Kommunikation och förankring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunikation och förankring"

Transkript

1 1(21) Kommunikation och förankring En delrapport i utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall En metod för att förebygga avfall April 2012 Maria Larsson

2 2(21) Förord Delprojektet som presenteras i denna rapport är en del av utvecklingsprojektet Från produktvalsprocessen till avfall - En metod för att förebygga avfall, ett samarbetsprojekt mellan Tyréns AB och Region Skåne. Syftet med huvudprojektet var att ta fram arbetsmetoder och verktyg för att förebygga avfall från Region Skånes vårdverksamhet med fokus på Skånes universitet sjukhus, SUS. Projektet finansierades av Region Skåne och Sven Tyréns stiftelse. I projektgruppen för huvudprojektet har Åsa Lindskog (Tyréns AB), Maria Larsson (Tyréns AB), Stig Persson (Region Skåne) ingått. Experter på vård, inköp, logistik, lean och avfallshantering har deltagit i arbetet. Vid referensgruppsmöten deltog, utöver nämnda experter, även Naturvårdsverket, representanter från avfallsbranschen samt en beteendeexpert. Kristianstad, april 2012 Maria Larsson, Tyréns AB, , Uppdragsansvarig: Stig Persson, Region Skåne, , Delprojektansvarig: Maria Larsson, Tyréns AB, , Kvalitetsgranskning: Britt-Marie Fagerström , Rapportnamn:

3 3(21) Sammanfattning Denna rapport presenterar resultatet från delprojektet Kommunikation och förankring. Delprojektet ingår i huvudprojektet som har som mål att ta fram verktyg och arbetsmetoder för att förebygga avfall. Delprojektet Kommunikation och förankring bygger till stor del på arbetet som genomförts inom delprojektet Lean-inspirerad avfallsminimering, där bland annat flöden av kommunikation kopplad till materialflöden kartlades. Problem och förbättringsmöjligheter kring kommunikationen kartlades också. Resultatet visade tydligt att det finns en stor förbättringspotential mellan olika aktörer genom flödet. Tydligast var det mellan Koncerninköp och vården. Det finns ett stort behov av att ta fram en struktur för hur kommunikationen mellan Koncerninköp och vården ska ske kring till exempel reklamationer, beställningar och förbättringsförslag. Den strukturen kan sen stöttas med ett väl fungerande IT-verktyg. Inte minst kommunikationen i samband med upphandlingar bör bli bättre, med tydligare mandat och uppdrag åt dem som ska representera vården. Det finns också behov av bättre kommunikation internt inom Koncerninköp, och bättre systematik för att ta tillvara förbättringsförslag, klagomål och liknande på avdelningarna. Rapportnamn:

4 4(21) Innehållsförteckning Förord...2 Sammanfattning...3 Inledning Delprojektet Kommunikation och förankring Rekommendationer Syfte och mål Bakgrund Genomförande Resultat Intern kommunikation på avdelningarna Intern kommunikation på Koncerninköp Kommunikation mellan vårdavdelningarna och Koncerninköp Kommunikation med leverantörer...12 Rapportnamn:

5 5(21) Inledning Region Skåne och Tyréns AB har samarbetat för att hitta metoder för att minska avfall, i projektet. Incitamenten för att göra det var stark i båda organisationerna. Region Skånes avfallsmängder från vårdverksamheten har ökat under en lång tid, trots miljömålet Hållbar resursanvändning och trots arbete enligt Avfallsminimeringsplanen under flera år. Utöver Region Skånes egna mål finns, sedan slutet av 2009, EU:s ramdirektiv om avfall (infördes i svensk lagstiftning 2011) som tydligt pekar på vikten av att arbeta med förebyggande av avfall. Resurseffektiv användning av material och energi är centralt för att bygga hållbara samhällen. Det är därför viktigt för Tyréns att hitta metoder för att minska materialförbrukningen och därmed avfallsmängderna. På så sätt kan vi bättre arbeta för goda livsbetingelser nu och i framtiden. Arbetet i huvudprojektet delades upp i olika delar. Resultaten presenteras i en huvudrapport samt i ett antal nulägesrapporter och delrapporter. Syftet med denna delrapport är att presentera de resultat som vi kommit fram till inom delprojektet Kommunikation och förankring. Målet är att resultaten ska vara till hjälp och inspirera i det långsiktiga arbetet med att förebygga avfall. Delrapporten kan läsas fristående men sätts i sitt sammanhang i huvudrapporten. Trevlig läsning! Rapportnamn:

6 6(21) 1 Delprojektet Kommunikation och förankring Kommunikationen i materialhanteringskedjan på Region Skåne har lyfts fram som ett viktigt förbättringsområde för att undvika onödigt avfall. Tydligast behov av förbättring har vi sett mellan vårdenheterna och Koncerninköp. 2 Rekommendationer Vi har utifrån erfarenheterna i projektet tagit fram några rekommendationer för Region Skånes fortsatta arbete. Materialansvarig på avdelningarna Varje avdelning bör ha en materialansvarig med uppgift att: Fånga upp synpunkter Föra vidare synpunkter, vid akuta fall måste det gå snabbt Stämma av med andra avdelningar Informera internt Struktur för intern kommunikation på koncerninköp Rollfördelningen och kommunikationsvägarna behöver tydliggöras internt inom Koncerninköp, till exempel i hanteringen av reklamationer och klagomål. Struktur och system för kommunikation En tydlig kommunikationsstruktur bör tas fram för att tydliggöra vilka aktörer som ska kommunicera med varandra, och hur olika typer av information ska flöda i organisationen. När kommunikationsstrukturen finns bör ett tekniskt system för kommunikation kring material och produkter tas fram. Kommunikationsstrategi för ökat engagemang En kommunikationsstrategi bör tas fram för att uppgradera engagemanget för upphandlingar och produkter. Strategin bör utgå ifrån att det finns olika behov av kommunikation i olika delar av organisationen och på olika nivåer. Ett syfte är att tydliggöra vinsten för avdelningarna med att engagera sig. Tydliggör och befäst expertgruppernas uppdrag Expertgruppernas roll och ansvar bör förankras bättre i organisationen, både på ledningsnivå och bland vårdpersonal. Hur experterna utses på bästa sätt bör utredas och befästas. Expertgruppernas uppdrag bör inte begränsas till själva upphandlingssituationen, utan den bör vara mer löpande. Övergripande resursplanering Rutinerna för upphandling bör ses över så att man i god tid gör en övergripande resursplanering för varje upphandling. I den ska ingå gott om tid för test av produkter. Det ska också ingå en implementeringsfas efter att nya avtal är tecknade. Rapportnamn:

7 7(21) Kostnadsanalys av att prioritera bort tid för produktval Gör en kostnadsanalys av konsekvenserna av att avdelningarna inte anser sig ha tid att engagera sig i upphandlingar och test av produkter. I analysen bör ingå att titta på möjligheten att ha ett centralt ekonomiskt stöd till dem som engagerar sig. Ökad tillgång till miljökompetens Expertgrupperna behöver ett ökat stöd i att ställa miljökrav i upphandlingarna. Personerna i expertgruppen ska svara för kravställandet utifrån vårdens behov, men det är orimligt att de också ska kunna ställa miljökrav. Lagom stora förpackning Se över hur man i upphandlingarna kan arbeta med mer ändamålsenliga storlekar på förpackningarna. Det är ingen direkt kommunikationsåtgärd, men har lyfts fram som ett exempel på hur det blir när inte kommunikationen fungerar. 3 Syfte och mål Syfte och mål beskrevs i projektplanen enligt nedan. Största delen av projektet har kommit att handla om punkten Syfte 1. Uppmärksamma och om det går hitta lösningar på problem som uppdagas i andra delprojekt och som handlar om brister i kommunikationen. Kommunikationsproblem ska lösas med hjälp av kommunikationslösningar. Det kan också tänkas behövas någon form av inspirationsinsats för att stötta andra projekt. 2. Speciellt titta på hur omvärldsbevakning sker och hur det kommuniceras i organisationen. 3. Stödja delprojektet Leaninspirerad avfallsminimering i de redan identifierade kommunikationsproblemen om hantering av avvikelser och behovsanalys kring material och produkter. En del av detta hör ihop med den nuvarande expertrollen som vi kommer att titta närmare på. 4. Berätta om projektet och dess resultat internt inom Region Skåne och för andra aktörer. 3.2 Mål Klargöra vilka brister i materialhanteringen som handlar om brister i kommunikationen. Förslag på åtgärder ska tas fram där så är möjligt. 3.3 Måluppfyllelse Vi har konstaterat att en ganska stor del av bristerna i materialhanteringen handlar om brister i kommunikation, speciellt mellan Koncerninköp och vården. Rekommendationer för fortsatt arbete redovisas i den här rapporten. Rapportnamn:

8 8(21) Syftena med projektet har uppfyllts, även om punkten 1 inte fick så stor relevans. För punkt 4 gjordes en kommunikationsplan som har genomförts i allt väsentligt, se bilaga 3. Uppföljningen av hur vi har nått fram har visat att det inte lyckades fullt ut inom Region Skåne. Många vi pratade med hade inte hört talas om projektet. 4 Bakgrund I Region Skånes avfallsminimeringsplan finns mål för att såväl minska de olika avfallsmängderna som att öka källsorteringen av material till återanvändning och återvinning. Flera av målen har inte nåtts på SUS, medan det har gått bättre på vissa av de andra sjukhusen. I nulägesbeskrivningen och analysen i början av projektet Från produktvalsprocessen till avfall var det väldigt tydligt att det finns stora brister i kommunikationen kring produkter och avfall i verksamheten. Vi valde därför att ha ett speciellt delprojekt om kommunikation. 5 Genomförande Det här delprojektet har flutit ihop intimt med delprojektet Leaninspirerad avfallsminimering. I det projektet genomfördes två workshopar för att kartlägga flöden av material och information i verksamheten, kopplat till engängshandskar. När flödena var uppritade kartlades också vilka problem och förbättringsmöjligheter som fanns i olika delar av flödena. Resultatet av workshoparna kompletterades med några intervjuer, och det sammanlagda resultatet låg till grund för det fortsatta arbetet inom det här projektet, se bilaga 1. En så kallad A3-analys gjordes för att strukturera arbetet kring kommunikationen mellan Koncerninköp och vården, se bilaga 2. För att fördjupa bilden över hur kommunikationen mellan Koncerninköp och vårdenheter skulle kunna bli bättre, genomfördes ytterligare två workshopar. Den första riktade sig mot vårdpersonal och den andra var för både Koncerninköp och vården. Syftet med att först ha en workshop för bara vårdpersonal var dels att vi ville ha in åsikter från flera avdelningar och det hade blivit en obalans i antal från de två parterna om vi hade bjudit in Koncerninköp samtidigt, och dels att vi ville få utrymme att diskutera även den interna kommunikationen på avdelningarna. På den andra workshopen representerades vården av två sjuksköterskor som också var med på den första workshopen. Rapportnamn:

9 9(21) 6 Resultat Det är många aktörer som är inblandade i kommunikationen kring material och avfall på Region Skåne. I flödet från behovsformulering via upphandling, inköp, transporter, lager och användning till avfall har vi identifierat följande huvudaktörer: Vården, inklusive expertgrupper Koncerninköp Tranportservice Mediq Logistikcentrum Leverantörer Mest utmärkande i alla diskussioner har varit att det finns en stor förbättringspotential i kommunikationen mellan Koncerninköp och vården. Därför har vi fokuserat mest på den. Kommunikationen måste fungera dels internt på vårdavdelningarna och Koncerninköp och dels mellan vårdavdelningarna och Koncerninköp. Den nuvarande organisationen bygger delvis på att representanter från vården deltar i upphandlingar i så kallade expertgrupper. Dessa ska hjälpa till att fånga upp behoven i vården och omsätta dem i upphandlingskrav. 6.1 Intern kommunikation på avdelningarna Varje avdelning bör ha en materialansvarig med uppgift att: Fånga upp synpunkter Föra vidare synpunkter, vid akuta fall måste det gå snabbt Stämma av med andra avdelningar Informera internt Att informera internt handlar bland annat om att kunna visa kollegorna hur olika produkter ska användas. En del klagomål beror på att produkterna används på ett felaktigt sätt. På avdelningarna bör det finnas en gemensam plats för insamling av synpunkter och idéer, gärna i form av en tavla där man sätter upp post-it-lappar. Det kan vara flera tavlor per avdelning, placerade där man står och pratar, till exempel vid sköljen, medicinen eller fikarum. Det är bra om all personal kan se synpunkter och följa vad som händer med dem, enligt Lean-tänk. Det blir ett sätt att jobba med att synliggöra problem och idéer och därigenom gynna ständigt lärande och ständiga förbättringar. Arbetsplatsträffar, APT, har lyfts fram som ett viktigt forum för information och diskussion. Material bör vara en stående punkt på dagordningen. För att minska risken för informationsmissar bör det finnas en tydlig mötesstruktur och protokoll. Protokollen ska vara lättillgängliga, till exempel via mail eller katalog på intranätet. Mail kan komplettera annan information, till exempel för att hålla chefen underrättad om reklamationer etc. Rapportnamn:

10 10(21) 6.2 Intern kommunikation på Koncerninköp Rollfördelningen och kommunikationsvägarna behöver tydliggöras internt inom Koncerninköp, till exempel i hanteringen av reklamationer och klagomål. Det är inte tydligt hur man tillsammans bidrar till bästa resultat och uppföljning. Kommunikationen fungerar olika bra i olika upphandlingsgrupper. 6.3 Kommunikation mellan vårdavdelningarna och Koncerninköp Kommunikation mellan vården och Koncerninköp är av olika dignitet och karaktär vid olika tillfällen. Därför behövs olika kommunikationsvägar, men det mesta bör vara skriftligt. All skriftlig kommunikation bör kunna skötas genom ett system för all kommunikation kring produkter beställning, reklamationer, avvikelser, klagomål, idéer och information. Systemet bör vara så transparent som möjligt så att vem som helst ska kunna följa diskussioner, reklamationer etc. om olika produkter. Transparansen måste dock vägas mot sekretessregler. Innan man skapar ett tekniskt system enligt ovan är det dock nödvändigt att först skaffa sig en tydlig kommunikationsstruktur, där det tydligt framgår vilka aktörer som ska kommunicera med varandra, och hur olika typer av information ska flöda i organisationen. Om man inte skaffar sig den strukturen först riskerar ett nytt datasystem att inte lösa rätt saker. Man måste också i samband med införandet av den nya strukturen arbeta aktivt med förändringsledarskap. En troligen ganska enkel förbättring skulle kunna vara att de som arbetar med beställningar kommer in på rätt startsida i beställningsportalen, så att de få del av övergripande information och också lättare hittar till exempel blanketter för reklamationer. Koncerninköp ska titta på detta och samråda med verksamheten. Spårbarheten är viktig, att kunna följa vad som händer med ens ärende. På så sätt får man också feedback, vilket är viktigt för att man inte ska tappa sugen att engagera sig. Systemet skulle kunna skicka ett automatiskt mail till dem som är inblandade i ett ärende när det händer något nytt. Telefon kan behövas ibland för att diskutera frågor. Som det är idag har de som är materialansvariga ett antal kontaktpersoner på Koncerninköp som de vänder sig till i olika frågor utifrån ansvarsområde. Det fungerar bra i allmänhet. När nya produkter ersätter gamla hänger inte beställningsportalen med. Man får som materialansvarig leta efter ersättningsprodukter, och det framgår inte alltid att en vara har utgått. Detta är enligt Kristian Silverberg på Koncerninköp på väg att lösas. Det tekniska behöver kompletteras med mer utbildning i att hantera beställningsportalen. Introduktionen har varit väldigt dålig och de som ska använda den har till stor del fått lära sig den själva, vilket har orsakat stor frustration. Verksamheterna vill veta i god tid när en produkt är på väg att bytas ut. Oftast dyker nya produkter bara upp utan att information gått ut. Rapportnamn:

11 11(21) Expertgrupper Expertgrupperna ska vara länken mellan vården och Koncerninköp, men det finns flera problem kring till exempel mandat, struktur och metoder: Mandat, sammansättning och uppdrag: Koncerninköp plockar själva ut personer ur sitt kontaktnät. Uppdraget blir då inte sanktionerat i linjeorganisationen. Många sitter i expertgrupperna utan ett definierat mandat. Koncerninköp har föreslagit att sjukhuscheferna ska utse personer till expertgrupperna. Det finns en beskrivning av uppdraget som är framtagen av Koncerninköp, men den är inte fullt ut bekräftad av förvaltningsansvariga. Uppdragsbeskrivningen verkar ganska väl förankrad hos dem som är med i expertgrupperna, men det kan bli bättre och följas upp. De mindre enheterna, så som de mindre sjukhusen och vårdcentraler, är ofta inte representerade i upphandlingar. Det gör att vissa upphandlingar utgår ifrån behoven på de större sjukhusen. Det kan exempelvis leda till att förpackningsstorlekarna inte passar de mindre enheterna, och att upphandlingar och avtal blir så dåligt förankrade att avtalstroheten blir låg. På Stockholms läns landsting utser man styrgrupper för varje upphandling, som sen i sin tur utser expertgrupper. Så görs även för vissa upphandlingar inom Region Skåne. Det kan vara ett koncept att titta vidare på. Resurser: Det är svårt för klinikcheferna att avsätta folk när budgeten för verksamheten skärs ner allt mer. Det är väldigt resurskrävande för dem som är med i expertgrupper. Kostnaden får avdelningen stå för. Det är för lite tester av produkter före upphandling. Förr genomfördes fler tester, men det har minskat. Det kan vara resurskrävande att genomföra tester, vilket gör att det ibland är svårt att få avdelningar att ställa upp. Det gäller framför allt produkter som är allmänna, som till exempel förband och handskar. Kanske borde det finnas en central pott med pengar för upphandlingar av allmän karaktär. Det vore intressant att göra en bedömning av vad det kostar att icke fungerande produkter upphandlas på grund av att verksamheten har varit för dåligt involverad i processen. Planering: Det är dålig framförhållning på upphandlingarna, vilket gör det svårt att planera in i schemat för dem som är med i expertgrupperna. Det blir också svårt att hinna med tester av produkter på marknaden. Ofta hinner man inte göra det ordentligt, ibland inte alls. En övergripande resursplanering borde göras i god tid före upphandling. Beskriva krav och behov: Det är väldigt svårt att formulera bra kriterier för kvalitet och användarvänlighet, till exempel att få produkterna att passa ihop med övrigt material, eller få en storlek på förpackningarna som passar i skåpen. Rapportnamn:

12 12(21) I mån av tid försöker experterna hålla sig uppdaterade om vad som finns på marknaden, men som det ser ut idag ingår det i regel inte i expertrollen. Omvärldsbevakning är viktigt för att veta vilken typ av krav man kan ställa. Det ingår i expertrollen att samla in erfarenheter och behov från kollegor. Det görs i mån av tid och engagemang. För tillfället finns det ingen miljökompetens på Koncerninköp. Det gör att expertgrupperna får för dåligt stöd i vilken typ av miljökrav man kan ställa. Att komma tillrätta med svårigheterna i att formulera krav i upphandlingarna är ett långsiktigt arbete som kräver insatser på flera plan. Tydlighet kring hur omvärldsbevakningen och förankringen i verksamheten ska ske, strukturerad insamling av erfarenheter kring kravställande från egna och andras upphandlingar och ökad tillgång till miljökompetens är exempel på sådana insatser. Förankring och ständiga förbättringar: De flesta expertgrupper är bara aktiva under själva upphandlingen. En mer löpande kontakt mellan dem och koncerninköp skulle förenkla arbetet mycket i de specifika upphandlingssituationerna. Inte minst skulle man slippa skapa eller återuppväcka grupperna igen vid varje tillfälle, och man skulle kunna ha ett mer kontinuerligt förbättringsarbete. Det saknas ett nätverk mellan dem som ingår i olika expertgrupper. Experterna har ett stort ansvar att förankra hos medarbetare. I många fall vet avdelningarna inte vad expertgrupperna gör. Uppdraget att förankra borde tydliggöras och följas upp. 6.4 Kommunikation med leverantörer Huvudregeln är att det är Koncerninköp som har kontakten med leverantörer när det gäller till exempel reklamationer eller produkttester. Ibland kommunicerar vården direkt med leverantörer i samband med reklamationer och beställningar. Det kan vara praktiskt att ha det så, men Koncerninköp skulle önska att de fick mer information om vad som händer i den kommunikationen. Ibland kontaktar leverantörerna avdelningar direkt för test av produkter. Det är olika om man får produkterna gratis eller måste betala för dem. Det är ett problem vid reklamationer att batchnumret bara står på de yttre förpackningarna, så när produkterna packas upp försvinner deras koppling till batchnumret. Då är det betydligt svårare att reklamera. Batchnumret skulle behöva stå på de enskilda produkterna. Rapportnamn:

13 13(21) Information om produkter i avtal Rutinen för upphandlingar saknar ett tydligt steg för implementering av nya avtal. I vissa sker implementeringen mer eller mindre av sig själv, men i andra fall krävs det större insatser. De materialansvariga ska informera om nya produkter till sina kollegor. Informationen till de materialansvariga kan komma dels genom cirkulär om produkterna och avtalen, och dels genom direkt information från leverantörerna. Det brukar stå i avtalen att leverantörerna ska komma och demonstrera vid behov, och det gör de också gärna. Ibland har man arrangerat minimässor och utbildningar med leverantörerna, men de senaste åren har intresset för det minskat, troligen på grund av en tuffare arbetsbelastning i allmänhet. Rapportnamn:

14 14(21) Bilaga 1. Flöde av information, inklusive problem, möjligheter och prioriteringar. (2 sidor) Rapportnamn:

15 15(21) 1 Ingen möjlighet till idéinsamling säger vården. Koncerninköp: Alla förslag är välkomna, men man vet nog inte vart man ska vända sig. 2 Inget gehör för klagomål på t.ex. lila handskar. Alla som reklamerar en vara ska få feedback, säger Koncerninköp. Det finns olika system för reklamationer för olika förvaltningar. 1 Visning av nya produkter bör ske på avdelningarna. 2 Önskemål från vården: Få prova produkter på avdelningarna, testa i ca 2 v och sen utvärdera dem. Koncerninköp: Tester görs. Experter: Ont om tid att testa. Ibland testas produkterna på fel avdelning. Svårt att testa specifika produkter, det finns inte pengar till att t.ex. testa analysresultat för olika rör. 3 Svårt att få tid att titta på produkterna när/om de visas. 3 Inför en kvalifikationsfas. Koncerninköp: Man kan granska företag i en kvalifikationsfas men inte enstaka produkter. 4 Dålig information angående nya produkter. Koncerninköp: Allt finns i Raindance. 4 Prata med leverantörerna om fler färgkoder, t.ex. handskar 5 Vet inte vem vi ska vända oss till 5 Produktinfo från leverantör om särskilda produkter. Mycket bra info. 6 Vad/Vem är expertgruppen? Otydligt mandat, ej förankrat uppifrån. 1 Mer info önskas Koncerninköp: Ej formaliserad. Lättast för sepcialiserade produkter. 7 Vet inte vem vi ska vända oss till 2 Mer info önskas 8 Varor är lastat som 1 kolli, borde vara 2. För högt, för brett. Har kontaktat leverantör, men det hjälper inte. 9 Förrådsvagnar måste packas om p.g.a. felpackat till olika avdelningar. Har kontaktat Mediq men det hjälper inte. 10 Förut hade man förrådsmöten mellan vården, transportörer, Mediq och Koncerninköp, det borde återinföras. 11 Nya datasystem för beställningar gör att kommunikationen inte fungerar. Omstart på dialogen mellan Mediq och Koncerninköp är på gång. Konsult inkopplad. 12 Minimässor för produkter funkar ibland bra och ibland inte. 13 Koncerninköp: Ej önskvärd Rapportnamn:

16 16(21) Bilaga 2. A3-analys Rapportnamn:

17 17(21) Bilaga 3. Kommunikationsplan Kommunikationsplan Från produktvalsprocess till avfall Maria Larsson, Tyréns AB Projektets syfte och mål Syftet med hela projektet Från produktvalsprocess till avfall är att arbeta för Region Skånes mål om hållbar resursanvändning. Målet är att ta fram verktyg för Minskad materialanvändning Minskad avfallsgenerering Minskat innehåll av farliga ämnen i avfallet Främjande av miljöanpassade produkter Kommunikationens syfte och mål Syftet för Region Skånes del är att: Skapa engagemang i organisationen för att nå målet om hållbar resursanvändning Sprida erfarenheterna till andra organisationer Berätta för Region Skånes ledning samt för skattebetalarna att projektet pågår och vad som kommer ut av det. Syftet för Tyréns del är att: Skapa engagemang för avfallsminimering. Visa att vi arbetar med avfallsminimering och ligger i framkanten inom det området Inom ramen för projektbudgeten är målen med kommunikationen kring projektet att: De som vi har utpekat som aktörer och intressenter ska känna till projektet och kunna berätta kortfattat om det. Minst hälften av personerna inom de utpekade målgrupperna internt på Region Skåne ska känna till projektet. Information om projektet ska finnas på Region Skånes och Tyréns hemsidor och intranät. Tyréns styrelse och stiftelse samt Region Skånes politiker ska ha fått rapport om projektet. Vi ska ha berättat om projektet vid olika typer av arrangemang, där några av de externa målgrupperna finns med. Rapportnamn:

18 18(21) Aktörer och intressenter Med aktörer och intressenter menar vi här de som kan och bör vilja hjälpa till att sprida information kring projektet. Vi har valt att dela upp dem i tre grupper: Internt på Region Skåne, Internt på Tyréns och Externt. Intern Region Skåne Internt Tyréns Externt Kommunikationsavd. SUS Kommunikationsavd. centralt för Region Skåne Kommunikationsavd. övriga sjukhus Kommunikatörer på berörda avdelningar Cecilia Lindvall Stig Persson Anna Palminger Jenny Sandgren Kristina de Geer Miljöchefer Gunnar Fredriksson Elisabeth Höglund Ulf Wiklund Avdelningschefer miljö Avfallsnätverket Kompetensområde Miljö & Klimat Marknadsavdelningen Strateger Affärsområdeschefer U&S Affärsutvecklare U&S SKL Avfall Sverige Regionala kommunförbund Naturvårdsverket Naturskyddsföreningen Massmedia HUT Skåne Målgrupper Målgrupperna är dem som vi vill nå med kommunikationen för att uppnå våra mål och syften. De som ovan är utpekade som aktörer eller intressenter behöver vi förstås också kommunicera med för att de ska kunna hjälpa till att informera. Internt Region Skåne Internt Tyréns Externt Regionledning Sjukhusledning SUS Övriga sjukhusledningar Divisionschefer SUS Avdelningschefer SUS Miljösamordnare Reg Sk Övrig personal SUS Politiker (RS, RF, SUS) Styrelsen Stiftelsen Landsting (upphandlare, miljösamordnare, politiker) Klimatkommunerna Kommuner (omsorgen, avfallsansvariga, upphandlare, miljösamordnare, miljöchefer, politiker) Allmänheten Genomförande Internt Region Skåne Personal inom SUS bör få löpande information om att projektet pågår och vad som är på gång. Större informationsinsatser görs för dem och andra inom Region Skåne när det är något speciellt som händer och när vi får resultat från olika delprojekt som vi vill kommunicera. Cecilia Lindvall, kommunikatör på miljöledningsenheten, hjälper Rapportnamn:

19 19(21) till med spridning av information på de intranät som finns. Genom Cecilia samordnar vi också kommunikation om det här projektet och EU-projektet Clire. De personer som är utpekade som viktiga aktörer pratar vi kontinuerligt med och håller dem uppdaterade om vad som händer. Kommunikationsavdelningen på SUS håller vi kontakt med genom Eva Johannesson. De hjälper till att sprida information om projektet genom sina etablerade kanaler, främst intranätet, Chefsnytt och personaltidningen Dialogen. Miljöstrateger inom hela Region Skåne ska också få löpande information om projektet. Vi når dem genom nätverksmöten och intranätet. Divisionschefer och avdelningschefer på SUS nås genom Chefsnytt. Övrig personal på SUS nås främst genom intranätet och personaltidningen Dialogen. Regionledningen når vi genom kontinuerliga möten mellan ansvarigt regionråd och Miljöledningsenheten. Regionrådet ser till att information ges i andra politiska organ. Övriga sjukhusledningar nås via miljöchefer, miljöstrateger och intranätet, samt Miljöledningsenhetens kanaler. Övrig personal Region Skåne nås framför allt via intranät. Projektets slutrapport läggs ut på Region Skånes hemsida och SUS intranät. Internt Tyréns De personer som är utpekade som viktiga aktörer pratar vi kontinuerligt med och håller dem uppdaterade om vad som händer. Avdelningscheferna för miljöavdelningarna samt kompetensområde Miljö & Klimat når vi huvudsakligen genom att berätta om projektet på en kompetensträff i september Avfallsnätverket når vi både genom kompetensträffen och genom att berätta om projektet kortfattat i nätverksutskick. Marknadsavdelningen ska få sammanfattad information om projektet som direkt kan läggas ut på hemsidan och TyrNet. Strategerna får information om projektet via rapporten till stiftelsen. De ska också få samordnad, kortfattad, skriftlig information om detta projekt och projektet vid Nya Karolinska. Dessutom informeras Birgitta Olofsson vid särskilda händelser. Affärsområdescheferna och affärsutvecklarna ska också få samordnad information om det här projektet och Nya Karolinska. Rapportnamn:

20 20(21) Projektets slutrapport skickas till Tyréns styrelse och stiftelse och läggs ut på hemsidan och TyrNet. Externt Avfall Sverige och Naturvårdsverket är redan informerade eftersom de ingår i referensgruppen. De kommer genom detta också att få löpande information. SKL kommer vi att försöka få besöka och berätta om både detta projekt och Nya Karolinska. Om det inte går ska de få skriftlig information om projekten. Regionala kommunförbund, Naturskyddsföreningen och Massmedia ska få samordnad, skriftlig information om det här projektet och Nya Karolinska. HUT Skåne vet redan att projektet pågår, men vi ska försöka få till ett möte och berätta om hur det går med projektet. Vi ska försöka få till stånd ett samarbete med dem kring någon form av medlemsmöte. Strategiska personer på landsting och i kommuner ska få skriftlig information om projektet. När seminarier och dylikt arrangeras av andra aktörer ska vi erbjuda oss att berätta om projektet. Vi har redan genomfört en föreläsning på Avfall Sveriges och Naturvårdsverkets seminarium om förebyggande av avfall den 28 april. Dessutom har vi informerat om projektet vid ett antal mindre tillfällen. Vi ska också kontakta kommuner och landsting direkt och erbjuda oss att berätta om projektet. Vi ska sträva efter att skicka ut pressmeddelanden vid minst två tillfällen under projekttiden, i samband med någon händelse inom något delprojekt. Vid projektets slut skickas pressmeddelande om projektets resultat. Tidsplan och ansvar Maria Larsson har det övergripande ansvaret för att arbetet med kommunikationsplanen flyter på och utvärderas. Aktivitet Ansv Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec J F M Prata med utpekade personer, hålla dem uppdaterade ÅL X X X X X X X X X Chefsnytt ML X X X Dialogen ML X X X Info till intranät ML, CL X X X Info till hemsidor ML, CL X X X Nätverksträff för miljöstrateger Reg Sk Löpande info till regionråd SP SP X X X X X X X X X X X X X Rapportnamn:

21 21(21) Info på kompetensträff ÅL Avfallsnätverket GF, ÅL X X X X X X X X X X X X Marknadsavdelning en Tyréns ML X X X Strateger ÅL X X X X X X X X X X X Samordnad, skriftlig info till strateger, AOC m.fl. Fortlöpande info till NV och Avfall Sverige SKL, ringa och träffa ML, EH X ÅL X X X X X X X X GF, EH X X X X HUT Skåne ML X X X Utskick till landsting och kommuner Avfall Sverige seminarium om avfallsminimering Avfall Sveriges årsmöte, delta och ha monter Landstingens miljödag ML, EH ÅL ÅL, GF m.fl. ÅL, GF X X Pressmeddelande ML, CL X X ML = Maria Larsson ÅL = Åsa Lindskog GF = Gunnar Fredriksson EH = Elisabet Höglund CL = Cecilia Lindvall SP = Stig Persson X X X X Uppföljning och utvärdering De åtgärder som ska genomföras följs upp genom att vi bockar av dem. Stickprovsvisa intervjuer görs med dem vi har satt upp som mål att de ska känna till projektet och kunna berätta kort om det, samt med de utpekade målgrupperna. Rapportnamn:

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Från produktvalsprocessen till avfall Metod och verktyg för att förebygga avfall

Från produktvalsprocessen till avfall Metod och verktyg för att förebygga avfall för utvecklingsprojektet Metod och verktyg för att förebygga avfall Maj 2012 Åsa Lindskog och Maria Larsson 1(71) Förord Den arbetsmetod och de verktyg för förebyggande av avfall som presenteras i denna

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen

Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Minskad klimatpåverkan från sjukvården- CLIRE visar vägen Tromsö 6 mars 2014 Anna Palminger Region Skåne Region Skåne Region Skåne Fyra övergripande miljömål Fossilbränslefri, klimatneutral och klimatanpassad

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 HÄRJEDALENS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Ks 69/01 2001-05-18 Ks14 1 PROJEKTPOLICY Denna projektpolicy syftar till att göra projektarbete som arbetsform effektivt samt att ange riktlinjer

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kommunikationsplan för vårdnära service

Kommunikationsplan för vårdnära service KOMMUNIKATIONSPLAN 1 (6) Kommunikationsplan för vårdnära service 1 Bakgrund/nuläge FM (Facility Management) handlar om att på ett tydligt sätt koordinera och utveckla landstingets stödtjänster inom fastighets-

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Kommunikationspolicy

Kommunikationspolicy Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk

Läs mer

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vig23119439-1 ESLÖVS KOMMUN Carin Svensson 0413-621 71 Utlåtande 2011-12-01 Vård- och omsorgsnämnden,t. INVESTOR IN PEOPLE Informationsstrategi Vård och Omsorg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ.

Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Svar på Enkät Länsstyrelseforum 2015 Genomförd april 2015 i Survey Xact Vad ansvarar du för vad gäller Rakel i din organisation? Du kan kryssa för flera alternativ. Vad ansvarar du för vad gäller Rakel

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet

Slutrapport Teknikprojekt mobilitet 0.00 Utgåva (1)8 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Teknikprojekt i Strömstad och Tanum kommun Utfärdat av: Utf datum: Godkänt

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Sammanhållen vård och omsorg Härjedalen 2013-10-01 Bakgrund/problembeskrivning

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Kommunikationsplan familjestödsprojektet

Kommunikationsplan familjestödsprojektet Kommunikationsplan familjestödsprojektet Tjänsteskrivelse 2011-03-28 Handläggare: Ida Broman FKN 2006.0023 Folkhälsonämnden Kommunikationsplan familjestödsprojektet Sammanfattning I samband med beviljandet

Läs mer

Materialrond LS Sida 1

Materialrond LS Sida 1 Materialrond Stockholms läns landstings miljöarbete utgår från det nuvarande miljöprogrammet, Miljöutmaning 2016. Det gäller perioden 2012 till 2016 och omfattar all landstingsfinansierad verksamhet. Visionen

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus

Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008. Capio S:t Görans Sjukhus Site visit Region Sjaelland 3 november, 2008 Nyckeltal för Capio S:t Görans Sjukhus 2007 Grundat 1888, i Capios regi sedan 1999 176 200 besök varav 65 000 akutbesök, 23 000 slutenvårdstillfällen varav

Läs mer

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun 1 Innehåll Kommunikationsstrategi för Stenungsunds kommun... 1 Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Intressenter/målgrupper... 4 Kanaler... 5 Stenungsunds kommuns

Läs mer

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) Datum 2012-11-05 Projektplan Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik) 2012 2 Projektplan Lupp 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Uppdragsgivare och uppdragstagare 3 2. Inledning och

Läs mer

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården Delrapport 1 31 januari 2012 Utvärdering av kompetenslyftet ehälsa i primärvården Projekt: Kompetenslyftet ehälsa Period: December 2011- januari

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

30 maj 2013. Förstudie Granskning av kommunens hemsida

30 maj 2013. Förstudie Granskning av kommunens hemsida 30 maj 2013 Förstudie Granskning av kommunens hemsida Syfte & revisionsfråga Förstudien syftar till att ta reda på hur ansvarig förvaltning och avdelning hanterar informationen på hemsidan. Med hemsidan

Läs mer

Informations- och kommunikationsstrategi

Informations- och kommunikationsstrategi NATURVÅRDSENHETEN Foto: Länsstyrelsen, Viltskadecenter och Dan Werner Informations- och kommunikationsstrategi för rovdjursfrågor i Västmanlands län 2010-2014 Diarienr: 511-4310-10 Förankrad i Viltförvaltningsdelegationen

Läs mer

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera?

Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1. Varför kommunicera? Instruktion till kommunikationsplan i Smart Built Environment version 1 Varför kommunicera? 2016-03-24 Smart Built Environment är ett strategiskt innovationsprogram för hur samhällsbyggnadssektorn kan

Läs mer

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter

Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter 1 (6) Projektplan: Standardiserad hantering av SLU:s användaridentiteter, SLU-identiteter Förslagsställare: * Projektledare: Helen Alstergren * Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 1. Bakgrund och motiv Antalet

Läs mer

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten

Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Strategiska processer för att säkerställa och öka värdet i verksamheten Värdeväxlaren guidar ledning och strategiskt förändringsarbete Mission Rikta Beskriva Prioritera Förändra Mäta. management M. M.

Läs mer

Prioriterade nyckeltal

Prioriterade nyckeltal Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Kommunikationsplan 13/14

Kommunikationsplan 13/14 Kommunikationsplan 13/14 Chalmers Studentkår är dess medlemmar. I enlighet med Chalmers Studentkårs verksamhetsidé innefattar Chalmers Studentkårs kärnverksamhet med utbildningsfrågor, sociala frågor och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU

RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Sida 1(5) RIKTLINJER FÖR MARKS KOMMUNS INTERNATIONELLA ARBETE OCH SAMARBETE INOM EU Bakgrund Marks kommuns riktlinjer för internationellt arbete och samarbete inom EU är grunden för kommunens internationella

Läs mer

Projektplan för Artskydd och vägledning

Projektplan för Artskydd och vägledning Projektplan för Artskydd och vägledning Uppdrag Bakgrund Syfte Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljövårdsdirektörernas tillsynsgrupp att driva Miljösamverkan Sverige och att inom ramen för det arbeta

Läs mer

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation

Läs mer

Projektplan: Miljöledningsprojektet

Projektplan: Miljöledningsprojektet SLU Infra Miljö Projektplan: Miljöledningsprojektet Projektledare: Johanna Sennmark Uppdragsgivare: Martin Melkersson Datum:2014-05-15 1. Bakgrund och motiv Enligt rektorsbeslut 2013-09-02, DNr: SLU ua

Läs mer

Tillsynsutveckling i Väst

Tillsynsutveckling i Väst Ansö kan öm fö rla ngning av pröjektet Tillsynsutveckling i Va st, dnr 2011-3050030 Länsstyrelsen i Västra Götalands län ansöker om förlängning av projektet Tillsynsutveckling i Väst. Nuvarande projekttid

Läs mer

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre

Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.

Läs mer

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar Långsiktigt och strategisk för att utveckla och öka samhällets förmåga att förebygga och hantera händelser med kemiska (C), biologiska (B), radioaktiva (R),

Läs mer

Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010

Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010 Länsstyrelsen Östergötland -Prioritering av elanvändare vid elbrist Styrel 2 nov 2010 Projektorganisation i länet Projektledare Länsstyrelsen - Jenny Knuthammar (Eva Kihlkrans, Fredrik Holmgren) Referensgrupp-

Läs mer

Projektplan: Administrativa roller

Projektplan: Administrativa roller 1 (6) Projektplan: Administrativa roller Projektledare: Linda Lundberg Uppdragsgivare: Ulf Heyman Datum: 2010-06-14 1. Bakgrund och motiv Vid institutionerna finns idag ett antal olika befattningar vilka

Läs mer

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014

Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:

Läs mer

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera 2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga

Läs mer

Kommunikationsplan 2013

Kommunikationsplan 2013 Kommunikationsplan 2013 Funktionshinderspolitiskt arbete Region Skåne Innehåll UU1. BAKGRUND 4 3. KOMMUNIKATIVA UTMANINGAR 4 4. KOMMUNIKATIONSMÅL 5 5. BUDSKAP 5 6. MÅLGRUPPSANALYS 5 7. KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens

Läs mer

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och

Utsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut

Läs mer

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund

Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting. 1 Förslag till beslut. 2 Bakgrund KUN 2013-11-21,p 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE KUN 2013/654 Utvärdering av verksamheten Kultur i vården i Stockholms läns landsting 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att godkänna

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige

Program för medborgardialog Mandatperioden Fastställt av kommunfullmäktige Program för medborgardialog Mandatperioden 2014 2018 Fastställt av kommunfullmäktige 2016-01-28 Tyresö kommun / 2015-12-14 2 (14) Tyresö kommun / 2015-08-12 3 (14) Innehållsförteckning 1 Medborgarnas delaktighet

Läs mer

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna:

Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Dokumentation från på blädderblocksbladen svar på frågorna: Hur kan forskning bli en lika naturlig del i vardagen som arbetet med patienter? - Hur ska vi få ut budskapet så människor börjar tänka i de

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Projektplan för värdeskapande visionsarbete

Projektplan för värdeskapande visionsarbete STAB Sida 1 (5) Enhet Datum Kansli 2012-02-21 Handläggare Edvin Ekholm/Annica Carter Allmänna utskottet Projektplan för värdeskapande visionsarbete Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna

Läs mer

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola

Projektplan. Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Projektplan Kravspecifikation för virtuell lärandemiljö (vlm) på Malmö högskola Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektplan 1.0 140123 Ursprunglig version Projektplan 1.1 140128 Gunilla Lilie

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt

Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt ALL 2014/908 Vägledning SIS-medel till utvecklingsprojekt Fördelningsprinciper och kriterier för likvärdig fördelning Fastställd av Leif Näfver, avdelningschef i samråd med regionchefer 2014-06-09 Statsbidragsavdelningen

Läs mer

Revidering Kommunikationsplan för år 2015

Revidering Kommunikationsplan för år 2015 Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-10-09 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt 054-540 50 44,070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Revidering Kommunikationsplan för år 2015 Bakgrund

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09

Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09. Johan Almesjö Inköp Gävleborg. Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 Att beställa varor och tjänster i kommunal regi 2012-05-09 Johan Almesjö Inköp Gävleborg Mikael Hallqvist Gävle Kommun 2012-05-09 1 Vision Mål Partnern för den bästa affären Ägare Förtroende Kunder Trogna

Läs mer

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10

Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 Översiktlig projektplan Ny kommunal styrmodell och organisation Godkänd av finansutskottet 2008-06-10 1. Bakgrund Stora delar av de kommunala verksamheterna är organiserade i en beställar-utförarmodell,

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Borlänge Kommun FÖRORD För varje kommun ska

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824

Förslag till revideringsprocess av Lunds program för ekologiskt hållbar utveckling LundaEko Dnr KS 2011/0824 Kommunkontoret Projektplan 1 (8) Avdelningen för miljöstrategi, folkhälsa och säkerhet Anna-Karin Poussart 046-359 42 37 anna-karin.poussart@lund.se Kommunstyrelsens miljö- och häsloutskott Förslag till

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete.

Miljömål 2011. Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Miljömål 2011 Kompetens, utbildning och kommunikation Stockholms Stadsmissions medarbetare, deltagare, kunder och leverantörer ska känna till och beakta organisationens miljöarbete. Organisationens miljöledningssystem

Läs mer

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper

Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 1 (8) Kommunikationsplan för nytt regeringsuppdrag med sociala insatsgrupper Christina Kiernan A001.937/2013 2 (8) 1 INLEDNING...3 1.1 Syfte med kommunikationsplanen...3

Läs mer

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten

Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun. Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Miljöanpassad upphandling i Jönköpings kommun Thomas Rodén Stadskontoret - upphandlingsenheten Det går men det gäller att inte gå ner sig i träsket Att arbeta praktiskt med miljöfrågor i upphandlingar

Läs mer

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK

Regeringsuppdrag. Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014. Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Regeringsuppdrag Åtgärder för en stärkt krisberedskap - Erfarenheter från skogsbranden 2014 Regeringsuppdrag Ju2015/1400/SSK Mötesplats SO 2015-04-28 Bitr. projektledare Anna Johansson, fil.dr. Fakta om

Läs mer

DELREGIONAL FÖRVALTNINGSORGANISATION Rutin och IT-tjänst för samordnad vårdplanering inom Vårdsamverkan Skaraborgs område fr.o.m.

DELREGIONAL FÖRVALTNINGSORGANISATION Rutin och IT-tjänst för samordnad vårdplanering inom Vårdsamverkan Skaraborgs område fr.o.m. DELREGIONAL FÖRVALTNINGSORGANISATION Rutin och IT-tjänst för samordnad vårdplanering inom Vårdsamverkan Skaraborgs område fr.o.m. 2011-01-01 1 Innehållsförteckning Inledning..3 Delregional förvaltningsorganisation

Läs mer