Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

Transkript

1 Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården

2 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Värnar lokalt och regionalt självstyre.

3 Skydda och stödja barn som far illa ett viktigt och svårt uppdrag One fundamental change that is needed is for all to have realistic expectations of how well professionals can protect children and young people. The work involves uncertainty: we cannot know for sure what is going on in the privacy of family life, nor can we predict with certainty what will happen. Too often, expectations have become unrealistic, demanding that professionals ensure children s safety, strengthening a belief that if something bad happens some professional must be to blame. (Munro 2012)

4 Det gör SKL för att möta kritik och förbättra verksamheten Intressebevakning och stöd till verksamhetsutveckling, tex.: - medlemsstöd i arbetet med ensamkommande barn - stöd till regionala utvecklingsledare som arbetar med prioriterade frågor (systematisk uppföljning, IT, barns brukarmedverkan, placerade barns hälsa & skolgång, familjehemsutveckling ) - utvecklingsarbete inom ramen för barns psykiska hälsa - PRIO-fråga om placerade barns hälsa samt kompetens handläggare och arbetsledare - kommande kongressuppdrag stabilitet och kompetens inom den sociala barn-och ungdomsvården - handlingsplanen.

5 Vilka åtgärder bör staten vidta? Omedelbara regelförändringar eller undantag från gällande regelverk som syftar till att underlätta för kommuner, landsting och regioner i det aktuella och ökade mottagandet av asylsökande, ensamkommande barn och nyanlända krav på bemanning i HVB och föreståndares utbildning - krav på 4-månaders gräns för utredningar - krav på BBIC-kommuner för licens - möjliggör individuellt riktade insatser mer lättillgängligt - krav på handläggning vid placering i familjehem (3 steg:bra fam, registerutdrag och hembesök) - krav på utbildning av familjehem, ta fram anpassat utbildnings-och utredningsmaterial ( måste prioriteras av SoS i familjehemsuppdraget)

6 Aktuellt regeringen och myndigheter Myndighetssamverkan kring ensamkommande, prop. om stödboende och kunskapscenter för familjehem. Informationskampanj familjehem. Stödtelefon för ensamkommande på Socialstyrelsen Regeringens budgetprop. anslår 250 miljoner kronor för stärkt bemanning samt satsningar på kvalitet och kompetens Socialstyrelsen regeringsuppdrag om introduktion och uppdragsutbildningar, implementering nya BBIC Regeringens nationella samordnare inom social barn-och ungdomsvård kartlägger 52 kommuner, uppdrag t.o.m. april 2017 Arbetsmiljöverket granskar den sociala barn-och ungdomsvården

7 Hög personalomsättning och svårigheter att rekrytera personal

8 Ett meningsfullt jobb Socialarbetare är engagerade och trivs med sin uppgift (Vision; 2014). Högt söktryck till socionomprogrammet Generalistutbildning som ger bred kompetens

9 Varför fungerar det inte?

10 Strukturella och demografiska förändringar Ett utökat uppdrag och nya målgrupper Ökad detaljstyrning, mer administration och kontroll Specialiserade verksamheter och generalistutbildning Omvärlden har förändrats mycket men inte socialtjänsten

11 Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Förankrad hos förtroendevalda socialchefsnätverk individ- och familjeomsorgschefer regionala utvecklingsledare handläggare fackförbund och andra berörda HR-chefer

12 Handlingsplanens förslag

13 Förtydliga den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag

14 Förtydliga den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag några av förslagen SKL ska verka för utveckling av nationell och lokal statistik över anmälningar utveckling av det förebyggande arbetet med riktat stöd till barn i riskzon och tvärprofessionellt arbete en nationell långsiktig strategi för familjehemsvården och samlad översyn för bättre och effektivt mottagande av ensamkommande barn att undanröja juridiska hinder för interkommunalt samarbete att översynen av socialtjänstlagen (SoL) kommer igång snarast och leder till mindre detaljreglering en egen utvärdering av de förtroendevaldas roll när det gäller beslutsfattande i individärenden

15 Förtydliga den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag några goda exempel Länsvis statistik över anmälningar under en följd av år Långsiktigt utvecklingsarbete av det förebyggande arbetet, första linjen och tvärprofessionell samverkan Regionalt utvecklingsarbete för att stärka och utveckla familjehemsvården Kommunsamverkan med gemensamma upphandlingar, kompetensutvecklingsprogram

16 Organisation och utbildning

17 Organisation och utbildning några av förslagen SKL ska verka för att uppmuntra användning och uppföljning av arbetstyngdsinstrument att stödja arbetsgivaren bli mer oberoende bemanningsföretag utveckling av användarvänligt it-stöd det stöd till yrkesintroduktion och de uppdragsutbildningar som Socialstyrelsen tar fram blir ändamålsenliga. att yrkesverksamma socialsekreterare enkelt ska kunna komplettera sin utbildning till socionombehörighet att arbetsgivaren kan ge tid och förutsättningar för handläggare och arbetsledare att genomföra introduktions- och vidareutbildningar spridning av goda exempel från den sociala barn-och ungdomsvården

18 Organisation och utbildning några goda exempel Mentorsprogram kopplat till ordentliga universitetsledda mentorskapsutbildningar Ordentliga introduktionsprogram Omfördelning av arbetsuppgifter Avlastning för chefer/ledning Särskilda lönesatsningar Omsätta forskningsresultat om vad som leder till stabilitet (fyra faktorer) för att utveckla verksamheten

19 Forskning och utveckling

20 Forskning och utveckling några av förslagen SKL ska verka för en långsiktig praktiknära forskningsstrategi i samråd mellan högskolor, regionala stödstrukturer och kommuner forsknings- och utvecklingsarbete kring myndighetsutövning, förebyggande arbete med riktade insatser och tvärprofessionell samverkan stöd till systematisk uppföljning och utveckling av resultatmått för arbetet med barn och unga utökad personnummerbaserad statistik utveckling av modeller för barns delaktighet i verksamhetsutvecklingen att permanenta de regionala stödstrukturerna som ett led i ett långsiktigt utvecklingsoch förbättringsarbete.

21 Forskning och utveckling några goda exempel Systematisk användning av ÖJ för att förbättra verksamheten Systematisk användning av risk- och händelseanalys Permanentning av modeller för barns brukarverkan (ÖJ = SKLs öppna jämförelser)

22 Implementering av handlingsplanen förankring, samordning, strategisk stöd och spridning SKL Regionalt Spridning Lokalt Upptakt

23 Upptakter 18/9 Göteborgsregionen 18/9 Dalarna 23/9 Stockholms län 20/10 Västerbotten 22/10 Västernorrland 23/10 Gävleborg 6/11 Örebro 2/12 Norrbotten 15/12 Värmland

24 Något om upptakterna i sex län. Prov på att socialtjänsten är van att hantera kriser Mindre kommuners förutsättningar Variation i upplägg Prioriterade frågor; utbildning & kompetens, kompletteringsutbildning för icke-socionomer, utveckling av arbetstyngdsinstrument, utveckling av förebyggande arbetet

25 Kommunernas utvecklingsplaner Kommunerna identifierar förbättringsområden och tar fram utvecklingsplaner En utvecklingsplan kan innehålla följande rubriker: Mål/delmål, aktiviteter, ansvarig, resurser, uppföljning Upptaktsmöte Identifiera förbättringsområden Utvecklingsplan Uppföljning

26 Regionens utvecklingsplan Kommunernas förbättringsområde sammanställs i en regional utvecklingsplan som skickas in till SKL Uppföljning av arbetet kommunerna/regionerna via socialchefsnätverket och de regionala utvecklingsledarna Samlad uppföljning i mars Upptaktsmöte Identifiera förbättringsområden Utvecklingsplan Uppföljning av SKL, mars 2016

27 SKL:s arbete vs uppdraget för regeringens samordnare Cecilia Grefve Belysa kommunernas förutsättningar för att ge stöd och skydd och se om det nationella stödet ändamålsenligt utformat med utgångspunkt från barnet. Dialog och besök i 50 kommuner, vid två tillfällen. Kommunerna tar fram planer för handling Återkoppling till barn-och äldreministern var tredje månad. Återkoppling till kommunerna våren 2016 Slutrapport våren 2017

28 Nationell spridningskonferens Våren 2016 återkoppling av arbetet i kommunerna/regionerna via konferens och webb gemensamt med den nationella samordnaren Cecilia Grefve.

29 Webb-möten om handlingsplanen och ensamkommande barn 9 oktober kl november kl samt-om-implementeringen-av-skl-s-handlingsplan-3-nove-03- nov december kl 10-11

30 Läs förslagen i sin helhet skl.se/socialomsorgstod/barnochunga

31 Vi har påbörjat en förändringsresa