Det här är Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Så kan kompetensförsörjningen stärkas i socialtjänstens myndighetsutövning

Transkript

1 Så kan kompetensförsörjningen stärkas i socialtjänstens myndighetsutövning Socialchefsdagarna september 2019 Det här är En oberoende analysmyndighet, som följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv tar fram kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare Vårt arbete ska bidra till att förbättra och effektivisera omsorgen, vården och tandvården samt stärka patienternas och brukarnas ställning 1

2 Agenda Vi har analyserat kompetensförsörjning i socialtjänstens myndighetsutövning Preliminära resultat slutsatser Preliminära slutsatser utvecklingsområden Varför är kompetensförsörjningen viktig? Brister i kompetensförsörjningen av handläggare Kan få konsekvenser ur ett brukarperspektiv: Svårigheter att få kontakt med handläggare och långa handläggningstider Bristande kontinuitet och delaktighet för brukare Bristande kunskaper om brukarnas behov Otillräckliga beslutsunderlag och sämre möjlighet att få lämpliga insatser 2

3 Vår fråga Hur kan kompetensförsörjningen i socialtjänstens myndighetsutövning stärkas för att ge bra förutsättningar för bedömningar av enskildas behov? Finns det tillräckligt många handläggare i socialtjänsten? Har handläggarna lämplig kompetens? Analysen bygger på flera datakällor Befintlig statistik från SKL, Socialstyrelsens Öppna jämförelser, Vision och Akademikerförbundet SSR Enkät till socialchefer i landets kommuner Svarsfrekvens 55 % i hela landet 59 % i glesbygd, 49 % i städer och förorter, 50 % i storstadskommuner Arbetsmarknadsstatistik för socionomer och personer med social omsorgsexamen (SCB: RAMS och yrkesregistret) Dokumentstudie av regeringens och statliga myndigheters kompetensförsörjningsarbete Enkät till högskolor och universitet med examensrätt för socionomprogrammet. Svarsfrekvens 52 % (9 av 17 lärosäten) 3

4 Agenda Vi har analyserat kompetensförsörjning i socialtjänstens myndighetsutövning Preliminära resultat slutsatser Preliminära slutsatser utvecklingsområden Preliminära slutsatser På kort sikt har bemanningsläget förbättrats på längre sikt väntar stora utmaningar Unga handläggare och behov av nya kompetenser ställer krav på stöd och kompetensutveckling Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar, inte på att öka utbudet av handläggare Det saknas prognoser och underlag för kompetensförsörjningsarbetet Stärkt kompetensförsörjning och utvecklade arbetssätt behövs i kommunerna 4

5 Socialtjänstens bemanning har ökat nationellt 2,5 2,0 1,5 1,0 Statistiken gäller socialsekreterare och biståndsbedömare 0, ,0 Handläggare per invånare Källa: SKL (årsarbetare), SCB (befolkning) Socialtjänstens bemanning har ökat nationellt ,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Handläggare per invånare (höger axel) Biståndshushåll per invånare Äldre 75+ per invånare Orosanmälningar per invånare (Stockholm, Göteborg, Uppsala) Kommunmottagna ensamkommande barn per invånare (höger axel) Källa: SKL (årsarbetare), SCB (befolkning, äldre 75+), Migrationsverket (ensamkommande), Socialstyrelsen (biståndshushåll), Dagens agenda (orosanmälningar) 5

6 Men det finns skillnader i bemanning mellan delar av landet 2,5 Handläggare per invånare 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Storstäder Städer och förorter Glesbygd Riket Källa: SKL (årsarbetare) Även förutsättningarna att rekrytera skiljer sig åt mellan delar av landet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Antal sökande i genomsnitt som motsvarade kvalifikationskraven Glesbygd (n=97) Städer och förorter (n=41) Storstäder (n=22) Inga Fler än 5 Genomförde inga rekryteringar Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer

7 och mellan delar av socialtjänsten Förutsättning att rekrytera handläggare Barn och unga Funktionsnedsättning Missbruksvård Ekonomiskt bistånd Svårt Varken lätt eller svårt Lätt Äldreomsorg 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Källa: Vision 2019 Stort inflöde av nya handläggare % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Statistiken gäller socialsekreterare med flera, där socialsekreterare och biståndshandläggare tillsammans utgör cirka 90 procent 10% 5% 0% 2008/ / / / / / / / /17 Andel som rekryterats till yrket Källa: SKL (socialsekreterare med flera) 7

8 och en högre andel som bytt arbetsgivare jämfört med andra kommunanställda 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2008/ / / / / / / / / /18* Andel som lämnat yrket Andel som rekryterats till yrket Andel som bytt arbetsgivare Not: Pensionsavgångar ingår. *2017/2018 gäller endast socialsekreterare Källa: SKL (socialsekreterare med flera), SKL 2019 (år 2017/2018) På längre sikt väntar en kompetensförsörjningsutmaning Källa: SCB

9 Preliminära slutsatser På kort sikt har bemanningsläget förbättrats på längre sikt väntar stora utmaningar Unga handläggare och behov av nya kompetenser ställer krav på stöd och kompetensutveckling Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar, inte på att öka utbudet av handläggare Det saknas prognoser och underlag för kompetensförsörjningsarbetet Stärkt kompetensförsörjning och utvecklade arbetssätt behövs i kommunerna En fjärdedel av handläggarna var 29 år eller yngre % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år 60- år Källa: SKL (årsarbetare) 9

10 Stort behov av utbildning, introduktion och fortbildning När socionomutbildningen blev en generalistutbildning var tanken att specialistkunskaper skulle tillgodoses via påbyggnadsutbildningar på universiteten men det råder. Otydligt ansvar för att anordna vidare- och fortbildning för yrkesverksamma Osäkert studentunderlag Kommunerna har ett stort ansvar för introduktion av nyutexaminerade handläggare Socialstyrelsen har tagit fram webbstöd för yrkesintroduktion på några områden Länsgemensamma introduktioner 82 procent av kommunerna har särskilda introduktioner för nyutexaminerade Handlägger inte ärenden ensam den första tiden Regelbundna möten med mentor/handledare Vad innehåller introduktionen? (andel av kommuner som har introduktion) Utbildning om område i socialtjänsten Länsgemensam introduktion Utbildning om lagar och föreskrifter Utbildning om lokala riktlinjer Mentor/handledare att fråga vid behov 0% 20% 40% 60% 80% 100% Riket (n=136) Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer

11 men färre har en plan för handläggarnas kompetensutveckling 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel kommuner med en aktuell samlad plan för handläggarnas kompetensutveckling 2019 Barn och unga Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd, information om nya rättsfall LSS, barn LSS, vuxen Äldreomsorg Källa: Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2019 Andelen handläggare med socionomexamen varierar mellan socialtjänstens områden 100% Andel socionomer 80% 60% 40% 20% 0% Samtliga handläggare (2017) Social barn- och ungdomsvård (2018) Individ- och familjeomsorg, samtliga delar (2017) Äldreomsorg och LSS (2017) Socionomer Annan utbildning Källa: SKL (samtliga handläggare, individ- och familjeomsorg (socialsekreterare), äldreomsorg och LSS (biståndsbedömare)), Socialstyrelsen (social barn- och ungdomsvård) 11

12 Preliminära slutsatser På kort sikt har bemanningsläget förbättrats, men på längre sikt väntar en utmaning Unga handläggare och behov av nya kompetenser ställer krav på stöd och kompetensutveckling Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar, inte på att öka utbudet av handläggare Det saknas prognoser och underlag för kompetensförsörjningsarbetet Stärkt kompetensförsörjning och utvecklade arbetssätt behövs i kommunerna Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar Utbud: Efterfrågan: Tvingande kompetenskrav i den sociala barn- och ungdomsvården Beslutet om socionomutbildningens dimensionering är delegerat till lärosätena Riktade bidrag till ökad bemanning och administrativ avlastning Vissa insatser för att minska administrationen, exempelvis genom förenklad biståndsbedömning 12

13 Antalet examinerade socionomer minskade , trots högt söktryck och en stor andel som tar examen Antal examina 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Socionomexamina Social omsorgsexamina Sökandekvot socionom, HT (höger axel) Källa: UKÄ Socionomer har en bred arbetsmarknad och de flesta arbetar inom yrken där deras utbildning är relevant Övriga (< 1% per yrkesgrupp) Övriga yrken inom socialt arbete Socialsekreterare Arbetsförmedlare, socialförsäkringshandläggare Yrken inom vård och omsorg Planerare och utredare m.fl., personal- och HR-specialister Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. Biståndsbedömare m.fl. Chefer inom sociala yrken Kuratorer Källa: SCB

14 Preliminära slutsatser På kort sikt har bemanningsläget förbättrats på längre sikt väntar stora utmaningar Unga handläggare och behov av nya kompetenser ställer krav på stöd och kompetensutveckling Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar, inte på att öka utbudet av handläggare Det saknas prognoser och underlag för kompetensförsörjningsarbetet Stärkt kompetensförsörjning och utvecklade arbetssätt behövs i kommunerna Bristen på prognoser och underlag motiveras med att det är svårt att förutse den framtida efterfrågan på handläggare Socialtjänsten har ingen motsvarighet till Socialstyrelsens Nationella planeringsstöd för hälso- och sjukvårdspersonal (NPS) Socialtjänstens kompetensförsörjning påverkas av utvecklingen på flera områden i samhället Kommunernas bemanning och arbetssätt sammanställs inte En tredjedel av kommunerna har en aktuell planering som beskriver deras behov av handläggare på några års sikt* Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer

15 Det är också ovanligt att kommunerna diskuterar dimensionering direkt med lärosätena Andel kommuner som diskuterat socionomutbildningen med ett lärosäte de senaste två åren (n=172) Ja, verksamhetsförlagd utbildning Ja, programmets innehåll Nej Ja, antal platser Vet ej 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer 2019 Preliminära slutsatser På kort sikt har bemanningsläget förbättrats på längre sikt väntar stora utmaningar Unga handläggare och behov av nya kompetenser ställer krav på stöd och kompetensutveckling Regeringens styrning har varit inriktad på att påverka kommunernas rekryteringar, inte på att öka utbudet av handläggare Det saknas prognoser och underlag för kompetensförsörjningsarbetet Stärkt kompetensförsörjning och utvecklade arbetssätt behövs i kommunerna 15

16 Viktigt att behålla de nyexaminerade handläggarna som anställts de senaste åren Relativ risk för sjukskrivning i längre än 14 dagar Ovägt genomsnitt för alla yrken Socialsekreterare och kuratorer Psykologer m.fl. Läkare Distriktssköterskor 0,8 0,9 1 1,1 1,2 Källa: Försäkringskassan 2018 Ett värde över 1 innebär en högre risk än genomsnittet Många kommuner arbetar med kompetensutveckling och att ta bättre till vara på handläggarnas kompetens Fortbildning (ej högskolepoäng) Specialisttjänster för erfarna Minskad administration Fortbildning (högskolepoäng, med lön) Förkortad arbetstid* Forskning på arbetstid Andel som använder följande strategier (flera svar möjliga) Lönesatsningar Nej 0% 20% 40% 60% 80% 100% *I förkortad arbetstid ingår till exempel att en del av veckoarbetstiden kan användas fritt för reflektion och återhämtning Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer Kommunerna gav 4 svar per kommun i genomsnitt. 16

17 Automatisering och digitala verktyg för att effektivisera handläggarnas tid är fortfarande i sin linda Andel som använder följande arbetssätt i socialtjänstens myndighetsutövning (flera svar möjliga) Avlastning praktiska/administrativa uppgifter Nya sätt att kommunicera på distans Avlastning enklare utredningsuppgifter Digitala verktyg och teknik, t.ex. taligenkänning Automatisering av hela/delar av handläggningsprocessen Förenklat beslutsfattande Nej 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Riket (n=172) Källa: Vårdanalys enkät till socialchefer Kommunerna gav 2 svar per kommun i genomsnitt Agenda Vi har analyserat kompetensförsörjning i socialtjänstens myndighetsutövning Preliminära resultat slutsatser Preliminära slutsatser utvecklingsområden 17

18 Preliminära utvecklingsområden Främja utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst genom långsiktiga strukturer för introduktion, forskning samt fort- och vidareutbildning Intensifiera utvecklingsarbetet för en stärkt kompetensförsörjning och mer effektiva arbetssätt Utveckla bemanningsstatistik och prognoser som underlag för kompetensförsörjningen Utveckla socionomutbildningens dimensionering efter befolkningens och arbetsmarknadens behov samt intresset för yrket Eva Hagbjer Utredare