Folkbildningsprojektet. Skäftekärr Bildningscentrum. Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildningsprojektet. Skäftekärr Bildningscentrum. Slutrapport 000701-011231"

Transkript

1 Folkbildningsprojektet Skäftekärr Bildningscentrum Slutrapport DETTA PROJEKT DELFINANSIERAS AV EUROPEISKA UNIONEN Regionala fonden Projektledare: Sven-Göthe Lidheim Majvie Stålgren 1

2 Sammanfattning Projekt Skäftekärr Bildningscentrum drivs av Studieförbundet Vuxenskolan N:a Öland, Studiefrämjandet i Kalmar län och Skäftekärr ekonomisk förening. Det startade den 1/ och skulle ursprungligen pågått till den 30/6 2001, men i och med det EU-stöd som beviljats för projektet så har en förlängning kommit till stånd fram till den 30/ Distums del avslutas dock vid mellanliggande årsskifte. Som projektägare står Studieförbundet Vuxenskolan N:a Öland. Syftet med projektet är att befästa Skäftekärr Bildningscentrum, stimulera till och stötta uppbyggnaden av fler bildningscentra på Öland och bilda ett lokalt nätverk mellan dessa. Det ska också utveckla en lokal del av folkbildningsnätet ett Ölandsnät, varigenom studiecirklar på distans kan erbjudas och finna samverkansformer mellan befintliga bildningsorganisationer. Genom dessa insatser önskar man öka kunskapen bland lokalbefolkningen om de möjligheter den nya tekniken skapat för folkbildningen. Den här slutrapporten syftar till att beskriva och utvärdera projektarbetet under perioden gällande den verksamhet som har bedrivits och de problem som uppstått. Abstract The Project Skäftekärr Educational Centre is run by the Educational Associations Studieförbundet Vuxenskolan N:a Öland and Studiefrämjandet i Kalmar Län together with Skäftekärr economical association. It started on July and would originally have ended by June , but with the new funding from the European Union the project can go on for another year. Distums part will however end by the end of The part standing behind the project is Studieförbundet Vuxenskolan N:a Öland. The purpose of the project contains many parts. It means to consolidate the Educational Centre of Skäftekärr and to stimulate and support the construction of other similar educational centres on Öland forming a local network between them. It also means to develop a local part of Folkbildningsnätet, a digital network for the island Öland where long distance courses can be offered. It will also try to find forms of co-operation between existing educational organisations on Öland. Through these efforts the project wishes to increase the knowledge within the local community about the opportunities the new technology offers to adult education. This report will describe and evaluate the work during the period and the difficulties that have arisen. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Abstract 1. Inledning Bakgrund Projektbeskrivning Syfte Mål Beskrivning av de olika delarna i projektet Skäftekärr Bildningscentrum Övriga Bildningscentrum Ölandsnätet Målgrupp Metod Förändrade förutsättningar 3 2. Projektorganisation Samverkansformer Budget 5 3. Resultat Distanscirklar Pedagogik Information Kommunikation Inbjudan till andra studieförbund Uppnådda mål 8 4. Analys Synpunkter på projektet Problem Projektorganisation Distanscirklar Pedagogik Information Kommunikation Icke uppnådda mål Utvärdering från gruppmedlemmar Erfarenheter och framtidsvisioner Erfarenheter Framtidsvisioner 12 Bilaga 1 Bilaga 2 Ekonomisk redovisning Enkät: Utvärdering projekt Skäftekärr Bildningscentrum 3

4 Inledning 1.1 Bakgrund Projektbeskrivning Tankarna kring projekt Skäftekärr Bildningscentrum startades då Studieförbundet Vuxenskolan i Löttorp såg ett behov av att dels förnya sin verksamhet och dels att samarbeta med olika studieförbund och utbildningsorganisatörer. Studieförbundet Vuxenskolan såg här Skäftekärr Bildningscentrum som en naturlig del i detta utvecklingsarbete eftersom där har skapats en mötesplats för utbildning av olika slag. Skäftekärr Bildningscentrum startade på initiativ av en ideell intresseförening på norra Öland och drivs idag av Skäftekärr ekonomisk förening. På Skäftekärr Bildningscentrum finns förutsättningarna för IKT-stödd utbildning och därmed distansutbildningsmöjligheter. Där finns även lokaler tillgängliga för kurs/cirkelverksamhet i allmänhet. I samarbete med olika utbildningsanordnare bedrivs där ett antal kurser på olika nivåer. En utveckling av Skäftekärr Bildningscentrum blev därför en naturlig komponent i projektet för SV:s dåvarande Löttorpsavdelning. Genom att befästa Skäftekärr Bildningscentrum önskade man skapa en bas för samarbete mellan dels olika studieorganisatörer och dels fler bildningscentra på Öland. Dessa bildningscentra kan koppla samman sin verksamhet både fysiskt och digitalt genom ett gemensamt kursutbud och tillgänglighet på nätet i form av nätverket Ölandsnätet. Förutsättningarna för detta, i form av lokala mötesplatser och ett påbörjat Ölandsnät, fanns redan. Ölandsnätets hemsida ska bli en plats där man kan söka information om de olika bildningscentren, ansöka till och delta i distanscirkelverksamhet och diskussionsforum samt ge förslag till nya kurser. 1.2 Syfte Syftet med projektet är att stimulera till ökad folkbildning bl a genom samverkan mellan befintliga bildningsorganisationer och genom att sprida kunskap om den nya teknikens möjligheter för distansutbildning. Projektet skall också befästa Skäftekärr Bildningscentrum samt stimulera till och stötta uppbyggnaden av fler bildningscentra på Öland och bilda ett lokalt nätverk mellan dessa. Projektet syftar också till att utveckla en lokal del av folkbildningsnätet, ett Ölandsnät, varigenom studiecirklar på distans kan erbjudas. 1.3 Mål Projektets mål är att öka kunskapen om de möjligheter den nya tekniken skapat för folkbildningen. Ett flexibelt lärande via Folkbildningsnätet, med en modell för undervisning med datorstöd, ger tillgång till utbildning som tidigare ej kunnat erbjudas i den här bygden. Bildningscentren skall kunna nyttjas utifrån studentens egna villkor vad avser innehåll, tidpunkt och planering. Det lokala folkbildningsnätet, Ölandsnätet, skall kunna fånga upp efterfrågan och även vara platsen för genomförandet av distanscirklar samt diskussionsforumet Samtal pågår. 4

5 1.4 Beskrivning av de olika delarna i projektet Skäftekärr Bildningscentrum På Skäftekärr har bedrivits utbildning på olika nivåer och med olika studieorganisatörer. Där har pågått gymnasial vuxenutbildning och distanskurser i kärnämnen genom Komvux och Kunskapslyftet i Borgholm, cirklar i olika ämnen tillsammans med både Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet samt högskolekurser via distansstudio i samarbete med Kalmar Högskola. Skäftekärr Bildningscentrum försöker se till vad bygdens befolkning har för behov och möjligheter till studier och anpassar sina utbildningar efter detta och är flexibla inför olika studiesätt. Genom att skapa förutsättningar för och stimulera till utbildning med stöd av ny informationsteknologi befästs och säkerställs verksamheten i ett längre perspektiv. En ökad samverkan ger ett bredare utbud av kurser Övriga Bildningscentrum En av målsättningarna med projektet är att stimulera och stötta uppbyggnaden av fler bildningscentra på Öland. De orter som är påtänkta är Borgholm, Runsten, Skogsby och Mörbylånga. Ett nätverk mellan dessa skulle kunna generera ett ökat utbud och framför allt utmanande stimulans. Projektet kommer att arbeta för att hitta en samverkansorganisation mellan olika studieorganisatörer och bildningscentrum på Öland Ölandsnätet Ölandsnätet blir en lokal del av folkbildningsnätet där det gemensamma utbudet av distanscirklar genom de olika studieförbunden eller bildningscentren kan erbjudas. 1.5 Målgrupp Öland är en glesbygd där utbildningsnivån varit jämförelsevis låg och studietraditionen begränsad. Denna bild vill projektet ändra på. Vad gäller de olika bildningscentren så är det närområdet som varit det primära, att kunna erbjuda en samlingsplats för studier i olika former. Projektet i övrigt, när det gäller distansstudier, har vänt sig till hela öns befolkning. Det finns dock en avsikt att rikta vissa kurser särskilt till unga och till de som har ringa studieerfarenhet. Andelen arbetslösa kvinnor är relativt hög vilka därför också betraktas som en prioriterad grupp. Kursutbudet bör vara efterfrågestyrt så att kursen svarar upp mot ett önskemål. 1.6 Metod Rapporten grundar sig på de erfarenheter som gjorts under projekttidens gång. Som underlag för rapporten har Distums enkätsida på internet, använts för att bäst kunna svara på de intresseområden som Distum prioriterar. Halvårsrapporten samt de kvartalsrapporter som skrivits för projektet har också använts som bas. För att få reda på projektmedlemmarnas synpunkter skickades en enkät ut. Till styrgruppen sändes två gånger en begäran från projektledare att gå in på Distums enkätsida och lägga in sina synpunkter där eller i alla fall använda frågeställningarna där som mall för utvärdering till slutrapporten. Då detta inte gav något gensvar sändes en enklare enkät ut (se bilaga 2), sammanställd av projektledare, till styr- samt referensgrupp. Bortfallet har dock varit stort från projektgruppen och därför hörs endast röster från två deltagare samt projektledare i den här rapporten. De distanscirkelledare som hållit testcirklar samt deras deltagare fick enkäter med Distums frågeområden angående pedagogik tillskickade sig. Inte heller dessa gav något gensvar utan de har istället fritt fått ge synpunkter på verksamheten. 5

6 Från dessa båda har kortfattad information inkommit. Varför projektdeltagarna inte lämnat någon utvärdering trots att detta borde ligga i deras eget intresse har inte framkommit. 1.7 Förändrade förutsättningar Under hösten 2000 gick SV:s Ölands Åkerbo avdelning upp i den större Borgholmsavdelningen och SV Norra Öland bildades. Eftersom det var Ölands Åkerbo avdelningen som ansökt om projektet så fick nu den sammanslagna avdelningen fortsätta driva projektet. I januari 2001 lämnades en EU-ansökan in till Mål 2 Södra, inriktning lärcentra. Eftersom projektet hade statlig finansiering verkade det lämpligt att försöka växla upp pengarna i ett EU projekt som också skulle medföra en förlängning av projektet med ett år och en uppgradering till att även gälla distansstudier på högre nivåer. Ansökan beviljades den 27/2-01 och därmed erhåller projektet kr från EG:s regionala fond och kr från Regionförbundet i Kalmar Län. Projektet kan därmed fortsätta till halvårsskiftet år Vår kontaktperson till Distum, Cecilia Möller, gav oss klartecken för detta upplägg och därmed en förlängning av projektet. 6

7 2. Projektorganisation Studieförbundet Vuxenskolan norra Öland, Studiefrämjandet i Kalmar Län och Skäftekärr ekonomisk förening är de tre organisationer som står bakom projektet. Förutom dessa tre deltar Ölands folkhögskola, SV Mörbylånga, Runstens Intresseförening samt Komvux/Kunskapslyftet i Borgholm i projektet. Organisationen har varit uppbyggd genom en styrgrupp med representanter från SV N:a Öland, Studiefrämjandet, Skäftekärr samt projektledare. Styrgruppen har också fungerat som projektgrupp och har tagit besluten gällande projektet. Projektledaren är knuten till Skäftekärr men är oberoende av studieförbund och har haft den samordnande samt informerande funktionen i projektet. Parterna som ingått i styrgruppen utvaldes genom deras funktioner som projektägare samt medsökande till projektet. En referensgrupp tillsattes med representanter från Ölands folkhögskola och Komvux/Kunskapslyftet. Referensgruppen utvaldes genom deras intressen i distansutbildning och erfarenheter på området. Ölands folkhögskola har även låtit projektet överta deras påbörjade hemsida och funktioner för Ölandsnätet. Övriga personer vid bildningscentren i Runsten och Mörbylånga har vid en del möten deltagit i egenskap av att de ska ta hand om distansstudenterna på respektive ort och därmed kunna komma med synpunkter på hur de bäst tas om hand. De har också deltagit med synpunkter på hur man kan utveckla verksamheten till bildningscentrum på respektive plats samt hur uppbyggnaden och administreringen av Ölandsnätet skall gå till. Detta sätt att driva projektet valdes därför att det ansågs vara det bästa sättet att få med alla intresserade parter och att alla ska bli hörda. Bildningscentren är lokaliserade till följande platser: Skäftekärr Bildningscentrum; Skäftekärr Löttorp Borgholms Bildningscentrum; SV N:a Öland Borgholm Runstens Skolas Bildningscentrum; Runsten Borgholm Ölands Folkhögskola; Skogsby Färjestaden Mörbylånga Bildningscentrum; SV Mörbylånga Mörbylånga Administration och ekonomi sköts av projektledare och ekonomiansvarig på Skäftekärr. Redovisning sker periodvis till SV N:a Öland som granskar och redovisar/rekvirerar från Distum. Redovisning och rekvirering sker även halvårsvis till EU-kontoret sedan projektet delgivits EU-medel. 2.1 Samverkansformer SV och Studiefrämjandet har införlivat projektet som en del i sin verksamhet och i Skäftekärr ekonomisk förening har projektet blivit en naturlig del av utvecklingen. Samarbetet mellan de olika parterna i projektet har i stort sett fungerat bra, alla har varit överens om att samverkan i dessa frågor är nödvändigt. Med en gemensam inriktning och delaktighet i projektet är förhoppningen att Ölandsnätet och nätverket mellan de olika studieförbunden och bildningscentren skall fortleva även efter projekttidens slut. 7

8 2.2 Budget De ekonomiska förutsättningarna förändrades när EU-medlen kom in i bilden. Eftersom dessa pengar medfört en förlängning av projektet har även budgeten behövt revideras och de medel som Distum beviljat har kunnat läggas ut över en längre period. Det här innebär att det finns större möjligheter att stötta och utveckla distanscirkelverksamheten för att försöka se till att nätet kommer att fungera tillfredsställande efter projekttiden. Den tekniska utrustning som köpts in har till största del finansierats av de nytillkomna EU-medlen, i övrigt hör de största posterna till lönerna. Av den ekonomiska sammanställningen framgår hur de beviljade medlen från Distum har nyttjats under perioden (bilaga 1) 8

9 3. Resultat 3.1 Distanscirklar Första halvåret användes till att lägga grunden för vidare samarbetsformer och lämpligt startutbud av cirklar via Ölandsnätet. Planeringen har även innehållit förberedelser för förståelse av den teknik som kommer att användas samt seminarier för distanscirkelledare. Visionen var att kunna erbjuda ett antal distanscirklar som skulle locka deltagare och även inspirera till egna förslag. De ämnen som diskuterades var: ledarskap i ideella organisationer, digitalfoto, trädgårdsskötsel, engelsk konversation, Ölands Guld, släktforskning, konsthistoria samt engelska A halvdistans. Den första distanscirkeln startades i februari och ämnet var Ledarskap i ideella organisationer. Annonsering i lokalpress samt utskick till 385 ideella organisationer gjordes för att marknadsföra den cirkeln men endast fyra deltagare hade anmält sitt intresse vid start. Det beslutades att köra ändå för att testa formen. I februari startade även engelska A halvdistans från Runstens skolas bildningscentrum. Till övriga cirkelämnen på förslag har studieförbunden ej lyckats hitta ledare som vågar prova på distanscirkelformen. Hemsidan för Ölandsnätet har utvecklats till att utgöra plattformen för distanscirkelverksamheten, här presenteras utbud och man kan även anmäla sig till distanscirklar eller diskussionsforum samt ge förslag på nya cirklar eller ämnen. Via hemsidan kan man även ta sig direkt in i konferenssystemet First Class som används som undervisningsforum. 3.2 Pedagogik Folkbildning på distans har inte förekommit på Öland tidigare och därför fanns inte några färdiga distansledare/lärare att tillgå. Ölands folkhögskola är de som har mest erfarenheter av distanskurser och därmed har projektet förlagt en del träffar där för att informera resurspersoner på studieförbunden och bildningscentren. Seminariedagar i First Class och distanscirkelpedagogik hölls för projektdeltagare och intresserade cirkelledare under februari och mars. Dagarna var mycket intressanta och seminarieledarna kommer säkert att anlitas igen när fler cirkelledarintressenter hittas. I de två cirklar som prövats har i det ena fallet en halvdistansversion tillämpats där deltagarna varannan gång träffats via nätet och varannan gång på plats i Runsten. I det andra fallet har en upptaktsträff och en avslutningsträff avhållits och resten av undervisningen skett via nätet. Hur deltagarna uppfattat dessa upplägg framkommer i kapitel 4 under punkt Information Information har givits inom projektägarens organisation, till styrelse och vid allmänt möte. För projektets styrgrupp har kontinuerliga arbetsmöten genomförts ca var 6:e vecka. Målsättningen har varit att via den interna kommunikationen skapa förståelse för projektet. Information om projektet har även getts direkt i studiegrupper som använder sig av datorteknik i någon form, genom informationsmöten på bildningscentren, genom deltagande i andra möten i samhället t ex skola och årsmöten, genom informationsmaterial i olika former, genom tidningsartiklar och annonser samt genom hemsidan Ölandsnätet och respektive bildningscenters hemsidor. Ölandsnätet nås på adressen övriga hemsidor är fortfarande under utveckling. Informationen kring projektet har koncentrerats till Ölandsområdet eftersom projektet varit områdesbegränsat till Öland, men även länstidningar har uppmärksammat de informationskvällar som hållits. Efter inbjudan från Kalmar länsbildningsförbund medverkade projektledarna även på deras konferens där projektet presenterades för andra studieförbund i länet. 9

10 Genom informationsmötet i Runsten kom ett antal platsrelaterade cirklar igång och en del intresseanmälningar till Ölandnätet lämnades in. En enkel informationsbroschyr trycktes upp i början av projektet och distribuerades till bildningscentren. En mer bearbetad broschyr stod klar under hösten 01 som trycktes i 2000 ex och distribueras även till bibliotek, livsmedelsbutiker och liknande platser. Några studiebesök och träffar mellan olika projekt har avhållits som gett ett mycket välbehövligt inspirationstillskott. 3.4 Kommunikation För distansstudierna används datorer med Internet uppkoppling samt konferensprogrammet First Class. Dessa medel används vid folkbildningsnätets övriga verksamhet och eftersom Ölandsnätet är en lokal del av folkbildningsnätet var det naturligt att använda samma system. Datorarbetsplatser med Internet finns tillgängliga på bildningscentren och där kan studenter hyra in sig om de inte har egen dator. När det gäller projektdeltagarnas interna kommunikation skapades en konferens på nätet via konferenssystemet First Class. Motivet till detta var att First Class skulle användas som konferenssystem även för de distanscirklar som planerades köras via Ölandsnätet. Därför var det bra om alla projektdeltagare kände till systemet och kunde använda det. De flesta hade också använt det tidigare i sina studieförbund och projektledaren var väl förtrogen med systemet. First Class innebär också att alla får en adress och tanken var att i första hand använda detta system för kommunikation och information mellan projektdeltagarna. Dessvärre uppnådde inte det här kommunikationssystemet förväntningarna från projektledaren. Projektdeltagarna har inte använt sig av FC i den utsträckning som förväntades och man har istället fått lov att använda sig av andra mailadresser samt telefon. 3.5 Inbjudan till andra studieförbund Vid en viss tidpunkt under våren planerades även övriga studieförbund, verksamma i området, att bjudas in till information om projektet och erbjudas deltagande i Ölandsnätet. Projekt Skäftekärr Bildningscentrum var inbjudna att presentera sin projektidé och att hålla en del workshops på temat distans och samverkan under länsbildningsförbundets konferens i Oskarshamn i mars månad. Utifrån den dagens diskussioner samlades intresserade studieförbund i länet till en träff på Skäftekärr, i maj, för att diskutera ett vidare samarbete och användning av Ölandsnätet. Deltagarna ansåg att Ölandsnätet kan vara en modell för den samlade folkbildningen i Kalmar län att lägga ut sitt utbud på. Ingen av de närvarande medlemmarna motsatte sig detta. Tvärtom såg man en möjlighet att öka utbud och samverkan samt få tillgång till en digital plats för presentation av utbud. Deras intresse bygger dock på en utökning av nätet till att gälla hela länet eftersom befolkningsunderlaget på Öland ansågs för litet. Det framkom också att Länsbildningsförbundet eventuellt kunde tänkas ställa sig bakom projektet i framtiden, om det gäller ett länsnät, när projektperioden är slut och därmed säkerställa en viss finansiering. Styrgruppen beslutade dock under hösten att behålla Ölandsnätet på lokal nivå och ej i nuläget utöka till en länsomfattande plattform. Motivet att hålla kvar vid den ursprungliga tanken grundar sig på viljan att skapa ett fungerande nätverk på Öland. Gruppen bedömer att de lokala aktörerna, med Ölands folkhögskola som samlande kraft, bör kunna vidmakthålla Ölandsnätet även efter projekttidens utgång. Den lokala identiteten bedöms vara väsentlig för den framtida utvecklingen av det lokala nätverket. Samtliga studieförbund kommer dock att erbjudas lägga ut sitt e-cirkel utbud på Ölandsnätet för att säkerställa ett bredare utbud. 10

11 Ett särskilt clearingssystem diskuterades också vilket innebär att vid vissa datum, t ex 25/9 och 25/2, kollar respektive studieförbund av sina anmälningar. Finns det likartade cirklar där det inte är fulla klasser så lämnar det ena studieförbundet över sina deltagare till det andra så att cirkeln verkligen kommer igång. Detta gemensamma mål, att få till stånd fler cirklar genom samarbete, kändes som ett viktigt framsteg. 3.6 Uppnådda mål Då målen inte är direkt kvantifierbara är det svårt att säga hur mycket som uppnåtts, men följande har i alla fall kunnat iakttas. Skäftekärr Bildningscentrum börjar bli ett namn i bildningskretsarna på Öland. Platser där andra bildningscenter kan utvecklas har hittats och stöttats och kontaktytor skapats mellan dessa samt övriga projektdeltagare. En vidareutveckling av Ölandsnätet, webbplatsen för distanscirkelutbudet, har skett och ett nätverk mellan bildningscentrum och studieförbund på Öland har skapats. Projektet har bidragit till ett ökat intresse hos övriga studieförbund vad gäller distanscirklar och Ölandsnätet. Seminarier för kursledare och besök i olika studiegrupper har genomförts. Möjlighet att delta i distansutbildning har erbjudits vid fyra av fem bildningscenter. Hemsidan för Ölandsnätet är igång med kursutbud och länkar till de olika utbildningsanordnarna och bildningscentren och plattformen har använts vid de två distanscirklar som testats. 11

12 4 Analys 4.1 Synpunkter på projektet Möjligheten till distanscirklar skulle kunna öka folkbildningsbenägenheten då det innebär en större flexibilitet vad gäller tidpunkt för studier, dessutom skulle studenterna kunna minska sina resor. En annan fördel är att fler cirklar skulle kunna komma till stånd i och med det deltagarantalskrav som finns och som kan vara svårt att uppfylla i glesbygdsområden. För studieförbunden på Öland är distansutbildning en nödvändig utveckling av organisationerna för att överleva. Det ger dessutom befolkningen nya möjligheter att delta i olika former av utbildning. För Skäftekärr Bildningscentrums del är distansstudierna en naturlig utveckling av verksamheten liksom det förhoppningsvis även blir på övriga bildningscenter. 4.2 Problem Projektorganisation Under projekttiden har projektägarens verksamhet omorganiserats. Den SV-avdelning som startade projektet har slagits samman med en annan SV-avdelning vilket inneburit att personerna i styrgruppen ersatts med nya. I och med att kretsen av intressenter hela tiden vuxit har projektet på något sätt startat om flera gånger för att få en gemensam grund att stå på och förståelse för projektets idéer. Därmed blev upplägget något svårstyrt och tungrott. Den bakomliggande organisationen har också begränsat med personal och har inte haft tid att engagera sig fullt ut i arbetet. Det har varit svårt att samla alla parter samtidigt och eftersom det inte hölls någon egentlig kick-off så har rollerna i projektgruppen blivit något diffusa. Styrgruppen har även fungerat som projektgrupp vilket ibland medfört svårigheter att hålla isär de olika ansvarsförhållandena. Det kan också tänkas att för mycket eget ansvar har ålagts de som ansvarar för bildningscentren. Genom att projektgruppen under sina möten upprepade gånger gått tillbaka till vad projektet skall uppnå och hur vägen dit ska se ut, känns det dock som om projektet lyckats befästas och målsättningarna säkrats. Detta har emellertid tagit mycket värdefull tid i anspråk Distanscirklar Största problemet har varit att hitta cirkelledare på Öland som vågat hålla cirklar på distans. Visionen om en plattform med en mängd olika cirklar under våren har inte kunnat genomföras och därmed inte heller den stora marknadsföring av distanscirklar och Ölandsnätet som var förhoppningen. I samband med detta blir naturligtvis efterfrågan på distanscirklar låg. Projektledarna konstaterar att mognaden för den nya tekniken och dess användning för distansstudier är låg hos studieförbunden på lokal nivå. Studieförbunden i området tycks vara försvagade av den ekonomiska verklighet de lever i och är därmed inte tillräckligt offensiva för att få fram ledare och kursutbud. Tyvärr har inte vare sig ledare eller deltagare lyckats lockas till testcirkelverksamheten. Cirkelledarna behöver själva utbildas mer inom den speciella distanspedagogiken och deltagare behöver mer information och kanske saknas datorkunskaper. I det ämne där det fanns en entusiastisk cirkelledare, Ledarskap i ideella organisationer, kom endast fyra deltagare trots både annonsering och direkt reklam i form av ett utskick till alla 385 ideella organisationer på Öland om cirkeln. Var ämnet inte intressant eller kändes det för svårt att gå på distans? De övriga cirkelämnena på förslag har inte lyckats hitta ledare så därmed står hemsidan i princip utan eget utbud. För att komma till rätta med problemet har utbildningar inom distanspedagogik erbjudits, intresset har dock varit lågt. Ölandsnätet har också öppnats 12

13 upp för andra studieförbund än de Ölandsbaserade för att de ska kunna delta med sina distanscirklar på nätet. Förhoppning var att genom att bjuda in samtliga studieförbund i Kalmar län att presentera sitt utbud av distanskurser på Ölandsnätet så skulle ett attraktivare utbud kunna marknadsföras. Tyvärr har uppslutningen kring denna möjlighet varit låg Pedagogik I cirkeln ledarskap i ideella organisationer fanns från början fyra deltagare men endast två fullföljde. Dessa två hade stora ambitioner och vana vid distansstudier sedan tidigare och de har varit mycket nöjda med cirkeln då de haft stor möjlighet att påverka innehållet. Varför de andra två inte engagerade sig fullt ut och fullföljde cirkeln har inte framkommit vid utvärderingen. Under cirkelns gång har två fysiska möten skett och övrig kommunikation skett via First Class. Cirkelledaren i detta ämne anser sig nu ha ett gediget material som lämpar sig för distansstudier och det finns möjlighet till vidareutveckling. Ledarskap handlar mycket om självkännedom och gruppdynamik. Ledaren har ritat och skissat och ifrågasatt händelseförlopp samt refererat till kända psykologiska analytiker och deras tolkning och deltagarna har fått fundera och reagera på materialet. De fyra deltagarna i cirkeln engelska A halvdistans anser inte att distansstudier lämpar sig för språkutbildningar. I den här cirkeln har också informationen varit bristfällig vad gäller kopplingen till projektet. Deltagarna uppfattade att de anmält sig till en traditionell språkcirkel och var helt oförberedda på upplägget. Under vårterminen skrevs proven via nätet men under höstterminen har man skrivit dem i klassrummet. Lärare och litteratur har varit bra men de hade hellre sett fler lärarledda timmar, under vårterminen har de träffats varannan gång på plats i Runsten och varannan gång använt sig av First Class Information Informationen om projektet var under det första halvåret relativt sporadisk. Detta för att det ansågs bättre att kunna presentera ett färdigt koncept för användarna istället för tankar och prototyper. Genom informationsmötet i Runsten kom det igång ett antal platsrelaterade kurser vid det bildningscentret och därmed har projektet i alla fall uppnått en del av syftet, nämligen att stötta uppbyggnaden av andra bildningscentrum på Öland. Vid andra informationstillfällen direkt i studiegrupper, även om det inte ger direkt respons, så sås i alla fall fröet till eventuella framtida distansstudier. Hindret i många fall är bristande datorkunskap och då måste det först kunna erbjudas en grundläggande datorutbildning vid respektive bildningscentrum. Den stora marknadsföringsinsatsen som skulle ske under våren har heller inte kunnat genomföras eftersom det inte funnits något utbud på hemsidan. En mindre annonskampanj för att pränta in namnet Ölandsnätet har dock genomförts i lokalpressen. Projektet har också varit omskrivet ett antal gånger under året i både lokal- och länspress. Någon större marknadsföring har dock inte kunnat genomföras p g a det bristfälliga distanscirkelutbudet på Ölandsnätet Kommunikation För de personer som står bakom bildningscentren har First Class systemet inte varit någon nyhet. Det har dock ändå genomförts några seminarier i ämnet för samtliga i projektgruppen och för tilltänkta distanscirkelledare. Aktiviteten mellan projektgruppsmedlemmarna på First Class har dock varit mycket sparsam. Troligen för att projektet har varit ytterligare en del i deras arbete och de har inte haft tid att använda sig av det mediet fullt ut, dessutom har deltagarna i de flesta fall varit tvungna att ställa om sin inloggning mot en annan server och datorvanan har inte varit tillräckligt stor att klara detta på egen hand. För att komma till rätta med detta har projektledare samt webb- och konferensansvarige i projektet besökt alla projektgruppsdeltagare för att ställa in inloggning och skrivbord så det blev likvärdigt. 13

14 Förutom dessa problem har projektet i två omgångar råkat ut för tekniska problem där mycket information gått förlorad. Konferensen försvann spårlöst från First Class där alla protokoll m.m. fanns tillgängligt. Vid ungefär samma tidpunkt raderades även allt sparat material från projektledarens dator, under serverproblem, och har därmed gått helt förlorat. Tyvärr hade inte någon säkerhetskopiering påbörjats vid det tillfället. Kommunikationen mellan studenterna har inte kunnat utvärderas Icke uppnådda mål Projektet har inte lyckats nå ut till de preciserade målgrupperna än, d v s med riktad information till unga, de med ringa studieerfarenhet och gruppen arbetslösa kvinnor. Detta beror dels på den bristfälliga marknadsföringen och dels på att det inte finns några anpassade distanscirklar att pröva på för dessa grupper än. 4.3 Utvärdering från gruppmedlemmar Då svårigheterna med att nå ut till cirkelledare och cirkeldeltagare angående möjligheterna att läsa cirklar på distans påverkat projektet, anses inte syfte och mål helt ha uppnåtts. Det måste göras enklare för ledare och deltagare att förstå vad en distanscirkel innebär och lära ut verktygen att handskas med datorn för att kunna använda den som ett studieredskap. Alla i grupperna har inte tagit sin roll på allvar och uteblivit från mötena men kommunikationen mellan styrgrupp och referensgrupp har fungerat ganska bra. Informationen kring projektet har dock inte varit bra. Marknadsföring är viktig och det borde gåtts ut starkare i media. Sambandet mellan regional utveckling och distansutbildning är stort. Utbildning och utveckling måste följa varandra i ett modernt samhälle och de tekniska utbildningsmöjligheter som finns att tillgå måste göras tillgängliga för alla grupper i samhället. Där har studieförbunden en stor funktion att fylla, även utbildare måste följa utvecklingen. När det gäller tidsplaneringen i projektet så har det kanske hafts lite för bråttom och trotts på större gensvar hos ledare och deltagare. Studieförbunden borde ha lärt sig att nyheter, i synnerhet inom tekniken och speciellt hos lågutbildade, kräver lång acceptans tid. Men naturligtvis finns det en framtid för distanscirklar, det kommer att bli framtidens möjlighet för stressade människor att lära sig om olika ämnen. Det kommer dock att ta tid att acceptera något annat än den gamla studiecirkelformen. För högutbildade människor är det inte svårt att ta till sig nyheter, men för lågutbildade krävs mycket tid för att sätta sig in i och acceptera nyheter. Projektet har fungerat bra men det krävs tid för genomförande och accepterande. Det måste till nya metoder för att locka nya grupper av deltagare till cirklarna. Det är först och främst de yngre som är mogna för tekniken och då måste studieförbunden kunna erbjuda ämnen som lockar. Utan utbud är plattformen för Ölandsnätet överflödig. Med större utbud kan också rätt marknadsföring genomföras. Med ytterligare diskussioner är dock de samverkansformer som diskuterats i projektet nåbara. 14

15 5 Erfarenheter och framtidsvisioner 5.1 Erfarenheter Det finns en positiv inställning till ett ökat samarbete mellan de olika aktörerna inom folkbildningen. Det finns en vilja och önskan om att använda ny teknik även på lokal nivå. De flesta ser stora möjligheter med den nya tekniken t ex att nå nya grupper i samhället. Inom ramen för projektet har skapats flera nya och nygamla kontakter. Det krävs noggranna förberedelser och planering för att genomföra ett sådant här projekt. Det går inte att nog understryka vikten av ett nära samarbete inom styrgruppen. Vid ett projekt med många samarbetspartners så tillkommer hela tiden nya infallsvinklar som styrgruppen måste ta ställning till. Det är viktigt att hela projektgruppen strävar åt samma håll och mot gemensamma mål, en upptakt i form av någon slags kick-off där man formar dessa mål är bra. Vi anser att idén med att sammanföra just de aktörer som ingår i styr och referensgrupp var riktig. De har ett välgrundat intresse av folkbildning och intresse av utvecklingsarbete. Vi anser även att det är viktigt att se Öland som en enhet och arbeta för ökat samarbete på ön. Vi konstaterar också att ett utvecklingsarbete som detta tar betydligt längre tid än ett år. Det är viktigt att sätta rimliga mål för projektet och i de fall de är ettåriga betrakta dem som ett led i en pågående process. Det krävs mycket information både internt och externt för att få igång verksamhet i projektet och det är också önskvärt att det inte blir några större avbrott i verksamheten. Att det skulle vara så svårt att få tag i intresserade distanscirkelledare var något som projektledarna blev överraskade av. Problemen med det begränsade urval av kurser och ledare som utbildningsanordnarna kan erbjuda kvarstår vilket påverkar utvärderingen av tekniken. Misstänksamheten inom bildningsorganisationerna när det gäller användande av ny teknik inom cirkelverksamheten är utbredd. Ytterligare seminarier har planerats för tilltänkta kursledare för att stimulera till användande av ny teknik inom cirkelverksamheten. Avgörandet för en positiv utveckling av IKT-stödd utbildning är den pedagogiska mognaden och tekniska kompetensen hos ledarna. Vid projektstart bör en noggrann analys göras av deltagarnas datorkompetens samt utrustning. Det är viktigt att kunna erbjuda kunniga distanshandledare och teknisk support. Man måste också försöka se till att inte förlora gruppkänslan helt även om man läser på distans. När det gäller ekonomi så har vi i organisationen haft en medarbetare som har god erfarenhet av projektredovisning vilket är av stort värde. Vi kan på så sätt få kvalificerad hjälp med ekonomin endast de timmar som behövs vilket ger en effektiv hantering. 5.2 Framtidsvisioner Genom att projektet erhållit medel från Regionförbund i Kalmar län och EU:s strukturfond kan vi fortsätta att arbeta utifrån projektets grundidé. Under det kommande året fortsätter verksamheten med i huvudsak fyra insatser, stöd till cirkelledare, information i pågående cirklar, möte mellan olika kursanordnare och underhåll av hemsidan. Vår idé med en lokal digital plattform för folkbildning där olika studieförbund samverkar är alltjämt levande och vi kommer att arbeta vidare för att skapa förutsättningar för ett sådant samarbete. 15

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013

VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 VERKSAMHETSINRIKTNING 2013 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna är idrottens studie, bildnings- och utbildningsorganisation. SISU Idrottsutbildarna består av specialidrottsförbund (SF) samt övriga medlemsorganisationer

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21

Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 Marknadsplan för klustergruppen Den digitalt nyfikne 2011-06-21 1. Vilket är syftet med marknadsföringen? Uppmärksamma Den digitalt nyfikne som målgrupp och öka kännedomen om bibliotekets utbud och information

Läs mer

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr

Leaderleder. Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. 643 398 kr Leaderleder Ledbeskrivningar för vandring, cykel och kanot finns nu presenterade i ett digitalt kartsystem. Projektägare: Leader Nedre Dalälven, ideell förening Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg

Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Slutrapport Trappan, Folkuniversitetet Varberg Trappan, datastugor med Ipad. För Nyfikna seniorer i Varbergs kommun. Under juni månad 2012 tillsattes en styrgrupp för projektet som bestod utav. Emma Rosengren,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 20150331 200 Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa 200 i praktiken 12mån-rapport för perioden 2014-02-01 tom 2015-01-31 Projekt för matchning

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm

www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm www.resurs.folkbildning.net/projekt/foreningsteknik/index.htm 1 Inledning Vart än vi går i Sverige möter vi någon form av förening. Det svenska föreningslivet har en lång tradition och historia. Våra föreningar

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar.

Föreningskraft. Som förprojekt blev det lyckat och har skapat ett breddengagemang, utvecklingsprojekt, företagande samt förväntningar. Föreningskraft Allsång i Heby Folkets Park. Projektägare: Mötesplats Tillväxt Ek. Förening (MTI) Projektledare: Håkan Collin Kommun: Heby Dnr: 97 Jnr: 2011 5360 Projekttid: 2011-06-20 2012-12-31 Beviljade

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport

Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport Internet som redskap i alla studiecirklar slutrapport delafolkbildning.wordpress.com ett projekt om folkbildning och digital delaktighet av och med länsbildningsförbunden i Blekinge, Kalmar och Kronoberg,

Läs mer

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande

- en del i programmet Att främja kvinnors företagande Slutrapport Projekt Företagsamma kvinnor i Karlskrona - en del i programmet Att främja kvinnors företagande Under åren 2007 2009 har Tillväxtverket samordnat och genomfört ett nationellt program vars syfte

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831

Slutrapport. Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167. Årjängs kommun 2120000-1835 20130831 20120401-20130831 Slutrapport Projektnamn Ärende-ID Servicenavet landsbygdsbutiken i centrum 00167167 Stödmottagare Organisationsnummer Årjängs kommun 2120000-1835 Datum för slutrapport Beslutad projekttid 20130831 20120401-20130831

Läs mer

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson

PROJEKT ALBYLEN. Datum: 25 mars 2011. AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson PROJEKT ALBYLEN Datum: 25 mars 2011 AV: Magnus Lindgren, Mattias Jonsson, Alexander Paskota, Jimmie Yngvesson, Erik Nilsson 0 Sammanfattning: Föreningen Albylen som bedriver aktivitets- och friskvårdscentrum

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2

PROJEKTBESKRIVNING. Luleå NETWORKS OLE2 LULEÅ KOMMUN Version. 1 (9) utvecklingsenhet 1.0-1 PROJEKTBESKRIVNING 2008-10-21 PROJEKTBESKRIVNING Luleå NETWORKS OLE2 Projektledare: Lars Mikaelsson 070-600 22 73 lars@projectservices.se POSTADRESS BESÖKSADRESS

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren

Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Bilaga 3. Drivkrafterna i Skelleftebygden Journalnr: 2009-6920 Stödmottagare: Erik Fahlgren Slutrapport Förstudien: Drivkrafterna i Skelleftebygden Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Mona

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Allmänna uppgifter Datum: 2010-03-31 Projekttid: 2009-10-01-2010-04-01 Journalnummer: 2009-5974 LAG diarienr: LVS-050 Projektnamn: HÄSTNÄRA BOENDE I GÖTENE, förstudie Sammanställning

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Ljustern en tillgång

Ljustern en tillgång Ljustern en tillgång Projektet har lett till fler besökare och ökad användning av området. Foto: Jonas Lindgren Projektägare: Södra Dalarnas Utveckling, ekonomisk förening Projektledare: Sofie Jutner Kommun:

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813

Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 Glaseramera Leksands folkhögskola 2012-12-19 mats.svensson@folkbildning.net 0247-64813 2. Projektets syfte Projektets syfte var att ta fram ett fritt och webbaserat undervisningsmaterial om keramikglasyrer.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet 1 (7) Slutrapport för projektet Södra Härene Fiber Datum: 20140104 Journalnummer: 2010-061 AV Projekttid: 2013-04-10-2013-12-31 Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor

Läs mer

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA

Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Redovisning av projektet HALLÅ EUROPA Göteborg, juni 2003 1. ORGANISATIONS NAMN: BOSNA IF Adress: Box 55076, 400 53 Göteborg Telefonnummer: 031-19 29 01 Faxnummer:031-19 29 01 E-post: bosnai_if@hotmail.com

Läs mer

SV Hallands verksamhetsplan 2015

SV Hallands verksamhetsplan 2015 SV Hallands verksamhetsplan 2015 Inledning Det övergripande målet, är att SV 2020 är det studieförbund som når och engagerar flest människor med olika bildningsaktiviteter. Detta ska ske genom en stark

Läs mer

Slutrapport av Projektet regional samverkan för distansstudier i Entreprenörsregionen Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr.

Slutrapport av Projektet regional samverkan för distansstudier i Entreprenörsregionen Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr. 1 (5) Distansprojektets syfte Projektet skall utveckla organisationen för livslångt flexibelt lärande i regionen i samverkan med lärcentra, gymnasieskolor, näringsliv och andra aktörer som har ett intresse

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002

NäTBILDARNA Kvalitetsmanual 2002 NÄTBILDARNAS verksamhet bygger på det mötesbaserade lärandet där samtalet är viktigt. Kurserna och cirklarna ska genomsyras av en levande samtalsform, där lärprocessen ska vara tydlig och ska präglas av

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2011 1. Verksamheten

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 1(7) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): augusti 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Kvartalsrapport mars-maj 2013

Kvartalsrapport mars-maj 2013 Kvartalsrapport mars-maj 2013 Från projektledarens horisont Större delen av min tid har ägnats åt att få till logistiken i projektet, dokumentation, möten ute i landet, samordningoch planering inför projektår

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Mellanlanda 2009 Kulturcheckens namn Länsbygderådet Sjuhärad Sökande (Namn/Förening) 868401-2795 0320-910

Läs mer

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar

- Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport - Regionalt projekt - Innovativa servicelösningar Delrapport nr 3 Projektnamn: Norrbottens landsbygd siktar mot 2020 Projektägare: Hela Sverige ska leva Norrbotten Redovisningsperiod: aug -

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Distriktet. Distriktet förväntar sig att kårerna:

Distriktet. Distriktet förväntar sig att kårerna: Förslag Södra Skånes scoutdistrikt Distriktet Distriktet har idag ett omfattande ansvar för att stödja kårer och kretsar samt andra organisationer inom vår verksamhet. Detta ansvar tar vi genom att under

Läs mer