Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15. Brännlands skola

Transkript

1 Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15 Brännlands skola

2 Sammanfattning Brännlands skolas styrkor är att de flesta elever känner sig trygga i skolans verksamheter. Lokalerna är ej ändamålsenligt anpassade för alla elevers behov och skolans olika verksamheter. Trivselenkäten visar trots detta att de allra flesta eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Under året har skolan tagit hjälp av kommunens pedagogiska stödteam för att komma tillrätta med brister i arbetsron i en klass. Insatsen har gett resultat i form av ökad självkänsla och arbetsro hos eleverna. Personalen har under läsåret arbetat målinriktat med att undervisa om de olika lässtrategierna i samtliga klasser. Resultatet visar på god utveckling av läsförståelsen hos samtliga elever, framför allt hos pojkarna. Vi fortsätter utveckla undervisningen under kommande år. Nationella proven i matematik och svenska för åk 3 visar på goda resultat för de flesta elever. De elever som inte klarat alla delmål får extrastöd. Fritidshemmets styrkor är att eleverna trivs. Trivseln skulle dock öka om fritidshemmet hade möjlighet till egna lokaler. Lokalerna är tyvärr inte anpassade för fritidshemmets verksamhet och eleverna uttrycker att de saknar utrymmen för lugn och ro. Verksamheten bedrivs för det mesta i skolans klassrum och grupprum. Personalen i fritidshemmet har under året satsat på att erbjuda eleverna styrda rastaktiviteter. Detta tror vi bidragit till att öka trivseln och känslan av trygghet hos eleverna. Umeå den 8/9-15 Patrik Sandström i samarbete med Brännlands skolas personal Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse... 4 Beslutade mål och förbättringsåtgärder... 6 Bilaga Bilaga (16)

3 Inledning Brännlands skola är en relativt liten skola vilket innebär att personal och elever lär känna varandra väl och ingen blir anonym. Skolan satsar på en profil där samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem ger en helhetssyn på elever med ett stöd i elevens allsidiga utveckling. Utomhuspedagogik har en framträdande roll i undervisningen och ger en tydlig profil i det dagliga arbetet med att ge eleverna insikt i den globala frågan. Alla i skolan har ett gemensamt ansvar att skapa trivsel och värme. Vi strävar efter ett förtroendefullt samarbete med föräldrarna. Ett skolråd finns där elever, föräldrar och personal är representerade. Brännlands skola ingår tillsammans med Sörfors, Överboda samt Västangårds skola i Västra skolområdet. Rektor Patrik Sandström ansvarade för skolan i Brännland samt Sörfors skola och Överboda skola. I slutet av varje vårtermin görs en kvalitetsredovisning. Den görs utifrån Umeå kommuns anvisningar. Underlaget för kvalitetsredovisningen baseras på föregående års kvalitetsredovisning, skolans lokala arbetsplan, Lgr 11 och lokala kursplaner. I kvalitetsarbetet ingår även elevers trivselundersökning, föräldraenkäter, elevenkäter samt personalens utvärdering av genomförda aktiviteter under läsåret. Brännlands skola hade den 15 september elever fördelade enligt följande: Förskoleklass årskurs 2: 56 elever Åk 3 5: 42 elever Förutsättningar Brännlands skola ligger i en jordbruksbygd med naturskön omgivning nära till älv och skog. Vi har tillgång till grillplats och naturstigar vid älven. Lokalerna nyttjas till fullo efter de förutsättningar som finns. Buller från gymnastiksalen till intilliggande lokaler gör att gymnastiksalen inte kan användas i den utsträckning vi behöver. Våra lokaler är inte anpassade för förskoleklass eller fritidsverksamhet, trots att sådan verksamhet bedrivs i byggnaden. Behov av upprustning av lokalerna finns. Faktalitteratur och skönlitteratur är fördelad i respektive klassrum. Bokbussen kommer en gång i månaden. Skolan har interaktiva tavlor i alla klassrum, och 27 datorer som delas av alla elever i skolan. Vi har köpt in erforderliga datorer och program för elever som har speciella behov. Vi har god tillgång till de läromedel vi behöver. Personal På grund av få barn i varje åldersgrupp varierar organisationen från år till år. Klassrummen är inte anpassade för stora barngrupper vilket gör att verksamheten blir resurskrävande. Personalen arbetar i en nära samverkan i elevgrupperna. Personalens frånvarotal är låga. Vid frånvaro har personalen försökt att i möjligaste mån täcka upp för varandra i arbetslagen. Detta mycket pga svårigheter med vikarieanskaffning. Att vi täcker för varandra innebär för skolan en vinst ekonomiskt men kan innebära förluster i undervisning och i elevernas och personalens arbetsmiljö. Personalen har under läsåret fått fortbildning i läsförståelse och formativ undervisning och bedömning. Skolans personal har 3 (16)

4 även deltagit i PRIO-projektet. Syftet med projektet har varit att effektivisera det kollegiala lärandet som en del i elevernas måluppfyllnad. Att effektivisera möten har varit ett medel för att frigöra tid för mer kollegialt samarbete. Pedagogerna i Brännlands skola är organiserade i två arbetslag: F-2 där personal från skola, förskoleklass och fritidshem ingår o Personalens utbildning på Fritidshem; förskollärare, fritidspedagoger, 1-7 lärare, barnskötare. o Personalens utbildning i f-klass, åk 1, åk 2: förskollärare, klasslärare med adekvat lärarutbildning o Personalens utbildning: Klasslärare, slöjdlärare och musiklärare med adekvat lärarutbildning. Brännlands skola har en speciallärare. Patrik Sandström är rektor för Brännlands skola, Sörfors skola samt Överboda skola. Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse Elevers arbetsmiljö Under året har skolan genomfört trivselundersökningar, trygghetsvandring och en utvärdering av målen i likabehandlingsplanen. Resultatet visar att så gott som alla elever trivs och känner sig trygga på skolan. Två elever anger att de inte trivdes i skolan vilket vi ser allvarligt på. När det gäller skolans likabehandlingsplan så visar enkäten att ungefär hälften av skolans elever känner till planen. I utvärderingen av planen visar dock resultatet att eleverna känner till innehållet och att skolan arbetat med målen i planen. Ett annat resultat som framkommit av skolans trivselundersökning är att 21 av 96 elever någon gång under året upplevt att någon varit dum mot dem. Även om det är en förbättring sedan föregående läsår är vi inte nöjda med resultatet, och det är något vi ska arbeta vidare med under nästa läsår. Skolan har ett fortlöpande värdegrundsarbete och arbetar aktivt med likabehandlingsplanen. Under trygghetsvandringen framkom att eleverna kände sig otrygga i omklädningsrum och i toaletterna. Åtgärder är vidtagna efter förslag från eleverna genom att insynsskydd och haspar är monterade. Skolans grundförutsättningar för ett gott klimat är goda eftersom all personal känner alla elever och elevantalet möjliggör arbete i mindre grupper. För att arbeta vidare med att alla elever ska känna sig trygga och trivas på skolan ska vi fortsätta med den tydliga struktur som finns för eleverna under hela dagen, från förskoleklass, skola och fritidshemmet. 4 (16)

5 Skolan har under läsåret gjort 13 incidentrapporter vilket är en stor skillnad jämfört med föregående år då det skrevs 33 st. En av anledningarna är att skolan arbetat aktivt med rastaktiviteter och haft fler vuxna ute på varje rast. Av dessa rapporter handlar elva om fysiskt våld och två om kränkande tilltal. Skolan fortsätter arbeta mot att inga elever ska uppleva sig kränkta. På skolan råder en överlag god kontakt med vårdnadshavare vilket skapar en trygghet för eleverna. Enligt utvärderingen anser tio av 91 elever att de sällan har arbetsro i klassrummet. Tre elever anser att de sällan får den tid de behöver för att arbeta färdigt med sina skoluppgifter. Utifrån det som framkommit i utvecklingssamtal känner sig eleverna nöjda med det inflytande de besitter över den egna arbetssituationen. I förskoleklassen har eleverna eget inflytande genom den fria leken men även under det styrda arbete som sker. Fritidshemmet har skapat inflytande genom eget val, idélåda och elevledda aktiviteter, vilket gett eleverna möjlighet att påverka sin fritidstid. Genom bl a klassråd, elevråd, skolråd, fritidsråd och miljöråd har eleverna möjlighet till inflytande i verksamheten. Pedagogernas samlade bedömning är att lokalerna inte är ändamålsenliga för alla elevers behov och skolans olika verksamheter. Åtgärder behövs för att öka möjligheten att ytterligare förbättra arbetsron och ge möjlighet till avskildhet. Under läsåret har skolan fortsatt arbeta med individ- och gruppstärkande aktiviteter t ex fadderverksamhet och temadagar i åldersblandade grupper. Det pedagogiska stödteamet har varit inkopplade i arbetet med en av skolans klasser vilket lett till en god utveckling. Elevers lärande och skolans studieresultat Skolan har en tydlig struktur för hur man arbetar med skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner. Det webbaserade verktyget Unikum har använts under flera år och är nu inarbetat bland lärare, elever och föräldrar. Eleverna i förskoleklass erbjuds ett inskolningssamtal under höstterminen samt ett utvecklingssamtal under vårterminen. Dessa elever har inte använt Unikum utan ett frågeformulär som är baserat på verktyget. Inför kommande läsår behöver pedagogerna fortbildning i den nya lärplattformen Lärum. Möjligheten till mindre gruppstorlekar och fördelning av personella resurser ger eleverna förutsättningar till hjälp och stöd i skolan. Elevenkäten visar att en av 91 elever anser att den inte får den hjälp som behövs i skolan. Åtgärdsprogram upprättas vid behov och läxhjälp erbjuds till alla elever en timme i veckan. De nationella proven i matematik och svenska i åk 3 visar på gott resultat. Under läsåret har pedagogerna fortsatt arbetet med formativ undervisning och utvecklat arbetet till att omfatta flera skolämnen. För att utveckla läsförståelsen har skolan satsat på att arbeta med lässtrategier i samtliga elevgrupper. Resultatet visar på en god utveckling av 5 (16)

6 läsförståelsen hos samtliga elever men framförallt hos pojkarna. I årskurs tre har genomsnittligt staninevärde ökat från 5,3 till 6,2 hos pojkar och från 6,4 till 7,0 hos flickor. I årskurs fyra har genomsnittligt staninevärde ökat från 5,0 till 7,0 hos pojkar och från 6,4 till 7,3 hos flickor. I årskurs 5 är staninevärdet relativt oförändrat, 6,6 hos pojkar (6,6 2014), 7,0 hos flickor (7,1 2014). Elevers personliga och sociala utveckling Skolan arbetar i vardagen med att medvetandegöra eleverna om sin personliga och sociala utveckling samt kunskapsutveckling. Eleverna gör regelbundet utvärderingar och självskattningar inom olika områden. Självskattningen bland pedagogerna visar att vi kan arbeta mer med att få eleverna att ta ett större personligt ansvar för sig själv och sitt lärande. Elevenkäten visar att 71 % elever anser att de tar ansvar för vad de ska göra under lektioner, 20 % anser att de tar ansvar ibland. När det gäller att kunna samarbeta med andra anser 78 % att det ofta går bra, 12 % svarade ibland. Övriga områden Skolans aktiva arbete för hållbar utveckling fortgår. Under läsåret har skolan fortsatt arbetet med Grön flagg och arbetat med de mål som satts upp. Det har varit svårt att få en levande diskussion kring Skola för hållbar utveckling vilket måste prioriteras inför kommande läsår. Under höstterminen -14 fick skolan medel genom Skapande skola att använda till dansundervisning under tio veckor för alla elever genom föreningen JamoJamo. Undervisningen avslutades med en uppskattad dansföreställning. Beslutade mål och förbättringsåtgärder Elevers arbetsmiljö Mål Samtliga elever ska känna trygghet och trivas i skolan Kort/ lång sikt Kortsikt igt mål Åtgärd Ansvar Utvärdering Göra en sammanfattning av likabehandlingsplanen så att den blir lättare att förstå för de yngre eleverna. Identifiera elever som inte trivs och vidta åtgärder beroende på orsakerna. Likabehandl ingsgruppe n Ht (16)

7 Ingen elev ska känna sig kränkt och antalet incidentrapport er ska minska Förbättra arbetsron i samband med undervisning Förbättra ljudnivån i matsalen kort lång Kortsikt igt mål Följa mål och de främjande åtgärderna i likabehandlingsplanen. Se över resurser och möjlighet till gruppdelning Se över våra rutiner kring lunchsituationen Likabehandl ingsgr. v 44 jan -16 jun -16 pedagoger jun -16 Pedagoger v 44 jan 2016 juni 2016 Förbättrad inomhusmiljö (ljud, temperatur, ventilation) Öka elevernas trygghet på toaletterna Kortsikt igt. kortsikt igt Se över rutiner och uppföljning kring felanmälan. Haspar på toaletter i omklädningsrummen rektor v 44 jan 2016 juni 2016 rektor/vakt mästare skolstart ht-15 Elevers lärande och skolans studieresultat Mål Öka samverkan kring elevernas utbildning Öka elevernas intresse för läsning Kort/ lång sikt Kort Lång Åtgärd Ansvar Utvärdering Fortbildning för alla pedagoger i den nya lärplattformen Lärum. Introducera Lärum för vårdnadshavare Läsvecka Utveckla nya arbetsmodeller Använda eleverna som inspiration för varandra. Rektor v. 44 Pedagoger v 44 jan 2016 jun 2016 Samarbeta mellan årskurserna Lång Utveckla samarbetet i de nya arbetslagen. Gemensamma arbetsområden. Pedagoger v 44 januari 2016 juni (16)

8 Mål Utveckla elevernas medvetenhet om sitt eget lärande Kort/ lång sikt Lång Elevers personliga och sociala utveckling Åtgärd Ansvar Utvärdering Fortsatt utveckling av formativ bedömning Pedagoger v. 44 jan 2016 juni 2016 Övriga områden Mål Få en levande diskussion kring arbetet med LHU för ökad förståelse hos elever och samtliga pedagoger Skapa en tydlig arbetsgång för klass-, elev- och miljöråd Kort/ lång sikt Lång Kort Åtgärd Ansvar Utvärdering Diskutera LHU-arbetet på skolan och identifiera utvecklingsområden. LHU läggs som en fast punkt på skolans arbetsplatsträffar. All personal kommer förberedd till mötena för att kunna delta aktivt i diskussioner. Skapa mappar med mallar i Google Drive som alla pedagoger kan använda. LHUansvariga Rektor Personal LHUansvariga Rektor v januari -16 juni -16 V Rektor Patrik Sandström Patrik.s.sandstrom@umea.se, (16)

9 Bilaga 1 Grundskolans kvalitet och måluppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET GOD KVALITET SVAGHETER = EJ Ej påverkbara Utomhusmiljön; Lokaler saknas, t ex närhet till natur, musiksal, grupprum stimulerande skol- Akustikproblem i gård. matsal, slöjd/idrott Engagerade och leder till att lokaler utbildade pedagoger ej kan nyttjas optimalt Påverkbara... på kort sikt (1 år) Många vuxna ute Fördelning av Ljuddämpande bord bland eleverna personella resurser saknas där behovet finns på längre sikt Inomhusmiljö: ventilation temperatur ARBETSPROCESSER Miljö för utveckling och lärande Utomhusmiljön 2 av skolans elever nyttjas. anger att de inte Samverkan mellan trivs i skolan. årskurser. 21 av 96 elever anger att någon varit dum Vuxenledda emot dem. rastaktiviteter 13 incidentrapporter (33 st läsåret 13/14) Normer och värden Eleverna kända av alla pedagoger och ett gemensamt ansvar för konflikter tas. 9 (16)

10 Elevers ansvar och inflytande Undervisning Medvetet arbete kring läsförståelse. Samverkan m Naturskolan. Eleverna tar ansvar utifr. ålder o mognad Anpassningar och stöd Bedömning och betyg Regelbundna diagnoser IUP m skriftl omdömen till varje elev MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT Kunskaper /studieresultat Svenska åk 3, 5/6 och 9 Resultat DLS åk 3-5: 93 % godk NP åk 3 staninemedelvärde pojkar 5,6 (2014), 6,6 (2015). Flickor 6,6 (2014), 7,1 (2015) Matematik åk 3, 5/6 och % godk NP åk 3 Modersmålsunderv, studiehandledning, SvA Kunskaper i alla andra ämnen Personlig och social utveckling Elevers självskattning Flertalet enkät- 11 % anser att de undersökningar sällan har arbetsro ger god överblick i klassrummet Hälsa och livsstil Likvärdig utbildning 10 (16)

11 Fritidshemmets kvalitet och måluppfyllelse FÖRUTSÄTTNINGAR BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET GOD KVALITET SVAGHETER = EJ Ej påverkbara Utomhusmiljön; Ej tillfredsställande närhet till natur, lokaler stimulerande skolgård. Inomhusmiljö: värme ventilation ljudnivå Påverkbara... Personaltäthet på kort sikt (1 år) Elevinflytande (Stacken) bland eleverna Vikarieanskaffning tar tid eftersom tillgången på på längre sikt vikarier är liten ARBETSPROCESSER Miljö för utveckling och lärande Utomhusmiljön 2 av skolans elever nyttjas. anger att de inte Uteverksamhet fri lek-lärande Vuxenledda rastaktiviteter trivs i skolan. 21 av 96 elever anger att någon varit dum emot dem. 13 incidentrapporter (33 st läsåret 13/14) Normer och värden Lika förhållningssätt bland pedagogerna 11 (16)

12 Elevers ansvar och inflytande Fritidsmöten Elevledda aktiviteter Undervisning Planderade aktiviteter ledda av pedagoger och ledda av elever Anpassningar och stöd Bedömning och betyg Anpassningar har gjorts till stor del men utvecklingsområden finns Barn i behov av särsk stöd har ej tillräcklig resurs på fritids MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT Kunskaper /studieresultat Svenska åk 3, 5/6 och 9 Matematik åk 3, 5/6 och 9 Modersmålsunderv, studiehandledning, SvA Kunskaper i alla andra ämnen Personlig och social utveckling Elevers självskattning Fortsätta utveckla elevernas självinsikt med frågan "Vad har vi lärt oss?" Hälsa och livsstil Bra mat och rörelse Likvärdig utbildning Goda idéer delges mellan fritidshemmen i området 12 (16)

13 Förskoleklassens kvalitet och måluppfyllelse BEDÖMNINGSSCHEMA Lå Mätvärden på indikatorer som belyser kvalitet och måluppfyllelse anges där det är möjligt. STYRKOR = MYCKET GOD KVALITET SVAGHETER = EJ FÖRUTSÄTTNINGAR Ej påverkbara Ej tillfredsställande lokaler Ljudnivå slöjd/idrott Påverkbara... på kort sikt (1 år) Tillgång på vikarier på längre sikt Lokaler: Värme, ljudnivå, ventilation ARBETSPROCESSER Miljö för utveckling och lärande God samverkan med föräldrar God lärandemiljö trots bristfälliga lokaler Normer och värden Eleverna kända av av alla vuxna och kan vända sig till den de är trygg med Tillåtande klimat i alla klasser. 13 (16)

14 Elevers ansvar och inflytande Undervisning Ökat ansvar utifrån elevernas ålder och mognad Eleverna väl insatta i mål. Individanpassad undervisning. Öppna för nya metoder Anpassningar och stöd MÅLUPPFYLLELSE / RESULTAT Bedömning och betyg Kunskaper /studieresultat Svenska åk 3, 5/6 och 9 Matematik åk 3, 5/6 och 9 Modersmålsunderv, studiehandledning, SvA Kunskaper i alla andra ämnen Personlig och social utveckling Elevers självskattning Bedömning av social kompetens Svårt med kunskapsbesömning, bra med diagnoser Svårt med självskattning när det gäller kunskap och arbetsbelastning Hälsa och livsstil Idrott Uteraster/- aktiviteter Likvärdig utbildning Utifrån personal, lokaler och resurser 14 (16)

15 Bilaga 2 Faktablad - studieresultat lå 2014/15 Nationella prov matematik årskurs 3 vårterminen Andel godkända (%) Uppdaterad Årkurs 3 A) Muntlig uppgift: problemlösning B) Överslagsräkning, huvudräkning, matematiska likheter C) Mönster i talföljder, geometriska mönster D) Positionssystemet, enkla problem E) Mäta jämföra och uppskatta längd, proportionella samband F) Symmetri, skriftliga räknemetoder G) Huvudräkning i kontext, förståelse för räknesätten Deltagit i och uppnått kravnivån i samtliga delprov Brännlands skola Nationella prov matematik årskurs 3 vårterminen Andel godkända (%) Uppdaterad Årkurs 3 A) Muntlig uppgift: problemlösning B) Överslagsräkning, huvudräkning, matematiska likheter C) Mönster i talföljder, geometriska mönster D) Positionssystemet, enkla problem E) Mäta jämföra och uppskatta längd, proportionella samband F) Symmetri, skriftliga räknemetoder G) Huvudräkning i kontext, förståelse för räknesätten Deltagit i och uppnått kravnivån i samtliga delprov Brännlands skola Flicka Pojke Nationella prov svenska årskurs 3 vårterminen Andel godkända (%) Uppdaterad Årkurs 3 A) Muntlig uppgift B) Läsa - berättande text C) Läsa - faktatext D) Enskild högläsning Delprov E Enskilt textsamtal F) Skriva - berättande text G) Skriva - stavning och interpuktion H) Skriva - faktatext Deltagit i och uppnått kravnivån i samtliga delprov Brännlands skola Nationella prov svenska årskurs 3 vårterminen Andel godkända (%) Uppdaterad Årkurs 3 A) Muntlig uppgift B) Läsa - berättande text C) Läsa - faktatext D) Enskild högläsning Delprov E Enskilt textsamtal F) Skriva - berättande text G) Skriva - stavning och interpuktion H) Skriva - faktatext Deltagit i och uppnått kravnivån i samtliga delprov Brännlands skola Flicka Pojke Analys nationella prov åk 3 Samtliga elever har genomfört de nationella proven i matematik och svenska. Elevernas resultat på proven i matematik är goda. Alla elever har nått kravnivån. I svenska bedömdes en elev ej ha nått kravnivån i delprov B, C, D och G på grund av diagnostiserade svårigheter. Dessa delprov innehåller avkodning, läsförståelse och stavning. Kunskaper i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper på nationella prov i åk 3: Sv 13 elever av 14 Ma 14 elever av 14 Andel elever som inte uppnått kravnivån för godtagbara kunskaper i respektive ämnen i åk 3: Sv 1 elev Eng 1 elev So/No 1 elev Bild 1 elev 15 (16)

16 Antal elever med åtgärdsprogram vid vårterminens slut åk 1-3: åk 4-5: Sv 1 elev Eng 1 elev So/No 1 elev Bild 1 elev Sv 1 elever Ma 1 elever Eng 1 elev So/No 1 elev Antal elever med reducerad studiegång Ingen elev Antal hemmasittare Ingen elev Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning Antal elever som är berättigad till modersmålsundervisning: 9 elever är berättigad till modersmålsundervisning. 8 av dessa elever deltar i modersmåls-undervisningen. Den elev som varit berättigad till, men ej haft modersmålsundervisning har inte kunnat erbjudas det. Antal elever som läser Sv 2: 0 elever Antal elever med studiehandledning i modersmål: 0 elever 16 (16)