Kvalitetsredovisning läsåret Långhundra Skola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret Långhundra Skola

2 Innehållsförteckning Grundfakta om enheten s 3 Underlag och rutiner s 4 Åtgärder gjorda enligt föregående KR s 5 Normer och värden s 6 Kunskaper s 8 Ansvar och inflytande s 11 Rektors sammanfattning av analys och bedömning s 12

3 Grundfakta om enheten: Långhundra skola är en F-6 skola som är belägen i landsbygden ca 1 mil från Knivsta centralort och 3 mil från Uppsala. Under läsåret har vi haft 96 elever inskrivna på skolan. Skolan har varit organiserad i åldersblandade klasser med en klasslärare i varje klass. Eleverna i år 3-6 har slöjd inne i Knivsta på Ängbyskolan, även hemkunskap i år 5 och språkvalet för år 6 har eleverna inne i Knivsta. En stor del av eleverna åker skolskjuts till och från skolan. Förutsättningar för verksamhetens målsättning: Skolledningen: Förutom Långhundra skola så har rektorn ansvar för Långhundra förskola, Lagga förskola, Lagga dagbarnvårdare och Lagga skola. I rektors ledningsgrupp finns arbetslagsledare från respektive verksamhet. Representanter från ledningsgruppen träffas varannan vecka inom skolan. Förskolans arbetslagsledare träffar rektorn på andra tider. Ekonomi: Skolans ekonomi baseras på antal elever som är inskrivna. Under läsåret har vi även fått pengar för elever i behov av särskilt stöd. Långhundra skola har även ett socioekonomiskt anslag. Arbetslaget ansvarar själva över en del av budgeten och inköp, dvs. förbrukning och läromedels inköp. Lokaler: I själva skolbyggnaden finns fritids och förskoleklass som delar på lokalerna, samt 3 klassrum och en förskoleavdelning. Då vi haft 5 klasser har en av klasserna haft sitt klassrum i matsalsbyggnaden som ligger en bit ifrån skolan. Två av klassrummen är stora luftiga klassrum med flera grupprum i samband med klassrummen, de andra rummen är mindre. Personal och kompetens: Inom skolverksamheten har vi haft: 71 % Förskollärare 480 % Lärare på Långhundra 55 % Lärare på andra skolor 50 % Specialfunktion 143 % Resursperson 15 % Arbetslagsledare 19 % Ledning 11 % Administration 70 % Städ 10 % Vaktmästare Klasstorlek: Under året har alla klasser varit åldersblandade utom förskoleklass. F 10 st 1-2:a 20 st 2-3:a 26 st 4-5:a 19 st 5-6:a 21 st 3

4 Underlag och rutiner: Gemensamt arbete med KR i arbetslaget Sammanställt av arbetslagsledare Rektors sammanfattning av analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet. Brev till rektor från eleverna i årskurs sex Individuella utvecklingsscheman och pedagogiska planeringar Trivselfrågorna i Unikum Dokumentation av tester, diagnoser och resultat Utveckling av den lokala arbetsplanen Erfarenheter från projektarbeten Nationella prov årskurs 3 och 5 DLS Bas, årskurs 2 Diagnos Diamant Centrala kommunala tester IUP och utvecklingssamtal Elev och föräldraenkät Skolinspektionsbeslutet Kartläggning inför upprättande av plan mot diskriminering och kränkande behandling 4

5 Åtgärder gjorda enligt föregående KR, angivna i Lokal arbetsplan: Vi bestämde oss för en ny ordning gällande processen av vår plan mot diskriminering och kränkande behandling som vi höll oss till och har permanentat. Vi har återinfört gemensamma möten med personal från skola och fritids. Vår Unikum - ansvarige har tillsammans med andra som ansvarar för Unikum i Knivstas skolor diskuterat utseendet av mallen på Unikum. Vi har beslutat vilka Diamantdiagnoser som vi ska använda oss av. Under delar av läsåret har klassläraren haft specialundervisning i engelska. Alla elever har fyllt i på Unikum inför utvecklingssamtalen. 5

6 Normer och värden Övergripande mål (i Lpo 94) Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk handling. Mål för vår verksamhet Varje elev ska respektera andra människor samt själv känna sig trygg. Arbetet i verksamheten. I personalgruppen har vi diskuterat innebörden av skolans regler. Vi har även haft diskussioner om skolans regler med eleverna. Eleverna har också fått tillsammans med sina vårdnadshavare ge förslag på vilka regler som ska finnas på skolan. En sammanställning gjordes. Olika enkäter har genomförts som en trivselenkät, frågor på Unikum och en enkät till elever och vårdnadshavare i åk 2 och 5. Kartläggning har gjorts i klasserna utifrån vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vi har arbetat med FN:s Barnkonvention i klasserna i samband med FNdagen. En teatergrupp har haft en föreställning för hela skolan, Alice i Ondalandet. Den handlade om normer och värden. Vi har en kamratstödjargrupp som träffas var tredje vecka för att diskutera den sociala arbetsmiljön. Resultat och analys Det finns flera olika orsaker till varför eleverna känner sig trygga på vår skola. Vi har en trygg och konstant personalgrupp. Vi har ett gemensamt förhållningssätt till eleverna. Dessutom har vi samma regler och värderingar på skolan och på fritids. Det är bra med delaktighet och utrymme för diskussioner i hemmen kring skolans regler. Det var svårt att sammanställa alla svaren men vi upplevde det som positivt och ska fortsätta med det under nästa läsår. Det resulterade i att vi fick regler som alla kunde känna sig delaktiga i. Vårdnadshavare och elever i åk 2 och 5 har fått svara på en enkät. Vårdnadshavarnas svar visade att lite drygt 95% upplevde att deras barn kände sig trygga på skolan. Eleverna i åk 2 svarade att 90 % tyckte att de behandlades bra eller ganska bra av sina skolkamrater. Eleverna i åk 5 svarade att % tyckte att det stämmer helt eller ganska bra att de behandlades bra av sina skolkamrater. På Unikum har alla elever fått svara på frågor bl a om hur de trivs i skolan och om de respekterar andra som de är. Så här blev resultatet på frågorna: Jag känner mig trygg på rasten : % svarade JA utav de som hade fyllt i. 6

7 Jag accepterar andra som de är : % svarade JA utav de som hade fyllt i. Under läsåret 09/10 så blev resultat på frågorna så här: Jag känner mig trygg på rasten : % svarade JA utav de som hade fyllt i. Jag accepterar andra som de är :% svarade JA utav de som hade fyllt i. På trivselenkäten som gjordes i samband med vår kartläggning till vår plan mot diskriminering och kränkande behandling fanns frågan: Är det någonstans på skolan där du inte känner dig trygg? Det visade sig att det fanns nya ställen som vi vuxna inte hade uppmärksammat. Det resulterade i en del åtgärder som t ex att personalen ska vara med och i närheten av omklädningsrummen före och efter idrotten. En toalett vid matsalen pekades också ut som ett otryggt ställe. Det finns enbart en toalett där och det kan vara en anledning till att eleverna känner sig mindre trygga och stressade där. Vi bestämde att eleverna ska tvätta händerna och gå på toaletten nere i skolhuset innan de går till matsalen. Detta för att undvika så många besök av den enda toalett som finns i huset där eleverna äter lunch. Vi kommer att uppmärksamma alla de olika diskrimineringsgrunderna framöver i förebyggande syfte. Vi gjorde en självskattning som vi inte tyckte var tillräckligt bra och därmed svår att analysera. Vi måste hitta ett bättre sätt att kartlägga vilka förebyggande åtgärder som behövs. Vi kommer att börja arbeta med vår plan mot diskriminering och kränkande behandling under höstterminen genom en kartläggning tillsammans med eleverna. Planen ska vara klar senast 31/10. Åtgärder för förbättring Se över ordningsreglerna återigen, utifrån beteendevetaren Björn Lindells tankar. Diskutera de olika diskrimineringsgrunderna och utforma en ny metod för självskattning. 7

8 Kunskaper Övergripande mål Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Mål för vår verksamhet Alla elever ska kunna läsa flytande (punkt 15 på LUS) när de slutar årskurs tre. Alla elever skall minst klara de nationella proven i årskurs tre och fem. Alla elever och vårdnadshavare ska känna till kunskapsmålen. Arbetet i verksamheten Vi har arbetat vidare med att definiera och klargöra läroplanens olika mål för eleverna. Vi har arbetat med pedagogiska planeringar i flera olika ämnen. I engelska, matematik och svenska använder vi våra väl utarbetade utvecklingsscheman som tydligt visar eleverna vad som förväntas och hur de ligger till i förhållande till sin årskurs. Vi satsar mycket på läsningen bl a genom att alla klasser läser minuter varje dag. För att stärka intresset för att läsa och skriva så har vi haft besök av författaren Veronica Wägner. I arbetet med elever i behov av särskilt stöd har vi tillgång till specialpedagog och elevassistent. Under läsåret har vi haft handledning av SOK-teamet. I vårt arbete med livsstil och hälsa så har vi samarbetat med externa aktörer som orienteringsklubben och en danspedagog. Resultat, analys och måluppfyllelse Vi har undersökt hur väl eleverna känner till målen i våra tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska. Så här blev resultatet: Svenska: I stort sett känner alla till målen bra. Det var bara fyra elever som inte känner till målen. Det är elever från samma klass. Här ska vi tänka på att bli tydligare med att visa målen för eleverna. Under läsåret 09/10 blev resultatet följande: Alla, utom en elev, kände till målen. Eleven trodde att målen skulle kunna rabblas upp. Kände till målen vid utvecklingssamtalet. Matematik: I stort sett känner alla till målen bra. Det var enbart två elever som sa sig inte känna till målen. Det rörde sig inte om samma elever som inte kände till målen i svenska. 8

9 Under läsåret 09/10 blev resultatet följande: Alla, utom en elev, kände till målen bra i matematik. Engelska: Det var sju elever som inte kände till målen i engelska. Här behöver vi bli tydligare med att visa målen för eleverna. Under läsåret 09/10 blev resultatet följande: Det var enbart två elever som inte kände till målen i engelska. Det var några fler elever i år, jämfört med förra året, som inte tyckte att de kände till målen. En orsak kan vara att alla elever fyllde i den här uppgiften i år, så var det inte under förra läsåret. I vilket fall som helst så måste vi tänka på att vara tydliga med att visa målen för eleverna i alla ämnen. Resultaten från nationella proven i åk 3 och 5 visade i %. Matematik, årskurs 3 Alla delprov delprov 89 Alla delprov 5-7 delprov Alla delprov delprov Alla delprov Svenska, årskurs delprov Alla delprov 5-7 delprov Alla delprov delprov Engelska, årskurs 5 ( i %) Var av en elev som ej deltagit Matematik, åk 5 ( i %)

10 Svenska, årskurs 5 (i %) Delningen av åk 5 i år har försvårat arbete med ökad måluppfyllelse. Lektionerna har varit i olika hus, så det har förekommit ganska många förflyttningar med spring fram och tillbaka. Elever som har problem med struktur har missgynnats av detta. Anledningen till delningen var bl a att gruppstorleken av klasserna skulle bli jämn. Det som har var positivt med delningen är att det har varit grupptimmar i matematik för åk 5. Alla elever i åk 3, utom en, har uppnått målet med att kunna läsa flytande (punkt 15 på LUS). Det beror delvis på att vi lägger stor vikt på att läsa mycket varje dag men också på att vi har en stor arbetsro i klasserna. Vi har upptäckt att flera elever har svårigheter inom matematiken med de olika enheterna samt decimaltal. Vi kommer att fokusera på de här två momenten under nästa läsår. Vi ska börja tidigare, redan i åk 3, med att arbeta med decimaltal. Fyra elever har modersmålsundervisning i engelska. Undervisningen har varit på distans men föräldrar och elever är inte helt nöjda med detta, för de vill ha en personlig kontakt. Andra elever som har sökt modersmålsundervisning har inte kommunen kunnat tillgodose detta. Åtgärder för förbättring Personalen ska fortsätta arbetet med Unikum för att förbättra användandet av verktyget. Vi ska lägga upp en strategi för hur vi ska kunna förbättra elevernas kunskaper inom matematik när det gäller enheterna, bråk och decimaltal. Vi måste följa upp blivande åk 3 under hösten för att de ska kunna ha möjlighet att nå målen och klara av de nationella proven. Många elever behöver stöd. Vi kommer även att behöva följa upp blivande åk 6 under höstterminen av samma skäl. Vi behöver föra en bättre dialog mellan klasslärarna och specialpedagogen om arbetet kring eleverna med särskilt stöd för att kunna öka måluppfyllelsen. Diskussion kring åtgärdsprogrammen bör också ske. Vi ska avsätta en bestämd tid för detta. 10

11 Ansvar och inflytande Övergripande mål De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer. Mål för vår verksamhet Eleverna skall ta personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Eleverna skall få kunskap om demokratins principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Arbetet i verksamheten Vi har regelbundna klass- och elevråd. Enskilt ansvar utvärderas av eleverna i Unikum. Bland de yngre eleverna så får de vara med och bestämma hur de ska arbeta med ett moment för att nå målen i våra kärnämnen. Efter två veckor utvärderas elevens arbetsinsats och det egna ansvaret av läraren, eleven och vårdnadshavaren. Dessutom upprättas nya mål för nästkommande två veckor. De äldre eleverna planerar och redovisar större arbeten under eget ansvar. Resultat, analys och måluppfyllelse Vi upplever vårt arbete med regelbundna klass- och elevråd som mycket givande. De flesta eleverna tar dessa på mycket stort allvar. Veckoplaneringen och det individuella arbetsschemat samt den regelbundna utvärderingen av dessa har medfört ett stort eget ansvarstagande. De allra flesta av våra elever är mycket medvetna om vikten av det egna ansvaret för sitt arbete och sina resultat. Eleverna i åk 6 har haft lektioner med förskoleklassen på idrotten under uppsikt av en vuxen. De har då tränat på att leda aktiviteter och ta ansvar. Åtgärder för förbättring Personalen behöver diskutera mer om begreppet inflytande och hur det kan synliggöras. 11

12 Rektors sammanfattning av analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet. Långhundra skola har en styrka som bidrar till hög måluppfyllelse och det är att de har lyckats med att skapa arbetsro och en arbetande kultur. Långhundra har även lyckats bra med att få eleverna att känna sig trygga, barnen har ett väldigt trevligt och fint sätt mot varandra och de vuxna. Det är en starkt rotad norm på skolan, vilket gör att elever som kommer nya till skolan snabbt anammar Långhundranormen. Under våren har det varit ansträngt i personalgruppen, jag upplever att det beror på att åsikter och förhållningssätt gällande barn i behov av särskilt stöd har varit olika. Det har tagit mycket utrymme och energi. Det är viktigt att hålla diskussionerna gälland skolans tillgänglighet i liv för att skapa en så bra skoldag som möjligt för våra elever. Det är inte en lätt sak då perspektiven är så många. Jag tror vi alla kan lära oss något av situationen som uppkom under våren, bl. kan vi bli bättre på när, var, vad och hur vi diskuterar. Skolan har under året lagt upp sitt utvecklingsarbete efter utvecklingsområdena som Skolinspektionen visade på. Ökad måluppfyllelse, varierade resultat i matematik IUP processen Åtgärdsprogram, kvalitén varierar Samverkan skola och fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling Diskussionerna som har förts gällande matematik har varit många och väldigt lärorika, alla har bidragit och deltagit aktivt, det ska bli spännande att följa elevernas måluppfyllelse under de närmaste åren. IUP processen med start i lokala pedagogiska planeringar arbetade vi mest under hösten med, jag upplever att vi kommit en bit på vägen men att vi behöver fortsätta arbeta med det. Ett annat område som vi behöver fortsätta att utveckla är arbetet med åtgärdsprogram. Långhundra skola har både åldersblandade och åldershomogena klasser vilket fungerar bra. Utgångspunkten är att ha två åldersgrupper i en åldersblandad klass (för att kunna hålla kvalitén), att hålla sig inom de ekonomiska ramarna, att ha så jämna klasstorlekar som möjligt eller efter behov och att klasserna ska få plats i de lokaler som vi har tillång till. Det innebar att det blev en 4-5:a i klassrummet över matsalen och en 5-6:a som hade sitt klassrum i skolbyggnaden detta läsår. Då lärarna undervisar i båda grupperna och ibland i åldershomogena konstellationer så blev det mycket förflyttningar för både lärare och elever, vilket inte varit en optimal lärandemiljö. Något vi måste ta med oss när vi planerar i framtiden, nästa läsår har vi en bättre klassindelning och när utbyggnaden av förskolan kommer på plats kommer hela skolan vara samlad under ett tak. När det gäller ekonomin är det bekymmersamt i Långhundra. Det finns en smärtgräns för hur ekonomin påverkas av antal elever. Den smärtgränsen har vi kommit under, vi har svårt att göra andra klassindelningar än de vi har gjort i de lokaler som vi har och 12

13 kan inte ha mindre lärarresurser. Det påverkar troligtvis även inköp av investeringar. Vi skulle behöva göra en konsekvensanalys av hur de små skolorna påverkas av det fördelningssystem som vi har i dag. En stor fördel som Långhundra skola har är att vi har en bra samarbetspartner i Husby Långhundras hembygdsförening, under året har de bidragit till ett författarbesök av Veronica Wägner och till dansundervisning av Ewa Burak. Det är till stor hjälp i vårt arbete att nå läroplanens mål. Även Föräldraföreningen drog ett stort strå till stacken genom att de bidrog till en teaterföreställning till skolan, Alice i Ondalandet. Ett stort TACK till båda föreningarna. I tjänsten Susanne Calland Rektor 13