PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS

Transkript

1 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS Daghemmet Domus grundvärden i planen för småbarnsfostran baserar sig på konventionen om barnens rättigheter (1991), som skall trygga barnens uppväxt och utveckling. Målet är att erbjuda en trygg och harmonisk uppväxtmiljö för barn i dagvård. Barnen lär sig att alla är bra på sitt sätt och ingen är sämre än någon annan. Vi beaktar barnens åsikter och uppmuntrar dem på ett positivt och glatt sätt. När alla vuxna och barn är bekanta känner barnen sig trygga. Daghemmet blir som ett andra hem för dem och de kommer gärna hit. Domus är glad miljö för barnen att leka och fungera i på ett mångsidigt sätt. De känner dagsrutinerna och det ger dem trygghet. De vet att de får uppmärksamhet och blir förstådda. Vi ökar stegvis barnens självständighet genom att ge dem mera ansvar när de är mogna för det. Barn som har svårigheter får specialstöd och extra uppmärksamhet. Individuella olikheter beaktas. Barnen lär sig att respektera och bry sig om varandra. Det är viktigt att stärka barnens självkänsla genom att lära och uppmuntra dem i positiv anda. Det här är rättesnöret för vården i daghemmet Domus. Barnets välbefinnande är det centrala På morgonen tar vi emot barnen och samtalar med föräldrarna. Barnen serveras morgonmål och efter det får de hjälp med påklädning och går ut till parken. En stor del av barnen kommer direkt till parken. Ute hjälper de vuxna barnen att komma i gång med lekar och stöder ensamma och blyga barn att få kamrater. Vid konflikter är det viktigt att genast reda ut med de inblandade barnen och komma överens om vad som är rätt och fel. Till sist ber man alltid om förlåtelse. När vi skall gå in hjälps alla åt att städa undan leksakerna. Russin = 3-5-årsgruppen går in till sig och förskolebarnen till förskolan. Barnen får hjälp att klä av sig och tvättar händerna. Därefter fortsätter verksamheten i små grupper. Personalen tar hand om våta kläder och reder upp i tamburen. Alla grupper börjar med en samlingsstund där man diskuterar, utför olika slag av uppgifter och sysslar med annat aktuellt. Efter det följer lek och sysselsättning Förskolebarnen gör sina uppgifter innan de går till sina lekar. Ett par gånger i veckan har barnen en gemensam sångstund. Där ingår sång, rytmik, dans och rörelselekar. Lunchen serveras enligt barnets önskemål; stor, mellan eller liten portion. Barnen får själva ta sallad. Efter lunchen har de yngre barnen vilostund och får höra en saga och lugn musik. De äldre barnen har en sagostund. Sedan är det fri lek fram till mellanmålet varefter alla barn går ut till parken och leker. Föräldrarna avhämtar dem därifrån. Vi talar om för föräldrarna hur dagen varit. För oss är det mycket viktigt att barnen mår bra och att också föräldrarna känner och märker att barnen har det bra och är trygga. Vi ber föräldrarna kontakta oss om det är något de undrar över. Barnen kan också ringa föräldrarna om behov finns. Då alla barn är mycket tillsammans, leker och tar hand om varandra, uppstår en stark vi-anda, en trygghet som består också då barnen börjat skolan. Skolbarnen kommer ibland och hälsar på oss före eller efter skoldagen. 1

2 Vård, fostran och undervisning Barnen är indelade i tre grupper och förskolan. Smågruppsverksamhet gör att barnen får bättre uppmärksamhet. De övergripande målen är för Domus: att lära barnen visa varandra uppskattning, att stärka självkänslan genom beröm och lära barnen att uttrycka sig i grupp. En del av verksamheten har alla barn tillsammans. På så sätt lär de känna varandra och alla vuxna. Ingen i huset skall känna sig främmande och otrygg. Sådan verksamhet är bl.a. utevistelsen och sångstunden. Vid sångstunden uppträder barnen i lek och sång. Ute, skapar och leker alla barn enligt sina egna resurser med äldre, yngre och jämnåriga barn eller för sig själv. Vid lunchen lär sig barnen duka bordet och föra bort kärlen. Barnens alster finns framme till allas beundran. Ibland inbjuds föräldrarna till en utställning för att de skall få se och beundra barnens arbeten. Barnen får experimentera med olika material. Det väcker deras upptäckarglädje och ger nya idéer. Fostrarens roll inom småbarnsfostran För att förverkliga, bevara och utveckla fostran i daghemmet, håller personalen nära kontakt med varandra genom att diskutera och rådgöra dagligen. I slutet av varje termin utvärderar vi vårt arbete för att kunna vidareutveckla verksamheten och få nya impulser och idéer. En gång i året har föreståndaren ett utvecklingssamtal med var och en i personalen. Då utvärderar man sitt eget arbete som fostrare och medlem i arbetsgemenskapen och planerar hur man kan utveckla sig själv genom t.ex. fortbildning. Vi vill skapa en gemenskap för barn och vuxna, där alla känner sig trygga och glada. I denna positiva anda har barnen lugn och ro att genom bl.a. lek inhysa kunskap och få utvecklas i egen takt. Genom att iaktta barnen lär personalen känna dem och kan stöda och hjälpa barn som har svårt att få kontakt med andra. Konfliktsituationer reds ut rättvist. Den vuxna lyssnar på barnen och försöker på bästa sätt få dem att själva inse vad som är rätt och fel för att kunna be andra om förlåtelse. Ett barn som känner sig besviket på någon kompis eller en vuxen lämnas inte ensamt med sina funderingar. Någon av personalen hjälper barnet genom att lyssna på och prata med det. Föräldrarna får veta om att det är viktigt att barnen har kamrater också utanför daghemmet. Det stöder ett socialt umgänge under fritiden. Följande veckas verksamhet planeras varje vecka för de olika grupperna. I början av varje termin gör vi upp ramarna för vissa inriktningar. Vi tycker om att skoja och ha roligt tillsammans, utan att för den skull glömma bort vår roll som fostrare. I verksamheten tar vi upp traditioner som t.ex. Runebergsdagen, första maj, jul, påsk och andra aktuella händelser som stärker vårt kulturarv. 2

3 Inlärningsmiljön Daghemmet Domus är beläget på Brändövägen 6 i Brändö, Helsingfors. Det är inhyst i det äldsta bostadshuset av sten på ön i en historisk miljö. Området har vacker natur med skog och hav samt två närliggande öar som erbjuder rikliga djuroch naturupplevelser. Den närmaste ön, Blåbärslandet, är en stor resurs där vi kan forska och följa med årstidsförändringarna bl.a. genom mulleskogsverksamhet, pulkaåkning och naturstigar. Närheten till den andra ön, Högholmen, ger oss möjlighet att studera olika djur. Daghemmets utrymmen är hemtrevliga med trappor, vinklar och vrår. Salen möjliggör olika rollekar, gymnastikstunder, sångstunder och vila. Grupputrymmena har indelats så att det finns sandlek, hemvrå, mysvrå och möjlighet till olika sysselsättningar, lekar och spel i små grupper, allt enligt barnens utvecklingsnivå. Tamburerna utnyttjas också för barnens lek. Förskolebarnen har två stora rum till sitt förfogande, så barnen kan indelas i grupper. Det finns slöjdbänk, hemvrå, dator, utrymmen för hantverk och annan sysselsättning och lek. Personalen består av en administrativ föreståndare, fyra barnträdgårdslärare, två barnskötare, en assistent och ett biträde. Varannan vecka har vi en barnskötare som extra resurs. I köket har vi en kokerska som tillreder god och näringsrik mat. Barnen får också ibland hjälpa till när det bakas. Material och spel är valda för att lämpa sig för den ålder barnet befinner sig i. Spel och leksaker byts ut under året så att barnets lust att lära sig, att experimentera och nyfikenhet sporras. Vi arbetar i smågrupper och verksamheten är anpassad till gruppen. Hela enhetens barn och personal samarbetar varje dag, vilket ger en stark vi-anda. Vi vill skapa en trygg, positiv och utvecklande atmosfär. Barnets upptäckarglädje och positiva självkänsla uppmuntras genom att utveckla fantasin, leken, och forskningen, samt ge barnet positiva upplevelser. Med beröm och uppmuntran låter vi barnet veta att de tankar, idéer och arbete barnet utför är värdefulla. En positiv kontakt råder mellan personal, barn och föräldrar då vi är öppna, lyssnar och berättar. Genom att ge värme, fysisk kontakt och visa barnet att vi tycker om det såsom det är, vill vi skapa en miljö av kärlek, lugn och trygghet. Vi vill ge barnet en upplevelserik barndom nära naturen genom att göra utfärder, promenader, ha mulleskogsverksamhet, leka i parken samt genom att uppmuntra fri lek inomhus, ha teaterföreställningar och sångstunder. Ett viktigt mål för oss på Domus är att lära barnet att lyssna på och ta hänsyn till andra samt att lära sig tolerans och att ta ansvar. Detta kan vi uppnå genom att själva vara goda förebilder, dvs. leva som vi lär. Alla har vi starka, goda sidor, men också svagheter och detta accepterar vi. Vi visar att vi alla har rätt att tänka och vara olika. Barnet lär sig detta också via de viktiga uppgifter det har: hjälpa till vid lunchen, städa undan samt ta hand om och hjälpa varandra. I en varm, positiv och utvecklande atmosfär får barnet en god start i livet. 3

4 Barnet gläds över att lära sig I Domus försöker vi alltid utgå från barnets och barngruppens tankar och idéer och uppmuntra nyfikenheten. Barnet skall ha möjlighet att dröja kvar och upprepa kunskap det redan lärt sig. I en varm och trygg atmosfär får barnet utveckla sig i sin egen takt. Vi gör olika experiment som uppmuntrar nyfikenheten och är lyhörda för barnets idéer och tankar och inspirerar det att använda alla sinnen. Vi leker med ord i rim och ramsor och läser olika sagor. Barnen sjunger sånger och dansar sånglekar, både gamla och nya, även sånger från andra länder och kulturer. Genom egna traditioner och kunskap om vår egen kultur och andra kulturer lär sig barnet att respektera olikheter. Barnets initiativ uppskattas och uppmuntras på olika sätt, vilket gör att det gärna övar sig i olika färdigheter. Vi uppmuntrar barnet att finna glädje i att lära sig. Språkets betydelse i småbarnsfostran Vi vill ge alla barn ett så rikt språk som möjligt, vilket betyder att språket spelar en mycket central roll i daghemmet Domus. Den vuxna använder ett rikt språk, som barnet förstår. Genom att upprepa ord, använda synonymer och förklara orden så konkret som möjligt försöker vi öka barnets språkförståelse. De vuxna samtalar mycket med barnet, diskuterar, svarar på frågor och ger det mycket beröm. Vi övar också barnet i att lyssna på och uppskatta vad vännerna berättar. Här är beröm viktigt; det gör att barnet vågar och vill uttrycka sig och det i sin tur stärker självkänslan. Vi använder språk hela tiden, i alla situationer. Då vi klär på oss i tamburen diskuterar vi kläder och väder, vid måltiderna diskuterar vi vad som hänt eller ska hända, vid spel diskuteras regler och hurdana spel barnen har hemma. Vi läser saga för alla barn, oberoende av ålder. Först enkla sagor med bilder, sedan lite svårare och till slut kapitelböcker. Vi har många fingerlekar, rim och ramsor, lättare och svårare beroende på barnets språkkunskap. Vi besöker biblioteket med jämna mellanrum. Teater och drama är populärt hos oss. Först kan det vara mycket svårt och barnet fnissar mest, men ofta kan det efter en tid bli riktigt fina sagor och berättelser. Genom att en vuxen oftast deltar i lekar och spel, utvecklas barnets tal, uttryckssätt och fantasi. Stegvis är en undervisningsmetod där barnen lär sig empati, klä sina känslor i ord, tyda kroppsspråk, gester och miner. Vi börjar med stegvis då barnen är fem år och sedan fortsätter det i förskolan och i lågstadiet. Stegvis lär också barnen problemlösning, logiskt tänkande och socialt samspel. För att stärka det sociala samspelet och kommunikationen lär sig barnen också andra lekar med kroppsspråk och gester, miner och rörelser. Vi sjunger mycket på Domus och har haft tur att ha personal som kan ackompanjera på gitarr och piano. Barnen har en stor repertoar tack vare alla sånger och sånglekar vi sjunger och 4

5 leker dagligen. Sånger är också viktiga för språkets utveckling. Genom att ge barnet ett gott språk hjälper vi det att klä sina tankar, känslor, åsikter och idéer i ord, klara problemlösningar, utveckla fantasin och stärka självkänslan. Leken Barnet lär sig medan det leker, det använder allt det varit med om, sett och upplevt. Leken är viktig för att barnet skall känna sig tryggt och dess redskap att utvecklas. All slags lek och fantasi berikar barnets utveckling. Det är viktigt för barnet att få leka av sig olustiga situationer eller någonting roligt det varit med om. Leken ger plats för fantasin, den har betydelse för barnets hela utveckling; emotionell, fysisk och psykisk. Barnet tränar sig i sociala roller, härmar vuxna i vardagslivet (leker mamma, pappa, barn), att kompromissa, lösa problem, utforska och undersöka, använda språket samt följa spelregler, t.ex. turtagning. Dessutom övas både grovoch finmotoriken. Den vuxna svarar på barnets initiativ, hjälper med material, deltar i leken eller ger indirekt vägledning. Det gäller att ta vara på aktuella händelser, som barnet intresserar sig för. Redskapen är tillräckliga, mångsidiga och ger möjlighet att användas efter fantasin. Alla redskap är hela. Barnet har dagligen möjlighet till spontan lek, pedagogen ger barnet den frihet det behöver, vid behov berikas leken med redskap och fantasi. Den vuxna iakttar leken på avstånd och ser hur den utvecklas och sätter vid behov gränser. Ibland går vi vuxna med i leken för att uppmuntra barnen att tala svenska. Den organiserade leken utgår oftast från pedagogerna. Hit räknas t.ex. sångstunder, där det förekommer sånglekar, rytmik, dans, olika lekar. I dramalekar och regellekar är deltagandet frivilligt men pedagogen inspirerar så att lekarna är lockande. Den vuxna för vidare lektraditioner genom att delta i olika lekar t.ex. tjärobytta, katt och råtta, spegel, olika kortspel. Alla klarar inte av lekens regler och får eller vill därför inte vara med. Barnet får uttrycka sig genom kreativ verksamhet; att måla, rita, olika hantverk. Redskap och leksaker skall vara mångsidiga för att inspirera till fantasilek. Vård av material betyder att allt skall vara helt och skall upprätthållas och underhållas. Barnen får hjälpa till att städa undan och hålla ordning på spelknappar i olika spel. Fysisk aktivitet Vi vill ge barnet en positiv attityd till motion i olika former. Verksamheten inspirerar till daglig rörelse och lek i parken, promenader, naturupplevelser i Mulleskogen, skrinning på vintern, rörelselekar inomhus. Genom att röra sig mångsidigt får barnet en uppfattning om hur kroppen fungerar, tankeverksamheten stimuleras och ögahandkoordinationen tränas. Vi följer med den motoriska utvecklingen. Konstupplevelser och förmåga att uttrycka sig Vi vill att barnet skall upptäcka världen med alla sina sinnen, känna tillfredsställelse över egen och andras produktion samt skaparglädje. Vi uppmuntrar barnets 5

6 upptäckarglädje och positiva självkänsla genom att utveckla fantasin, leken och forskningen samt genom att ge barnet möjlighet till positiva upplevelser. Med beröm och uppmuntran låter vi barnet veta att de tankar, idéer och det arbete som det utför är värdefulla. Vi lyssnar till musik för barn, men också klassisk musik. Vi har sångstunder där barnet får sjunga, spela olika instrument och delta i sånglekar, fingerlekar, dans och rörelselekar. I barngrupperna målar och ritar vi mycket, barnet lär sig färgerna och får använda olika material att arbeta med. Vi slöjdar och syr och skapar olika saker av naturmaterial. Vi besöker konstmuseet Ateneum med barnen gruppvis. Där tittar vi på och diskuterar några tavlor och skulpturer. Efteråt får barnen dokumentera det de varit med om. Andra museer t.ex. Sprutmästargården och Sederholmska museet har vi besökt. Med de äldre barnen gör vi utflykter till centrum av Helsingfors. Barnet utforskar Vi uppmuntrar barnets naturliga nyfikenhet att utforska och gör tillsammans med barnen olika forskningar. Vi funderar t.ex. över vilka saker som flyter eller sjunker genom att först göra ett antagande, sedan utföra dvs. lägga en sak i vatten och sedan se om vårt antagande var riktigt. Barnet får pröva på olika saker och genom försök och misstag lära sig. Vi svarar på frågor som barnet funderar på, visar att de är intressanta och viktiga. Innehållsmässiga inriktningar Matematisk inriktning Målet är att stöda barnets intresse för och ge en positiv attityd till matematiken. Med hjälp av konkret vardagligt material lär sig barnet att förstå olika matematiska begrepp. Så småningom blir barnet medvetet om sitt tänkande, lär sig förklara och beskriva hur det tänker vid problemlösning. Barnet lär sig tillsammans med andra barn. De lär sig jämföra, olika tidsbegrepp och siffrorna. Naturvetenskaplig inriktning Målet är att barnet skall lära sig uppskatta och vårda naturen, att röra sig i naturen med respekt, att känna igen vårt lands vanligaste växter och djur, att förstå att vi är en del av naturen. Genom att ha mulleskogsverksamhet i daghemmet lär sig barnet att uppskatta naturen. Det här sker genom undersökande inlärning, experiment, trafikvett, återanvändning. Också hemmet får ta del i verksamheten genom att barnet och föräldrarna tillsammans packar väskan med mellanmål till Mulleskogen. Genom många promenader kring ön lär vi känna närmiljön. 6

7 Historisk och samhällelig inriktning Traditioner är viktiga och vi vårdar gamla traditioner i vårt daghem. Vi följer med årstidernas växlingar och har skördefest. Vid sångstunderna får barnen lära sig gamla sånger och folkdanser. Jultraditionerna månar vi speciellt om. Vi promenerar runt Brändö och utforskar den historiska närmiljön. Vi besöker stadens centrum och talar om och ser viktiga platser samt besöker olika museer. Vi gör tidsresor för att kunna leva oss in i hur det var förr. Vi har ibland utställningar med gamla föremål som barnen får ta hemifrån och går igenom vad de användes till. Etisk inriktning Samarbete i fostran Målet är att alla skall kunna ta del av den etiska fostran som betonar medmänsklighet, rättvisa och gemensamt ansvar. För att barnet skall bli en självständig individ, fordras det att barnet skall kunna visa hänsyn och tolerans gentemot andra, kunna möta konflikter på ett bra sätt och ha förmåga till samarbete. Vi vill att barnet skall förstå och ta hänsyn till andra människor och kulturer, lära sig skilja mellan rätt och fel, men också att uppskatta lugn och ro. Religions- och åskådningsanknuten inriktning I den religiösa fostran uppmuntrar vi en positiv jagbild och trygghetskänslan. Är man själv trygg, kan man lättare förstå och ta hänsyn till andra människor och kulturer. Vi vill lära barnet att skilja mellan rätt och fel genom att själva vara föredömen. Att be om förlåtelse och att förlåta är viktigt i samspelet med andra. Vi följer kyrkoåret med kristna traditioner och högtider. Från församlingen får vi besök av en person som berättar om bibeln och lär barnen nya sånger. Vi besöker kyrkan vid jul och påsk, då församlingen ordnar jul- och påskvandring. Det är julberättelsen som ungdomar framför i form av drama och påskens händelser där barn fått göra rekvisita till olika händelseförlopp. Föräldrarna och personalen är i kontakt med varandra då någondera parten upplever att barnet behöver mera stöd i sin utveckling och fostran. Personalen lyssnar på föräldrarna och stöder dem i fostran. Båda parter har barnets bästa i åtanke. Tillsammans utarbetas planer för att stöda barnet. Vi samarbetar med föräldrarna, lyssnar på deras åsikter och förslag och tar hänsyn till dem. Eventuella större problem reds ut med föräldrarna, mindre problem tillsammans med barnen. Kommunikationen med föräldrarna är viktig. Barnen kan också ringa sin mamma eller pappa vid behov. 7

8 Personalen uppgör på hösten en årsplan där barnets behov av fostran, utveckling och inlärning beaktas. Senare uppgörs noggrannare planer. På föräldramötet på hösten gås årsplanen igenom och diskuteras. Föräldrarna kommer med egna förslag och funderingar vid föräldraföreningens möte. För varje barn i dagvård gör föräldrarna och personalen upp en individuell plan för småbarnsfostran. För förskolebarnen heter planen LEOPS. Utvärdering görs kontinuerligt. Personalen följer med barnets utveckling via observationer. Om det finns eller uppstår svårigheter för barnet, har vi på personalens eller föräldrarnas initiativ extra diskussioner under året. Personalen får dagligen bra inblick i barnets behov och familjens önskemål genom samtal med föräldrarna i tambur och på gården. Föräldrarna får ett frågeformulär av staden vartannat år. Personalen tar del av svaren, går igenom dem och gör förbättringar vid behov. När ett barn börjar Domus görs ett hembesök hos barnet, det ger en bra inblick i behov och önskemål. Barn som behöver särskilt stöd Samarbete Tillsammans med föräldrarna strävar vi att i ett tidigt skede upptäcka om barnet är i behov av särskilt stöd. Vi beaktar barnets intressen och starka sidor, så att vi kan planera rätt stöd för barnet. Barnet iakttas genom observationer och vi försöker förebygga svårigheter. Vi börjar med stödåtgärder i ett så tidigt skede som möjligt. Vi nonchalerar inte föräldrarnas oro, utan lyssnar på dem och stöder dem. Vi gör upp en rehabiliteringsplan för barn med behov av särskild vård och fostran och ser till att vi tryggar kontinuiteten då vårdplatsen byts (annat daghem, skola). Vi samarbetar med en specialbarnträdgårdslärare och vid behov med andra instanser som har tillräckliga resurser för fortsatt stöd. Specialbarnträdgårdsläraren besöker daghemmet vid behov för konsultation vad gäller specialbarnen men också gällande andra aktuella frågor. De svenska daghemmen i östra och sydöstra Helsingfors har en traditionsgrupp som planerar den verksamhet som vi alla har tillsammans. I december dansar vi runt granen vid Stoa och i maj har vi en gemensam sportdag. Vissa år har vi ytterligare gemensamma projekt. Det finska daghemmet Kulosaari besöker vi alltid på Luciadagen och lussar för dem. Kalevaladagen firas också gemensamt. Då kommer antingen de finska barnen och uppträder för oss eller så går förskolebarnen till Kulosaari daghem och deltar i festligheterna. Catarina Bärlund-Palm från Matteus församling kommer ca en gång per termin och berättar bibliska berättelser för barnen. Domusbarnen får delta i jul- och påskvandringen som församlingen ordnar. På Luciadagen uppvaktar Domus Lucia invånarna i Domus trappa. Vi brukar vara mycket väntade och känner att barnen verkligen gläder invånarna. 8

9 Vi har samarbete med Virkamiestyöryhmä, som består av en representant från alla skolor och daghem på Brändö, den finska församlingen, Brändöföreningen och polisen. De ordnar program på Brändödagen och behandlar aktuella frågor. Då barnen fyller fyra år har vi ett utvecklingssamtal med föräldrarna och fyller i en blankett om barnets utveckling som skickas till rådgivningsbyrån. Efter besöket får vi i vår tur veta hur det gått på rådgivningen. Barnskyddet och svenska familjerådgivningen har vi kontakt med vid behov. Kulturbyråerna informerar oss om olika aktiviteter (t.ex. teater, musikprogram, clown) som ordnas. Vi brukar delta i dem. Brändö lågstadieskola har kontakt med speciellt förskolans barn. Förskolebarnen brukar gå till skolan och dansa ringdans och skolbarnen i sin tur brukar komma på besök till förskolan. Förskolebarnens blivande vänelever besöker Domus på våren och förskolebarnen går i sin tur till skolan och har en skoldag. Förskoleläraren har ett överlämningsmöte med den blivande skolläraren på våren. Också andra aktiviteter anordnas då och då. Barn med olika språk- och kulturbakgrund Personalen informerar och diskuterar med föräldrarna om syften och principer i den finländska småbarnsfostran. Småbarnsfostran är densamma för de barn som har annat språk och annan kulturbakgrund. Barnet inlemmas i en grupp med barn och hans eller hennes sociala kontakter i gruppen understöds. I finländsk småbarnsfostran är flickor och pojkar jämlika, oberoende av hur det är i barnets hemland. Samarbetet med föräldrarna är mycket viktigt för att vi skall lära känna den historiska och kulturella bakgrunden i familjen. Detta uppnår vi bäst genom att be föräldrarna informera oss om den. Föräldrarna kan komma till daghemmet där man ordnar ett tillfälle där de andra barnen får se och uppleva hur man gör i den andra kulturen. Viktigt är att vi informerar föräldrarna att vi i Finland behandlar pojkar och flickor jämlikt. Personalen lär sig om barnets kultur, levnadsvanor och historia. Särdragen uppskattas och kommer till uttryck i den dagliga verksamheten Med barnet talar vi svenska och hjälper det att förstå och lära sig språket genom att förklara ord så konkret som möjligt. Vid behov använder vi barnets eget modersmål för att förstå. Vi uppmuntrar föräldrarna att använda sitt eget modersmål.. 9