Samverkan mellan GR-kommunerna och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet

Transkript

1 RAPPORT Elisabeth Beijer Samverkan mellan GR-kommunerna och Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet Bakgrund Kommunerna i Göteborgsregionen (GR), FoU i Väst/GR och Institutionen för socialt arbete (institutionen) har sedan lång tid samarbetat i olika frågor. Flera frågor som rör hur samverkan kan utvecklas ytterligare har kommit upp i chefsnätverken på GR, i samverkansorganen på GR och i Göteborgs Stad samt från institutionen. Därför fick GR i uppdrag att leda ett arbete för att undersöka hur samverkan skulle kunna stärkas. Representanter för chefsnätverken, samverkansorganet för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), den så kallade SUR-gruppen i Göteborgs Stad, institutionen och FoU i Väst/GR har under tiden april 2017 till januari 2018 mötts för en dialog vid tre tillfällen. Syfte och utgångspunkter för en stärkt samverkan Vid det första tillfället som representanterna träffades formulerades syftet med en stärkt samverkan: En socialtjänst som möter behoven utifrån uppdrag, lagstiftning och resurser. Därför behövs: Socionomer som i högre grad vill arbeta inom socialtjänsten Färre socionomer ska falla ifrån utbildningen Chefer och medarbetare som har bättre, nyare och bredare kompetens Lön och arbetsmiljö måste vara attraktiv En bättre kunskapsbas i det sociala arbetet De utgångspunkter som representanterna kom överens om var: Att fortsätta att utveckla samarbetet mellan Institutionen för socialt arbete och GR-kommunerna Definiera några konkreta utvecklingsinsatser och pröva dem Använda befintliga mötesplatser, inte skapa nya samverkanssammanhang Ömsesidighet

2 Pågående samverkan Representanterna identifierade följande sammanhang där det redan pågår samverkan: Verksamhetsutvecklare träffar Institutionen för socialt arbete (Gbg) Uppdragsutbildningar Fältstudier Fältklasser Samverkansorganet för VFU SUR-gruppen (Gbg) Mentorskap (Gbg) Kursgranskning SPIRA (arbetsmarknadsdag) Föreläsningar från yrkesverksamma Socialtjänstdag (Gbg) FoU-samarbete mellan FoU i Väst/GR och Institutionen för socialt arbete: forskningsnätverk, studier, konferenser mm Möjliga utvecklingsområden Representanterna fann nio områden som kunde vara aktuella för stärkt samverkan: 1. Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen 2. Fler yrkesverksamma in i undervisningen 3. Ledning/organisering av socialt arbete 4. Bilden av socionomers jobb och om socionomutbildningen 5. Masterutbildningen och Specialistutbildningar 6. Myndighetsutövning/utredning 7. Samarbete; att mötas kring samordnad vårdplanering och IPL 8. Struktur för uppsatsämnen 9. VFU Utifrån dialogerna vid de två första mötena togs ett underlag fram som sedan processades i chefsnätverken på GR, i samverkansorganen och vid institutionen. Vid det tredje mötet prioriterades de nio områdena utifrån vilka områden som bedömdes vara de mest angelägna: 1 Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen 4 Bilden av socionomers jobb och om socionomutbildningen 5 Masterutbildningen och Specialistutbildningar 6 Myndighetsutövning/utredning 7 Samarbete; att mötas kring samordnad vårdplanering och IPL 8 Struktur för uppsatsämnen Gruppen formulerade sig kring vad man ville göra kring var och en av de prioriterade punkterna, vilket redovisas nedan.

3 Stärkt samverkan Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen Institutionen har fått regeringsuppdraget att ge kompletterande socionomutbildning för personer med utländsk examen. Utbildningen startar vårterminen 2018 och pågår tre terminer. Institutionen behöver VFU-platser för studenterna i kommunerna. Kommunerna kan på det sättet få in socionomer med särskild kompetens och personer med utländsk examen ges en möjlighet att kvalificera sig för arbetsuppgifter som kräver socionomexamen. Socialchefsnätverket på GR och sektorscheferna i Göteborgs Stad medverkar omgående till att få fram VFU-platser till personer med utländsk examen. Uppföljning sker genom samverkansorganet för VFU. Bilden av socionomers jobb och om socionomutbildningen Vi behöver förmedla realistiska och hoppingivande bilder av yrket och utbildningen. Detta gör vi redan på olika sätt. Exempelvis blir yrkesverksamma ambassadörer för sina yrken i samband med att man bjuds in att delta i undervisningen. VFU-tiden, fältförlagda studier och försöket med kollektivt mentorskap stor betydelse. Socionomutbildningen en av högst efterfrågade utbildningen på Göteborgs universitet Satsningen på kompetens och stabilitet inom den sociala barn- och ungdomsvården i GRkommunerna (Yrkesresan) är ett viktigt forum för att nyutexaminerade socionomer ska få goda förutsättningar i yrket. Kommunerna och institutionen vill hitta former för ett fortsatt samarbete utifrån Yrkesresan. GR tar upp frågan om hur bilden av kommunernas anställda förmedlas med ett nyinrättat nätverk för kommunala kommunikatörer. Vi ska på ömse håll bli mer offensiva i hur vi presenterar socionomer/socialt arbete på våra webbsidor. Yrkesresan: institutionen medverkar i styrgruppen till Yrkesresan, och GR medverkar med en presentation för studenter under sista terminen av socionomutbildningen. GR bjuder in institutionen för samverkan i planeringen för den del av Yrkesresan som rör insatser till vana och erfarna socialsekreterare. Vård och omsorg i Göteborg tittar på yrken och karriärvägar och kommer att bjuda in FHområdet i sitt utvecklingsarbete, se Social work day anordnas kontinuerligt på institutionen. Detta forum kan utvecklas för att bli än mer intressant för studenter och anställda för att stärka en positiv bild av utbildning och yrke. Institutionen delar med sig av intressanta webbsända föreläsningar till kommunerna. Master, specialist- och doktorandutbildningar Socialtjänsten behöver få en starkare kunskapsgrund och kommunerna efterfrågar högre kompetens för ett evidensbaserat arbetssätt. Det är få socionomer som är forskarutbildade och en förutsättning för att gå vidare i en sådan utbildning är att man har en masterexamen. Institutionen ser under ht-17 vt-18 över den svenskspråkiga masterutbildningen och vill ha en dialog med kommunerna/gr/skl om möjligheten för arbetsgivarna att skapa utrymme för studierna. I översynsgruppen ingår kommunala representanter. Specialistutbildningar finns redan idag. När det gäller kuratorsyrket väntas beslut om en examen. Det är viktigt att specialistutbildningar inom fler områden kan erbjudas.

4 Forte har på gång att göra utlysningar så att två lärosäten kan erbjuda forskarskolor. Kommunerna och staten delar på kostnaden för forskarutbildningar på deltid upp till licentiatnivå för praktiskt verksamma inom socialtjänsten. Institutionen är beredd att se över studietakten i masterutbildningen. Flera kommuner inom GR-området ger möjlighet för medarbetare att delta i masterutbildningen under arbetstid men detta är en fråga för varje kommun. GR kan bidra till ett dialogtillfälle mellan institutionen och kommunerna då översynen av masterutbildningen presenteras. Satsningar på långsiktiga kompetensutvecklingsplaner är en fråga som framför allt diskuteras nationellt. Exempelvis är frågan aktuell i Föreningen Sveriges socialchefer. Institutionen överväger att lämna in en ansökan om forskarskola tillsammans med något annat lärosäte i landet. Representanterna vill dock avisera att det kan finnas svårigheter för kommunerna att medfinansiera forskarutbildningar. Frågan om intresset hos kommunerna kommer att ställas i socialchefsnätverket. Institutionen för socialt arbete och GR har en fortsatt dialog om forskarskolor. En förutsättning från institutionen sida för en ansökan är att en eller flera kommuner deltar. Myndighetsutövning/utredning Myndighetsutövning med utredningsarbete är ofta kärnkomponenter i socionomers yrkesutövning. Kommunerna behöver socionomer som är så väl rustade för myndighetsutövning/utredning som möjligt. Detta är ett arbetsgivaransvar och ett ansvar för utbildningen. Socionomutbildningen är en generalistutbildning och frågan om myndighetsutövning och utredning är återkommande inslag under hela utbildningen. Institutionen erbjuder under termin sju kursen Myndighetsutövning i socialt arbete - förutsättningar och konsekvenser med 25 högskolepoäng. Institutionen bjuder kontinuerligt in yrkesverksamma som arbetar med utredning att delta i utbildningen. Samarbetet runt Yrkesresan rör myndighetsutövningen inom den sociala barn- och ungdomsvården. Frågan om hur studenterna kan stärkas för arbetet med myndighetsutövning har diskuterats vid dialogmötena och ytterligare aktiviteter inom ramen för grundutbildningen är inte aktuella. Frågan är lämplig att lyfta in inför eventuellt kommande specialistutbildningar. Samarbete som tema under utbildningen; att mötas kring samordnad vårdplanering och interprofessionellt lärande (IPL) Det finns ett fokus på samverkan i yrkesutövningen där socionomen ofta är den som sammankallar och leder för samverkan. Socionomer behöver kunskap om redskap för samverkan i praktiken, till exempel SIP (Samordnad individuell plan). VFU med inslag av IPL finns i begränsad omfattning i samarbete mellan Institutionen för socialt arbete och Sahlgrenska akademin. VFU med IPL kan också utvecklas i förhållande till andra utbildningar, t ex lärarutbildningen. Ansvaret för VFU och att utveckla IPL ligger på institutionen och diskuteras fortsatt i samverkansorganet för VFU. Kommunerna kan erbjuda arenor för IPL, exempelvis vid vårdsamverkansorganisationerna. Struktur för uppsatsämnen Studenter hör av sig till kommunerna med förfrågningar om uppsatser. Kommunerna har intressanta frågor där studenter kan bidra. Det skulle kunna finnas en struktur för att möta frågor från kommunerna och intresset hos studenterna. Det finns en webbplats för examensarbeten som både studenter och kommuner kan använda sig av: Annonsportal

5 Sprida information om annonsportalen. Och vad händer nu? Ibland tar man ett djupt andetag för att ta tag i frågor som hänger i luften. De här tre träffarna har varit ett ambitiöst försök med mångas medverkan för att ta om hand några sådana frågor. Vi har kunnat föra en dialog, sortera och komma en liten bit längre, i vissa frågor kunde vi konstatera att vi behöver sätta punkt. Men det är nödvändigt att dialogen fortsätter. Utvecklingen av det sociala arbetet måste ständigt pågå och det finns en stor potential i att utbildningen och den praktiska verkligheten möts. Inte minst står välfärden inför utmaningar som har att göra med dagens och den framtida personalförsörjningssituationen och därmed sammanhängande resursunderskott, tillika lagändringar och förskjutningar i uppdrag som måste kunna mötas med nya och offensiva arbetssätt och utbildningsinsatser. Inom GR och vid institutionen finns naturliga arenor där frågor kan lyftas och föras vidare, exempelvis i chefsnätverk och samverkansorganet för VFU. Vi befinner oss också i olika nationella sammanhang dit frågor och förslag kan lyftas, exempelvis högskolesamverkan, Föreningens Sveriges Socialchefer och Nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten. Det ska vi ta vara på både nu och i framtiden.

6 Bilaga Deltagare vid en eller flera av dialogträffarna har varit: Andreas Ericson, Stadsledningskontoret, Göteborg Annbrith Davidson, SDF Centrum Göteborg Bett Larsdotter, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Britta Timan, Stadsledningskontoret Göteborg Camilla Blomqvist, Stenungsund Carina Fransson, Härryda Catharina Johansson, Alingsås Cecilia Bokenstrand, GR Elisabeth Beijer, GR Elisabeth Olin, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Gisela Reskow, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Helena Johansson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Inger Börmark, SDF Östra Göteborg, Göteborg Ingvor Gunnarsson, SDF Centrum, Göteborg.se Lotta Lidén, Social resurs, Göteborg Maria Enbuske, Lerum Margaretha Häggström, Stadsledningskontoret Göteborg Monica Fundin, Kungälv Monica Larsson, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Ylva Donning, Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet