RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS

Transkript

1 RISKANALYS AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS : Reviderad: --- Uppdragsansvarig: Civilingenjör/Brandingenjör Kungsgatan 48 B Göteborg Telefon Fax Västerlånggatan Stockholm Telefon Fax Kapellgatan Jönköping Telefon

2 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Projektinformation : R2111 Fastighet: Ramsökaren 2 Kommun Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens ref: Stockholm Svenska Hus AB Ranhammarsvägen Bromma Niklas Gahm Organisation Prevecon Brand& Riskkonsult AB Uppdragsansvarig/ handläggare: Internkontroll:. - Civilingenjör/Brandingenjör.. Carin Nero Civilingenjör/Brandingenjör Dokumenthistorik DC CN Anmärkning Internkontroll

3 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Sammanfattning Prevecon Brand & Riskkonsult AB (Prevecon) har på uppdrag av Svenska Hus AB utfört en riskanalys inför planerad ombyggnation till bostäder inom fastigheten Ramsökaren 2, Stockholm. Örbyleden (väg 229) som är en sekundärled för farligt gods passerar i närheten av berörd byggnad varför en riskanalys har genomförts för att utreda lämpligheten i den förändrade verksamheten och om erforderligt visa på möjliga åtgärder för att hålla riskbilden inom tolerabla nivåer. Analysen syftar således till att fungera som ett bedömningsunderlag för beslut om den förändrade verksamheten. Analysen redovisar risken i form av platsspecifik individrisk för det berörda området. Riskerna har jämförts med de kriterier som rekommenderas i Värdering av risk /3/. Riskvärderingen visar att individrisknivån inom området hamnar inom ALARP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Förslag på säkerhetshöjande åtgärder återfinns i avsnitt 11. En känslighetsanalys har utförts för att undersöka hur känslig risknivån i området är för en ökad trafikintensitet samt en ökad mängd transporter med farligt gods. Resultatet från känslighetsanalysen visar att risknivån i området ökar men att den hamnar inom området för vad som är en accepterad risknivå om rimliga åtgärder utförs varför analysens resultat inte är känslig för eventuella framtida trafikökningar. Med hänsyn till resultatet i denna rapport bedöms risken avseende transport av farligt gods inte utgöra något hinder för den planerade ändringen av verksamhet från samlingslokal till bostäder.

4 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 INNEHÅLL Sammanfattning 3 1 Inledning Uppdragsbeskrivning & bakgrund Syfte Avgränsningar Arbetsmetodik Målgrupp Begreppsdefinitioner Rekommenderade säkerhetszoner Allmänt om farligt gods Konsekvenser till följd av vådautsläpp av farligt gods 1 2 Förutsättningar Områdesbeskrivning 13 3 Riskidentifiering Transport av farligt gods på Örbyleden Trafikinformation 14 4 Olycksscenarier Farligt godsolycka på väg Dimensionerande olyckshändelser 16 5 Bedömning av sannolikheter/frekvenser Farligt godsolycka på väg 17 6 Konsekvensberäkningar Transport av farligt gods på väg Klass 3 - Bensin 18 7 Riskmått Individrisk Farligt gods på väg 19 8 Riskvärdering Acceptanskriterier Individrisk Jämförelse med kriterier Accepterad strålningsnivå på byggnad 21 9 Känslighetsanalys Ökad mängd fordon och transporter med farligt gods 22 1 Värdering av osäkerheter 24

5 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Säkerhetshöjande åtgärder Slutsatser 27 Referenser 28 Bilaga A Frekvens- och sannolikhetsberäkningar 29 Bilaga B Konsekvensberäkningar 33 Bilaga C Beräkning av individrisk 38

6 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning & bakgrund 1.2 Syfte Prevecon Brand & Riskkonsult AB (Prevecon) har på uppdrag av Svenska Hus AB utfört en riskanalys för att utreda huruvida den planerade ombyggnationen till bostäder inom fastigheten Ramsökaren 2, Stockholm är acceptabel ur ett riskperspektiv. Riskanalysen har utförts för att utreda lämpligheten i den planerade ändringen av verksamhet från samlingslokal till bostäder och om erforderligt visa på möjliga åtgärder för att hålla riskbilden inom tolerabla nivåer. Analysen syftar således till att fungera som ett bedömningsunderlag för beslut om den förändrade verksamheten. 1.3 Avgränsningar Denna riskbedömning fokuserar på risker för tredje person (personrisker) för personer som vistas inom fastigheterna. Risker för miljön, egendom samt risker för andra personer (som inte vistas inom berörd fastighet) hanteras inte. De risker som studeras innefattar farligt godsolyckor genererat av transporter på Örbyleden (väg 229). Mekaniska skador hanteras kvalitativt. Endast konsekvenser där människor omkommer hanteras i riskanalysen. Övriga risker som kan påverka personers hälsa, exempelvis buller, vibrationer etc. har exkluderats.

7 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Arbetsmetodik Denna riskbedömning består av följande arbetsmoment: 1. Förutsättningar För att utföra en kvantitativ riskanalys krävs att information samlas in: Områdesorientering, exempelvis topografi Inventering av trafikflöden samt transporterade mängder farligt gods Information om mottagare/avsändare av farligt gods. Detta kan innebära att fördelningen av transporterade ämnen skiljer sig från den nationella statistiken över transportmängder på olika vägsträckor Statistik över väderdata, exempelvis vindriktningar, vindhastigheter och temperaturer Prognos för framtida trafikering och transportmängder 2. Riskidentifiering Oönskade händelser som kan påverka personer i planområdet har identifierats. 3. Bedömning av sannolikheter/frekvenser Beräkning av sannolikheter/frekvenser för att oönskade händelser som medför negativ påverkan på personer i området har utförts. Olycksfrekvenser för vägtrafik är hämtat från dels Helmersson (1994) /1/ och dels från Räddningsverket (1996) /2/. 4. Konsekvensberäkningar Konsekvensberäkningar utförs med handberäkningar. 5. Riskberäkningar Det riskmått som har beräknats är individrisk. Dessa beräknas genom att väga samman sannolikhet/frekvens med konsekvenser. 6. Känslighetsanalys I känslighetsanalysen varieras indata för att ta reda på hur robust resultatet är i förhållande till förändrade förutsättningar. Fysisk planering ska ske på lång sikt och därför är det viktigt att även framtida förhållanden inte ökar risken i området avsevärt. 7. Riskvärdering Den framräknade individrisken inom fastighetsområdet jämförs mot kriterier för att översätta numeriska värden till värdebedömningar. 8. Säkerhetshöjande åtgärder För att minska riskens storlek kan säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Här ges vid behov förslag på åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för de personer som befinner sig inom planområdet.

8 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Målgrupp Målgruppen för denna rapport är företrädelsevis beställaren, Svenska Hus AB samt det lokala stadsbyggnadskontoret samt andra förvaltningar inom kommunen, t.ex. Räddningstjänsten. en är framtagen under förutsättning att läsaren besitter vissa grundkunskaper om riskbedömning. 1.6 Begreppsdefinitioner Risk Risk kan definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de negativa konsekvenser händelsen kan leda till. Kvantitativ riskanalys En kvantitativ riskanalys syftar till att ta reda på hur stor en viss risk är. Detta görs genom följande steg: Riskbedömning Definition av omfattning Identifiering av riskerna Beräkning av risken genom att väga samman sannolikhet och konsekvens En riskbedömning består av två delar, dels riskanalys och dels riskvärdering. Resultatet från riskanalysen måste värderas för att riskens storlek ska tolkas på rätt sätt. Detta görs med hjälp av riskkriterier, som översätter numeriska värden till värdebedömningar. Individrisk Individrisk är ett mått på sannolikheten för att en viss individ omkommer under en tidsperiod, ofta ett år. Individrisk kan uttryckas som platsspecifik risk eller individspecifik risk. Platsspecifik risk innebär risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats (i denna riskanalys antas personen befinna sig utomhus). Individspecifik risk tar hänsyn till att individen i fråga inte befinner sig på samma plats hela tiden. I denna rapport är det den platsspecifika risken som beräknas. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö eller egendom. Farligt godsolycka Med farligt godsolycka menas att det skadliga ämnet har kommit ut till omgivningen. En tankbil som har kört av vägen och vält är därmed ingen farligt godsolycka om inte det farliga godset har kommit ut till omgivningen.

9 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Rekommenderade säkerhetszoner Farligt godsled Enligt Riskhantering i detaljprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods /4/, upprättad av länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län skall riskhanteringsprocessen beaktas vid framtagandet av detaljplaner inom 15 meters avstånd från en farligt godsled (se figur 1 nedan). Figur 1, Riskhanteringsavstånd för markanvändning intill farligt godsled (/6/). Berörd fastighet ligger inom 15 meter från Örbyleden (väg 229) som utgör sekundärled för farligt gods, vilket innebär att riskbilden bör utredas. Hur riskbilden beaktas kan skilja från fall till fall och kvalitativa såväl som kvantitativa analyser kan användas.

10 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Allmänt om farligt gods Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende på vilka egenskaper ämnet har, se tabell 1. Tabell 1, Farligt godsklasser Klass Ämnen Exempel 1 Explosiva ämnen och föremål Sprängämnen, tändmedel, ammunition 2 Brännbar gas Giftig gas Gasol, vätgas Klor, ammoniak 3 Brandfarliga vätskor Bensin, dieselolja, eldningsolja 4 Brandfarliga eller självantändande ämnen samt ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organsiska ämnen 6 Giftiga och smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen Metallpulver, karbid Natriumklorat, väteperoxid Arsenik, bly, kvicksilver, cyanider 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid 9 Övriga ämnen och föremål Asbest, gödningsämnen Konsekvenser till följd av vådautsläpp av farligt gods Vid en farligt godsolycka är det främst ämnen klass 1, 2 och 3 som kan medföra negativa konsekvenser för människor inom ett större området. Brandfarliga fasta ämnen (klass 4) liksom frätande ämnen (klass 8) kan medföra negativa konsekvenser på människor, men då endast i omedelbar närhet till utsläppet eller i direkt kontakt med ämnet. För giftiga ämnen (klass 6) uppstår risk för skada endast om man får direktkontakt med ämnet eller får det i sig. Vådautsläpp av oxiderande ämnen samt organiska peroxider (klass 5) medför normalt sett inte allvarliga konsekvenser för människor, men kan om de blandas med t ex fordonets drivmedel leda till liknande konsekvenser som för klass 1. Radioaktiva ämnen (klass 7) behandlas normalt sett inte i riskanalyser eftersom akut skada vanligtvis inte uppkommer. Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) är en mycket bred grupp av ämnen där konsekvenserna beror av situation och ämne. Nedan redovisas vilka konsekvenser för människor farligt gods klass 1, 2, 3 och 5.

11 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Klass 1 Explosiva varor Gällande explosiva varor, är det främst undergruppen 1.1 massexplosiva varor som kan orsaka skador på människor. Massexplosiva varor kan vid en olycka med 15 ton massexplosiva ämnen orsaka så höga tryck att byggnader kan skadas/raseras på flera hundra meters avstånd. Människor tål höga tryck bättre än byggnader, dock kan en raserad byggnad i sin tur orsaka skador på människor. Cirka 6 meter från olycksplatsen kan människor utomhus omkomma som en direkt följd av tryckökningen. Indirekt kan människor omkomma pga raserade byggnader. För arbetsplatser kan man räkna med att väggraszonen sträcker sig ca 5 meter in i byggnaden om ytterväggen rasar. Andelen döda i väggraszonen förväntas bli ca 1/3. /8/ Massexplosiva varor transporteras i relativt liten omfattning och då ofta som styckegods, vilket innebär endast små mängder i taget. På grund av de små transportvolymerna och relativt få transporter är riskbidraget från explosiva varor litet. Övriga explosiva varor ger endast alvarliga konsekvenser för människor i olyckans absoluta närhet. Klass 2 Gaser För att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt kan man trycksätta denna så att den övergår i vätskefas. En behållare fylls till cirka 8 % vilket innebär att behållaren till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar. Om behållaren skadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut, blir konsekvenserna betydligt värre om ämnet kommer ut i vätskefasen än i gasfasen. Konsekvenserna skiljer sig även åt om det är en brännbar eller giftig gas. Brännbar gas Brandfarliga gaser är till exempel gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne som representerar brännbar gas i denna riskanalys är gasol. Dels för att gasoltransporter är relativt vanliga, dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga. Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa: Jetflamma uppstår om gasen antänds direkt. Flamman ger upphov till värmestrålning som kan skada människor. Är utsläppet gasformigt blir skadorna begränsade till den närmsta omgivningen. Sker utsläppet i vätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av värmestrålningen. I analysen antas läckaget uppstå nära vätskeytan i tanken, vilket innebär att utsläppet både innehåller vätska och gas. Gasol i vätskefas kan bilda en pöl, vilket kan medföra pölbrand. Gasol är dock flyktigt och vätskan kan förångas och bilda ett brännbart gasmoln om gasen inte antänds direkt. Gasmolnet kan antändas i ett senare skede och konsekvenserna kan då bli mycket omfattande (gasmolnsexplosion). Ett gasmoln uppstår även om utsläppet sker i gasfasen. I analysen antas att utsläppet sker i vätskefas och bildar en pöl som antänds. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). En BLEVE kan uppstå om en behållare med gasol utsätts för brand. Trycket inne i

12 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Giftig gas behållaren blir högt på grund av värmen och till slut sprängs behållaren och gasolen bildar ett aerosolmoln (gasmoln som även innehåller vätska) i den omgivande luften. Om detta aerosolmoln antänds sker en snabb och kraftig förbränning som kan få mycket allvarliga konsekvenser. En BLEVE drabbar främst dem som vistas utomhus och inte hinner eller tänker på att fly undan. Från det att en farligt godsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå dröjer ofta så länge att berörda områden hinner evakueras. Risken för att en BLEVE ska inträffa är mycket liten, och gäller främst transporter på järnväg då flera behållare transporteras på samma gång. Om det inte förekommer några tändkällor eller om gasen i gasmolnet inte ligger inom brännbarhetsområdet, kan ett gasmoln uppstå utan antändning. Detta scenario antas inte medföra några konsekvenser för människor. Det kan vara svårt att i förväg uppskatta hur omfattande konsekvenser ett utsläpp med giftig gas kan få då gasens utbredning styrs av många omgivande faktorer, exempelvis väder, vind och topografi. Klor är en av de mest giftiga gaserna, och då klor är en tung gas sprids den längs marken, vilket särskilt drabbar människor som befinner sig utomhus. Ett klorutsläpp kan orsaka dödsfall flera hundra meter från utsläppskällan. Personer som vistas inomhus klarar sig i regel förutsatt att fönster och ventilation är stängda. Ammoniak och svaveldioxid är två andra giftiga gaser. Ammoniak är det ämne som är dimensionerande för giftig gas i denna analys. Anledningen till att inte klor, som är en betydligt giftigare gas är dimensionerande beror av flera anledningar. Användningen av klor förväntas minska då klor dels är mycket giftigt för människor, dels mycket skadligt för miljön. Ammoniak ersätter klor i allt fler processer. Klass 3 Brandfarliga vätskor Vid ett utsläpp av en brandfarlig vätska bildas det en pöl som kan antändas. Värmestrålningen från pölbranden kan orsaka konsekvenser på människor som befinner sig i närhet till branden. Värmestrålningen beror på pölens area. För att förebygga personskador till följd av pölbrand bör hinder finnas som hindrar pölen att breda ut sig och rinna i riktning mot bebyggelse. Bensin som är mer brandfarligt än till exempel diesel och eldningsolja representerar de brandfarliga vätskorna i denna riskanalys. Klass 5 Oxiderande ämnen Ett utsläpp av oxiderande ämnen leder normalt ej till risk för personskador. För flertalet ämnen (undantaget vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 6 % väteperoxid) ger dock ett utsläpp som blandas med brännbara ämnen och antänds mycket kraftiga explosioner. Vid en vägtransport kan lasten vid en olycka blandas organiskt material till exempel med det egna fordonets smörj- och drivmedel. En sådan blandning skulle motsvara 3 ton explosivämne. /8/

13 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Berörd byggnad på fastigheten Ramsökaren 2, Stockholm, ligger drygt 2 meter från Örbyleden (väg 229) som är betecknade som sekundärled i det nationella vägnätet för farligt gods. Figur 2 Berörd byggnadsdel är markerad (Källa:google.se) Berörd byggnad ligger ligger några meter högre än vägen. Byggnadens fasader är obrännbara (tegel och puts) och den fasad som vetter direkt mot vägen är en tät tegelfasad utan fönster e.d., se figur 3. Figur 3 Berörd byggnadsdel sett från Örbyleden (Källa:google.se)

14 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 3 Riskidentifiering Nedan beskrivs de riskkällor som finns i området. 3.1 Transport av farligt gods på Örbyleden Örbyleden (väg 229) är en sekundärled för farligt gods och ligger i direkt anslutning till den berörda fastigheten. Hastighetsbegränsningen i anslutning till berört område är 7 km/h Trafikinformation Den senast upprättade trafikflödeskartan över aktuellt område är från 1998 och anger att trafikflödet (ÅDT, genomsnittligt antal fordon per dygn) förbi det aktuella området uppgick till ca 21 fordon per dygn. /1/ Trafikkontoret (Stockholms Stad) har genomfört diverse trafikmätningar inför och efter Stockholmsförsöket där den uppmätta trafikmängden på Örbyleden (dock oklart vilken del av vägen) oktober år 24 var ca 21 5 fordon per dygn för att sedan minskat. Trafikflödet oktober 26 var knappt 17 8 fordon per dygn. /11/ /12/ I analysen kommer ÅDT antas vara 21 fordon/dygn för att ta hänsyn till den eventuella ökningen som varit mellan 26 till 211. Det finns inga specifika uppgifter om vilka ämnen och mängder av farligt gods som transporteras på de aktuella vägsträckorna. För att uppskatta antalet transporter med farligt gods samt vilka ämnen som transporteras identifieras mål- och startpunkter till/från vilka transporter med farligt gods går (Örbyleden är en sekundär farligt godsled varpå ingen genomfartstrafik med farligt gods accepteras). Inom närområdet ligger ett antal bensinstationer till vilka det transporteras drivmedel, se figur 4. Dock går troligtvis inte alla transporter till alla dessa bensinstationer förbi det aktuella området. I analysen antas att 1 transporter med drivmedel passerar det aktuella området per dag vilket skulle motsvara en transport/dygn till respektive station i figur 4 nedan. I analysen antas således att antalet transporter med drivmedel är 3 65 st/år. I övrigt finns några mindre industriområden inom det område som syns i figur 4. Deras placering i relation till de primära transportlederna för farligt gods gör att transporter till/från industriområdena inte antas passera det aktuella området.

15 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Figur 4 Aktuellt område inringat övriga markeringar anger bensinstationer i närområdet.

16 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 4 Olycksscenarier Nedan beskrivs de identifierade olycksscenarierna. 4.1 Farligt godsolycka på väg En farligt godsolycka på väg kan inträffa genom antingen kollision eller singelolycka. Som tidigare nämnts så transporteras endast farligt gods i klass 3, brännbar vätska, vilket kommer att representeras av bensin Dimensionerande olyckshändelser Vid transport av brandfarliga vätskor antas i denna analys det vara bensin i samtliga scenarier då detta är ett konservativt antagande då bensin har lägre flampunkt och avger högre strålningsvärme jämfört med till exempel diesel. Bensin transporteras ofta i tankbilar med släp. Vid ett utsläpp antas max 25 ton bensin läcka ut. Sluthändelserna som kan påverka det aktuella området vid en olycka vid transport av bensin redovisas nedan. Händelseträd för farligt godsolycka med bensin redovisas i bilaga A. B1 - B2 - B3 - B4 - Momentant utsläpp. Tankbilen kör av vägen. 25 ton bensin antänds. Bensinpölen antas ha en area om 2 m 2. Stort kontinuerligt utsläpp. Tankbilen kör av vägen. Pölbrandens area 95 m 2. Medelstort kontinuerligt utsläpp. Tankbilen kör av vägen. Pölbrandens area. 5 m 2. Litet kontinuerligt utsläpp. Tankbilen kör av vägen. Pölbrandens area 15 m 2.

17 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 5 Bedömning av sannolikheter/frekvenser 5.1 Farligt godsolycka på väg Frekvensen för en olycka med farligt gods på väg beräknas enligt metod från Räddningsverket /2/. Beräkningarna redovisas i bilaga A. Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell vägsträcka är 5,62*1-4 vilket motsvarar att förväntat antal år mellan olyckor med farligt gods är ca 1 8 år. Frekvensen för respektive identifierat scenario, listas i tabellen nedan, bestäms genom händelseträdsanalys som redovisas i bilaga A. Tabell 2, Frekvens för respektive identifierat scenario. Scenario Frekvens (per år) B1 B2 B3 B4 1,6E-5 1,74E-6 5,27E-7 5,27E-7

18 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 6 Konsekvensberäkningar 6.1 Transport av farligt gods på väg Klass 3 - Bensin Beräkningar har utförts med hjälp av Fischer m.fl. /5/. Riskavståndet är det avstånd där strålningen är 1 kw/m 2. Inom riskavståndet antas 1 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga. För de personer som vistas inomhus antas byggnaden skydda mot värmestrålning så att ingen av dem som befinner sig inomhus omkommer, dock skall observeras att detta gäller då byggnaden har en begränsad yta med fönster samt att dörrar och fönster antas vara stängda. Se bilaga C för beräkningar. I tabell 3 sammanställs resultatet av bensinberäkningarna. Tabell 3, Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med bensinolycka. Scenario Riskavstånd från Spridningsvinkel pölens centrum [m] B B B B4 7 36

19 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 7 Riskmått Vid riskbedömningar används vanligtvis två olika riskmått, individrisk och samhällsrisk. Individrisken är ett mått på sannolikheten för att en viss individ omkommer under en tidsperiod, ofta ett år. Individrisken redovisas i denna rapport som platsspecifik risk. Samhällsrisken är ett mått på risken för en grupp människor inom riskområdet och är således direkt beroende av antalet personer inom området (till skillnad mot individrisken). Persontätheten inom området kommer sannolikt inte att förändras nämnvärt i och med den planerade ändrade verksamheten från samlingslokal till bostäder (inom den berörda byggnadsdelen), varpå samhällsrisken rimligen inte kommer att påverkas. Samhällsrisken är dessutom inte ett riskmått som direkt lämpar sig för att användas för enskilda fastigheter/mindre områden utan snarare används för större områden när den övergripande risksituationen skall avgöras. Det riskmått som beräknas är individrisk. 7.1 Individrisk Individrisken beräknas som en funktion av avståndet från vägen. Beräkningarna av individrisken återfinns i bilaga C. I diagrammen visas även den övre och den undre nivån för ALARP-området, se vidare avsnitt Farligt gods på väg Individrisken utmed den del av Örbyleden (väg 229) som ligger i anslutning till berörd fastighet varierar med avståndet från vägen och åskådliggörs i diagrammet i figur 5 nedan. Figur 5 Individrisk på olika avstånd från vägen för farligt gods på väg.

20 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 8 Riskvärdering 8.1 Acceptanskriterier I flera internationella kriterier arbetar man med två nivåer för såväl individ- och samhällsriskkriterier. En övre nivå över vilken riskerna kan anses så stora att de ej bör accepteras samt en undre nivå under vilken riskerna kan anses små. Denna indelning innebär att det skapas tre riskområden, vilket illustreras i figur 6 nedan. Figur 6, Indelning av olika riskområden Individrisk Till hjälp för att värdera hur stor risken är i det aktuella området används riskkriterier. Riskkriterier används för att översätta de numeriska riskuppskattningarna till värdebedömningar som till exempel låg eller hög risk. Det finns i Sverige inga fastställda kriterier för risk. Av denna anledning används de kriterier som har tagits fram i Räddningsverkets rapport Värdering av risk /3/. Enligt Davidsson m.fl. /3/ föreslås följande kriterier för individrisk: Risknivåer högre än 1-5 per år tolereras ej. Risknivåer under 1-7 per år anses så låga att ytterligare säkerhetshöjande åtgärder inte behöver värderas. Vid risknivåer mellan dessa gränser ska säkerhetshöjande åtgärder värderas ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Rimliga åtgärder bör vidtas så att riskerna hålls så låga som är praktiskt möjligt. Detta område kallas ALARP (As Low As Reasonably Practible) Ovanstående kriterier kan tillämpas vid följande förutsättningar: Vid beräkning av risknivå antas att individen har en genomsnittlig känslighet för risken, är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriteriet tillämpas för allmänheten.

21 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Kriteriet avser summan av industriella risker som den mest exponerade individen är utsatt för. Vid tillämpning av kriteriet kan särskild hänsyn behöva tas till individers vistelsetid, förhållandet beträffande utrymning och eventuell ökad känslighet hos utsatta grupper. Dessa värderingar bör med tanke på osäkerheter göras från en konservativ utgångspunkt. 8.2 Jämförelse med kriterier I diagrammet i figur 7 nedan har den övre (röd) och den undre (grön) gränsen för ALARP-området markerats. Figur 7 Individrisk på olika avstånd från Örbyleden. 8.3 Accepterad strålningsnivå på byggnad Med utgångspunkt från avståndet mellan farligt godsleden och den berörda befintliga byggnaden (ca 2 meter från vägen) förefaller inte strålningsnivån från analysens scenarier (B1-B4) uppgå till gränsvärdet 15 kw/m 2 (enligt BBR 5:72). Byggnadernas fasader är dessutom obrännbara (tegel) samt att den fasad som vetter mot vägen är tät utan fönster.

22 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 9 Känslighetsanalys Variabler som kan varieras i en känslighetsanalys är till exempel olika sannolikheter för farligt godsolycka, hålstorlekar, storleken på utsläpp samt transporterade mängder farligt gods på vägsträckor. För bensinutsläpp har tre olika pölstorlekar antagits; 15, 5 respektive 1 m 2. För haveri, där innehållet i tanken kommer ut momentant har en pölstorlek på 2 m 2 antagits. Dessa pölstorlekar antas vara konservativa då det i analysen inte har tagits hänsyn till eventuella hinder och underlag som kan hindra pölens utbredning. Av denna anledning analyseras ej hål- och pölstorlekar vidare i känslighetsanalysen. De sannolikheter som har angetts i händelseträden för farligt godsolycka är de sannolikheter som är vedertagna och konservativt antagna att använda när det gäller transporter av farligt gods på väg i Sverige och därmed bedöms ingen känslighetsanalys av dessa värden vara nödvändig. Det som varieras i känslighetsanalysen är en ökad trafikmängd på Örbyleden samt att antalet transporter med farligt gods ökas för att på så sätt täcka in för framtida förändringar. 9.1 Ökad mängd fordon och transporter med farligt gods Den totala trafikmängden antas öka med 25 % och antalet transporter med farligt gods ökas med 5 %. ÅDT ökar från 21 till och antalet farligt godstransporter ökar från 1 till 15 per dygn. Frekvensen för en olycka där en tankbil med farligt gods är inblandad kommer att öka till 8,43*1-4 vilket motsvarar att förväntat antal år mellan olyckor med farligt gods är ca 1 19 år. Som syns i diagrammet i figur 8 nedan hamnar individrisken i området utmed Örbyleden fortfarande inom ALARP-området, dvs risknivån inom området är acceptabel.

23 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Figur 8 Individrisken utmed Örbyleden som funktion av avståndet från vägen. Känslighetsanalysen visar att analysens resultat är robust med hänsyn till framtida förändringar i trafikintensitet och antalet transporter med farligt gods.

24 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 1 Värdering av osäkerheter I riskanalysprocessen vävs olika osäkerheter in vilka måste hanteras korrekt för att riskanalysen ska kunna vara praktiskt användbar och ge en korrekt riskbild. I denna riskanalys har en del antagande gjorts och huvuddelen av dessa antagande har varit konservativa för att inte underskatta risken vid fastigheten. Detta avsnitt belyser de osäkerheter som finns i denna riskanalys. Trafikinformation. Trafikintensiteten för Örbyleden har uppmätts under enstaka månader från 24 till 26 och tendensen är att intensiteten minskar. I analysen används dock en intensitet som ligger i nivå med den som uppmättes 24 samt tidigare (1998) vilket är ett konservativt antagande. I känslighetsanalysen har trafikintensiteten ökats för att ta hänsyn till eventuella framtida förändringar. Transporter med farligt gods på transportlederna. Antalet transporter med farligt gods på Örbyleden är uppskattad med utgångspunkten att det finns ett antal bensinstationer i närområdet till vilka det transporteras drivmedel. Det är dock inte säkert att alla transporter går förbi det berörda området men antalet transporter har ansatts till att motsvara att respektive bensinstation får en transport med drivmedel per dag. Antalet transporter har även ökats i känslighetsanalysen för att ta hänsyn till framtida förändringar. De industriområden som ligger i närområdet ligger så placerade så att transporterna till-/från dessa sannolikt inte går förbi det berörda området. Representativa ämnen Bensin representerar brännbara vätskor då bensin antas utgör den dominerande andelen av drivmedel till bensinstationerna samt att bensin är mer brandfarligt än diesel. Sannolikheter för farligt godsolycka och för olika scenarier som kan inträffa till följd av farligt godsolycka. Det inträffar få farligt godsolyckor i Sverige vilket innebär att statistiken kan vara missvisande. Lokala förutsättningar kan dessutom öka/minska frekvensen för både olycka och olika sluthändelser. Sannolikheterna för olika händelseförlopp vid en farligt godsolycka är hämtade från Helmersson (1994) /1/. Frekvensen för olycka med farligt godsfordon inblandat är beräknad enligt modell från Räddningsverket (1996) /2/. Statistiken i dessa källor är generella för Sverige och lokala förutsättningar är inte inkluderade. Konsekvensberäkningar Handberäkningar enligt Fischer m.fl. (1998) /5/ har använts för konsekvensberäkningarna. Individrisken är beräknad utomhus, vilket gör att en individ är mer mottaglig för värmestrålning än om individen befinner sig inomhus.

25 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Riskavstånd En förenkling som har gjorts i rapporten är att för varje sluthändelse har ett riskavstånd beräknats. Förenklingen ligger i antagandet att befinner man sig inom riskavståndet är sannolikheten 1 att man dör. Utanför riskavståndet är sannolikheten. Detta är givetvis en förenkling. För pölbränder är det strålningen som avgör riskavståndet. För bensinbränder har antagits att sannolikheten att omkomma vid pölbrand är om man vistas inom det område där strålningen är 1 kw/m 2 eller högre. Hänsyn till svårt och lindrigt skadade personer I riskanalysen har endast dödsfall inkluderats av flera anledningar. Dels gäller kriteriet för omkomna personer, dels är det svårt att förutse grad av skada som kan uppkomma till följd av en olycka på olika avstånd då det beror på så många faktorer, exempelvis ålder, fysisk hälsa, vilka kläder personen har på sig etc. Det finns heller inga kriterier för värdering av skadade.

26 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Säkerhetshöjande åtgärder Detta avsnitt ger förslag till säkerhetshöjande åtgärder som i det fortsatta planarbetet kan värderas för området. I värderingen över huruvida en åtgärd är rimlig att vidta eller ej bör kostnaden för åtgärden ställas mot hur mycket risken minskas på grund av åtgärden. I denna riskbedömning har åtgärderna ej värderats kvantitativt då det finns begränsningar i de konsekvensberäkningsprogram som har använts. Behov av att kvantifiera effekten av åtgärder föreligger främst om risknivån är mycket hög. Risknivån vid fastigheten är inte mycket hög och av denna anledning behandlas endast åtgärder kvalitativt. De förslag till åtgärder som ges i detta avsnitt är endast exempel på åtgärder som kan vidtas. Åtgärdsförslagen är ej prioriterade i ordning efter hur stor riskreducerande inverkan de har eller efter kostnad/nytta. Analysen och efterföljande känslighetsanalys visar på att riskerna hamnar inom det område där risker kan tolereras om alla rimliga åtgärder är vidtagna och värderade ur ett kostnad/nytta perspektiv. Följande åtgärder kan tas i beaktande: Utformning av närområdet till Örbyleden Området närmast vägen kan utformas så att det ej uppmuntrar till stadigvarande vistelse. I dagsläget är området mellan vägen och byggnaden ingen plats där personer sannolikt uppehåller sig under längre tid. Entré och utrymningsvägar Placering av entré och/eller utrymningsvägar skall ske så att en säker utrymning kan genomföras vid händelse av en farligt godsolycka på vägen dvs. det skall finnas möjlighet att utrymma i riktning från vägarna. Ventilation och friskluftsintag Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter från Örbyleden. Åtgärder för reducering av sannolikheten för farligt godsolycka För att reducera sannolikheten för att farligt godsolyckor skall inträffa krävs åtgärder som till exempel utformning av vägavsnittet samt minskat antal farligt godstransporter. Detta är något som bör beaktas men som ej är ett rimligt krav att ställa i denna analys. Dock är det av stor vikt att vara uppmärksam på förändringar i riskbilden som kan bidra till konsekvenser för området.

27 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / Slutsatser Riskvärderingen visar att individrisknivån inom området hamnar inom ALARP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Känslighetsanalysen visar att risken förändras till det sämre vid ökad trafikintensitet och ökat antal transporter med farligt gods men att den ändå hamnar inom området för vad som är en accepterad risknivå om rimliga åtgärder utförs. Eftersom det alltid är nödvändigt att avgränsa arbetet och eftersom tillgängliga indata inte alltid är så detaljerade som är önskvärt, har vissa förenklingar gjorts i riskanalysen. Förenklingar medför alltid en viss grad av osäkerheter i resultatet. Där bedömningar har gjorts eller där tillgången på tillräckligt detaljerade indata varit dålig har konservativa värden använts för att risken inte skall underskattas. För att studera hur resultatet av riskanalysen påverkas om transporterade mängder farligt gods ökar i framtiden har en känslighetsanalys utförts där denna parameter har ökats. Med hänsyn till resultatet i denna riskbedömning bedöms risken avseende transport av farligt gods inte utgöra något hinder för den planerade ändringen av verksamheten inom den befintliga byggnaden från samlingslokal till bostäder, dock föreslås ändringen ske med säkerhetshöjande åtgärder i beaktande.

28 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Referenser /1/ Helmersson, L. (1994) Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg. 387:4. Väg- och transportforskningsinstitutet. Linköping. /2/ Räddningsverket (1996) Farligt Gods Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverk. Karlstad. /3/ Davidsson, G. m.fl. (1997) Värdering av risk. P21-182/97. Räddningsverket, Karlstad. /4/ Länsstyrelsen Skåne, Stockholm och Västra Götalands län (26) Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder av farligt gods. /5/ Fischer, S. m.fl. (1998) Vådautsläpp av brandfarliga gaser och vätskor. 3:e rev. upplagan. Försvarets forskningsanstalt. Tumba/Umeå. /6/ Karlsson B., Quintiere J. G., (1999) Enclosure fire dynamics. CRC Press. Florida USA. /7/ Länsstyrelsen i Skåne län (27), Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. 27:6 /8/ Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997), Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods, Huvudhandling samt bilagor 1-5. /9/ Cox m.fl. (1993) Classification of Hazardous Locations /1/ Stockholms Stad, Trafikflödeskarta Söderort [ uktur/underlag-och-metoder/] /11/ Stockholms Stad, Trafikkontoret (25), Analys av biltrafiken inför Stockholmsförsöket oktober 25. /12/ Stockholms Stad, Trafikkontoret (28), Utvärdering av Stockholmsförsöket Efterstudie februari 27.

29 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Bilaga A Frekvens- och sannolikhetsberäkningar A.1 Beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg Frekvensen för en olycka med farligt gods på väg beräknas enligt metod från Räddningsverket /2/. Vid beräkningen av frekvensen av farligt godsolyckor används en sträcka av en kilometer. Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor per år beräknas enligt formeln nedan: O((Y*X)+(1-Y)(2X-X 2 )) O = Antal förväntade olyckor Y = Andel singelolyckor på aktuell vägdel X = Andel transporter med farligt gods För att erhålla antalet farligt gods olyckor används index för farligt godsolycka för aktuell vägmiljö. I tabell A1 nedan redovisas indata och beräkningen av förväntat antal farligt godsolyckor på väg.

30 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Tabell A1, Indata och beräkning av antalet olyckor med farligt gods. Beräkning av farligt godsolycka på väg Bebyggelsemiljö Tätort Vägtyp Trafikled Hastighet 7 Längd, km (a) 1 Olyckskvot (k),8 Andel singelolyckor (Y),25 Index för farligt godsolycka (i),11 ÅDT (Genomsnittligt antal fordon per dygn) 21 (b) Trafikarbete (c=a*b*365*1-6 ) 7,665 Antal förväntade olyckor (O=k*c) 6,132 Antal farligt godstransporter per dygn (n) 1 Andel transporter med farligt gods av ÅDT (X=n/b),47619 Antal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor/år (D=(O((Y*X)+(1-Y)(2X-X 2 )), Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell vägsträcka med längden a 5,62E-4 (F=D*i) Förväntat antal år mellan olyckor med farligt godsolycka (1/F) 1779 Då det i analysen har antagits att samtliga transporter utgörs av transporter med drivmedel till bensinstationerna motsvarar förväntat antal farligt godsolyckor frekvensen för en farligt godsolycka i ADR-klass 3.

31 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 A.2 Beräkning av sannolikheter för respektive scenario Beräkning av sannolikheten för respektive identifierat scenario med hjälp av händelseträd. Klass 3 Figur A1 Händelseträd över farligt godsolycka med klass 3.

32 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 A.3 Beräkning av frekvenser för respektive scenario Frekvensen för de identifierade scenarierna beräknas genom: Frekvens(scenario)=P(scenario)*F(FG-olycka, aktuell klass) [år -1 ] Tabell A2 Frekvensberäkning för respektive scenario. Scenario P(scenario) F(FG-olycka, aktuell klass) Frekvens (per år) B1 1,88E-2 5,62E-4 1,6E-5 B2 3,9E-3 5,62E-4 1,74E-6 B3 9,38E-4 5,62E-4 5,27E-7 B4 9,38E-4 5,62E-4 5,27E-7

33 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Bilaga B Konsekvensberäkningar Klass3 - brännbar vätska (bensin) Nedan redovisas konsekvenserna av olycka med utsläpp av bensin. Fyra stycken olika utsläppsmängder har beräknats. Beräkningarna som redovisas nedan följer beräkningsmetodik i handbok från Fischer m.fl. (1998) /5/ och Enclosure fire dynamics /6/. Riskavståndet är det avstånd där strålningen är 1 kw/m 2. Inom riskavståndet antas 1 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga. Ett utsläpp antas leda till att en pöl med bensin bildas och antänds. Flammans diameter antas vara lika med den bildade pölens diameter. Utsläppsberäkningar Hur stor branden blir är beroende av bensinens avbrinningshastighet, mb 2,48kg/ m s. Avbrinningshastigheten beror av hur stor ytan på branden är. Brandens yta beror i sin tur på ett antal olika faktorer som markförhållanden, utsläppsmängd etc. Max effektutveckling från branden kan bestämmas enligt uttrycket: Q H c * mb * A* X 2 H c 43,7MJ / m X,7 Flammans höjd H f kan vidare bestämmas med hjälp av följande uttryck: 5 H f,235* Q 1,2* D 2 Den avgivna strålningen från branden beräknas enligt Stefan Boltzmans lag med: 4 P s *T P utstrålad effekt (W/m 2 ) s ,67*1 ( Wm K ) T= uppgår som mest till cirka 1173K vid oljebränder. emissiviteten, (,7) hos kroppen och ger då den verkliga strålningen P. P * P s När strålningen faller från en yta A 1 på en annan yta A 2 utgörs den infallande delen av strålning P in (om man bortser från strålningsreduktioner i atmosfären) av: P in P * F 12 Där F 12 är den s.k. synfaktorn mellan A 1 och A 2.

34 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Synfaktorn mellan en cylinder och ett vertikalt bestrålat plan beläget på avståndet x [m] från axeln på cylindern, och där cylinderns radie är r [m] och höjden h [m] kan beräknas som: hr hr A 2xr 1 xr 1 A hr 1 xr 1 F12 tan tan tan x 2 r x 1 x 1 1 r xr AB r B xr xr Med: A x 2 r h 2 1 r 2 x 2 r h B h r h/ r x r x/ r 1 r Med ovanstående värden har olika har strålningen på olika avstånd från utsläppets centrum beräknats. Värdena redovisas i diagrammet nedan. B1- Momentant utsläpp av bensintank Pöldiameter = 16 m Flamhöjd = 19,3 B2- Kontinuerligt stort utsläpp av bensin Pöldiameter = 11 m Flamhöjd = 14,9 m B3- Kontinuerligt medelstort utsläpp av bensin Pöldiameter = 8 m Flamhöjd = 11,9 m B4- Kontinuerligt litet utsläpp av bensin Pöldiameter = 4,4 m Flamhöjd = 7,9 m

35 Strålning (kw/m2) Strålning (kw/m2) Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Sluthändelse B1 Strålning som funktion av avstånd Avstånd från utsläpp (m) Figur B2. Strålningen mot en punkt på olika avstånd från en bensinbrand med en pöldiameter på 16 meter. Sluthändelse B2 Strålning som funktion av avstånd 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Avstånd från utsläpp (m) Figur B3. Strålningen mot en punkt på olika avstånd från en bensinbrand med en pöldiameter på 11 meter.

36 Strålning (kw/m2) Strålning (kw/m2) Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Sluthändelse B3 Strålning som funktion av avstånd 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Avstånd från utsläpp (m) Figur B4. Strålningen mot en punkt på olika avstånd från en bensinbrand med en pöldiameter på 8 meter. Sluthändelse B4 Strålning som funktion av avstånd 3, 25, 2, 15, 1, 5,, Avstånd från utsläpp (m) Figur B5. Strålningen mot en punkt på olika avstånd från en bensinbrand med en pöldiameter på 4,4 meter.

37 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Bensin Beräkningar har utförts med hjälp av Fischer m.fl. (1998). Riskavståndet är det avstånd där strålningen är 1 kw/m 2. Inom riskavståndet antas 1 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga. Tabell B1. Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna. Scenario Riskavstånd från pölens centrum [m] B B B B Spridningsvinkel

38 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Bilaga C Beräkning av individrisk C.2 Farligt gods på väg Då individriskbidraget för respektive scenario ska beräknas utmed en vägsträcka kan nedanstående ekvation användas. X är spridningsvinkeln (36 för pölbränder explosioner etc.) f är frekvensen för respektive scenario. r är riskavståndet. a är avståndet från utsläppskällan. L är sträckan för vilken frekvensen beräknats, exempelvis 1 meter. Individriskbidraget beräknas för respektive scenario och summeras. Nedan i tabell C1 listas samtliga sluthändelser med dess frekvens, spridningsvinkel och riskavstånd.

39 Göteborg: Stockholm: Jönköping: R / 39 Tabell C1, Riskavstånd, spridningsvinkel och frekvens för samtliga sluthändelser. Scenario Frekvens (per år) Spridningsvikel (α) Riskavstånd ( r) B1 1,6E B2 1,74E B3 5,27E B4 5,27E Figur C1 Individrisk på olika avstånd från vägen.