller Inspektionen för vård och omsorg ska stå för? Jag tycker det har hänt väldigt många bra saker på det här området. Ja, delvis är våra insatser desamma för de är lagstyrda. Men hur vi jobbar har också ändrats, tänk till exempel på föräldrautbildningar och barngruppsverksamhet. Det fanns inte för 35 år sedan när jag började i socialtjänsten. Vi ska inte förkasta allt vi gör! 10

11 Avslutande ord En av de stora utmaningarna är att få till insatser i skolan och hälso- och sjukvården. Det är där vi vet att barn som har kontakt med socialtjänsten inte får det stöd de behöver. Vi måste hålla fast vid det vi ser inte fungerar och se till att det fungerar. Det är också viktigt med kontinuitet i kontakten med barnet, sa Kjerstin Bergman. Jag skulle önska att man fick prova lite olika arbetssätt och knyta följeforskning till försöken. Vi behöver nytänkande, utanför boxen och utanför Sveriges gränser. Vi behöver göra en lite längre spaning: Vad är det vi behöver för att klara av uppdraget och följeforska utifrån det. Och tänka annorlunda utifrån förebyggande och tidiga insatser och samverkan mellan socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård. Vi har också en del att lära av räddningstjänsten. Detta med ett år efter grundutbildningen bär jag verkligen vidare, sa Cecilia Grefve. Hur organiserar vi verksamheter med ansvar från vaggan till graven? Jobbar man med IFO-frågor och specifikt barn och unga så är det en annan form av organisation som behövs, med utgångspunkt i att det handlar om kriser i människors liv. Det är inte som i äldreomsorgen men vi organiserar ändå de här verksamheterna på ungefär samma sätt. Jag blev lite inspirerad när jag lyssnade på räddningstjänsten i det fallet. Och så är skolan och BUP viktiga. Jag saknade dem här idag och det får vi jobba vidare med, avslutade dagens moderator Shujaat Noormohamed. Kompetens och stabilitet Barn och unga NATIONELL SPRIDNINGSKONFERENS I april/maj genomförs en konferens utifrån kartläggningen i de 50 kommunerna och annat som kommer fram från den nationella samordnaren och arbetet med SKL:s handlingsplan. Mer information kommer! Text: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR. Foto: Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR; Mostphotos. Layout: GR Info. 11