RISKBEDÖMNING AVSEENDE FARLIGT GODS INFÖR HOTELLUTBYGGNAD

Transkript

1 RISK RPT / - riskanalys rasta grums hotellutbyggnad/dokumentation/_grums_riskbedömning_160916_r1_ docx KRLBERG 2:11, GRUMS RST - HOTELLUTBYGGND RISKBEDÖMNING VSEENDE FRLIGT GODS INFÖR HOTELLUTBYGGND Revidering Upprättad: Reviderad: Kungsgatan 48 B Göteborg Västerlånggatan Stockhom : Civ. ing. riskhantering/brandingenjör Granskning: dam Lindström Civ. ing. Riskhantering/ Brandingenjör Åsboholmsgatan Borås Bäckgatan 10 C Varberg Tegelbruksvägen Uddevalla Telefon vxl:

2 2 / 69 Dokumentinformation Uppdragsnummer: : Dokumenttitel: Karlberg 2:11, Grums, Rasta - Hotellutbyggnad Riskbedömning avseende farligt gods inför hotellutbyggnad Uppdragsgivare: Uppdragsgivarens ref: Rasta Sverige B Sisjö Kullegata Västra Frölunda Jan skåsen Organisation - Prevecon Brand & Riskkonsult B Uppdragsansvarig: : Internkontroll:. Håkan Rönnqvist Brandingenjör Telefon: Civ. ing. Riskhantering/Brandingenjör Telefon: dam Lindström Civ. ing. Riskhantering/Brandingenjör Telefon: Dokumenthistorik Förtydligande efter yttrande av Länsstyrelsen EP L EP JB nmärkning Internkontroll

3 3 / 69 Sammanfattning Prevecon Brand & Riskkonsult B (Prevecon) har på uppdrag av Rasta Sverige utfört en riskbedömning i samband med en hotellutbyggnad av Rasta. I direkt anslutning till planområdet ligger E18/E45 vilken är betecknad som en primär led för farligt gods i det nationella vägnätet. I närheten av planområdet finns dessutom en bensinstation, en dieseltank ovan jord samt en uppställningsplats för transporter med farligt gods (tre platser). Omgivningen utgörs i övrigt av ett industriområde. Brandskyddslaget har tidigare genomfört en riskbedömning för grannfastigheten till planområdet /9/. Tidigare genomförd riskbedömning har utgjort grund för de nya förutsättningarna för området. nalysen redovisar risken i form av platsspecifik individrisk och samhällsrisk. Riskerna har jämförts med kriterier som rekommenderas i rapporten Värdering av risk. Riskvärderingen visar att individrisknivån samt samhällsrisknivån hamnar inom LRP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Prevecon bedömer att följande säkerhetshöjande åtgärder ska tas i beaktning vid en hotellutbyggnad samt vid framtida byggnationer (befintliga byggnader berörs ej av ändringen och accepteras som de är): Drivmedelsstationsområde (ink. dieseltank): För skyddsavstånd från drivmedelsstationsområde rekommenderas generellt 25 meter. För skyddsavstånd från dieselcistern (V<100m 2 ) rekommenderas generellt 12 meter. Följande gäller för byggnader placerade på olika avstånd från E18/E45: 0 25 m: Bebyggelsefritt m: Icke stadigvarande vistelse, inga uteplatser eller liknande som medger stadigvarande vistelse. Ytparkeringar accepteras m: Fasader och fönster/dörrar ska utföras i brandteknisk klass EI 30. Fönster ska endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel, dörrar ska vara försedda med dörrstängare. Byggnaderna ska dimensioneras med en sammanhållande stomme som konstrueras för att klara ett infallande explosionstryck på 200 kpa m: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot vägen ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från vägen. Detta gäller även för enskilda lokaler inom en byggnad, d.v.s. inga ensidiga lokaler mot väg E18/E45. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från E18/E45.

4 4 / 69 Följande gäller för olika avstånd från uppställningsplats för farligt gods: 0 25 m: Bebyggelsefritt m: Icke stadigvarande vistelse, inga uteplatser eller liknande som medger stadigvarande vistelse. Ytparkeringar accepteras m: Fasader och fönster/dörrar ska utföras i brandteknisk klass EI 30. Fönster ska endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel, dörrar ska vara försedda med dörrstängare. Byggnaderna ska dimensioneras med en sammanhållande stomme som konstrueras för att klara ett infallande explosionstryck på 200 kpa m: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot uppställningsplatsen ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från uppställningsplatsen. Detta gäller även för enskilda lokaler inom en byggnad, d.v.s. inga ensidiga lokaler mot uppställningsplats. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från uppställningsplatsen. Följande utformning gäller för uppställningsplats för fordon med farligt gods: Uppställningsplats för fordon med farligt gods ska ske på avsedd plats. Uppställningsplatsen ska fortsatt inrymma plats för 3 fordon med farligt gods. Platsen ska vara tydligt uppmarkerad med skylt samt en avgränsning med hjälp av refuger eller mindre staket. Uppställningsplatsen är befintlig och har ej tidigare varit övervakad. Det rekommenderas att uppställningsplatsen kompletteras med övervakning som kan ses i restaurangens lokaler. Säkerhetshöjande åtgärder för hotellutbyggnad Hotellbyggnaden ska placeras 54 meter från väg och minst 50 meter från uppställningsplats. För hotellbyggnaden föreligger således följande krav med hänsyn till både väg och uppställningsplats: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot uppställningsplats respektive väg ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från uppställningsplatsen respektive väg. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från uppställningsplatsen De skyddsavstånd från drivmedelsstationsområde som rekommenderas av MSB uppfylls för tilltänkt hotellutbyggnad med tillhörande parkering. De skyddsavstånd från Dieselcistern som rekommenderas av SÄIFs uppfylls för tilltänkt hotellutbyggnad med tillhörande parkering.

5 5 / 69 Framtida och befintliga byggnationer Med hänsyn till att individ- och samhällsrisken ligger så pass högt inom LRPområdet rekommenderas inga framtida byggnationer som ökar riskbilden i området. Befintliga hotellrum berörs ej av hotellutbyggnaden och riskbilden för befintliga hotellrum är således oförändrad. Dock har fastighetsägaren bestämt att befintliga hotellrum som vetter mot E18/E45 ska byggas om till kontor eller förråd. Inga vidare åtgärder bedöms nödvändiga byggnadstekniskt. vstånd mellan riskkällorna Inga riskreducerande åtgärder mellan väg och uppställningsplats behövs då avstånd mellan uppställningsplats för farligt gods och farligt gods-led uppgår till minst 85 meter dessutom finns ett skogsparti placerat mellan de olika riskkällorna vilket kommer att isolera ytterligare. De scenarier som har ett riskavstånd större än 85 meter är explosioner, en incident med jetflamma samt spridning av giftiga gaser. De giftiga gaserna bedöms ej kunna bidra till någon adderad effekt. Incidenterna med jetflamma och explosioner bedöms ha så pass låg sannolikhet att de inte studeras vidare. Inga ytterligare riskreducerande åtgärder mellan drivmedelsområde och väg respektive uppställningsplats behövs eftersom avstånd till uppställningsplats respektive farligt gods led uppfyller de avstånd som är rekommenderade av MSB.

6 INNEHÅLL 6 / 69 Sammanfattning 3 1 Inledning Uppdragsbeskrivning Syfte Bakgrund vgränsningar Målgrupp Begreppsdefinitioner 9 2 Lagar och riktlinjer Skyddsavstånd drivmedelsstation Jämförelse med aktuellt planområde 15 3 Transport av farligt gods llmänt om konsekvenser till följd av vådautsläpp Klass 1 Explosiva ämnen och föremål Klass 2 Gaser Klass 3 Brandfarliga vätskor Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 18 4 rbetsmetod Övergripande om metod för riskhanteringsprocessen rbetsmetod för denna analys Val av acceptanskriterier 21 5 Förutsättningar Områdesbeskrivning Trafikinformation Trafikflöde av farligt gods Väderförhållanden Persontäthet 26 6 Riskidentifiering Farligt godsolycka - väg Dimensionerande olyckshändelser 28 7 Bedömning av sannolikheter/frekvenser Farligt godsolycka - väg Farligt godsolycka - uppställningsplats 32 8 Bedömning/beräkning av konsekvenser Farligt godsolycka - väg E18/E Farligt godsolycka - uppställningsplats för farligt gods 35 9 Resultat riskmått 36

7 7 / Individriskbidrag E18/E Individriskbidrag uppställningsplats Samhällsrisk Riskvärdering Individrisk Samhällsrisk Känslighetsanalys Värdering av osäkerheter Rekommendationer för säkerhetshöjande åtgärder Slutsatser/Bedömning Referenser 51 Bilaga Frekvens och sannolikhetsberäkningar 53 Bilaga B Konsekvensberäkningar 59 Bilaga C Beräkning av individrisk 65 Bilaga D Beräkning av samhällsrisk 68

8 8 / 69 1 Inledning 1.1 Uppdragsbeskrivning 1.2 Syfte Prevecon Brand & Riskkonsult B (Prevecon) har på uppdrag av Rasta Sverige utfört en riskutredning avseende farligt gods inför den planerade hotellutbyggnaden. Ny och reviderad text jämfört med föregående version av denna handling är skriven i rött. vsnitten är dessutom markerade med ett vertikalt streck i vänster marginal. Endast revideringar som påverkar detalj- och funktionskraven är markerade. Riskbedömningen har utförts för att redovisa och värdera risker avseende transport av farligt gods i närheten och inom området där hotellutbyggnaden ska ske. Riskbedömningen utreder följande frågeställningar: - Hur nära E18/E45 kan tilltänkt bebyggelse placeras? - Hur nära dieseltank och drivmedelsområde kan tilltänkt bebyggelse placeras? - Hur nära uppställningsplats för farligt gods transporter kan tilltänkt bebyggelse placeras? - Hur påverkas riskbilden av etablering av nya riskkällor? - Vilka riskreducerande åtgärder behövs för tilltänkt bebyggelse? Riskbedömningen utgör således beslutsunderlag för huruvida bebyggelse är möjlig eller ej samt vilka riskreducerande åtgärder som krävs för framtida byggnationer. 1.3 Bakgrund Planområdet, inom vilken hotellutbyggnaden är planerad, är beläget nordost om Grums, se figur 1.1 nedan. Hotellutbyggnaden ska ske inom Rasta Grums område. Inom fastigheten finns idag ett befintligt hotell med 6 sovrum, en restaurang, en bensinstation, uppställningsplats för farligt gods transporter samt parkeringsplatser både för personbilar och lastbilar. Figur 1.1 Planområdet är markerat med blått. E18/E45 är gulmarkerad. Originalbild är hämtad från google.se/maps.

9 9 / vgränsningar Uppdraget avser att studera de risker som innefattar farligt godsolyckor genererat av transporter på E18/E45. en avser även att studera de risker som genereras av bensinstation, dieseltank samt uppställningsplats för farligt gods. I förekommande fall kommer även riskreducerande åtgärder att föreslås. Endast konsekvenser där människor omkommer hanteras i riskanalysen. Övriga risker som kan påverka personers hälsa, exempelvis buller, vibrationer etc. har exkluderats. Riskanalysen är framtagen med bakgrund i att en ny hotellbyggnad är planerad inom området. Eftersom ingen ny risk tillförs berört område så gäller de säkerhetshöjande åtgärderna framtida byggnationer. 1.5 Målgrupp Målgruppen för denna rapport är företrädelsevis beställaren, det lokala stadsbyggnadskontoret samt andra förvaltningar inom kommunen, t.ex. räddningstjänsten. en är framtagen under förutsättning att läsaren besitter vissa grundkunskaper om riskbedömning. 1.6 Begreppsdefinitioner Risk Risk kan definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa samt de negativa konsekvenser händelsen kan leda till. Riskanalys En riskanalys innefattar en riskidentifiering och en riskuppskattning. Riskuppskattningen kan göras såväl kvalitativt som kvantitativt. Den kvalitativa riskanalysen bygger på kvalitativa bedömningar av sannolikheten av en oönskad händelse och dess konsekvens medan en kvalitativ riskanalys bygger på numeriska värden. Vid den kvantitativa analysen så fås risken som ett numeriskt mått vilket kan jämföras mot exempelvis ett acceptanskriterium. Riskbedömning En riskbedömning består av två delar, dels riskanalys och dels riskvärdering. Resultatet från riskanalysen måste värderas för att riskens storlek ska tolkas på rätt sätt. Detta görs med hjälp av riskkriterier, som översätter numeriska värden till värdebedömningar. Individrisk Individrisk är ett mått på sannolikheten för att en viss individ omkommer under en tidsperiod, ofta ett år. Individrisk kan uttryckas som platsspecifik risk eller individspecifik risk. Platsspecifik risk innebär risken att omkomma för en hypotetisk person som antas befinna sig kontinuerligt på en specifik plats (i denna riskanalys antas personen befinna sig utomhus). Individspecifik risk tar hänsyn till att individen i fråga inte befinner sig på samma plats hela tiden. I denna rapport är det den platsspecifika risken som beräknas.

10 10 / 69 Samhällsrisk Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk, och är i hög grad beroende av populationstätheten. Syftet med samhällsrisk är att beskriva hur riskbilden ser ut inom ett större område d.v.s. beskriver hur sannolikt det är med olyckor där konsekvensen blir att många omkommer. Samhällsrisk anges i frekvens (antal händelser per år) och konsekvens (antal omkomna). Samhällsrisk uttrycks i denna rapport med hjälp av FN-diagram. Farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de kan skada människor, miljö eller egendom. Farligt godsolycka Med farligt godsolycka menas att det skadliga ämnet har kommit ut till omgivningen. En tankbil som har kört av vägen och vält är därmed ingen farligt godsolycka om inte det farliga godset har kommit ut till omgivningen.

11 11 / 69 2 Lagar och riktlinjer Nedan beskrivs övergripande de lagar och riktlinjer som normalt tillämpas vid riskhantering vid farligt gods vid planärenden. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) reglerar de krav som ställs vid planläggning av mark och vatten och om byggande. Plan- och bygglagen (PBL) ställer inga direkta krav på att en riskbedömning ska genomföras, dock ställs krav på att en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer ska främjas (SFS 2010:900), vilket i praktiken medför att en riskbedömning måste göras vid planläggning. Även miljöbalken (SFS 1998:808) berör en hållbar utveckling för människors hälsa. Utöver lagar ger landets Länsstyrelser ut riktlinjer för att mer detaljerat beskriva hur och när riskanalyser och riskbedömningar bör genomföras. Vanligtvis används de rekommendationer som Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län har upprättat /2/. vsteg från rekommendationerna, t.ex. skyddsavstånd, kan dock göras med en riskanalys som grund. Riskpolicy i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län Policyn grundar sig på plan- och bygglagen (SFS 2010:900) samt miljöbalken (SFS 1998:808) och berör hur markanvändning, avstånd och riskhantering bör beaktas för detaljplaner i närheten av transportleder för farligt gods. Inom 150 meters avstånd från transportleder för farligt gods bör riskhanteringsprocessen beaktas /2/. Därtill har Länsstyrelserna tagit fram förslag på markanvändning inom detta avstånd, se Figur 2.1. Figur 2.1 Zonindelning enligt Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län /2/.

12 12 / 69 Dalarnas län Länsstyrelsen i Dalarnas län har gett ut riktlinjer för riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods /3/. Riktlinjerna anger rekommenderade skyddsavstånd mellan riskkällor och olika typer av bebyggelse. vstånden återges i tabell 1. Tabell 1. Rekommenderade skyddsavstånd enligt Dalarnas län /3/. Riskkälla Typ av bebyggelse vstånd Vägar samt järnvägar med transport av farligt gods Odlingar, trafikytor, ytparkeringar, friluftsområden. Bilservice, industrier, mindre handel, tekniska anläggningar, övrig parkering samt lager Bostäder i högst 2 plan, mindre samlingslokaler, handel. Mindre kontor (inte hotell) samt kultur- och idrottsanläggningar utan betydande åskådarplats. Bostäder i mer än 2 plan, vård, kontor i flera plan, hotell, skolor, större samlingslokaler samt kulturoch idrottsanläggningar med betydande åskådarplats m 70 m 150 m >150 m Västra Götalands län Göteborgs stad har tagit fram en översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn transporter av farligt gods /4/. Översiktsplanen har i praktiken kommit att bli vägledande rekommendationer för Västra Götalands län. Rekommenderade skyddsavstånd ges i tabell 2. Tabell 2. Rekommenderade skyddsavstånd enligt Göteborgs stad /4/. Riskkälla Typ av bebyggelse vstånd Vägar med transport av farligt gods Byggnadsfritt Vissa verksamheter där personer endast vistas tillfälligt, t.ex. parkeringsdäck Tät kontorsbebyggelse Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiva verksamheter 0-30 m m 50 m 100 m 75 m Järnvägar Byggnadsfritt 0-30 m Tät kontorsbyggelse Sammanhållen bostadsbebyggelse 30 m 80 m

13 13 / 69 Skåne län Skåne län har tagit fram tre olika vägledningar som utgör riktlinjer för riskhantering inom aktuellt område. Två av vägledningarna baseras på kvantitativa riskanalyser medan en av vägledningarna i mångt och mycket följer de skyddsavstånd som rekommenderas i riktlinjen /5/. Skyddsavstånden återges i tabell 3. Tabell 3. Rekommenderade skyddsavstånd enligt Skåne län /5/. Riskkälla Typ av bebyggelse vstånd Transport av farligt gods Byggnadsfritt Industri, lager samt bilservice Bostäder (småhusbebyggelse), centrum, kontor (dock ej hotell) samt idrott-s och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats). Vård, skola, bostäder (tät flerbostadsbebyggelse) samt kontor (inklusive hotell och konferens) m 30 m 70 m 150 m Övriga lagar och riktlinjer Förutom ovanstående lagar, riktlinjer och rekommendationer förekommer ett antal lagar och föreskrifter som kan vara relevanta för markanvändning och planärenden med hänsyn till människors säkerhet och hälsa. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ger till exempel ut föreskrifter angående hantering och förvaring av brandfarliga varor.

14 14 / Skyddsavstånd drivmedelsstation Det finns ett antal lagar, föreskrifter och riktlinjer för hur drivmedelsstationer ska uppföras. Nedan, i tabell 4, redovisas endast de skyddsavstånd från riskkällor som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) anger i sin handbok för hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer /8/. Tabell 4. Skyddsavstånd till riskkällor på drivmedelsstation /8/. Objekt Plats där människor vanligen vistas (t.ex. bostad, kontor, gatukök, butik, servering, busshållplats) verksamheter och objekt med stor brandbelastning, verkstad eller annan lokal där gnistbildande verksamhet eller öppen eld förekommer. Påfyllningsanslutning till cistern 25 m 1,2 18 m 1 6 m 12 m Stationsbyggnad. 12 m 6 m 3 3 m 6 m Minst en utrymningsväg från stationsbyggnad. Byggnader där människor vanligen inte vistas (t.ex. fristående förråd, garage) eller objekt med låg brandbelastning. Förrådsbyggnad med stor brandbelastning 4. Cistern ovan mark för brandfarlig vätska. Starkt trafikerad väg eller gata 18 m 9 m 6 m 12 m 9 m 3 m 3 m 3 m 12 m 3 m 3 m 6 m 3 m 3 m m 3 m 3 m 3 m Parkeringsplatser. 6 m 3 m 3 m 6 m Miljöstation. 12 m 12 m 3 m 12 m Mätarskåp Pejlförskruvning Cisternavluftningens mynning 1. Busshållplats och gatukök utan gäster inomhus kan placeras minst 18 meter från påfyllningsanslutning till cistern förutsatt att gästbord placeras minst 25 meter från påfyllningsanslutningen.

15 15 / vstånd kan halveras om vägg mot spillzon är av obrännbart material och lägst i brandteknisk klass EI 60 utan ventilationsöppningar och brandtekniskt oklassade fönster. Hela avståndet gäller dock för in- och utgångar. 3. vstånd förutsätter att mak mellan t.ex. byggnad och pumpö är doserad med fall mot pumpön sam att doseringen omfattar hela spillzonen. 4. vser t.ex. förråd för lösa behållare med brandfarlig vara. vstånden i tabell 4 gäller för drivmedel men flampunkt 30 C eller lägre, vilket omfattar bensin och E85. Diesel har dock en flampunkt över 55 C vilket innebär att vätskan ej är lika lättantändlig som bensin och att den behöver värmas upp innan den antänder. Sannolikheten att diesel ska antända är därmed låg i förhållande till bensin. 2.2 Jämförelse med aktuellt planområde Gällande skyddsavstånd till drivmedelsstation kommer avstånden i avsnitt 2.1, tabell 4 tillämpas för hotellutbyggnaden och framtida byggnationer. Befintliga byggnader påverkas ej då varken placering av dessa eller drivmedelsområdet har förändrats. Gällande skyddsavstånd till dieselcistern kommer avstånden enligt SÄIFS föreskrifter /18/ att följas. Minsta rekommenderade avstånd mellan dieselcistern (V<100 m 3 ) och -byggnad (hotell) är 12 meter, vilket uppfylls.

16 16 / 69 3 Transport av farligt gods Farligt gods delas in i nio olika klasser beroende på vilka egenskaper ämnet har. De olika klasserna och exempel på ämnen redovisas i Tabell 5. Tabell 5. Indelning av farlig gods i olika klasser. Klass Ämne Exempel 1 Explosiva ämnen och föremål. Sprängämnen, tändmedel, ammunition. 2 Brännbara gaser och giftiga gaser. Gasol, vätgas, klor, ammoniak. 3 Brandfarliga vätskor. Bensin, dieselolja, eldningsolja. 4 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen, fasta okänsliggjorda explosiva ämnen, självantändande ämnen och Ämnen som utvecklar brandfarliga gaser vid kontakt med vatten. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider. Metallpulver, karbid, fosfor. Natriumklorat, väteperoxid. 6 Giftiga ämnen och smittförande ämnen. 7 Radioaktiva ämnen. rsenik, bly, kvicksilver, cyanid. 8 Frätande ämnen. Saltsyra, svavelsyra, natriumhydroxid. 9 Övriga farliga ämnen och föremål. sbest, gödningsämnen. 3.1 llmänt om konsekvenser till följd av vådautsläpp Vid en farligt godsolycka är det främst ämnen i klass 1, 2 och 3 som kan medföra negativa konsekvenser för människor i det aktuella området. Brandfarliga fasta ämnen (klass 4) liksom frätande ämnen (klass 8) kan medföra negativa konsekvenser på människor, men då endast i omedelbar närhet till utsläppet eller i direkt kontakt med ämnet. För giftiga ämnen (klass 6) uppstår risk för skada endast om man får direktkontakt med ämnet eller får det i sig. Vådautsläpp av oxiderande ämnen samt organiska peroxider (klass 5) medför normalt sett inte allvarliga konsekvenser för människor men kan om de blandas med t.ex. fordonets drivmedel leda till liknande konsekvenser som för klass 1.

17 17 / 69 Radioaktiva ämnen (klass 7) behandlas normalt sett inte i riskanalyser eftersom akut skada vanligtvis inte uppkommer. Övriga farliga ämnen och föremål (klass 9) är en mycket bred grupp av ämnen där konsekvenserna beror av situation och ämne. Enligt ovanstående resonemang redovisas nedan vilka konsekvenser för människor som olyckor med farligt gods i klass 1, 2, 3 och 5 kan leda till Klass 1 Explosiva ämnen och föremål För explosiva varor är det främst undergruppen 1.1, massexplosiva varor, som kan orsaka skador på människor. En olycka med ton massexplosiva ämnen kan orsaka så höga tryck att byggnader skadas/raseras på flera hundra meters avstånd. Människor tål höga tryck bättre än byggnader, dock kan en raserad byggnad i sin tur orsaka skador på människor. Cirka 60 meter från olycksplatsen kan människor omkomma som en direkt följd av tryckökningen. Massexplosiva varor transporteras i relativt liten omfattning och då ofta som styckegods, vilket innebär endast små mängder i taget. På grund av de små transportvolymerna och relativt få transporter är riskbidraget från explosiva varor litet Klass 2 Gaser För att transportera och förvara gas med så liten volym som möjligt kan man trycksätta gasen så att den övergår i vätskefas. En behållare fylls till cirka 80 % vilket innebär att behållaren till viss del även innehåller gasformigt ämne. Transporter med trycksatta gaser transporteras i tjockväggiga tankar. Om behållaren skadas så att den går sönder och ämnet börjar läcka ut, blir konsekvenserna betydligt värre om ämnet kommer ut i vätskefasen än i gasfasen. Konsekvenserna skiljer sig även åt om det är en brännbar eller giftig gas. Brandfarlig gas/vätska Brandfarliga gaser är till exempel gasol, acetylen, vätgas och metan. Det ämne som representerar brännbar gas i denna riskanalys är gasol. Dels för att gasoltransporter är relativt vanliga, dels för att konsekvenserna vid ett gasolutsläpp kan bli mycket allvarliga. Vid läckage av gasol kan följande händelser inträffa: Jetflamma uppstår om gasen antänds direkt. Flamman ger upphov till värmestrålning som kan skada människor. Är utsläppet gasformigt blir skadorna begränsade till den närmsta omgivningen. Sker utsläppet i vätskefasen blir flamman betydligt större och ett större område påverkas av värmestrålningen. I analysen antas läckaget uppstå nära vätskeytan i tanken, vilket innebär att utsläppet både innehåller vätska och gas. Om utsläppet inte antänds direkt kan gasolen bilda ett brännbart gasmoln som kan antändas i ett senare skede. Gasmolnets storlek beror på läckagestorlek och vindhastigheten samt om utsläppet sker i gasfas, nära vätskeytan eller i vätskefas. De värsta konsekvenserna bedöms uppstå om utsläppet sker nära vätskeytan i tanken, vilket innebär att utsläppet både innehåller vätska och gas. I analysen antas att utsläppet sker nära vätskeytan.

18 18 / 69 BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion). En BLEVE kan uppstå om en behållare med gasol utsätts för brand. Trycket inne i behållaren blir högt på grund av värmen och till slut sprängs behållaren och gasolen bildar ett aerosolmoln (gasmoln som även innehåller vätska) i den omgivande luften. Om detta aerosolmoln antänds sker en snabb och kraftig förbränning som kan få mycket allvarliga konsekvenser. En BLEVE drabbar främst dem som vistas utomhus och inte hinner eller tänker på att fly undan. Från det att en farligt godsolycka sker till dess att en BLEVE kan uppstå dröjer ofta så länge att berörda områden hinner evakueras. Risken för att en BLEVE ska inträffa är mycket liten, och gäller främst transporter på järnväg då flera behållare transporteras på samma gång. Om det inte förekommer några tändkällor eller om gasen i gasmolnet inte ligger inom brännbarhetsområdet, kan ett gasmoln uppstå utan antändning. Detta scenario antas inte medföra några konsekvenser för människor. Giftiga gaser Det kan vara svårt att i förväg uppskatta hur omfattande konsekvenser ett utsläpp med giftig gas kan få då gasens utbredning styrs av många omgivande faktorer, exempelvis väder, vind och topografi. Klor är en av de mest giftiga gaserna, och då klor är en tung gas sprids den längs marken, vilket särskilt drabbar människor som befinner sig utomhus. Ett klorutsläpp kan orsaka dödsfall flera hundra meter från utsläppskällan. Personer som vistas inomhus klarar sig i regel förutsatt att fönster och ventilation är stängda. mmoniak och svaveldioxid är två andra giftiga gaser. mmoniak är det ämne som är dimensionerande för giftig gas i denna analys. nledningen till att inte klor, som är en betydligt giftigare gas, är dimensionerande beror av flera anledningar. nvändningen av klor förväntas minska då klor dels är mycket giftigt för människor, dels mycket skadligt för miljön. mmoniak ersätter klor i allt fler processer Klass 3 Brandfarliga vätskor Vid ett utsläpp av en brandfarlig vätska bildas det en pöl som kan antändas. Värmestrålningen från pölbranden kan orsaka konsekvenser på människor som befinner sig i närhet av branden. Värmestrålningen beror på pölens area. För att förebygga personskador till följd av pölbrand bör hinder finnas som hindrar pölen att breda ut sig och rinna i riktning mot bebyggelse. Bensin som är mer brandfarligt än till exempel diesel och eldningsolja representerar de brandfarliga vätskorna i denna riskanalys Klass 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Ett utsläpp av oxiderande ämnen leder normalt ej till risk för personskador. För flertalet ämnen (undantaget vattenlösningar av väteperoxider med mindre än 60 % väteperoxid) ger dock ett utsläpp som blandas med brännbara ämnen och antänds mycket kraftiga explosioner.

19 19 / 69 4 rbetsmetod Nedan ges övergripande information om riskhanteringsprocessen som följs av arbetsmetoden för denna rapport. 4.1 Övergripande om metod för riskhanteringsprocessen Riskhantering är en kontinuerlig process där återkoppling sker mellan processens ingående delar. Från det att risker identifieras ska beslut om eventuella riskreducerande åtgärder fattas. Processen är i mångt och mycket ett iterativt tillvägagångssätt för att rimliga åtgärder ska vidtas. Processen och delas in i tre delar enligt figur 4.1. Figur 4.1 Riskhanteringsprocessens tre delar /4/. Den första delen består av en riskanalys där analysens omfattning och syfte beskrivs. Utifrån det kan en riskinventering göras där risker för det aktuella området identifieras. När risker har identifierats beräknas risken genom att sannolikhet/frekvens och konsekvens sammanvägs. Därefter tar del två vid. Riskvärdering innebär att den beräknade risken i riskanalysen jämförs med acceptanskriterier för att avgöra om risken är acceptabel eller ej. Om risken ej är acceptabel tas förslag på riskreducerande åtgärder fram. Tillsammans utgör riskanalys och riskvärdering en riskbedömning som utgör beslutsunderlag till den tredje delen av riskhanteringsprocessen; riskreduktion/kontroll. Denna del omfattar beslutsfattande, genomförande av eventuella åtgärder samt kontroll och återkoppling gentemot riskanalysens syfte /4/.

20 20 / rbetsmetod för denna analys Utifrån det som beskrivits i avsnitt 4.1 består denna riskbedömning av följande arbetsmoment: Förutsättningar För att utföra en kvantitativ riskanalys krävs att följande information: Områdesorientering, exempelvis topografi, byggnader, natur, geografisk placering, etc. Inventering av trafikflöden samt transporterade mängder farligt gods. Om inventering ej ger tillräckligt underlag kompletteras transportstatistiken med riskvärden. Information om mottagare/avsändare av farligt gods. Detta kan innebära att fördelningen av transporterade ämnen skiljer sig från den nationella statistiken över transportmängder på olika vägsträckor. Statistik över väderdata, exempelvis vindriktningar, vindhastigheter och temperaturer. Prognos för framtida trafikering och transportmängder. Riskidentifiering En riskinventering genomförs där oönskade händelser som kan påverka personer i planområdet identifieras. Identifieringen mynnar ut i val av dimensionerande olycksscenarier med hänsyn till transport av farlig gods. Bedömning av sannolikheter och frekvenser Beräkning av sannolikheter och frekvenser för de dimensionerande olycksscenarierna som medför negativ påverkan på personer i området. Olycksfrekvenser för vägtrafik är hämtade bland annat från rapporter utgivna av Väg- och transportforskningsinstitutet /9/ sam Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) /1/. Bedömning av konsekvenser För respektive dimensionerande olycksscenarier utförs konsekvensberäkningar med handberäkningar samt med hjälp av datorprogrammen Gasol, utvecklat vid Lunds Universitet för Räddningsverket, och BfK Beräkningsmodell för Kemikalieexponering, utvecklat vid försvarets forskningsinstitut. Konsekvensberäkningarna renderar i riskavstånd. Riskberäkningar Sannolikheter och frekvenser vägs samman med konsekvensberäkningarna och ger ett riskmått (t.ex. individrisk och samhällsrisk). Riskvärdering De framräknade riskmåtten inom området jämförs mot kriterier för att översätta numeriska värden till värdebedömningar, de så kallade acceptanskriterierna, för att bedöma om risken inom området är acceptabel eller ej.

21 21 / 69 Känslighetsanalys I känslighetsanalysen varieras indata för att ta reda på hur robust resultatet är i förhållande till förändrade förutsättningar, t.ex. kan mängden transporterat gods regleras för framtida ökning/minskning, vilket då leder till en annorlunda risknivå än då grundindatan används. Värdering av osäkerheter Vid framtagandet av riskanalyser är det oundvikligt att all information inte är platsspecifik, att konsekvenser är svåra att uppskatta (skillnad mellan att skadas eller omkomma som exempel), d.v.s. antaganden måste göras. I detta avsnitt värderas därmed de osäkerheter som uppstår då antaganden görs samt begränsningar i beräkningar. Riskreducerande åtgärder För att minska riskens storlek kan riskreducerande åtgärder vidtas. Här ges vid behov förslag på åtgärder som bör vidtas för att öka säkerheten för de personer som befinner sig inom området. 4.3 Val av acceptanskriterier cceptanskriterier används för att kontrollera om den beräknade risken är acceptabel eller ej. I Sverige finns det inga uttalande acceptanskriterier som bör tillämpas vid riskanalyser. Däremot finns det ett antal praxis. Räddningsverket (nuvarande Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) har tagit fram fyra övergripande principer för att bedöma risker /1/: Rimlighetsprincipen: Risken som med tekniskt och ekonomiskt rimliga medel kan elimineras eller reduceras ska alltid åtgärdas. Proportionalitetsprincipen: De totala risker som en verksamhet medför bör vara proportionerliga med exempelvis de produkter och tjänster som verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. Principen om undvikande av katastrofer: Riskerna bör hellre realiseras i olyckor med begränsade konsekvenser som kan hanteras av tillgängliga resurser än i form av katastrofer. I flera länder översätts acceptanskriterier till ett numeriskt värde; en övre nivå där riskerna ej kan anses vara acceptabla och en undre nivå dör riskerna kan anses vara acceptabla. I Sverige finns inga fastställda numeriska värden men vanligen används de kriterier som tagits fram av DNV (Det Norske Veritas) /7/.

22 Idividrisk (per år) Göteborg Stockholm 22 / 69 För individrisken gäller följande för beräkning längs med en vägsträcka om 1 km: Risknivåer högre än 1 x 10-5 per år accepteras normalt ej. Risknivåer under 1 x 10-7 per år anses så låga att ytterligare riskreducerande åtgärder inte behöver värderas. Vid risknivåer mellan dessa gränser ska riskreducerande åtgärder värderas ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Rimliga åtgärder bör vidtas så att riskerna hålls så låga som praktiskt möjligt. Detta område kallas för LRP-området (s Low s Reasonably Practible). I Figur 4.2 visualiseras acceptanskriteriernas risknivåer för individrisk. cceptanskriterier för individrisk 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E vstånd från väg (m) Övre Gräns DNV Undre gräns DNV Figur 4.2 Visualisering av acceptanskriterier för individrisk. cceptanskriterierna i Figur 4.2 kan tillämpas vid följande förutsättningar: Vid beräkning av risknivå antas att individen har en genomsnittlig känslighet för risken, är kontinuerligt närvarande och befinner sig utomhus. Kriterier tillämpas för allmänheten. Kriteriet avser summan av industriella risker som den mest exponerade individen är utsatt för. Vid tillämpning av kriteriet kan särskild hänsyn behöva tas till individers vistelsetid, förhållandet beträffande utrymning och eventuell ökad känslighet hos utsatta grupper. Dessa värderingar bör med tanke på osäkerheter göras från en konservativ utgångspunkt.

23 Frekvens (F) Göteborg Stockholm 23 / 69 För samhällsrisken föreslås följande kriterier för samhällsrisk i form av FN-kurvor /6/: Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras: F=10-4 per år för N=1 (ett dödsfall). Övre gräns för område där riskerna kan ses små: F=10-6 per år för N=1 (ett dödsfall). Lutning på FN-kurva: -1. Vid risknivåer mellan dessa gränser ska riskreducerande åtgärder värderas ur ett kostnads-/nyttaperspektiv. Rimliga åtgärder bör vidtas så att riskerna hålls så låga som praktiskt möjligt. Detta område kallas för LRP-området (s Low s Reasonably Practible). I Figur 4.3 visualiseras acceptanskriteriernas risknivåer för samhällsrisk. 1,E-03 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 Samhällsrisk ntal omkommna (N) Övre Undre Figur 4.3 Visualisering av acceptanskriterier för samhällsrisk. I denna riskbedömning beräknas väg E18/E45:s bidrag till samhällsrisknivån för en sträcka på 1 km längst väg E18/E45 vid aktuell fastighet.

24 24 / 69 5 Förutsättningar 5.1 Områdesbeskrivning E18 och E45 är klassade som primära farligt godsleder enligt nationella länsvägnätet. Tilltänkt utbyggnad kan ses i figur 5.1. vstånd till E18/E45 är som sämst 54 meter. vstånd till bensinstation och lossningsplats är 60 meter och avstånd till dieseltank är 46 meter. De åtgärder och riskavstånd som tas fram på grund av närhet till väg och uppställningsplats gäller endast nya byggnationer inom området. Figur 5.1. vstånd mellan tillbyggnad och potentiella risker 1. 1 Ritning tillhandahållen av Borås Byggplanering.

25 25 / 69 Hastighetsbegränsningen utanför området är 100 km/h dock ligger det en rondell i direkt anslutning till vägen där vägarna E45 och E 18 möts så hastigheterna är bedömt lägre. Vägen förbi området är dubbelfilig och försedd med både mitträcke och avåkningsskydd, se figur 5.2 nedan. Figur 5.2. Väg E18. Tilltänkt utbyggnad kommer att placeras till höger om vägen. Bilden är hämtad från Google Maps. 5.2 Trafikinformation Trafikinformation angående trafikflöde på väg E18 utanför Grums hämtas från trafikverkets databas. Därtill utgör ansatt trafikflöde i riskanalys för Nyängen handelsoch industriområde grund i denna analys /9/. Trafikverkets databas anger att ÅDT (genomsnittligt antal fordon per dygn) för väg E18 utanför Rasta Grums uppgår till ca 9880 fordon per dygn /10/. Tidigare upprättad riskanalys för Nyängens handels- och industriområde har ansatt 9000 fordon per dygn, år Efter ytterligare 10 år, dvs 2026, antas flödet vara närmre fordon per dygn. ndelen tung trafik utgör cirka 15 %, dvs ca 1700 stycken tunga fordon per dygn /10/ Trafikflöde av farligt gods Gällande väg E18/E45 finns det inga specifika/detaljerade uppgifter om vilka ämnen och mängder som transporteras på den aktuella vägsträckan. Då väg E18 utgör primärled för farligt gods innebär det dessutom att det är svårt att identifiera mål- och startpunkter till/från vilka transporterna går eftersom primärleder även är tänkta för genomfartstrafik. ntalet transporter med farligt gods antas utgöra 4 % av den tunga trafiken enligt statistik över lastbilstrafik /12/. Det innebär att antalet transporter med farligt gods på E18 uppgår till 0,04*1700 = 68 stycken per dygn. För att uppskatta andelen farligt gods som transporteras på väg E18 används nationell statistik /5/.

26 26 / 69 Tabell 6. Fördelning av olika DR-klasser (avser antalet transporter) /5/. Vidare i analysen antas att 1/3 av transporterna av klass 1 utgörs av massexplosiva varor, 1/2 av transporterna av klass 2 utgörs av brännbara gaser och 1/2 av transporterna i klass 2 utgörs av giftiga gaser. 5.3 Väderförhållanden Vind och väderförhållanden har en stor betydelse framförallt vid spridning av gaser. I denna riskanalys ansätts konservativt att vinden alltid ligger på mot det aktuella området som studerats. Enligt Helmersson /13/ är det brukligt att vikta ihop vädertyperna neutral och stabil då de ger olika spridningsförhållanden och konsekvenser. Följande väderdata har antagits enligt Helmersson. Neutralt väder, vindhastighet 5 m/s 80 % av tiden. Stabilt väder, vindhastighet 2 m/s 20 % av tiden. Närmsta mätstation för vindförhållanden vid Grums är belägen i Karlstad, ca 25 km nordost från Grums, ovan Vänern. Enligt statistik från Statens meteorologiska institut var genomsnittlig vindhastighet för Karlstad 3,3 m/s mellan åren /14/, vilket stämmer bra överens med Helmerssons värden. tt vindhastigheterna överensstämmer får ses som en tillfällighet men påvisar att Helmerssons antagande är tillämpbara. 5.4 Persontäthet Enligt statisk från Statistiska centralbyrån var folkmängden i Grums tätort 763 inv/km 2 den 31 december Den berörda fastigheten ligger i utkanten av Grums och därmed är det troligt att befolkningstätheten är något lägre. Dock kan en hög persontäthet antas då Rasta Grums består av hotell, småskalig handel samt närhet till restaurangverksamhet och bensinstation. Konsekvenserna för samtliga scenarion har därför beräknats utifrån en befolkningstäthet på 763 inv/km 2 (medelvärdet för Grums tätort).

27 27 / 69 Mellan E18 och berörda fastigheter (d.v.s. vägren, trottoar etc), upptill 30 meter, antas inga personer vistas stadigvarande varvid befolkningstätheten antas till noll inom detta område. När samhällsrisken beräknas antas 80 % av de personer som vistas i området att befinna sig inomhus, resterande personer, 20 % antas vistas utomhus. Hotellets samtliga 77 rum antas vara fullbokade och 154 personer antas befinna sig inomhus.

28 28 / 69 6 Riskidentifiering 6.1 Farligt godsolycka - väg En farligt godsolycka på vägen kan inträffa genom antingen kollision eller singelolycka. Då det inte är specificerat vilka ämnen som transporteras, kommer klasserna att representeras av följande ämnen: Explosiva ämnen (klass 1) massexplosiva ämnen. Brännbar gas (klass 2.1) representeras av gasol. Giftig gas (klass 2.3) representeras av ammoniak. Brännbar vätska (klass 3) representeras av bensin. Oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5) representeras av natriumklorat. Olyckor med någon av de övriga farligt godsklasserna bedöms bara påverka det absoluta närområdet kring vägen varför de ej studeras vidare i analysen. 6.2 Dimensionerande olyckshändelser Explosiva ämnen (klass 1) En lastbil med 15 ton massexplosiva varor antas explodera, se Tabell 7. Händelseträd för farligt godsolycka med explosiva ämnen redovisas i bilaga. Tabell 7. Dimensionerande olyckshändelse med explosiva ämnen. Scenario E1 Händelse Explosion med 15 ton massexplosiva ämnen.

29 29 / 69 Brandfarlig gas (klass 2.1) - Gasol Gasol antas transporteras i tankbilar utan släp. En tankbil rymmer cirka 25 ton tryckkondenserad gasol. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas i Tabell 8. Händelseträd för farligt godsolycka med gasol redovisas i bilaga. Tabell 8. Dimensionerande olyckshändelse med brandfarlig gas. Scenario G1 G2 G3 G4 G5 G6 G7 G8 G9 G10 G11 G12 Händelse Stort momentant utsläpp, explosion. Stort momentant utsläpp, fördröjd antändning, neutral skiktning, brand. Stort momentant utsläpp, fördröjd antändning, stabil skiktning, brand. Stort kontinuerligt utsläpp, jetflamma uppstår. Stort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Stort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning. Medelstort utsläpp, jetflamma uppstår. Medelstort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Medelstort kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning. Litet utsläpp, jetflamma uppstår. Litet kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, neutral skiktning. Litet kontinuerligt utsläpp, fördröjd antändning av gasmoln, vinden blåser mot planområdet, stabil skiktning.

30 30 / 69 Giftig gas (klass 2.3) - mmoniak mmoniak transporteras i tankbilar utan släp. Eftersom gasen transporteras tryckkondenserad, är tanken förstärkt jämfört med behållare för t.ex. brandfarliga vätskor. En tankbil med ammoniak rymmer cirka 20 ton. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas i Tabell 9. Händelseträd för farligt godsolycka med ammoniak redovisas även i bilaga. Tabell 9. Dimensionerande olyckshändelse med giftig gas. Scenario Händelse Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Brandfarlig vätska (klass 3) - Bensin Vid transport av brandfarliga vätskor antas i denna analys det vara bensin i samtliga scenarier då detta är ett konservativt antagande då bensin har lägre flampunkt och avger högre strålningsvärme jämfört med till exempel diesel. Sluthändelserna som kan påverka planområdet vid en olycka redovisas i Tabell 10. Händelseträd för farligt godsolycka med bensin redovisas i bilaga. Dieseltank belägen 46 meter från tilltänkt hotellutbyggnad omfattas av dessa scenarier. Tabell 10. Dimensionerande olyckshändelse med brännbar vätska. Scenario Händelse B1 Mycket stort utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area 400 m² B2 B3 B4 Stort kontinuerligt utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area 200 m². Medelstort kontinuerligt utsläpp, pölbrand. Pölbrandens area 100 m². Litet kontinuerligt utsläpp. Pölbrandens area 50 m².

31 31 / 69 Oxiderande ämnen (klass 5) Vid transport av oxiderande ämnen antas ett scenario med natriumklorat. Detta är ett av de vanligaste oxiderande ämnena som transporteras. Scenariot som används i analysen är ett utsläpp av oxiderande ämne som blandas med brännbara ämnen och antänds vilket kan ge en kraftig explosion, se Tabell 11. Tabell 11. Dimensionerande olyckshändelse med oxiderande ämnen. Scenario E1 Händelse Explosion med 15 ton massexplosiva ämnen.

32 32 / 69 7 Bedömning av sannolikheter/frekvenser 7.1 Farligt godsolycka - väg Frekvensen för en olycka med farligt gods på aktuell del av väg E18/E45 beräknas enligt metod från Räddningsverket /1/ och redovisas i Tabell 12. Beräkningarna redovisas i bilaga. Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell vägsträcka är 4,04*10-3 vilket motsvarar att förväntat antal år mellan olyckor med farligt gods är ca 247 år. Frekvensen för en olycka med farligt gods för respektive studerad klass av farligt gods redovisas i tabell 12 nedan. Tabell 12. Beräknad frekvens för respektive studerad klass av farligt gods. Klass 1 3,08 x ,43 x ,43 x ,11 x ,85 x 10-5 Frekvens (olycka per år) Frekvensen för respektive identifierat scenario i avsnitt 6.2 bestäms genom händelseträdsanalys som redovisas i bilaga. 7.2 Farligt godsolycka - uppställningsplats Samma sannolikheter/frekvenser som tas fram för väg E18/E45 kommer även till att nyttjas för uppställningsplatsen när det handlar om att ta fram säkerhetshöjande åtgärder. Dock är sannolikheten för en olycka med farligt gods i praktiken mycket lägre inom uppställningsplatsen än på vägen då det är betydligt lägre hastigheter inom detta område.

33 33 / 69 8 Bedömning/beräkning av konsekvenser 8.1 Farligt godsolycka - väg E18/E45 Explosiva ämnen Scenario E1 har kvalitativt skattats utifrån /4/ inom riskavståndet, se tabell 13, antas 100 % omkomma och utanför riskavståndet överlever samtliga. Tabell 13 Riskavstånd för dödsfallsolycka med massexplosiva ämnen. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel E Gasol Scenario G1, G2 och G3 har beräknats enligt Helmersson /13/. Resterande scenarier har beräknats med programvaran Gasol (Räddningsverket). Se bilaga B för indata och slutresultat. Riskavstånden anger för jetflammor och brinnande gasmoln avståndet till 3:e gradens brännskada. För övriga fall är riskavståndet det avstånd där strålningen är 5 kw/m 2. Inom riskavståndet antas 100 % omkomma som befinner sig utomhus. Inomhus antas alla överleva då byggnader ger skydd mot strålning. Utanför riskavståndet överlever samtliga. I tabell 14 sammanställs resultatet för gasololycka på väg. Tabell 14. Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med gasololycka på vägen. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel G G G G G G G G G G G G

34 34 / 69 mmoniak Riskavståndet anger sträckan i plymens riktning till koncentrationen 8500 ppm som för ammoniak är LC 50, se bilaga B för beräkningar. Befinner sig en person inom riskavståndet antas personen omkomma. Befinner sig en person utanför riskavståndet antas personen överleva. Plymens utbredning har beräknats med programvaran Bfk (Försvarets forskningsinstitut), se bilaga B för indata och slutresultatet. I tabell 15 sammanställs resultatet för ammoniakolycka på väg. Tabell 15 Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med ammoniakolycka Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel [ ] Bensin Beräkningar har utförts med hjälp av Fischer m.fl. /16/. Riskavståndet är det avstånd där personer antas omkomma direkt. Kritisk strålningsnivå antas vara 15 kw/m 2 då detta enligt BBR /11/ är den strålningsnivå (mot byggnader) som bör understigas i minst 30 minuter utan att särskilda åtgärder vidtas i form av brandklassad fasad samt att denna strålningsnivå orsakar outhärdlig smärta efter mycket kort exponering. Inom riskavståndet antas 100 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga. Riskavstånden beräknas från pölens centrum. I tabell 16 sammanställs resultatet för bensinolycka. Tabell 16 Beräknade riskavstånd för dödsfall för de olika scenarierna med bensinolycka på vägen. Scenario vstånd till 15 kw/m² m] Spridningsvinkel B B B B

35 35 / 69 Oxiderande ämnen Scenario OX1 har kvalitativt skattats utifrån /4/ inom riskavståndet antas 100 % omkomma. Utanför riskavståndet överlever samtliga, se tabell 17 nedan. Tabell 17 Riskavstånd för dödsfallsolycka med massexplosiva ämnen. Scenario Riskavstånd [m] Spridningsvinkel OX Farligt godsolycka - uppställningsplats för farligt gods Samma konsekvenser och riskavstånd som tas fram för väg E18/E45 kommer även till att nyttjas för uppställningsplatsen när det handlar om att ta fram säkerhetshöjande åtgärder. Dock kommer konsekvensen för en olycka med farligt gods bli mycket lägre inom uppställningsplatsen än på vägen då det är betydligt lägre hastigheter inom detta område. Olyckor med stora konsekvenser (stora rörbrott och fullt utsläpp av tank) är inte att förvänta på uppställningsplatsen

36 Idividrisk (per år) Göteborg Stockholm 36 / 69 9 Resultat riskmått De riskmått som beräknas är individrisk och samhällsrisk. 9.1 Individriskbidrag E18/E45 Individriskbidraget för E18/E45 som riskkälla beräknas som en funktion av avståndet från vägen, se Figur 9.1. Resultatet av individriskberäkningarna redovisas i diagrammet nedan. Beräkningarna av individriskerna återfinns i bilaga C. 1E-04 1E-05 Farligt gods på väg 1E-06 1E-07 1E-08 Individrisk Övre Gräns DNV Undre gräns DNV 1E vstånd från väg (m) Figur 9.1. Individrisken som en funktion av avståndet från vägen. 9.2 Individriskbidrag uppställningsplats Det har förutsatts ske olyckor med samma sannolikhet/frekvens som på vägen och konsekvenserna antas vara desamma. Det innebär att kurvan för individriskbidraget från uppställningsplatsen ser likadan ut som för vägen, se figur 9.1. Det bedöms vara konservativt att anta samma individriskbidrag då sannolikheten för en olycka är lägre och att olyckor med stora konsekvenser (stora rörbrott och fullt utsläpp av tank) inte är att förvänta på uppställningsplatsen. Tillvägagångsättet nyttjas dock för att ta fram rimliga riskavstånd från uppställningsplatsen. Den totala riskbilden från de olika riskkällorna (väg och uppställningsplats) fås genom att lägga ihop individriskbidraget från vägen med individriskbidraget från uppställningsplatsen. Tillvägagångsätt innebär således att den sammanlagda riskbilden överskattas men ger en fingervisning. Det innebär att hotellutbyggnaden som ligger 54 meter från vägen och på minst 50 meter från uppställningsplatsen får en individrisk som ligger upp mot den övre gränsen. Riskreducerande åtgärder ska följaktligen genomföras.

37 Frekvens (F) Göteborg Stockholm 37 / Samhällsrisk Följande antaganden har gjorts för att beräkna samhällsrisken: Persontätheten i området antas vara 763 inv/km 2. Närmast vägen (upptill 30 meter) antas inga personer vistas (se kap 5.4). En olycka antas inträffa på vägen i höjd med byggnaden, vilket innebär att området exponeras maximalt av ett vådautsläpp av farligt gods. Personer i området kan vistas både inomhus och utomhus. En fördelning över hur många som vistas inomhus respektive utomhus har antagits vara 80/ ntal omkomna beräknas för olyckor utmed en sträcka om 1 km av vägen. 2. I beräkningarna antas samtliga som befinner sig utomhus att omkomna. Beroende på scenario antas även en andel av de som befinner sig inomhus att omkomma. I ett scenario med giftig gas antas 5 % av de som befinner sig inomhus omkomma. I ett scenario med explosivt ämne/oxiderande ämne antas även samtliga som vistas inomhus att omkomma. I övriga scenarier antas de som befinner sig inomhus inte påverkas. För att beräkna antalet omkomna används formeln: rea exponerat område * persontäthet * andel personer som förväntas omkomma = antal omkomna. 3. Rangordna i storleksordning efter konsekvens. Lista frekvensen och summera kumulativt. 4. En FN-kurva tas fram. FN-kurvan visar samhällsrisken för den aktuella vägsträckan. 1E-03 Samhällsrisk 1E-04 1E-05 1E-06 1E-07 1E-08 Samhällsrisk Övre Undre 1E-09 1,00 10,00 100,00 ntal omkommna (N) Figur 9.2 Samhällsrisk beräknad utmed en kilometer.

38 38 / 69 Observera att samhällsrisken endast är beräknad med olyckor på vägen i beaktning. Samhällsrisken är dock konservativt beräknad med hänsyn till personantalet i området. Vid en explosion påverkas även den södra delen av vägen etc. Detta område ligger utanför detaljplaneområdet och personbelastningen är nästintill noll. Det innebär att i scenarier med långa riskavstånd och med spridningsvinkel utanför dp-området räknas antalet omkomna utifrån persontätheten i Grums. Således blir antalet omkomna överskattade. Denna överskattning bedöms dock vara rimlig med hänsyn till uppställningsplatsens bidrag till samhällsrisken.

39 39 / Riskvärdering 10.1 Individrisk Vid en jämförelse av den beräknade individrisken och de valda acceptanskriterierna, se Figur 9.1 och kapitel 9.2, kan det utläsas att individrisken hamnar inom den övre delen av LRP-området vilket innebär att riskreducerande åtgärder ska vidtas om det anses proportionerligt med avseende på kostnad/nyttoperspektivet. E18/E45 Hotellutbyggnaden kommer att ligga på minst 54 meters avstånd från E18/E45. Det finns skydd i form av avåkningsskydd mellan vägbana och utbyggnad vid aktuell del av väg E18/E45. Effekterna av dessa skydd har inte kvantifierats i beräkningarna. De största bidragen till individrisken på minst 50 meter från vägen är spridning av giftiga gaser (ammoniak) men också gasol; både antändning av gasmoln och jetflammor. lla dessa bidrag till risker kommer att drabba de personer som befinner sig på hotellets blivande parkering/utomhus i närområdet. Det ska tilläggas att majoriteten av hotellets gäster kommer att vara inne samt att parkeringen ligger skyddad från vägen av byggnader. Byggnaderna mellan väggen och parkeringen kommer att minska konsekvensen av eventuell explosion, brinnande gasmoln alternativt utsläpp av en gas. Parkeringen medger dessutom ingen stadigvarande vistelse. Det får inte finnas något som medger stadigvarande vistelse 0-40 meter ifrån respektive riskkälla. Drivmedelsområde samt dieselcistern För hotellutbyggnad och parkering för hotellets gäster uppfylls de rekommenderade avstånden som återges i avsnitt 2.1, tabell 4 samt i SÄIFs tabell 21, inga vidare åtgärder vidtas. Uppställningsplats för farligt gods Det har förutsatts ske olyckor med samma sannolikhet/frekvens som på vägen och konsekvenserna har antagits vara desamma. Som tidigare nämnt är det konservativt att anta samma individriskbidrag då både sannolikhet för en olycka och konsekvensen av den samma är lägre inom uppställningsplatsen. Tillvägagångsättet innebär att riskavstånd från uppställningsplatsen är konservativt antagna. När individriskbidraget från vägen med individriskbidraget från uppställningsplatsen läggs samman kommer några punkter inom området att hamna över den övre gränsen men den sammanlagda individrisken ligger inom LRP-området där hotellutbyggnaden är planerad.

40 40 / Samhällsrisk Vid en jämförelse av den beräknade samhällsrisken och de valda acceptanskriterierna, se Figur 9.2, kan det utläsas att samhällsrisken hamnar inom den övre delen av LRP-området för olyckor med ett visst antal förväntade dödsfall. Samhällsriken hamnar under den övre gränsen trots väldigt konservativa val av indata. Dels vid val av befolkningstäthet, vilken är den samma som Grums tätort. Detta är konservativt för aktuellt område då det endast är bebyggt på ena sidan av E18/E45 och där är det relativt gles bebyggelse. Konsekvensberäkningarna för t.ex. massexplosiva ämnen innebär konsekvenser 360 runt olycksplatsen, vilket för aktuellt område innebär en stor överskattning av antalet omkomna då bebyggelse endast finns på vägens ena sida. Denna överskattning bedöms dock vara rimlig med hänsyn till uppställningsplatsens bidrag till samhällsrisken. Precis som för individrisken är det olyckor med brandfarliga vätskor som ger det största bidraget till samhällsrisken, avseende händelser med enstaka dödsfall. Frekvensen för större pölbränder bedöms konservativt ansatt i riskanalysen. För hotellutbyggnaden är det främst ammoniakutsläpp och explosioner som står för det största antalet omkomna inomhus men sannolikheten för deras bidrag är låga vilket innebär att samhällsrisken är låg.

41 41 / Känslighetsanalys För att visa på robusthet i beräkningarna brukar normalt olika indata varieras för att undersöka effekten på slutresultatet. Variabler som kan varieras i en känslighetsanalys är till exempel olika sannolikheter för farligt godsolycka, hålstorlekar, väder samt transporterade mängder farligt gods på farligt godsleden. Hålstorleken har stor betydelse för resultatet. I analysen har använts tre storlekar på hål för ammoniak och gasoltankar; litet (diameter 4 cm), medelstort (diameter 8 cm) och stort (diameter 14 cm). För gasol finns även ett momentant utsläppsscenario. Gasol och ammoniak transporteras i tjockväggiga tankar vilket innebär att sannolikheten för ett haveri är mycket litet. Hålstorlekarna på tjockväggiga tankar är ofta mindre än för tunnväggiga tankar, och de hålstorlekar som har använts i analysen bedöms vara konservativa för tjockväggiga tankar. För bensinutsläpp har fyra olika pölstorlekar antagits; 50, 100, 200 respektive 400 m 2. För haveri, där innehållet i tanken kommer ut momentant har en pölstorlek på 400 m 2 antagits. Även dessa pölstorlekar antas vara konservativa då det i analysen inte har tagits hänsyn till eventuella hinder och underlag som kan hindra pölens utbredning. v denna anledning analyseras ej hål- och pölstorlekar vidare i känslighetsanalysen. Väderförhållanden anses inte behöva analyseras vidare i känslighetsanalysen då det i beräkningarna ansatts att det ständigt blåser mot det studerade området. De sannolikheter som har angetts i händelseträden för farligt godsolycka är de sannolikheter som är vedertagna och konservativt antagna att använda när det gäller transporter av farligt gods på väg i Sverige och därmed bedöms ingen känslighetsanalys av dessa värden vara nödvändig. Gällande transporterna på vägen har beräkningarna utförts med förväntas trafik för år Då husen på aktuell fastighet förväntas finnas längre än så utförs en känslighetsanalys där den totala trafikmängden ökas med 25 % och antalet transporter med farligt gods ökas med 50 %. ÅDT ökar från till och antalet farligt godstransporter ökar från 68 till 102 per dygn. Beräkningarna genomförs på samma sätt som tidigare och förväntat antal farligt godsolyckor per år med den ökade trafikmängden på aktuell vägsträcka är 6,06*10-3. Individrisken och samhällsrisken beräknas på samma sätt som tidigare och åskådliggörs i diagrammen nedan.

42 Frekvens (F) Idividrisk (per år) Göteborg Stockholm 42 / 69 1E-04 Farligt gods på väg 1E-05 1E-06 1E-07 1E-08 Individrisk Övre Gräns DNV Undre gräns DNV 1E vstånd från väg (m) Figur 11.1 Individrisk som funktion av avståndet från vägen med ökad trafik 1E-03 Samhällsrisk 1E-04 1E-05 1E-06 1E-07 Samhällsrisk Övre Undre 1E-08 1E-09 1,00 10,00 100,00 ntal omkommna (N) Figur 11.2 Samhällsrisken för aktuellt område med ökad trafik Individrisken ändras endast marginellt och hamnar inom LRP-området. Kurvan för individriskbidraget från uppställningsplatsen kommer ej att ändras då antalet platser inom uppställningsplatsen är begränsat och det finns ej möjlighet att utöka denna.

43 43 / 69 Den totala riskbilden ändras därmed endast marginellt. Den framräknade samhällsrisken ändras även denna marginellt och på vissa ställen hamnar den över den övre gränsen men med föreslagna åtgärder enligt kapitel 13 bedöms samhällsrisken vara acceptabel. Som tidigare nämnt har samhällsrisken överskattats och därmed bedöms bidraget till samhällsrisken från uppställningsplatsen vara medräknat.

44 44 / Värdering av osäkerheter I riskanalysprocessen vävs olika osäkerheter in vilka måste hanteras korrekt för att riskanalysen ska kunna vara praktiskt användbar och ge en korrekt riskbild. I denna riskanalys har en del antagande gjorts och huvuddelen av dessa antagande har varit konservativa för att inte underskatta risken i planområdet. Detta avsnitt belyser de osäkerheter som finns i denna riskanalys. Trafikinformation Den trafikintensitet som används i denna analys för aktuell del av väg E18 är förväntad trafikintensitet år I känslighetsanalysen har trafikintensiteten ökats för att ta hänsyn till framtida förändringar. Transporter med farligt gods på transportlederna ntalet transporter med farligt gods på E18 är hämtad från tidigare utförd riskanalys, Vägverkets bedömning och nationell statistik. ntalet transporter har även ökats i känslighetsanalysen för att ta hänsyn till framtida förändringar. Fördelningen mellan vilken typ av ämne (vilken DR-klass) som transporteras har hämtats från nationell statistik. Representativa ämnen tt låta gasol representera brandfarliga gaser beror på att huvuddelen av de brandfarliga gaser som transporteras i Sverige är gasol. Gasol har ett brett brännbarhetsområde och är flyktigt vilket innebär att ett utsläpp kan innebära värre konsekvenser än många andra brännbara gaser. Bensin representerar brännbara vätskor. Bensin är mer brandfarligt än till exempel diesel och eldningsolja som transporteras i stora volymer på vägar i Sverige. Massexplosiva ämnen i mer än ringa omfattning har antagits utgöra 1/3 av antalet transporter med ämnen i klass 1 vilket bedöms som ett konservativ antagande. Händelseförlopp vid gasolutsläpp fördröjd antändning Vid gasutsläpp och fördröjd antändning kan olika händelseförlopp inträffa. I analysen antas ett gasmoln bildas som driver iväg med vinden och antänds en bit bort från utsläppsplatsen. Detta scenario kan vara svårt att beräkna främst av den anledning att det är svårt att förutsäga var molnet kommer att antändas. Luftinblandning och tändkällor är viktiga parametrar som är svåra att förutsäga. Väderdata såsom stabilitetsklass, temperatur, vindriktning och vindhastighet. I beräkningarna har konservativa antaganden avseende väderdata antagits. Till exempel har ingen reducering gjorts för vindriktning, alltså har det ansatts att vinden blåser mot aktuellt fastighet.

45 45 / 69 Sannolikheter för farligt godsolycka och för olika scenarier som kan inträffa till följd av farligt godsolycka. Det inträffar få farligt godsolyckor i Sverige vilket innebär att statistiken kan vara missvisande. Lokala förutsättningar kan dessutom öka/minska frekvensen för både olycka och olika sluthändelser. Sannolikheterna för olika händelseförlopp vid en farligt godsolycka är hämtade från Helmersson /13/. Frekvensen för olycka med farligt godsfordon inblandat är beräknad enligt modell från Räddningsverket /1/. Statistiken i dessa källor är generella för Sverige och lokala förutsättningar är inte inkluderade. Hålstorlekar/haveri Hålstorleken har dimensionerats efter statistik från olyckor med tunnväggiga tankar. Hål i tjockväggiga tankar blir generellt sett mindre än i tunnväggiga tankar men trots det har samma hålstorlekar som vanligtvis används för konsekvensberäkning vid tunnväggiga tankar använts. Hålstorleken är därmed konservativ, vilket är medvetet på grund av att hålstorleken har stor betydelse för konsekvenserna av ett utsläpp. Haveri kan inträffa för tunnväggiga tankar, dock är det mycket sällsynt att en tjockväggig tank havererar. Haveri för gasol (som transporteras i tjockväggiga tankar) är trots det inkluderad i analysen. Konsekvensberäkningar Handberäkningar enligt Fischer m.fl. /16/ samt datorprogrammen Gasol och BfK har använts för konsekvensberäkningarna. Samtliga metoder är beprövade och verifierade. Individrisken är beräknad utomhus, vilket gör att en individ är mer mottaglig för både värmestrålning och toxiska gasutsläpp än om individen befinner sig inomhus. Riskavstånd En förenkling har gjorts i rapporten då riskavstånd beräknats för varje sluthändelse. Förenklingen ligger i antagandet att befinner man sig inom riskavståndet är sannolikheten 1 att man dör. Utanför riskavståndet är sannolikheten 0. Detta är givetvis en förenkling. För giftig gas brukar riskavståndet vara fram till att koncentrationen når LC50. LC50 för ammoniak är 8558 ppm, vilket har använts i denna rapport för att ta fram riskavstånd för de sluthändelser som innebär utsläpp av ammoniak. För pölbränder är det strålningen som avgör riskavståndet. För bensinbränder har antagits att sannolikheten att omkomma vid pölbrand är om man vistas inom det område där strålningen är 15 kw/m 2 eller högre. För brand med gasol har 5 kw/m 2 använts, vilket är konservativt. nledningen till att ett mer konservativt värde har använts för gasolbrand än för bensinbrand är att händelseförloppet för en gasolbrand är mer osäkert. Tredje gradens brännskada har även jämställts med att man omkommer. För jetflammor har avståndet då 3:e gradens brännskada uppstår använts som riskavstånd.

46 46 / 69 Hänsyn till svårt och lindrigt skadade personer I riskanalysen har endast dödsfall inkluderats av flera anledningar. Dels gäller valda acceptanskriterier för omkomna personer, dels är det svårt att förutse grad av skada som kan uppkomma till följd av en olycka på olika avstånd då det beror på många faktorer, exempelvis ålder, fysisk hälsa, vilka kläder personen har på sig etc. Det finns heller inga kriterier för värdering av skadade.

47 47 / Rekommendationer för säkerhetshöjande åtgärder Detta avsnitt ger förslag till riskreducerande åtgärder för fastigheten, Karlberg 2:11 och framtida byggnationer. I värderingen över huruvida en åtgärd är rimlig att vidta eller ej bör kostnaden för åtgärden ställas mot hur mycket risken minskas på grund av åtgärden. I denna riskbedömning har åtgärderna ej värderats kvantitativt då det finns begränsningar i de konsekvensberäkningsprogram som har använts. Behov av att kvantifiera effekten av åtgärder föreligger främst om risknivån är mycket hög. Risknivån vid planområdet är inte mycket hög och av denna anledning behandlas endast åtgärder kvalitativt. De förslag till åtgärder som ges i detta avsnitt är endast exempel på åtgärder som kan vidtas. Åtgärdsförslagen är ej prioriterade i ordning efter hur stor riskreducerande inverkan de har eller efter kostnad/nytta. våkningsskydd mellan vägbana och aktuell fastighet är säkerhetshöjande åtgärder som finns på plats, men inte tillgodoräknats i denna riskanalys. Följande åtgärder kan tas i beaktande för hotellutbyggnaden och framtida byggnationer inom fastigheten Karlberg 2:11: Drivmedelsstationsområde (ink. dieseltank): För skyddsavstånd från drivmedelsstationsområde rekommenderas generellt 25 meter. För skyddsavstånd från dieselcistern (V<100m 2 ) rekommenderas generellt 12 meter. Följande gäller för byggnader placerade på olika avstånd från E18/E45: 0 25 m: Bebyggelsefritt m: Icke stadigvarande vistelse, inga uteplatser eller liknande som medger stadigvarande vistelse. Ytparkeringar accepteras m: Fasader och fönster/dörrar ska utföras i brandteknisk klass EI 30. Fönster ska endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel, dörrar ska vara försedda med dörrstängare. Byggnaderna ska dimensioneras med en sammanhållande stomme som konstrueras för att klara ett infallande explosionstryck på 200 kpa m: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot vägen ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från vägen. Detta gäller även för enskilda lokaler inom en byggnad, d.v.s. inga ensidiga lokaler mot väg E18/E45. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från E18/E45.

48 48 / 69 Följande gäller för olika avstånd från uppställningsplats för farligt gods: 0 25 m: Bebyggelsefritt m: Icke stadigvarande vistelse, inga uteplatser eller liknande som medger stadigvarande vistelse. Ytparkeringar accepteras m: Fasader och fönster/dörrar ska utföras i brandteknisk klass EI 30. Fönster ska endast vara öppningsbara med verktyg eller nyckel, dörrar ska vara försedda med dörrstängare. Byggnaderna ska dimensioneras med en sammanhållande stomme som konstrueras för att klara ett infallande explosionstryck på 200 kpa m: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot uppställningsplatsen ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från från uppställningsplatsen. Detta gäller även för enskilda lokaler inom en byggnad, d.v.s. inga ensidiga lokaler mot uppställningsplats. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från uppställningsplatsen. Följande utformning gäller för uppställningsplats för fordon med farligt gods: Uppställningsplats för fordon med farligt gods ska ske på avsedd plats. Uppställningsplatsen ska fortsatt inrymma plats för 3 fordon med farligt gods. Platsen ska vara tydligt uppmarkerad med skylt samt en avgränsning med hjälp av refuger eller mindre staket. Uppställningsplatsen är befintlig och har ej tidigare varit övervakad. Enligt DR-s och Farligt gods på vägnätet har chauffören skyldighet till att ha uppsikt över sitt fordon. Det rekommenderas därför att uppställningsplatsen kompletteras med övervakning som kan ses i restaurangens lokaler. Säkerhetshöjande åtgärder för hotellutbyggnad För hotellbyggnaden föreligger således följande krav med hänsyn till både väg och uppställningsplats: Fasad och taktäckning ska utföras av obrännbart material. Fönster som vetter mot uppställningsplats respektive väg ska utföras av laminerat glas för att undvika glassplitter. Det ska finnas möjlighet att utrymma i riktning från uppställningsplatsen respektive väg. Ventilation ska utformas så att den går att stänga av vid behov. Friskluftsintagen bör riktas så att de vetter så gynnsamt (långt) från uppställningsplatsen De skyddsavstånd från drivmedelsstationsområde som rekommenderas av MSB uppfylls för tilltänkt hotellutbyggnad med tillhörande parkering. De skyddsavstånd från Dieselcistern som rekommenderas av SÄIFs uppfylls för tilltänkt hotellutbyggnad med tillhörande parkering.

49 49 / 69 Framtida och befintliga byggnationer Med hänsyn till att individ- och samhällsrisken ligger så pass högt inom LRPområdet rekommenderas inga framtida byggnationer som ökar riskbilden i området. Befintliga hotellrum berörs ej av hotellutbyggnaden och riskbilden för befintliga hotellrum är således oförändrad. Dock har fastighetsägaren bestämt att befintliga hotellrum som vetter mot E18/E45 ska byggas om till kontor eller förråd. Inga vidare åtgärder bedöms nödvändiga byggnadstekniskt. vstånd mellan riskkällorna Inga riskreducerande åtgärder mellan väg och uppställningsplats behövs då avstånd mellan uppställningsplats för farligt gods och farligt gods-led uppgår till minst 85 meter dessutom finns ett skogsparti placerat mellan de olika riskkällorna vilket kommer att isolera ytterligare. De scenarier som har ett riskavstånd större än 85 meter är explosioner, en incident med jetflamma samt spridning av giftiga gaser. De giftiga gaserna bedöms ej kunna bidra till någon adderad effekt. Incidenterna med jetflamma och explosioner bedöms ha så pass låg sannolikhet att de inte studeras vidare. Inga ytterligare riskreducerande åtgärder mellan drivmedelsområde och väg respektive uppställningsplats behövs eftersom avstånd till uppställningsplats respektive farligt gods led uppfyller de avstånd som är rekommenderade av MSB.

50 50 / Slutsatser/Bedömning Riskvärderingen visar att individrisknivån inom området hamnar inom LRP området. Detta innebär att risken ligger på en tolerabel nivå under förutsättning att säkerhetshöjande åtgärder vidtas i rimlig utsträckning. Eftersom det alltid är nödvändigt att avgränsa arbetet och eftersom tillgängliga indata inte alltid är så detaljerade som är önskvärt, har vissa förenklingar gjorts i riskanalysen. Förenklingar medför alltid en viss grad av osäkerheter i resultatet. Där bedömningar har gjorts eller där tillgången på tillräckligt detaljerade indata varit dålig har konservativa värden använts för att risken inte skall underskattas. För att studera hur resultatet av riskanalysen påverkas om transporterade mängder farligt gods ökar i framtiden har en känslighetsanalys utförts där denna parameter har ökats. Känslighetsanalysen visar att risken förändras till det sämre vid ökad trafikintensitet och ökat antal transporter med farligt gods men att den ändå hamnar inom området för vad som är en accepterad risknivå om rimliga åtgärder utförs. Eventuella ökningar av farligt godstransporter bör hållas under uppsikt så att dessa inte överskrider de mängder som använts som underlag för denna rapport. Med hänsyn till resultatet i denna riskbedömning bedöms risken avseende transport av farligt gods på E18/E45, placering av befintlig dieseltank samt uppställningsplats inte utgöra något hinder för planerade byggnation på givet avstånd. Dock ska de säkerhetshöjande åtgärder som beskrivs i avsnitt 13 genomföras i samband med uppförandet av byggnaden.

51 51 / Referenser /1/ Räddningsverket (1996) Farligt Gods Riskbedömning vid transport. Handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg. Statens Räddningsverket, Karlstad. /2/ Länsstyrelsen Skåne, Stockholm och Västra Götalands län, (2006), Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder av farligt gods /3/ Länsstyrelsen i Dalarnas län, (2012). Farligt Gods riskhantering i fysisk planering. Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. /4/ Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. (1997). Översiktsplan för Göteborg fördjupad för sektorn transporter av farligt gods antagandehandling. Huvudhandling samt bilagor 1-5. /5/ Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods. /6/ Mätningar av farligt godsflöde på riksvägar år 1998 samt 2006, statistik från MSB s hemsida, hämtad /7/ Davidsson, G. m.fl. (1997) Värdering av risk, P21-182/97. Räddningsverket, Karlstad /8/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. (2015). Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. /9/ Brandskyddslaget, (2006), Nyängen, Riskanalys för fastigheterna Bråne 2:1 M.fl. /10/ Trafikverket, Statistik över trafikflöde, ankommit /11/ Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd - BFS 2011:27 med ändringar t.o.m. BFS 2013:12 (BBRD 3), Boverket juni /12/ Trafikanalys. (2014). Lastbilstrafik 2013 Swedish national an international road goods transport Statistik 2014:12. /13/ Helmersson, L., (1994), Konsekvensanalys av olika olycksscenarier vid transport av farligt gods på väg och järnväg, 387:4, Väg- och transportforskningsinstitutet

52 52 / 69 /14/ lexandersson, H. (2006). Vindstatistik för Sverige Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, Norrköping. /15/ FO (Försvarets forskningsanstalt (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. /16/ Fischer, S. m.fl., (1998) Vådautsläpp av brandfarliga gaser och vätskor, 3:e rev. Upplagan, Försvarets forskningsanstalt /17/ Karlsson B., Quintiere J. G., (1999), Enclosure fire dynamics /18/ Sprängämnesinspektionen (SÄIFS 2000:2). Hantering av brandfarliga vätskor. /19/ Räddningsverket (1998). Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering, Risk och miljöavdelningen, Karlstad. /20/ Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. (2017) DR-s Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng. Stockholm

53 53 / 69 Bilaga Frekvens och sannolikhetsberäkningar.1 Beräkning av frekvens för farligt godsolycka på väg Vid beräkningen av frekvensen av farligt godsolyckor används en sträcka av en kilometer. ntal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor per år beräknas enligt formeln nedan: O((Y*X)+(1-Y)(2X-X 2 )) O = ntal förväntade olyckor Y = ndel singelolyckor på aktuell vägdel X = ndel transporter med farligt gods I tabell.1.1 nedan redovisas indata och beräkningen av förväntat antal farligt godsolyckor på väg. Beräkningarna utgår från av det sker 68 transporter farligt gods per dag i klasserna 1, 2.1, 2.3, 3 samt 5. Tabell.1.1. Beräkning av farligt godsolycka på väg. Beräkning av farligt godsolycka på väg Bebyggelsemiljö Landsbygd Vägtyp Motorväg Hastighet 100 Längd, km (a) 1 Olyckskvot (k) 0,32 ndel singelolyckor (Y) 0,5 Index för farligt godsolycka (i) 0,34 ÅDT (Genomsnitt antal fordon per dygn) (b) Trafikarbete (c=a*b*365*10-6 ) 4,015 ntal förväntade olyckor (O=k*c) 1,2848 ntal farligt godstransporter per dygn (n) 68 ndel transporter med farligt gods av ÅDT (X=n/b) ntal fordon skyltade med farligt gods i trafikolyckor/år (D=(O((Y*X)+(1-Y)(2X-X 2 )) Förväntat antal farligt godsolyckor per år på aktuell vägsträcka med längden a (F=D*i) Förväntat antal år mellan olyckor med farligt godsolycka (1/F) 0, , ,04E

54 54 / 69 Utifrån fördelningen mellan olika DR-klasser beräknas frekvensen för farligt godsolycka för respektive klass, se tabell.1.2. Tabell.1.2. Frekvens för olycka för respektive klass. Klass Frekvens (olycka per år) 1 1,21 x ,43 x ,43 x ,11 x ,85 x Beräkning av sannolikheter för respektive scenario Beräkning av sannolikheten för respektive identifierat scenario med hjälp av händelseträd. Nedan redovisas de olika händelseträden för klass 1, 2.1, 2.3, 3 samt 5. Klass 1

55 55 / 69 Klass 2.1

56 Klass / 69

57 Klass 3 57 / 69 Klass 5

58 58 / 69.3 Beräkning av frekvenser för respektive scenario Frekvensen för de identifierade scenarierna beräknas genom: Frekvens(scenario)=P(scenario)*F(FG-olycka, aktuell klass) [år -1 ] Scenario P(scenario) F(FG-olycka, aktuell klass) Frekvens (per år) E1 5,28 x ,21 x ,40 x G1 3,01 x ,43 x ,30 x 10-9 G2 1,68 x ,43 x ,07 x 10-8 G3 4,21 x ,43 x ,02 x 10-8 G4 1,15 x ,43 x ,79 x 10-7 G5 3,69 x ,43 x ,95 x 10-7 G6 9,23 x ,43 x ,24 x 10-7 G7 1,50 x ,43 x ,64 x 10-7 G8 2,00 x ,43 x ,84 x 10-7 G9 4,99 x ,43 x ,21x 10-7 G10 4,50 x ,43 x ,09 x 10-6 G11 6,00 x ,43 x ,46 x 10-6 G12 1,50 x ,43 x ,64 x ,60 x ,43 x ,88 x ,01 x ,43 x ,73 x ,00 x ,43 x ,85 x ,99 x ,43 x ,21 x ,00 x ,43 x ,46 x ,50 x ,43 x ,64 x 10-6 B1 1,88 x ,11 x ,84 x 10-5 B2 3,09 x ,11 x ,61 x 10-6 B3 9,38 x ,11 x ,92 x 10-6 B4 9,38 x ,11 x ,92 x 10-6 O1 7,50 x ,85 x ,64 x 10-7

59 59 / 69 Bilaga B Konsekvensberäkningar Explosiva ämnen Explosiva ämnen Scenario E1 har kvalitativt skattats utifrån /4/ där det antas att en explosion motsvarande 25 ton massexploderande ämne leder till att personer som befinner sig utomhus dör om de befinner sig inom en 60 meters radie (tryck=180kpa) och att inom en 150 m radie raseras väggar i nyare byggnader (tryck=40 kpa). Inom riskavståndet utomhus antas 100 % omkomma och utanför riskavståndet överlever samtliga. Inomhus kommer dock endast personer som befinner sig i anslutning till den raserade väggen att omkomma. Konservativt kommer ett riskavstånd om 120 m användas och inom detta avstånd antas samtliga personer omkomma (både inomhus och utomhus). Spridningsvinkel 360. Olycka med brännbar gas (gasol) G1 Beräkning av konsekvenser av explosion vid momentant utsläpp, se Helmersson /13/. G2 Beräkning av konsekvenser av brand vid momentant utsläpp (neutral skiktning), se Helmersson /13/. G3 Beräkning av konsekvenser av brand vid momentant utsläpp (stabil skiktning), se Helmersson /13/. G4-G12 För att beräkna konsekvenserna har beräkningsprogrammet GSOL använts. Indata som använts presenteras nedan. Följande indata är samma i samtliga scenarier: Tankform: Cylindrisk Tankdiameter: 2,7 m Tanklängd: 19,5 m Fyllnadsgrad: 80 % Tanken innehåller ca 40 ton kondenserad gasol. Lagringstemperatur: 15,0 C Lagringstryck: 7,00 bar Lufttryck: 760 mmhg Omgivningstemparatur: 15,0 C Relativ fuktighet: 50 % Utsläppet sker nära vätskeytan Utströmningskoefficient (Cd): 0,83 Ingen vägg eller dyl. nära utsläppet. Ingen invallning/uppsamling. Molnighet: Dag och klart

60 60 / 69 Omgivning: Tätortsförhållanden (många träd, häckar och enstaka hus) Indata som skiljer sig åt för respektive scenario: Hålets diameter: 140 mm (G4, G5, G6) 80 mm (G7, G8, G9) 40 mm (G10, G11, G12) Utsläppstyp: Hål i tank mellan gas- och vätskefas (G4, G7, G10) Vädertyp: Neutral (vindhastighet 5 m/s): (G4, G5, G7, G8, G10, G11) Stabil (vindhastighet 2 m/s): (G6, G9, G12) Riskavstånden för jetflammor och brinnande gasmoln antas sammanfalla med avståndet till 3:e gradens brännskada. För övriga fall är riskavståndet det avstånd där strålningen är 5 kw/m2. Vid jetflamma och gasmoln blir inte konsekvensområdet cirkulärt, vid BLEVE blir dock skadeområdet cirkulärt. Vid brinnande gasmoln antas molnet antändas då det fortfarande befinner sig vid utsläppsplatsen (då det bedömts som störst) skadeområdet blir molnets storlek plus avståndet till 3e gradens brännskada. Resultat Gasol Sluthändelse G1 För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson /13/. Riskavstånd 131 m. Sluthändelse G2 För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson /13/. Riskavstånd 59 m. Sluthändelse G3 För konsekvensberäkningar av denna sluthändelse hänvisas till Helmersson /13/. Riskavstånd 40 m. Sluthändelse G4 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 98,7 m. Riskavstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 127,7 m och områdets bredd är 112 m. Sluthändelse G5 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 5,0 m långt och 2,9 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 22,1 m långt och 27,1 m brett.

61 61 / 69 Sluthändelse G6 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 5,6 m långt och 3,6 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 27,3 m långt och 37,2 m brett. Sluthändelse G7 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 56,4 m. vstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 73,4 m och områdets bredd är 64 m. Sluthändelse G8 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 5,6 m långt och 3,6 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 19,6 m långt och 21,6 m brett. Sluthändelse G9 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 3,7 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 22,0 m långt och 29,7 m brett. Sluthändelse G10 Om utsläppet antänds direkt kommer det att resultera i en jetflamma. Jetflammans längd är 28,2 m. vstånd från utsläppspunkten i jetriktningen till att 3:e gradens brännskador uppstår är 37,2 m och området bredd är 32 m. Sluthändelse G11 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 2,5 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 19,0 m långt och 16,5 m brett. Sluthändelse G12 Fördröjd antändning av gasmolnet som är 4,9 m långt och 2,9 m brett. Riskavståndet från utsläppspunkten till att 3:e gradens brännskador uppstår är 19,0 m långt och 18,9 m brett.

62 62 / 69 Olycka med giftig gas (mmoniak) vstånd till LC50 (8500 ppm) har utgjort riskavståndet för ammoniak. Riskavståndet har utlästs ur de plymer som ges som utdata i BfK. Riskavstånden redovisas i kapitel 8. 1 Följande indata är samma i samtliga scenarier: Emballage: Tankbil med kg kemikalie. Läckage: Punktering på tank eller packningsläckage. Utsläppets effektiva höjd är 1,0 m över marken. Omgivning: Bebyggt. Åtgärder: Inga. Beräkningar: Koncentrationen beräknas för höjden 1,5 m. Utsläppet: Utströmning av tryckkondenserad gas i vätskefas. Ingen pöl bildas. Indata som skiljer sig åt för respektive scenario: Stor (1 & 2) Läckage area: Källstyrka: Varaktighet: 154 cm² 235 kg/s Det tar 3 minuter tills tanken är tom Medelstor (3 & 4) Läckage area: 50 cm² Källstyrka: 76 kg/s Varaktighet: Det tar 10 minuter tills tanken är tom Litet (J5 & J6) Läckage area: 12,5 cm² Källstyrka: 18 kg/s Varaktighet: Det tar 41 minuter tills tanken är tom Väder: Neutral skiktning (1, 3 & 5) 10 C och 5,0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass D (D Neutral skiktning) och 71 W/m 2 solinstrålning. Stabil skiktning (2, 4 & 6) 10 C och 2,0 m/s vindstyrka. Stabilitetsklass F (F Stabil skiktning) och 0 W/m 2 solinstrålning.

63 63 / 69 Resultat Bfk 1 Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: 318 m Plymvinkel: 40 (Erhålls genom att mäta i figur samt adderat till 5 pga svårt att mäta exakt, på detta sätt erhålls en konservativ plymvinkel.) Beräknat spridningsområde enligt Bfk för scenario 1 2 Stort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 1100 m. Plymvinkel: Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: 172 m. Plymvinkel: Medelstort kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 660 m. Plymvinkel: Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Neutral skiktning. Riskavstånd: 80 m. Plymvinkel: Litet kontinuerligt utsläpp. Vinden blåser mot planområdet. Stabil skiktning. Riskavstånd: 330 m. Plymvinkel: 40.