Kvalitetsredovisning 2010/2011. Lagga skola. Knivsta kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Knivsta kommun Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 1

2 Innehållsförteckning Grundfakta s. 3 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse s. 3 Genomförande av kvalitetsredovisningen s. 4 Åtgärder som är gjorda s. 4 (enl. föregående kvalitetsredovisning, arbetsplan och enligt kommunens KR) Normer och värden s. 4-6 Utveckling och lärande/kunskaper s. 6-7 Ansvar och inflytande s. 7-8 Samverkan mellan skola och hem s. 9 Barn/elever i behov av särskilt stöd s Barn/elever med annat modersmål än svenska s. 10 Genusperspektivet s. 10 Hälsa och livsstil s Uppföljning av Likabehandlingsplan s. 11 (Plan mot diskriminering och kränkande behandling) FN:s barnkonvention s. 11 Utvecklingsområden (i LAP för lå 10/11) s. 11 Aktiviteter för åtgärder HT 2010 s Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet s Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 2

3 Grundfakta är en F-6 skola som är belägen på landsbygden ca 1,5 mil från Uppsala och ca 7 km från Knivstas centralort. Under läsåret har vi haft 110 elever inskrivna på skolan. Skolan har varit organiserad i både åldersblandade och åldershomogena klasser. Eleverna i år 3-6 har slöjd, hemkunskap och B-språk inne i Knivsta på Thunmanskolan och Ängbyskolan. En stor del av eleverna åker skolskjuts till och från skolan. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Skolledningen: Förutom så har rektor ansvar för Lagga förskola och dagbarnvårdare samt Långhundra förskola och skola. I rektors ledningsgrupp finns arbetslagsledarna från respektive skola med, ledningsgruppen har träffats varannan vecka. Arbetslagsledarna från förskoleverksamheten träffar rektor en gång i månaden och separat en gång i ca veckan. Ekonomin: Skolans ekonomi baseras på antal elever som är inskrivna. Under läsåret har vi även fått pengar för elever i behov av särskilt stöd. Arbetslaget ansvarar själva över en del av budgeten och inköp, dvs. förbruknings och läromedelsinköp. Lokaler: I själva skolbyggnaden finns fritids och förskoleklass som delar på sina lokaler samt 5 klassrum och en förskoleavdelning. Grupprummen används till bibliotek och specialundervisning stora delar av dagen. Personal och kompetens: Inom skolverksamheten har vi haft: 88 % Förskollärare 460% Lärare på 105 % Resurslärare 55 % Lärare på andra skolor 45 % Specialfunktion 50 % Resursperson 20 % Arbetslagsledare 25 % Ledning 13 % Administration 56 % Städ 10 % Vaktmästare Klassernas storlek: Förskoleklass: 21 st F-1:an 22 st År 2 18 st År 3 16 st År 4 14st 5-6:an 19 st Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 3

4 Genomförande av kvalitetsredovisningen Personalen i Lagga har varit delaktiga i processen med att ta fram kvalitetsredovisningen. Kvalitetsredovisningen baseras på: Enkätundersökning - elever Enkätundersökning föräldrar Tester av elevernas kunskap i olika ämnen och årskurser. Fsk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 Bokstavskännedom och ramsräkna, Bornholmstester, Diamanttester Fonolek, stavningstest, mattediagnos, DLS-bas Diagnoser i matematik, läshastighetstest, Diamanttester Stavningstest, DLS-bas, Nationella prov i svenska och matematik, Läshastighetstest, mattediagnoser, Diamanttester Mattediagnoser, Diamanttester och engelska diagnoser. Nationella prov i sv, ma och eng. Diamanttester Mattediagnoser, engelska diagnoser Åtgärder som är gjorda Alla åtgärder är påbörjade och/eller under utveckling. Speciallärarfunktionerna har varit riktat mot två elever med mycket speciella behov. Färdigställande av likabehandlingsplan med kartläggningar utförda i september -10. Kommunens nya manual för åtgärdsprogram är presenterad och används. Fortsatt jobb med Lpp:er. Förskoleklassen har under läsåret haft förlängd skoldag tre dagar i veckan (följer år 1 och år 2 ramtider). Infört mentors/ämneslärarsystem i år 3-6 Arbetat för att motverka mobbing utifrån modellen supporter grupp. Studiebesök i Tierp Gemensam plattform och samsyn gällande värdegrund. Färdigställande av ordningsregler och folder. Studiedagar omkring värdegrund i augusti -10 Skriftligs omdömen i samtliga ämnen Systematiseringen av diamattesterna är under progress Ökat användningen av IT Påbörjat PIM utbildning Anki Sundberg hade en föreläsning om hur man kan jobba med individualisering Genomgång av synpunkts och klagomålshantering Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 4

5 Normer och värden Övergripande mål: Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk handling (Ur Lpo 94). Mål för vår verksamhet Att skapa ett klimat som ger alla barn möjlighet att lära sig utifrån sin förmåga Att skapa arbetsro som är förutsättningen för lärande Att skapa ett tillåtande gruppklimat där eleverna ser och uppskattar att alla är olika Skapa gemensamma regler på skolan (ur vår Lokala Arbetsplan, nedan kallad LAP). Åtgärder i Diskriminering och kränkandebehandlingsplan läsår 10/11 Dessa åtgärder har vi jobbat med under läsåret 10/11: Vi arbetar med värdegrundsfrågor i alla klasser. Ansvarig är klasslärare. Arbetsklimatet/miljön i klasserna diskuteras regelbundet på klassråd och i elevrådet. Ansvarig är klasslärare och rektor. I alla klasser diskuteras begrepp som mobbning och konflikter. Ansvarig är klasslärare. Alla elever och föräldrar ska ha fått en ingående information om vart man vänder sig om man blir utsatt för diskriminering eller mobbning. Ansvarig är klasslärare och rektor All personal får tid att träffas och diskutera likabehandlingsplanen under arbetsplats tid. Ansvarig är rektor med hjälp av arbetslagsledare. Fadderverksamhet mellan olika elevgrupper. Ansvarig är klasslärare Gemensamma temadagar. Ansvarig är hela arbetslaget Alltid rastvakter på skolgården som bär gula västar. Viktiga områden att vara på är skogen och fotbollsplanen. Ansvarig är all personal Aktivitet: Elev- och föräldraenkät i årskurs 2 och 5 samt frågor från Unikum. Enligt elevenkäterna så känner sig 100 % av eleverna i årskurs 5 trygga på skolan och 94 % av eleverna i årskurs 2. 6 % av eleverna i årskurs 2 hade svarat jag vet inte på denna fråga. Enligt frågeformuläret på unikum känner sig cirka 90 % av eleverna trygga på skolan. Resultat: Resultatet från föräldraenkäten visar ett de till stor del är nöjda med skolan, men det är få områden som det ligger helt på topp. Från elevenkäten är resultat mer tydligt vad de tycker fungerar bra eller mindre bra. De bästa resultaten både från eleverna och föräldrarna är att barnen känner sig trygga i skolan, resultatet ligger mellan %. De resultat som är mindre bra är de som följer: Arbetsro Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 5

6 Nyfikenhet, lust att lära, lärt sig något nytt varje dag Roligt att gå till skolan Inflytande Skolledningen Analys av resultat: gjorde en omorganisation inför det här läsåret, det var mycket negativa föräldrareaktioner och förtroendet för skolan fick sig en rejäl törn. Detta påverkade även barnen. har haft stor personalomsättning under årens lopp, vilket påverkar en liten skola kanske mer än en större skola. Många av personalen är unga i sin profession och det finns få som arbetat länge och har erfarenhet. Detta är både på gott och ont. Dessutom har rektorn flera verksamheter och finns inte på plats jämt. Under läsåret har det jobbats väldigt intensivt med värdegrundsfrågor i de högre åldrarna för att motverka mobbing, attityder, språkbruk och annan kränkandebehandling vilket syns i enkäterna. Vi har haft några mobbingärenden under läsåret och där har de jobbats med supporter grupper för att motverka mobbingen. Detta med goda resultat i flera ärenden! I alla ärenden har det inte funkat med supporter grupper utan där har vi fått göra lite andra åtgärder. I diskriminerings och kränkandebehandlingsplanen var det bra att kartläggningen och processen var i början på höstterminen och detta vill vi fortsätta med. Åtgärder för förbättring: I diskussioner om konflikthantering använda ett lösningsfokuserat arbetssätt Ökad samverkan med föräldrarna i arbete med attityder/regler mm Välja ut fokusområden där personalen agerar med ett gemensamt förhållningssätt Införa konfliktshanteringstid Utveckling och lärande/kunskaper Övergripande mål: Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen (Ur Lpo94) Mål för vår verksamhet Alla elever ska minst bli godkända i de nationella proven i skolår 3 och 5 samt nå målen i alla ämnen. Vi ska tydliggöra målen för elever och föräldrar i alla ämnen genom våra pedagogiska planeringar. Eleverna ska tycka att kunskap är viktig. Utveckla arbetet med åtgärdsprogram Aktivitet: På studiedagar och på pedagogiska konferenser har vi arbetat med att utveckla de lokala pedagogiska planeringarna tillsammans med Långhundra skola samt implementeringen av Lgr11. Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 6

7 Resultat: Kommungemensamma tester i åk 2 samt nationella prov i åk 3 och åk 5 har genomförts. Elevernas medvetenhet kring mål och förväntade resultat har ökat väsentligt. I åk 2 har samtliga elever utom en uppnått målen för årskursen I de nationella proven för åk 3 blev 93,75 % av eleverna godkända i samtliga delprov i svenska och % av elever blev godkända i samtliga delprov matematik. Lagga skola år alla delproven delprov 2010 Alla delproven delprov 2011 Alla delproven delprov Matematik 71 % 93 % 100 % 100 % 93,75 % 100 % Svenska 71 % 93 % 94 % 100 % 93,75 % 93,75% I de nationella proven för åk 5 blev 90,9 % av elever godkända i samtliga delprov i svenska. I matematiken blev 81,8 % av eleverna godkända på samtliga delprov. I engelska blev 81,8 % av eleverna godkända på samtliga delprov. Lagga skola år Engelska 95 % 100 % 42 % 80 % 100 % 50 % 62 % 93 % 81,8 % Matematik 90 % 81 % 63 % 67 % 58 % 58 % 79 % 93 % 81,8 % Svenska 100 % 50 % 69 % 93 % 50 % 50 % 71 % 86 % 90,9 % Analys av resultat: Resultaten på de nationella proven i både år 3 och år 5 har successivt förbättrats och det varierande resultatet i år 5 har de senaste åren stadigt förbättrats. Relativt sett har många elever utvecklats mycket under detta läsår, vilket dels beror på elevernas ökade målmedvetenhet samt ökad förståelse för uppdraget hos de vuxna. Resultatet i svenskan har ökat, men vi ser skillnader mellan flickor och pojkars läsning. Många pojkar när de kommer högre upp i åldrarna har svårt att hitta böcker som intresserar dem. Detta är något som vi måste utveckla. Klasstorlekarna har också haft en stor påverkan (mer tid till varje elev). Med hjälp av de lokala pedagogiska planeringarna har tydligheten vad gäller mål och förväntningar ökat. Åtgärder för förbättring: Arbeta för att utveckla läsförståelsen från årskurs F-6 Systematisera användandet av diamanttester. Arbeta för att utveckla skrivutvecklingen från årskurs F-6 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 7

8 Ökad kommunikation mellan mentor och speciallärare Utveckla arbetet med matematik, praktiskt Lgr11 implementeras Barn/elever i behov av särskilt stöd Skolans elevhälsoteam (EHT) består av specialfunktion, skolsköterska och rektor. Under hösten kommer vi att fortsätta arbetet med att utveckla innehållet i våra åtgärdsprogram. Ibland behövs större kartläggningar dessa upprätta av lärare tillsammans med skolans specialfunktion vid behov görs en ansökan till SOK-teamet för stöd. Utgångspunkten är att alla elever deltar i den ordinarie undervisningen. Elever i behov av särskilt stöd får ibland stöd undervisning hos specialfunktion eller med resurslärare/person. Stödundervisningen ska inte vara statisk utan erbjuds i 8-12 veckors intervaller beroende av insats. Efter denna period utvärderas elevens utveckling och resultat för att visa om det var rätt åtgärder som sattes in, om inte så måste skolan fundera över andra möjliga åtgärder. Mål för den specialpedagogiska verksamheten: Att i samarbete med klasslärare uppmärksamma elever som behöver hjälp med att uppnå godkända resultat på screeningstester och nationella prov. Att kartlägga elevers svårigheter. Att därefter hitta den metod som passar varje enskild elev bäst Att vara stöd vid upprättande av åtgärdsprogram och utvecklingssamtal. Att göra fördjupad kartläggning när insatta åtgärder inte gett förväntade resultat. Att tillsammans med rektor och skolsköterska samråda om elever på EHT möten. Analys av aktiviteter: Specialfunktionen har under läsåret varit 100 %, varav 50 % speciallärare, 25 % resurs lärare i årskurs F-1 samt 25 % resurs. Under våren var vi tvungna att omprioritera så att specialfunktionen arbetade mer mot en elev, ca 75 %. Detta påverkade organisationen på flera sätt och gjorde att vi inte fick till tid för kontinuerlig specialundervisning för alla elever som hade behov av det. Under läsåret har alla klasser haft lästid på lite olika sätt, vilket har gett bra resultat. Detta ska vi fortsätta med och utveckla under nästa läsår. Vidare under läsåret har de fundament för läsutveckling som är gemensamma i Knivsta kommun, genomförts på skolan. Resultaten har analyserats och i samråd med klasslärare, har skolans speciallärare arbetat med elever som varit i behov av stöd. Åtgärder för förbättring: Att med tidiga insatser hjälpa de elever som inte kommit igång med sin läsoch skrivinlärning. Att elever med läs- och skrivsvårigheter får mycket stöd och hjälp av olika program och metoder tillexempel TIL, Lexia mm. Att se till att eleverna får en kvalitativ lästid under skoldagen. Att kartlägga och dokumentera elevernas utveckling. Specialfunktionen måste arbeta med alla ämnen Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 8

9 Skapa tid för pedagogiska samtal i matematik, svenska och engelska Att personalen fortsätter att utveckla skrivandet av åtgärdsprogram. Barn/elever med annat modersmål än svenska Elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Vi har haft elever som har haft modersmålsundervisning i finska och persiska. Eleverna får åka buss in till Knivsta för att kunna delta i undervisningen. En elev ansökte om modersmål i engelska, men fick inget detta läsår. Hälsa och livsstil Skolan arbetar med olika metoder för att stärka självkänslan hos eleverna och skapa trygghet i gruppen. Under läsåret har vi haft en förening som orienterat med eleverna vilket har varit otroligt positivt. Kommunen erbjöd simundervisning för våra elever i höstas för att ge eleverna möjlighet att uppnå målen i idrott i år 5, vilket har gett ett gott resultat. Av 11 elever är det en elev som inte når målen i simning. Skolans traditionsenliga Vasalopp, inspirerade eleverna denna snörika vinter att åka längdskidor även på rasterna. Skridskorna blev också väl använda både under idrottslektioner och raster. Skolan har även prioriterat att satsa på mer idrott för de yngre åldrarna där vi börjar redan i F-klass. Även de äldre eleverna har lite mer idrott. Elevers ansvar och inflytande Övergripande mål: De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (Ur Lpo94). Mål för vår verksamhet: Eleverna tar personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö i ökande grad. Utveckla kunskaper om demokratiska principer och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Aktivitet: Från förskoleklassen och uppåt arbetar man på olika sätt med att eleverna ska ta ansvar för sina saker och för sitt lärande, det är en utvecklande process. Under året har eleverna arbetat i grupper av olika slag för att öka sitt ansvar så som ansvarsgrupper i klassrum och korridor. Klassråd hålls i klasserna och skolans elevråd har möten en gång i månaden (med två representanter från varje klass) Personalen har aktivt arbetat för att eleverna ska känna till målen i de olika ämnena för att de ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och skapa motivation. Resultat: Enligt elevenkäten år 5 är över 80 % av eleverna nöjda med det de gör i skolan och deras inflytande, men bara 45,5% av eleverna känner arbetsglädje och bara 36,4 % tycker om att gå i skolan. Enligt elevenkäten i år 2 tycker 52 % om att gå i skolan och 50 % tycker att de har inflytande samt får vara med och bestämma på skolan. Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 9

10 Analys av resultat: Utifrån arbetet med elevernas ansvar och inflytande, samt svaren i årets elevenkät, är måluppfyllelsen inte så god i de lägre åldrarna, medan de äldre har en god måluppfyllelse. En av orsakerna till att de äldre har känt att de har mer inflytande kan vara arbetet med pedagogiska planeringar, delaktighet i undervisningens utformning, utförliga och tydliga omdömen av de nationella proven. Däremot behöver elevernas motivation och arbetsglädje arbetas med under nästa läsår. Fortsätta utveckla arbetet med utvärdering och reflektion med eleverna. Ge elever verktyg att kunna utvärdera och reflektera omkring sitt eget lärande och undervisningen. Målarbetstiden har fungerat ganska bra, men detta behöver utvecklas inför nästa läsår. Åtgärder för förbättring: Fortsätta det pågående arbetet med att synliggöra och tydliggöra målen för eleverna genom att göra pedagogiska planeringar, sätta upp målen i klassrummen och diskutera lärandet med eleverna. Fortsätta att utveckla målarbetestiden. Avsätta mötestid till att diskutera barns inflytande i undervisningen Samverkan mellan skola och hem Enligt årets föräldraenkät (utvärdering i juni 2011) anser: 79,1% av föräldrarna att deras barn trivs i skolan. 70,8% av föräldrarna att de får information om sitt barns utveckling. 86,9% av föräldrarna att deras barn har bra lärare. 61,5% av föräldrarna sig nöjda med de inflytande de har i skolan. Detta resultat visar på ett gott samarbete mellan hem och skola på. Personalen tycker att dialogen och samarbetet med föräldrar är otroligt viktig och hälsar därför alltid föräldrarna välkomna till skolan. Tillgången till information om elevernas utveckling är enklare för föräldrarna att tillgodose sig med hjälp av unikum. Föräldraföreningen har funnits med och stöttat upp på olika sätt under olika aktivitetsdagar på skolan, bl a vid den traditionsenliga Nobelfesten och vårsalongen. För att detta goda samarbete mellan skolan och hemmet ska kvarstå, krävs det ett ständigt engagemang från både personal och föräldrar, vilket vi strävar efter att behålla. Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet I slutet på förra våren fick vi skolinspektionens rapport och deras åsikter på utvecklingsområden för. Vi hade redan innan gjort en egen plan för kvalitetssäkring och hade påbörjat ett utvecklingsarbete som stämde bra överrens med Skolinspektionens framtagna utvecklingsområden. Skolinspektionens framtagna utvecklingsområden var: Ökad måluppfyllelse Lärarbehörighet IUP processen Anpassa undervisningen efter elevernas behov Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 10

11 Åtgärdsprogram En av de stora förändringarna som vi gjorde detta läsår var att vi organiserade oss utifrån ett ämneslärarsystem från år 3, dvs. eleverna skulle få undervisning av en lärare som har utbildning i det ämne som den undervisar i. Jag tror att det är ett bra sätt att förbättra måluppfyllelsen och att få bättre kvalitet på undervisningen. Det kan vara svårt för vissa elever att byta lärare men Lagga skola är en så pass liten skola att alla lärare och elever vet vilka alla är, vilket underlättar för dessa elever. Det har fungerat bra, men det behövs mera tid innan vi kan utvärdera om systemet kommer att ge bättre resultat. Dock har vi inte fått till så att eleverna får undervisning av en behörig lärare i musik och bild. Vi har haft mycket funderingar på hur vi ska lösa musikundervisningen i framtiden, troligtvis kommer vi att samarbeta med någon större skola i Knivsta. Vi har lagt ner mycket tid på att utveckla vårt arbete i de framtagna områdena, det område som jag tycker vi har mest kvar att arbeta med är arbetet med åtgärdsprogram. Det kan delvis bero på att vi under året fått omprioritera specialfunktionen. Det är viktigt att ha en specialfunktion på skolan som håller ihop arbetet med elever i behov av särskilt stöd och som kan stödja lärarna i att ta fram lämpliga åtgärder. Detta har inte fungerat då vi av olika anledningar varit tvungna att omprioritera resursen. Detta har försämrat stödet till elever i behov av särskilt stöd och till lärarna under våren. Under våren hade vi mycket diskussioner om arbetsbelastning, jag gjorde en inventering av vad som påverkar arbetsbelastningen på utifrån diskussionerna. Det är inte bara för att Lagga är en liten skola som det blir mycket att stå i, det har även varit många lärarbyten som påverkat. Jag har jobbat hårt för att försöka stabilisera personalgruppen, tycker att jag lyckats till viss del, men det har också inneburit att de flesta som jobbar på skolan är nya och många gör sina första år som lärare. Vi har få lärare med erfarenhet på skolan och jag som rektor har fler verksamheter som behöver min tillgänglighet. Det som också påverkar men som är väldigt positivt är att personalen på Lagga har en stor utvecklingsvilja. Vilket gör att det är väldigt spännande och roligt att arbeta med s utveckling. Jag tror att även nästa läsår kommer påverkas av ovanstående, för att lärarna ska få stöd i detta kommer SOK-teamet att ha handledning med arbetslaget var tredje vecka. Mycket tid har lagts på värdegrundsarbete med de äldre eleverna och vi har haft några mobbingärenden som tagit mycket tid. Jag har funderat mycket på om vi har haft fler mobbingärenden eller om vi har blivit bättre på att märka av dem och jag tror att det är det sista. Min analys är också att lärarna som arbetar med de äldre eleverna har jobbat så pass mycket med dessa frågor att det är fler elever som vågar berätta om hur de känner för sina lärare. Eleverna har också märkt att det gett resultat för dem som berättat. I tjänsten Susanne Calland Rektor Kvalitetsredovisning 2010/2011 Sida 11