Mobilen som pedagogiskt verktyg - en populärvetenskaplig diskussion med praktiska råd för distanslärare

Transkript

1 Mobilen som pedagogiskt verktyg - en populärvetenskaplig diskussion med praktiska råd för distanslärare Göran Lindgren goranlin@gmail.com Innehållsförteckning Förord... 2 Introduktion... 2 Syfte... 2 Vad är läromedel och vad är en kurs?... 2 Min egen bakgrund... 3 Utgångspunkter... 4 Angelägna forskningsfrågor... 5 Bakgrund... 6 Den växande användningen av mobiler... 6 Skillnader mellan mobiler och surfplattor... 6 Skillnader i användning av smartmobiler och enklare mobiler... 7 Pedagogiska för- och nackdelar... 7 Tid och rumsoberoende... 7 Möjligheterna till repetition... 7 Strömmande media och nedladdningsbara program... 7 Information versus interaktivitet... 7 Risker för snuttifiering... 8 Öppna lärresurser eller inlåsta läromedel... 8 MOOC-kurser... 8 Problem med läromedel i mobilen... 9 Risk för dyrbar produktion... 9 Säkrast att göra för allmänt spridda format... 9 Teknik och lärande... 9 Podcast Enhanced podcast Videoföreläsningar Diskussionsforum Möjligheter och några råd Litteratur Länkar om IT i utbildning Några tidskrifter inom Educational Technology Göran Lindgren

2 Förord Jag är mycket tacksam för konstruktiva kommentarer jag fått på olika versioner av detta arbete. Åsa Morberg, Ola Lindberg, Robert Thavenius, Lennart Lundberg, Kjell-Åke Nordquist och Olof Frensborg har varit mycket hjälpsamma. Deras synpunkter har ibland varit mycket skiljaktiga vilket varit mycket stimulerande. Alla oklarheter och ofullständiga referenser är mitt eget ansvar. SLFF Sveriges Läromedelsförfattares Förbund, tilldelade mig redan 2010 ett forskningsbidrag för detta arbete. Tack till Bengt Kjöllerström som uppmuntrade mig till detta arbete liksom hans uppmuntran till alla nya former av kursutveckling. Det finns mycket i denna skrift som kan ifrågasättas. Gör det och skriv till mig och berätta varför! Jag ser det mesta som jag skriver som ett en del av ett kollaborativt lärande där vi tillsamman kan bli klokare. Det finns säkert tryckfel, missuppfattningar och oklarheter här. Skriv gärna till mig och ge mig en möjlighet förbättra skriften. Jag finns på goranlin snabela gmail.com Introduktion En växande andel studerande använder mobiltelefoner och surf- och läsplattor för att hämta information om sina studiekurser. Delar av kurslitteraturen inhämtas också via dessa kanaler. Flera svenska lärosäten kommer under 2014 att starta MOOC-kurser (Karolinska Institutet och Lunds universitet). Det pågår även diskussioner vid andra lärosäten. Syfte Syftet med översikten är att ge forsknings- och erfarenhetsbaserade förslag om hur läromedel bäst kan utformas för att förmedlas via mobil teknik, till exempel till telefoner, surf- och läsplattor utifrån de för- och nackdelar som behandlas här. Vad är läromedel och vad är en kurs? Förr kunde denna fråga ofta besvaras som "alla de resurser som kan användas i en undervisningssituation som det formulerades i skolförordningen Idag kan man förutom att se läromedel som redskap för undervisning, också förstå dessa som en minnesbank för kunskap och kommunikation eller som en standard för social kontroll av accepterade kunskaper och giltiga ideologiska ställningstaganden. ( På likartat sätt som läromedelsbegreppet fått en vidare betydelse har begreppet kurs fått en annan innebörd. När det gäller MOOC-kurser (Massive Open Online Course, mer nedan) menar många, framförallt förespråkare av så kallade connectivistkurser, att sammanhanget och kunskapsutbytet är det viktigaste och det behöver inte nödvändigtvis behöver finnas några kursmål och att ordet kurs antyder en struktur som inte heller nödvändigtvis behöver finnas. Connectivism hävdar att kunskap sprids över ett nätverk av förbindelser, och därför att lärande består i förmågan att konstruera och korsa dessa nätverk. Kunskap kan därför inte förvärvas, som om det var en sak. Den är inte överförd, som om det vore någon typ av kommunikation.. vad det betyder är att processen att delta i kursen är i sig mycket viktigare än vad deltagarna lär sig under kursen (egen översättning och tolkning av Downes 2011, Cormier 2010). 2 Göran Lindgren 2014

3 Med mångårig erfarenhet som folkbildare har jag svårt att definiera något som kurs om det inte finns något annat mål för kursen än att möjliggöra kommunikation. En lärare bör tillvarata studenternas initiativ och uppmuntra och organisera undervisning så att dessa initiativ används så att kursmålen uppnås oavsett hur dessa kursmål formulerats. Mycket tyder på att kursmål som formulerats med studentmedverkan har större chanser att uppnås än om kursmålen upplevs som påbjudna. Min egen bakgrund Jag började med folkbildning under min tid som student från 1967 och framåt. Inom studentföreningar deltog jag i flera olika studiecirklar och även i politiskt och ämnesmässigt föreningsarbete. Jag studerade framförallt nationalekonomi, särskilt utvecklingsekonomi men även historia, företagsekonomi och engelska. År 1971 började jag som folkhögskollärare på Nordens folkhögskola Biskops-Arnö där jag framförallt undervisade i nationalekonomi, historia och ämnesövergripande projektstudier. Efter några år på Biskops-Arnö gick jag folkhögskolelärarutbildningen på Lärarhögskolan i Linköping. Jag insåg då kraften i eget lärande som jag mött hos eleverna på Biskops-Arnö och nu mötte i Carl Rogers bok Frihet att lära : Om att själv få styra sitt sökande efter kunskap, i svensk översättning Den dåvarande rektorn på Biskops-Arnö var starkt påverkad av Rogers och det blev jag också. Under tiden jag arbetade på Biskops-Arnö började jag också undervisa i utvecklingsekonomi på Uppsala universitet. Vilket jag i olika former fortfarande gör. Sedermera blev jag indragen i freds- och konfliktforskning vilket gjorde att jag studerade och undervisade allt mer på institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet och 2006 disputerade på en avhandling om ekonomi och konflikter (Lindgren 2006). Därefter arbetade jag några år på Södertörns högskola och började 2011 på Högskolan i Gävle. Där fick jag möjligheter att fortsätta att följa utvecklingen av distansutbildning som jag började med 1976 genom att då börja undervisa i utvecklingsekonomi inom ämnet u-landskunskap vid Uppsala universitet. Jag har under de senaste åren försökt följa den ymniga strömmen av nyheter och artiklar inom området. Förutom att följa flera kunniga personer (Framförallt Alastair Creelman, Ebba Ossiannilsson, Gráinne Conole) och organisationer (EFQUEL,.se, Learning Center HiG, Uppsala Learning Lab, SVERD) som bevakar detta snabbt föränderliga område har jag också deltagit i några MOOC-kurser. En förteckning över några länkar om IT i utbildning finns i slutet på denna framställning. Före 2011 fick jag en inblick i den ymniga diskussion som föregick framväxten av de storskaliga kurser som började åren innan MOOC-kurserna växte fram. Jag började följa några sådana diskussioner men mitt intresse för dem mattades av eftersom många av deltagarna var så uppfyllda av sin entusiasm för hur Internet kunde ge tillgång så mycket information och utbyte mellan människor i alla delar av världen. Även jag hade upplevt samma entusiasm men det blev litet tjatigt att möta den så många gånger uttryckt på ett mycket likartat sätt. Jag har också gjort litteratursökningar. I början jag framförallt efter sådant som tangerade mina intressen och jag sett omnämnas av personer eller organisationer. När jag började med detta område fanns det mest artiklar som behandlade den störande aspekten av elever som distraherade sig själva och andra genom sin användning av mobiler i klassrum. De frågor som särskilt intresserar mig utifrån det överordnade syftet är de nedanstående forskningsfrågorna och dessa kommer att belysas. Tyvärr har det inte varit möjligt att hitta forskningsbaserade svar på många av de frågor som jag finner mest angelägna. Göran Lindgren

4 Mina frågor bygger på min mångåriga erfarenhet av området. Jag började undervisa på så kallade långdistanskurser 1976 och har undervisat, deltagit och följt olika typer av distanskurser sedan dess. Perioden kulminerade detta då jag arbetade på Högskolan i Gävle och var ordförande i styrgruppen för SNH (Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, konsortium med Högskolan i Gävle, Luleå Tekniska Universitet och Utbildningsradion) Under denna period initierade jag lunchseminarier på Högskolan i Gävle (HiG) där vi lyfte fram lärarnas egna erfarenheter av framförallt olika former av IKT-stöd i undervisningen. Under det första lunchseminariet visade jag hur man med ganska enkla medel kunde producera poddföreläsningar (enhanced podcast PowerPointpresentationer med synkroniserat ljud). Se Lindgren 2010a, 2010b, 2010c, 2011a, 2011b, Under mitt samarbete med kollegorna fick vi också in synpunkter från Lärcentra som på många håll i landet spelar en viktig roll för möjligheterna att delta i högskoleutbildning även utanför högskoleorterna (Lindgren 2012b, NITUS Nätverket för kommunala lärcentra, Under min anställning vid AUE (Akademin för Utbildning och Ekonomi) vid Högskolan i Gävle deltog jag även i utvecklingsarbete för distansutbildning för akademin och samarbetade även mycket med Learning Center som är en utvecklingsoch supportfunktion för flexibelt lärande för hela HiG. Min syn på vad som är angelägna forskningsfrågor är formad av mina egna och kollegors praktiska erfarenheter liksom min läsning av artiklar och rapporter. Presentationer inom Learning Lab vid Uppsala universitet liksom inom ITHU Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och NU (Nätverk och Utveckling för högskolepedagogik) har också påverkat mig. Utgångspunkter Som nämnts har jag länge intresserat mig för hur studenters motivation bättre kan tas tillvara. Jag har också försökt hitta enkla och billiga sätt att framställa läromedel. Det är relativt enkelt att framställa läromedel om man har tillgång till tekniker och studioresurser och själv har en tydlig plan för vad man vill åstadkomma. Men om man inte har alla datorprogram man behöver och inga tekniker som kan och vill hjälpa till är det betydligt svårare. Den tekniska utvecklingen har där varit mycket gynnsam för gräsrotsproducerade läromedel. Jag har länge följt hur man med låga kostnader kan framställa läromedel och själv producerat böcker i enkla utgåvor och filmer med ljudsynkroniserade bilder. Som beskrivits i min egen bakgrund har jag också haft kontakt med många duktiga kollegor med teknisk och pedagogisk och didaktisk kompetens. I min bok Internet för lärare (Lindgren 1998) visar jag hur man kan spara bibliografiska referenser i personlig databas. Jag använde själv under flera år dataprogrammet EndNote för detta. Nackdelen med att använda ett sådant proprietärt program (ett program där ägaren / leverantören satt upp restriktioner för spridning och ändringar av programmet) är att det inte lätt går att använda efter avslutade studier. Detsamma gäller även andra program som Refworks. Idag är det bättre att använda programmet Zotero som är helt webbaserat och ganska enkelt medger att man delar referenser till studenter och kollegor (Lindgren 2011c, Pucket 2011). Jag har de senaste åren kompletterat mina tidigare personliga bibliografiska referenser genom att samla de referenser som finns i denna framställning i en öppen databas i Zotero. Den finns på där alla kan läsa den men inte lägga till referenser. 4 Göran Lindgren 2014

5 För att hitta fler referenser har jag framförallt kompletterat mina tidigare samlingar genom sökningar i Uppsala universitets databaser och där framförallt använt Education research complete eftersom många av träffarna där direkt kan hämtas i fulltext ( för behöriga användare. Angelägna forskningsfrågor 1. Är inspelade föreläsningar särskilt viktiga för ensamstående med barn, skiftarbetare och boende i glesbygd? 2. Är repetitionsmöjligheter av undervisning särskilt viktigt för oerfarna studenter? 3. Är nedladdningsbara föreläsningar viktiga för att öka tids- och rumsoberoendet? 4. Kan ökad interaktion mellan studenterna underlätta lärandet genom ökad motivation och gemensamt lärande? Dessa frågor ska belysas genom tidigare forskning och genom mina egna erfarenheter. De egna erfarenheterna tyder på att svaret på alla fyra frågorna är ja. Jag hoppas få bättre underlag för svaren på frågorna. Därigenom hoppas jag också kunna ge fingervisningar om hur läromedel bättre kan skapas för och utnyttjas i mobiler och surf- eller läsplattor. För fråga 4 gavs intressanta aspekter av Rees 2013 och Morrison I ett intressant inlägg diskuterar Debbie Morrison 2012b varför och när kamratgranskning är effektivt för öppet nätbaserat lärande. Jag tror att kamratgranskning är viktig och nödvändig av flera skäl: Den kan bidra till ökad studentaktivitet som ger bättre lärande för deltagarna genom att minska den sociala isolering som de annars kan uppleva. Läsning och konstruktiva synpunkter från kritiska vänner kan ge starkt positiva effekter för både författare och vänner. Eftersom alla deltagare i nätbaserat lärande ofta är omättliga i sin önskan för återkoppling och bekräftelse kan kamratgranskning minska på förväntningarna att detta ska ske endast från läraren. Därigenom kan trycket på läraren minska och lärarens arbetssituation förbättras. Morrison menar kamratgranskning har stora förtjänster men inte alltid är en bra metod. Hon menar att det krävs ett antal förutsättningar för dess positiva effekter ska kunna realiseras: 1. Deltagarna ska befinna sig på likartad kunskapsnivå 2. När uppgifterna inte är alltför insatskrävande, som när kursen tas för kompetensutveckling eller för personligt intresse 3. Kursen ger inte tillgodoräkningsbara poäng i en examen 4. Deltagarna är mogna, självstyrande och motiverade. 5. Deltagarna har erfarenhet av lärande och navigering i en öppen miljö 6. Deltagarna har tillräcklig kommunikationsförmåga Morrisons inlägg är delvis ett bemötande av en artikel av Jonathan Rees ( där han hävdar att kamratgranskning har stora problem inbyggda eftersom deltagaren ofta saknar färdigheter för att kunna göra bra kamratgranskningar. Men eftersom dessa är nödvändiga i MOOC på grund av det stora deltagarantalet används de av ekonomiska skäl: Education startups like Coursera are experimenting with peer grading not because it is the best way for students to learn history or English, but because it is the only way that the MOOC machine can ever run itself in a humanities course. If MOOCs incurred high labor costs Göran Lindgren

6 the same way that colleges do, those startups would never be able to extract a profit from those classes. Om Morrisons förutsättningar uppfylls kan problemen Rees listar undvikas. Kamratgranskning måste förberedas omsorgsfullt och följas av läraren för att se till att en konstruktiv och vänlig ton upprätthålls. I förberedelserna för kamratgranskning ingår inskolning så att alla synpunkter på andras inlägg alltid börjar med att förtjänsterna lyfts fram. Bakgrund Olika typer av kunskaper lämpar sig olika bra för att förmedlas via mobiler. Kunskaper som låter sig beskrivas i dikotomier eller andra avgränsade delar och därmed ganska lätt kan presenteras i form av Powerpoint-presentationer eller liknande är lättare att presentera än mer essäliknande format. Detta är kanske skälet till att den första MOOC-kursen handlade om artificiell intelligens (AI). Kunskap som har någorlunda tydliga gränser mellan rätt och fel svar är också väsentligt lättare att rätta med hjälp av datorprogram vilket var en viktig förutsättning för de första riktigt storskaliga distanskurserna. Den om AI lockade mer än deltagare vilket är svårt att genomföra. Läromedel i mobilen kan användas som förberedelse för och repetition efter klassrumsundervisning, och på samma sätt vid distansundervisning. Väl strukturerade föreläsningar med illustrationer är ett bra sätt att förmedla vissa typer av kurser när eleverna kan se bilder och höra dessa förklaras. Det blir till exempel PowerPoint-presentation med ljud förmedlad i mobilen. Denna forskningsöversikt ska ge en bild av vad forskning och egna och kollegors erfarenheter kommit fram till om de möjligheter och problem som hittills framkommit om läromedel i mobilen. Den växande användningen av mobiler Eftersom användningen av mobiler, smartmobiler, surfplattor, läsplattor och dataplattor utvecklas och ändras snabbt är det inte lätt att veta vad som finns och vad man kan göra med dem. Jag försöker i möjligaste mån följa datatermgruppens rekommendationer när det gäller benämningar och språkbruk ( Skillnader mellan mobiler och surfplattor Den största skillnaden mellan mobiler och surfplattor är skärmstorleken. Jag behandlar här surfplattor och läsplattor som i många avseenden likartade. Läsplattor är gjorda för att läsa text på och är enligt de flesta mer läsvänliga än surfplattor. Den i Sverige vanligaste surfplattan, ipad från Apple kan köpas med ett inmonterat SIMkort (Subscriber Identity Module, ett elektroniskt kort som sätts in i en mobil eller ett modem och som programmerats med telefonnummer och abonnemangsinformation) och kan då koppla upp sig på mobilnätet. Då kan man även använda den som telefon. Men man kan istället köpa en ipad som endast behöver ett wifinät för att komma ut på Internet. Vissa läsplattor kan hämta texter från Internet men de kan oftast inte användas för e-post eller andra Internetrelaterade uppgifter. Mobiltelefoner har mindre skärmar än surfplattor och kan alltså inte lika lätt visa figurer eller filmer. Å andra sidan medförs de ofta hela tiden och kan alltså användas för studier vid oplanerade uppehåll som försenade tåg och bussar. 6 Göran Lindgren 2014

7 Skillnader i användning av smartmobiler och enklare mobiler I Sverige får man lätt intrycket att nästan alla ungdomar har en egen smartmobil (smartphone). Ibland kan man också tro att de ständigt är uppkopplade med dessa. Det är 90 procent av befolkningen i åldern år som använder en smartmobil åtminstone ibland och tre av fyra använder den dagligen. (Findahl 2013) Med en smartmobil har man som användare stora möjligheter att göra en stor del av det man annars kan göra på en dator. Det går att läsa böcker på en smartmobil även om många (liksom jag) tycker att texten blir liten och svårläst. Mobilanvändningen i världen ökar snabbt och det finns många länder där mobilerna redan nu spelar en kanske lika stor roll som Internet för användning av pedagogiskt material. För att kunna kommunicera, analysera och diskutera är troligen smartmobiler mer lämpade än enklare mobiltelefoner. Vanligen är de betydligt dyrare men i takt med större spridning sjunker förhoppningsvis kostnaderna även om många köper den senaste modellen när de byter mobil. Pedagogiska för- och nackdelar Tid och rumsoberoende Studenter som haft tillgång till läromedel i form av inspelade föreläsningar framhåller att de uppskattar möjligheterna att själv välja tid och plats för att lyssna. Särskilt framhålls detta av ensamstående med barn, skiftarbetare och boende i glesbygd. Möjligheterna till repetition Studenter som känner sig ha bristande förkunskaper lyfter fram möjligheterna till enskild repetition eftersom man då inte behöver visa alla att det är något man inte förstått. Särskilt bra är detta vid tillfällen då man skulle skämmas efter att trots upprepning ändå inte förstått. Repetitionsmöjligheten är också mycket användbar vid förberedelse av nästa undervisningstillfälle. Det kan därför ofta vara bra att avsluta med en kort sammanfattning av vad som avhandlats och som sedan kan användas som repetition. Strömmande media och nedladdningsbara program Strömmande media är sådana som man lyssnar eller tittar på i realtid. Om flera personer kan delta kan detta ge möjligheter till dialog och diskussion. Detta kan man inte utnyttja vid nedladdningsbara program vilka å andra sidan ger tidsoberoende och möjligheter till repetition. Information versus interaktivitet Det kanske allvarligaste problemet idag är att många distansutbildningar i stor utsträckning i praktiken använder samma förmedlingspedagogik som de gamla Hermodskurserna (men vi ska inte glömma att dessa betytt mycket positivt för många i Sverige). Modellen är att lärarens kunskaper överförs till studenterna som ses som tomma kärl som ska fyllas med kunskap. Men det är inte längre postverket som distribuerar kunskaperna utan en lärplattform. De flesta lärplattformar har inbyggda möjligheter till återkoppling till studenterna men jag misstänker att relativt få lärare utnyttjar dessa möjligheter. Göran Lindgren

8 Många distanskurser har ett kafé på nätet där studenterna uppmanas att diskutera kursinnehållet och annat. Ovana studenter som är nya i studiemiljön drar sig för att delta i sådana diskussioner och behöver tydliga vägar där de stegvis leds in diskussionerna. Tydliga och lättbesvarade frågor om bostadsort och tidigare studier kan vara en väg framåt. Mycket tyder på att öppna frågor från lärare eller administratörer om hur det går med studierna kan vara mycket uppskattade och ge ny motivation. Risker för snuttifiering Det finns en risk att man i kurser alltför starkt betonar kategoriseringar och typologier och lägger vikt vid inlärning av sådana på bekostnad av hur man bättre kan förstå verkligheten bakom begreppen. I många MOOC-kurser (Massive Open Online Courses) används quiz-frågor flitigt. Detta kan medföra en alltför stark betoning på enkla kategoriseringar som kan användas till sådana frågor. I januari 2012 startade kursen Fundamentals of Online Education Planning and Application av Coursera och den gavs av Georgia Institute of Technology. Jag deltog i den och såg hur många ganska bra föreläsningar i mycket stor utsträckning ägnades åt uppdelningar som sedan låg till grund för flervalsfrågor i quiz-format. Öppna lärresurser eller inlåsta läromedel Traditionellt var mycket av det studiematerial som skapades specifikt för kurser inlåst för andra än dem som deltog i kursen. Under senare år har det skapats alltmer material i form av öppna lärresurser (open educational resources, OER). I Sverige har denna utveckling gått långsammare än i många andra europeiska länder och det kan vara svårt att hitta OER-material på svenska. EU har gjort ansträngningar att påskynda produktion och spridning av OER i Europa men av detta märks ännu inte så mycket i Sverige. MOOC-kurser Sedan 2008 då George Siemens och Stephen Downes startade den första MOOCkursen (MOOC = Massive Open Online Course) Connectivism and Connected Knowledge har många sådana kurser startat. Det stora uppsvinget i antal deltagare kom 2011 då över personer anmälde sig till nätkursen Artificial Intelligence. Därefter startade företagen Coursera och Udacity som båda är stora privata aktörer på utbildningsmarknaden. Coursera är kanske den viktigaste kursanordnaren idag och har väckt stor uppmärksamhet genom sina många kurser och stora deltagarantal. I framförallt USA där de stigande kostnaderna för universitetsutbildning skapat stor debatt både rörande finansieringen av universiteten och avgifterna för studenterna har MOOCkurserna diskuterats flitigt de senaste åren. Även i Sverige har kurserna väckt intresse och flera lärosäten har startat sådana. Först var Karolinska Institutet som under 2014 kommer att starta fyra kurser inom ramen för edx som startades av MIT och Harvard. Lunds universitet kommer att starta tre MOOC-kurser inom Coursera, också under Eftersom många svenskar redan tidigare deltagit i MOOC-kurser anordnade av utländska lärosäten har detta gett dessa deltagare erfarenheter av delvis nya metoder för distanskurser. 8 Göran Lindgren 2014

9 Problem med läromedel i mobilen Risk för dyrbar produktion Det är inte oproblematiskt att producera eller använda läromedel i mobilen. Om produktionen görs av läromedelsproducenter med stora resurser som stora förlag kanske den görs i stor skala med många specialiserade experter engagerade. Om nivån för alla videoinslag ska kunna jämföras med SVTs tv-program blir det dyrbart. Detta kan leda till att bara storsäljande titlar produceras och den redan tydliga tendensen till likriktning ytterligare förstärks. Säkrast att göra för allmänt spridda format Det finns många olika sätt att ta del av både textbaserade läromedel och rörliga bilder. EPUB- formatet är bra för texter eftersom många apparater och mobiler kan läsa det. Filmer produceras enklast för YouTube eftersom YouTube sväljer nästan alla filmformat vilket gör att YouTube-filmer kan spelas upp i nästan alla mobiler och plattor. Teknik och lärande På 1960-talet trodde flera att television och video skulle medföra långtgående förändringar av undervisningsmetoderna för många olika stadier. Efteråt tycker jag att framförallt universitetsvärlden inte genomgått så revolutionerande förändringar. Fortfarande dominerar föreläsningsformen där läraren muntligt överför sina kunskaper till studenterna. Men många har deltagit i radio och TV-undervisning där UR nått många lyssnare och tittare. I takt med utvecklingen av mobila enheter för lyssnande och tittande har formerna för detta utvecklats. Enligt min mening är det viktigaste hindret för ökat lärande att vi inte i tillräcklig grad tagit tillvara på motivationen och engagemanget hos de lärande att själva styra och utforma sitt eget lärande. Mer studentstyrning ger mer motivation och bättre lärande. Men mer smörgåsbordsliknande utbud och fritt val ger inte alltid bättre lärande. Fritt surfande och oplanerade strövtåg kan vara mycket lärorika och bildande och roliga och intressanta. Jag tror dock att kurser kan och bör ha definierade och tydliga mål. Men kursdeltagarna bör ha inflytande över målen och ett stort inflytande över hur målen kan uppnås. Jag har som folkhögskollärare varit med i grupper där deltagarna själva formulerat sina mål och sen i diskussioner kommit fram till hur de kan nå dessa. En fantastisk upplevelse som jag minns med stor glädje. I universitetsvärlden är det svårt att komma så långt men som doktorand har jag deltagit i kurser där vi deltagare formulerade diskussionsfrågor utifrån kurslitteraturen och som vi sedan diskuterade tillsammans med vår belästa och kunniga professor. På universitet och högskolor innehåller programmen diverse kurser som studenterna tycker är mer eller mindre intressanta och intresset för att uppfylla kursmålen enligt lärarens tolkning kan variera stort. Utmaningen för läraren blir att få dem att acceptera de föreskrivna målen snarare än att involvera dem i en process att formulera gemensamma mål. Gemensamt lärande (också kallat kollaborativt lärande) är en demokratisk och effektiv väg till ökade kunskaper. Men det finns mycket som tyder på att detta gäller även för kurser där målen redan finns specificerade av andra. Flera resultat från försök med omvänt klassrum (flipped clasroom) visar att studenter ofta lär sig bättre av andra studenter än av duktiga lärare. Ofta innebär det omvända klassrummet att Göran Lindgren

10 deltagarna tar del av lärarens genomgång i form av en i förväg inspelad video som de ser hemma innan de träffar läraren. När gruppen träffas kan diskussionen bygga på den genomgången. Den ovanstående diskussionen innebär inte alls att lärarna inte behövs eller att deras ämnesmässiga och pedagogiska förmåga är oviktig. Slutsatsen blir att tekniken inte får styra lärandet. Nya tekniska möjligheter måste användas utifrån pedagogiska och didaktiska metoder och mål. Podcast Podcast är en inspelning av ljud eller bild med ljud. Det är tekniskt enkelt och kräver varken stora kunskaper eller dyrbar utrustning. Om det bara gäller att spela in ljud klarar man sig långt med en vanlig dator och en separat mikrofon (gärna ett headset för att eliminera eventuella ljud vid huvudrörelser när avståndet till mikrofonen förändras). Vanligen blir en podcast en linjär framställning där lyssnaren hör inspelningen i en följd. Ibland är inspelningen uppdelad i kapitel så lyssnaren lättare kan gå tillbaka till olika avsnitt. Kapitelindelningen kan finnas både för ljudinspelningar och bild med ljud (filmer). En podcast kan antingen laddas ned som en separat episod eller vara en del av serie program som man kan prenumerera på. Vid prenumerationer kan programmen automatiskt laddas ned till din dator eller uppspelningsapparat så fort den är uppkopplad. Enhanced podcast En utökad (enhanced) podcast är en inspelning där bild och ljud synkroniserats. Resultat blir en bildserie med synkroniserat ljud eller en film med rörliga bilder. Detta kallas också för skärminspelning eftersom man då spelar in vad som syns på datorskärmen och ofta samtidigt lägger på en berättarröst som beskriver vad som händer. Detta kan användas för att spela in föreläsningar där föreläsaren pratar utifrån en bildserie i till exempel PowerPoint. Resultatet blir då en film med statiska bilder med synkroniserat ljud. Jag kallar detta för poddföreläsningar för att betona att detta är föreläsningar men i ett nytt format. Det finns flera olika program för att producera sådana föreläsningar och jag har med stor framgång introducerat sådana för misstänksamma högskolelärare som förväntade sig tekniktunga sätt att göra sådana föreläsningar. När jag visade att det bara var att starta ett extra program och sedan föreläsa ungefär som vanligt blev följden att flera började använda metoden. Särskilt eftersom de inte behövde installera något program i sin dator (vilket de flesta inte hade behörighet att göra). Flera undersökningar har visat att möjligheterna att själv välja tid och plats för de föreläsningar du vill höra uppskattas högt av studenterna. Att de dessutom själva kan välja när de vill ta en paus och dessutom kan välja att repetera vissa delar är också mycket uppskattat. Eftersom flera undersökningar visat att det är svårt att behålla uppmärksamheten längre än tio minuter är det klokt att inte kopiera salsföreläsningar på två gånger 45 minuter (vilka också oftast är alldeles för långa). Den vanligaste längden för videoföreläsningar hos Coursera är 10 till 15 minuter. Poddföreläsningar går utmärkt att se på mobiltelefoner och surfplattor. Om de ska kunna användas vid stunder då studenten fått en oplanerad paus bör de vara nedladdningsbara och inte för långa. Vid produktionen bör man också tänka på att använda teckensnitt med stor storlek. Vid punktlistor bör det vara ett fåtal punkter, ogärna fler än tre. Undvik om möjligt onödigt långa ord och komplicerad meningsbyggnad. Använd ett fåtal olika typsnitt. Göran Lindgren

11 Om bilderna ska kunna läsas i mobiler bör man ha stora marginaler på alla kanter så att texten inte klipps av. Videoföreläsningar Vid introduktionen av televisionen som medium i undervisningen var det ganska vanligt med talking heads det vill säga talande personer där man såg deras huvuden och hörde vad de sa. Fortfarande är detta inte ovanligt men det finns många exempel på mer utvecklade former av videoföreläsningar. Det görs fortfarande föreläsningar som endast kan användas som linjära framställningar där man lyssnar från början till slut. Jag tror det finns många sådana inspelningar hos universitet och högskolor som inte längre används i någon större omfattning. Det finns väldigt många videoföreläsningar fritt tillgängliga på Internet. Även om det är utmärkt att kunskap sprids är kanske inte linjära föreläsningar det bästa sättet att sprida kunskap. Diskussionsforum Som jag skrev ovan kan diskussioner mellan deltagare och lärare vara väldigt konstruktiva och leda till ett mer kollaborativt lärande där alla gemensamt får nya insikter och lär av varandra. Detta är som nämnts inte helt lätt att uppnå. För att dessa positiva effekter ska uppnås krävs att ramen för diskussionerna är tydligt definierade och överträdelser påtalas. Det gäller att från början skapa ett positivt och stödjande samtalsklimat. På samma sätt som det krävs tydliga ramar och signaler för att olika former av opposition på uppsatser inte ska bli negativt och felfinnande måste diskussionskulturen sträva efter konstruktivt stöd. Börja alltid med att lyfta fram det som är bra! Många människor (även med lång akademisk utbildning) har svårt att ta till sig kritik och uppfattar allt som kan tolkas negativt som en personlig kritik av dem själva och går därmed i försvarsposition och kan inte utnyttja de konstruktiva förslag som ofta finns inbäddad även i negativa omdömen. Tyvärr gör nätets opersonliga karaktär att inte alla tar det personliga ansvar man har om man kommenterar andras synpunkter och påståenden. Även en blind höna kan hitta ett korn och även bluddriga virrpannor kan komma med viktiga och relevanta synpunkter. För att stärka det personliga ansvaret bör diskussioner föras under eget ansvar och med egna namn och inte via pseudonymer eller smeknamn. Undantag kan göras om diskussioner rör känsliga frågor eller involverar personer med skyddad identitet. Om man använder en lärplattform finns där ofta funktioner för diskussionsforum men många studenter tycker att dessa är begränsade och startar ibland egna diskussioner på Facebook eller på andra sätt. Sådana alternativa diskussioner kan bli både konstruktiva och intressanta. Ett problem kan vara att det ofta är svårt att se tidigare inlägg i diskussionen och bristen på sökbarhet gör diskussionerna svåra att följa. Möjligheter och några råd Den forskningsbaserade litteratur som finns är enligt min mening intressant men tyvärr alltför ofta präglad av ett inte tillräckligt starkt fokus på hur man kan göra bättre läromedel för mobiler. Ett pedagogiskt och didaktiskt helhetsperspektiv är viktigt men om det inte kombineras med en tydlig ambition att ge råd om hur man Göran Lindgren

12 kan åstadkomma bättre läromedel för mobiler blir det en alltför praktikfattig teorigenomgång som är intressant men inte så användbar. Några råd för distansstudier i allmänhet och läromedel i mobilen i synnerhet, baserade på erfarenhet och forskning: 1. Det jag kallar poddföreläsningar har många fördelar. Kombinationen av text och synkroniserat ljud till bildserier ligger ofta nära de föreläsningssätt som många lärare använder och faller sig därför naturligt för många lärare. Men de bör vara mycket kortare än klassrumsföreläsningar. 2. Det finns många olika datorprogram för att göra skärminspelningar (filmer som visar vad som sker på inspelarens datorskärm). Screencast-O-Matic är ett sådant program ( som har fördelen att det inte behöver installeras på lärarens dator utan kan användas via Internet. Andra liknande program är Camtasia och Adobe Captivate. Alla lärosäten har tillgång till Adobe Connect Pro som också har inspelningsmöjligheter. Vid en utvärdering av ett introducerande lunchseminarium på 1,5 timmar svarade 14 av 15 deltagare att [D]agens seminarium [var] tillräckligt för att du själv ska kunna göra en poddföreläsning. (Lindgren ) 3. Läromedel för mobiler bör ha måttliga textmängder. Poddföreläsningar är ofta effektiva, särskilt om de har stora marginaler, stort teckensnitt och inte för långa avsnitt, inte mer än 15 minuter. Om man tänker i föreläsningstermer bör man alltså inte tänka i 45-minutersblock. 4. Om läromedlet ska användas som underlag för gruppdiskussioner måste reglerna för diskussionerna vara mycket tydliga och gradvis öka i komplexitet. En kultur av konstruktiv diskussion måste sakta byggas upp. 5. Läromedlen måste ingå i en tydlig kursstruktur, gärna i form av en utförlig studiehandledning som besvarar de frågor som kan tänkas uppstå. 6. Om läromedlet ingår i en serie som bör studeras i en viss följd ska detta tydligt anges. 7. Omfattning och tidslängd på läromedlet ska tydligt deklareras. I distanskurser ska all kursinformation vara mycket tydlig, betydligt tydligare än för campuskurser. 8. Försök att få till stånd en ordentlig diskussion med deltagarna om vad kursens mål är och hur de ska kunna visa att de uppnått dem. Eftersom kurserna oftast planeras innan de potentiella deltagarna finns tillgängliga kan diskussionerna kanske föras med tidigare deltagare. 9. Många distanskurser har låg genomströmning jämfört med campuskurser på högskolorna. För att minska riskerna för studieavbrott bör studenterna få tydliga ramar och instruktioner. Sociala medier kan delvis ersätta den sociala kontakt och stimulans som finns i en fysisk studiegrupp 10. Kursdeltagare behöver veta vem läraren är och bli sedd av läraren. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att lärarna arbetar obetald övertid som många eldsjälar gjort. Men det kräver kollegiala diskussioner om hur man kan lösa detta. 11. Tala tydligt om vilka förväntningar studenterna och du som lärare kan ha på varandra. Detta gäller inom vilken tid studenterna kan förvänta sig svar. Tydligt ange vad som ska göras i olika diskussionsfora eller på eventuella Facebooksidor. 12. Ange till vem deltagarna ska vända sig till med olika typer av frågor och problem, till exempel innehållsfrågor, teknikfrågor, tentamensfrågor, tider och platser. Detta kräver att det finns ett team bakom kursen! 12 Göran Lindgren 2014

13 Litteratur Anderson, Terry, ed. The Theory and Practice of Online Learning, second edition, Athabasca University Press A Comparison of Presentation Methods for Reading on Mobile Phones. Accessed September 16, Caulfield, Jay. How to Design and Teach a Hybrid Course : Achieving Student- Centered Learning Through Blended Classroom, Online and Experiential Activities. Sterling, VA, USA: Stylus Publishing, Computers and Composition Online: ProfCast Review. Accessed October 4, Conole, Gráinne. Designing for Learning in an Open World [Elektronisk Resurs]. New York, NY: Springer New York :, E-Paradoxen: Bokberget Bara Växer - Kultur - UNT.se. Accessed September 19, aspx. Enhancing Audio Podcasts for Online and Mobile Learning. Accessed September 16, Epublishers Weekly: EPUB Straight to the Point (Book Review of the Paperback). Accessed September 19, Globalizing Education One Podcast at a Time -- The Journal. Accessed September 16, Head, Karen. Inside a MOOC in Progress. The Chronicle of Higher Education. Wired Campus, 21 Juni n.d. Introduction to Screencasting. Accessed October 5, Kurslitteratur - LC100N - Digital Kompetens [PING PONG]. Accessed June 24, Mobile Learning in Developing Nations. Text.Serial.Journal, June 30, Open Educational Resources Serve the World EDUCAUSE. EDUCAUSE Quarterly 28, no. 3 (2005). olum/openeducationalresourcesservet/ Göran Lindgren

14 Tutorial for Profcasting «Saifernandez s Weblog. Accessed October 4, Verktyg för lärande. Accessed October 1, Producerat av SNH (Samverkan för Nätbaserad Högskoleutbildning) Bach, Shirley, Philip Haynes, and Jennifer Lewis Smith. Online Learning and Teaching in Higher Education. Maidenhead: Open University Press, McGraw-Hill Education, Banks, Ken. Mobile Learning in Developing Countries: Present Realities and Future Possibilities. In Education for a Digital World: Advice, Guidelines, and Effective Practice from around the Globe, edited by Sandy Hirtz, David G. Harper, and Sandra Mackenzie, Vancouver: BCcampus and Commonwealth of Learning, _a_digital_world_complete.pdf. Barnard-Brak, Lucy, William Y. Lan, and Valerie Osland Paton. Profiles in Self- Regulated Learning in the Online Learning Environment. International Review of Research in Open and Distance Learning 11, no. 1 (March 1, 2010): Bates, Tony, and Albert Sangrà. Managing Technology in Higher Education : Strategies for Transforming Teaching and Learning. San Francisco, CA: Jossey-Bass, Boettcher, Judith V., and Rita-Marie Conrad. The Online Teaching Survival Guide: Simple and Practical Pedagogical Tips. John Wiley & Sons, Bracey, Bonnie, Terry Culver, and United Nations ICT Task Force. Harnessing the Potential of ICT for Education: A Multistakeholder Approach : Proceedings from the Dublin Global Forum of the United Nations ICT Task Force. United Nations Publications, Carvalho, Ana Amélia Amorim, Cristina Aguiar, and Romana Maciel. A Taxonomy of Podcasts and Its Application to Higher Education. Conference Object. Accessed September 30, Castro, Elizabeth. EPub Straight to the Point: Creating Ebooks for the Apple IPad and Other Ereaders. 1st ed. Peachpit Press, Chandra, Vinesh, and Christina Chalmers. Blogs, Wikis and Podcasts--Collaborative Knowledge Building Tools in a Design and Technology Course. Journal of Learning Design 3, no. 2 (January 2010): Conole, Gráinne. Designing for Learning in an Open World [Elektronisk Resurs]. New York, NY: Springer New York Cormier, Dave 2010 What is a MOOC? YouTubefilm: Distansutbildning på högskolan [Elektronisk resurs] = [Distance education in higher education]. Stockholm: Statistiska centralbyrån, aspx?PublObjI d= Downes, Stephen 2011 'Connectivism' and Connective Knowledge 14 Göran Lindgren 2014

15 Erdem, Mukaddes, and Pinar Nuhoğlu Kibar "Students' opinions on facebook supported blended learning environment." Turkish Online Journal Of Educational Technology 13, no. 1: Elvelid, Janne 2012 Facebookanvändning i Sverige, Fernandez, Vicenc, Pep Simo, and Jose M. Sallan. Podcasting: A New Technological Tool to Facilitate Good Practice in Higher Education. Computers & Education 53, no. 2 (September 2009): doi: /j.compedu Fernandez, Vicenc, Pep Simo, and Jose M. Sallan. Podcasting: A New Technological Tool to Facilitate Good Practice in Higher Education. Computers & Education 53, no. 2 (September 2009): doi: /j.compedu Findahl, Olle. Svenskarna Och Internet. [Elektronisk Resurs] Stockholm:.SE, Gorra, Andrea, and Janet Finlay. Podcasting to Support Students Using a Business Simulation. Electronic Journal of E-Learning 7, no. 3 (January 2009): Haglund, Lars, och Lena E. Johansson. Studenter om studier på distans : Resultat från studentenkäter vid Karlstads universitet 2012, Holbrook, Jane, and Christine Dupont. Making the Decision to Provide Enhanced Podcasts to Post-Secondary Science Students. Journal of Science Education and Technology, September doi: /s Hrastinski, Stefan. Nätbaserad Utbildning : En Introduktion. Lund: Studentlitteratur, Hrastinski, Stefan. Mer Om Nätbaserad Utbildning : Fördjupning Och Exempel. Lund: Studentlitteratur, Hult, Agneta, and Monica Liljeström. Kamratgranskning: att orientera mot lärande. Ingår i Mer om nätbaserad utbildning : fördjupning och exempel, edited by Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur, It-användning och it-kompetens i skolan, Skolverket 2013, rapport nr 386. [Elektronisk Resurs] kolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d3005 Johnson, N "Examining self regulated learning in relation to certain selected variables." Acta Didactica Napocensia 5, no. 3: Kallis, John R., and Christine Patti. Creating an Enhanced Podcast with Section 508. World Conference on E-Learning in Corporate, Government, Healthcare, and Higher Education , no. 1 ( ): Kazlauskas, Alanah, and Kathy Robinson "Podcasts are not for everyone." British Journal Of Educational Technology 43, no. 2: Keller, Christina och Jörgen Lindh. Framgångsfaktorer för utbildning på nätet. Ingår i Mer om nätbaserad utbildning : fördjupning och exempel, red. Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur, Käck, Annika, & Sirkku Männikkö-Barbutiu. Digital kompetens i lärarutbildningen : Ett integrationsperspektiv. Lund: Studentlitteratur, Göran Lindgren

16 Lavin, Richard S., Paul A. Beaufait, and Joseph Tomei. Tools for Online Engagement and Communication. In Education for a Digital World: Advice, Guidelines, and Effective Practice from around the Globe, edited by Sandy Hirtz, David G. Harper, and Sandra Mackenzie, Vancouver: BCcampus and Commonwealth of Learning, _a_digital_world_complete.pdf. Lazarevic, B., and D. Scepanovic. Unrevealed potential in delivering distance courses: the instructional value of audio. In Conference Proceedings of elearning and Software for Education, 293, Lindgren, Göran 1998 Internet För Lärare. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, Göran 2005 Gör En Egen Blogg! Uppsala: Lindgren Consulting, Lindgren, Göran Hemsida utan konsulter eller hur du gör en webbsida på googlepages eller weebly och startar en blogg i blogger, wordpress eller tumblr utan att behöva lära dig html eller ftp. Uppsala: Lindgren Consulting, Lindgren, Göran 2010a Pedagogiska fördelar med poddföreläsningar. Diskuterar några problem vid vanliga föreläsningar och visar hur poddföreläsningar kan lösa dem. YouTubefilm: Lindgren, Göran 2010b Tonårstrams på högskolan? Introduktionsfilm om sociala medier på högskolan YouTubefilm: Lindgren, Göran 2010c Prova min poddföreläsning! Inlägg på Görans Digitaltips, Lindgren, Göran 2011a Lunchseminarium 7 juni 2011 om poddföreläsningar. Om hur man med Screencast-O-Matic kan göra poddföreläsningar på Högskolan i Gävle YouTubefilm: Lindgren, Göran 2011b Poddföreläsning från PowerPoint med Screencast-O-Matic Instruktion om Screencast-O-Matic för HiG. YouTubefilm: Lindgren, Göran 2011c Zotero ett bra referenshanteringsprogram, Lindgren, Göran 2011d Utvärdering av lunchseminarium kl i bibliotekets sammanträdesrum, Learning Center, Högskolan i Gävle, opublicerad utvärdering Lindgren, Göran 2012a Ger ekonomisk tillväxt mänsklig utveckling? Föreläsning för MFS-kurs våren Poddföreläsning på TRmLTk1OWMtZDBhNjA1ODM1ZThj Lindgren, Göran 2012b Hur få bättre nätbaserad utbildning? Råd från lärcentra. Hur kan man bäst motverka de svårigheter som kan uppstå vid nätbaserad utbildning? YouTubefilm: Lindgren, Göran 2013 Poddföreläsningar Vad är poddföreläsningar och hur gör man sådana? YouTubefilm: Luna, Gaye, and Deborah Cullen. Podcasting as Complement to Graduate Teaching: Does It Accommodate Adult Learning Theories? International Journal of Teaching and Learning in Higher Education 23, no. 1 (January 2011): Göran Lindgren 2014

17 MacDonald, Janet, and Linda. Creanor. Learning with Online and Mobile Technologies : A Student Survival Guide. Farnham, Surrey, England ;: Gower, Male, Galamoyo, and Colin Pattinson "Enhancing the quality of e-learning through mobile technology A socio-cultural and technology perspective towards quality e-learning applications." Campus -- Wide Information Systems 28, no. 5: Mazzolini, Margaret, and Sarah Maddison. Sage, Guide or Ghost? The Effect of Instructor Intervention on Student Participation in Online Discussion Forums. Computers & Education 40, no. 3 (April 2003): doi:16/s (02)00129-x. Mazzolini, Margaret, and Sarah Maddison. When to Jump in: The Role of the Instructor in Online Discussion Forums. Computers & Education 49, no. 2 (September 2007): doi:16/j.compedu McCabe, Alan, and Una O'Connor "Student-centred learning: the role and responsibility of the lecturer." Teaching In Higher Education 19, no. 4: McKinney, Dani, Jennifer L. Dyck, and Elise S. Luber. itunes University and the Classroom: Can Podcasts Replace Professors? Computers & Education 52, no. 3 (2009): doi: /j.compedu McLoughlin, Catherine, and Mark J. W Lee. Personalised and Self Regulated Learning in the Web 2.0 Era: International Exemplars of Innovative Pedagogy Using Social Software. Australasian Journal of Educational Technology 26 (2010). McQuiggan, C.A. Preparing to Teach Online as Transformative Faculty Development. The Pennsylvania State University, Morgan, Robin. The Online Teaching Survival Guide: Simple and Practical Pedagogical Tips. Journal of the Scholarship of Teaching & Learning 10, no. 3 (November 2010): 145. Morrison, Debbie 2012a, Resources for Course Designers Morrison, Debbie 2012b, Why and When Peer Grading is Effective for Open and Online Learning Morrison, Debbie 2013 A Tale of Two a: Divided by Pedagogy Mörndal, Marie. Hallå! Jag Känner Mig Ensam Här! : En Studie Om Studieovana Studenters Interaktion På Ett Webbaserat Diskussionsforum. Västerås: School of Sustainable Development and Technology, Mälardalen University [Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, Mälardalens högskola], Mörndal, Marie. Överföring, interaktion eller samarbete? Ingår i Mer om nätbaserad utbildning : fördjupning och exempel, red. Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur, Newbutt, Nigel, Ryan Flynn, and Francia Kinchington. Can the Use of Supplementary Video and Audio Materials Support Student Understanding of 3D Animation? Göran Lindgren

18 18 Some Results, Analysis and Conclusions. Book Section, April 6, Olofsson, Anders D., & J. Ola Lindberg. Lärares professionella utveckling på nätet. Ingår i Mer om nätbaserad utbildning : fördjupning och exempel, red. Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur, Olsson, Ulf. Flexibilitet och självreglerat lärande på nätet. Ingår i Mer om nätbaserad utbildning : fördjupning och exempel, red. Stefan Hrastinski, Lund: Studentlitteratur, Ossiannilsson, Ebba. Studenters attityder till distansutbildning vid Lunds universitet : en resultatsammanställning av SCB:s undersökning 2012 om distansutbildning i Sverige. Lund: Utvärdering, Lunds universitet, Patricia Delich, Kevin Kelly. Emerging Technologies in E-Learning. In Education for a Digital World: Advice, Guidelines, and Effective Practice from around the Globe, edited by Sandy Hirtz, David G. Harper, and Sandra Mackenzie, Vancouver: BCcampus and Commonwealth of Learning, _a_digital_world_complete.pdf. Pincas, A. Successful Online Course Design: Virtual Frameworks for Discourse Construction. Educational Technology and Society 1, no. 1 (1998): Puckett, Jason. Zotero : A Guide for Librarians, Researchers, and Educators. Chicago: Association of College and Research Libraries, Rees, Jonathan 2013 Peer Grading Can t Work, Rogers, Carl R. Frihet Att Lära : Om Att Själv Få Styra Sitt Sökande Efter Kunskap. (Freedom to learn) W&W-Serien, ; 425. Stockholm: Wahlström & Widstrand, Rose, E Would you ever say that to me in class? : Exploring the Implications of Disinhibition for Relationality in Online Teaching and Learning. Proceedings of the 9th International Conference on Networked Learning 2014, Edited by: Bayne S, Jones C, de Laat M, Ryberg T & Sinclair C. Shantikumar, Saran. From Lecture Theatre to Portable Media: Students Perceptions of an Enhanced Podcast for Revision. Medical Teacher 31, no. 6 (January 2009): doi: / Simonson, Michael R. Teaching and Learning at a Distance : Foundations of Distance Education. Boston: Allyn & Bacon, Stakston, Brit. Politik 2.0 : [konsten Att Använda Sociala Medier : Bok & Blogg]. Göteborg: Beijbom Books, Säljö, Roger. Learning and Technologies, People and Tools in Co-Ordinated Activities. International Journal of Educational Research 41, no. 6 (2004): doi:16/j.ijer Säljö, Roger. Lärande I Praktiken : Ett Sociokulturellt Perspektiv. Stockholm: Prisma, Thapa, Mahesh M., and Michael L. Richardson. Dissemination of Radiological Information Using Enhanced Podcasts. Academic Radiology 17, no. 3 (March 2010): doi: /j.acra Göran Lindgren 2014

19 Wang, Alvin Y., and Michael H. Newlin. Predictors of Web-Student Performance: The Role of Self-Efficacy and Reasons for Taking an on-line Class. Computers in Human Behavior 18, no. 2 (March 2002): doi:16/s (01) Williams, Simone "New Tools for Online Information Literacy Instruction." Reference Librarian 51, no. 2: Wilson, Kevin, and Eric Orton. Partnering with itunes U to Bring Podcasting to Campus: The Good, the Bad, and the Ugly. World Conference on E-Learning in Corporate, Government, Healthcare, and Higher Education , no. 1 ( ): Zawacki-Richter, Olaf & Anderson, Terry. eds. Online Distance Education: Towards a Research Agenda. Athabasca University Press Göran Lindgren

20 Länkar om IT i utbildning Webbplats URL Besökt Nätverket för IT i högre utbildning ITHU SNH - Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning Digiref.se Öppna lärresurser Bibliotek/Learning Center - Högskolan i Gävle Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande (PIL) Göteborgs universitet Learning Lab Blekinge Tekniska Högskola arning-lab Virtuell pedagogisk resurs - Umeå universitet Lärande- och Resurscentrum Mittuniversitetet The Chronicle of Higher Eduction, distance education Education/100 itunes U Support u/ YouTube utbildning =400 Flexspan- Nyheter och trender inom nätbaserad utbildning. Alastair Creelman, Linnéuniversitetet Lars-Göran Hedström om utbildning Högskolan Halmstad SVERD Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning Lunds universitet, Teaching and Learning Lab tjaenster-it/videokonferens-oche- moeten/teaching-and-learning-lab Coursera edx Udacity Peer 2 Peer University (P2PU) European Foundation for Quality in E Learning mooc.ca Stephen Downes & George Siemens Tony Bates online learning and distance education resources Slidesharepresentationer URL Besökt Grainne Conole ole Alastair Creelman Ebba Ossiannilsson n Göran Lindgren Tore Hoel European Distance and E-Learning Network Göran Lindgren 2014