Kompetenscentrum Rehabilitering
|
|
- Eva Axelsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kompetenscentrum Rehabilitering Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin Slutenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering Öppenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering - Smärtrehabilitering
2
3 Verksamheten... 4 Nationella kvalitetsregister och certifiering Slutenvårdsprogram neurologisk rehabilitering Öppenvårdsprogram neurologisk rehabilitering Öppenvårdsrehabilitering smärtprogram Rapportens syfte är att beskriva för allmänhet, personal och andra intresserade hur vår verksamhet sker samt att visa resultaten för Rapporten inriktar sig på våra rehabili teringsprogram inom slutenvård och öppenvård. Sunderbyn, maj 2016 Verksamhetschef: Stefan Stridsman Enhetschef Avd 41N, Sunderby sjukhus: Hans Bennebrant Enhetschef Rehabiliteringsmedicins mottagning/garnis rehabcenter: Susanne Andersson Verksamhetsutvecklare: Susanne Hellgren 3
4 Avd 41N Garnis Rehabcenter Verksamheten Rehabmedicin Mottagning Kompetenscentrum Rehabilitering Rehabiliteringsmedicin Försäkringsmedicinska utredningar. Arbets- och miljömedicin Spasticitetsmottagning Trafikmedicin Rehabiliteringsverksamheten i Norrbottens läns landsting innefattar allt från patienter med enstaka, tillfälliga rehabiliteringsbehov, till patienter med sammansatta, långvariga och ibland återkommande behov av rehabilitering. Vårt uppdrag är att erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt nivå oavsett var i länet personen bor. För att denna målsättning ska uppnås måste det vara tydligt vilken rehabilitering som erbjuds inom de olika vårdnivåerna. Alla aktörer ska veta vilka rehabiliteringsresurser som finns att tillgå. Genom samverkan och konsultativt stöd ska de personer som behöver det få optimal rehabilitering oberoende av var i vårdkedjan rehabiliteringen sker. Nivå 1: Rehabilitering kan ske i hemmet, på hälsocentralen eller i samhällsmiljö. Nivå 2: Rehabiliteringsverksamheten sker vid enheter anslutna till specialistsjukvården vid något av länets sjukhus. Målsättningen med den medicinska rehabiliteringen är att skapa förutsättningar för att personer ska kunna behålla eller återgå till yrkesarbete eller studier. I REHABILITERINGSVERKSAMHETEN INGÅR: Avd 41N: Rehabiliteringsmedicin har ett länsuppdrag för specialiserad inneliggande rehabilitering av personer med neurologiska sjukdomar eller skador. Rehabmedicinsk mottagningen och Garnis Rehabcenter: Uppdraget är att utföra utredningar och rehabilitering för personer med neurologiska skador och sjukdomar. Smärtrehabiliteringen inom sektionen Rehabiliteringsmedicin ingår i NLL s handläggningsöverenskommelse (HÖK) för smärta och vi bedriver multimodal smärtrehabilitering (MMR 2) inom ramen för rehabiliteringsgarantin. I kompetenscentrat ingår även uppdraget att utföra Försäkringsmedicinksa bedömningar samt annan verksamhet som Trafikmedicin i Kalix samt Arbetsoch Miljömedicin. Nivå 3: Rehabilitering på denna nivå bedrivs vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabcenter. Hit remitteras personer för utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Denna nivå kan också vara första steg för patienter med sjukdom eller skada som behöver specialistvård initialt. 4
5 Nationella kvalitetsregister och certifiering Vi deltar i två stora nationella kvalitetsregister för rehabilitering. Det ena är WebRehab som riktar sig till neurologisk rehabilitering för både slutenvård och öppenvård. Det andra kallas för NRS (Nationellt Register över Smärtrehabilitering) och där ingår även vår smärtrehabilitering. Vi kan jämföra våra resultat med andra rehabkliniker i landet och följa utvecklingen från år till år. Vi mäter vid start av rehabiliteringen, vid utskrivningen och vid 1-års uppföljning. Sedan december 2013 är Rehabiliteringsmedicin ackredi terade enligt CARF. Det innebär att vi uppfyller högt ställda internationella krav för kvalitet på våra tjänster inom rehabilitering och arbetar med ständiga förbättringar inom alla delar av verksamheten. (www. carf.org) 5
6 Slutenvårdsprogram neurologisk rehabilitering Avdelning 41 N Vi tar emot patienter från hela Norrbottens Län med 9 vårdplatser. Under 2015 fick 73 patienter sin rehabilitering hos oss. Patienterna remitteras från länets olika sjukhus och från Regionsjukhuset i Umeå där de ofta ligger i ett akut skede. Vi strävar efter att följa landstingets nyckeltal, det vill säga en rättvis fördelning över länet utifrån befolkningen. 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0, Nyckeltal Gällivare Kalix Kiruna Piteå Sunderbyn Fördelning av patienterna utifrån länsdelssjukhusens upptagningsområden för Avd 41N, samt nyckeltal som är beräknade utifrån befolkningen. I beräkningarna ingår även patienter som legat på avdelningen 1-3 dygn för för specifika insatser, det vill säga inte för rehabilitering. Teamet på avdelningen Vi arbetar interdisciplinärt, det vill säga vi har ett nära samarbete med varandra i teamet på avdelningen. Teamet består av patienten, arbetsterapeut, arbetsterapibiträde, fysioterapeut, kurator, logoped, läkare, sjuksköterska och undersköterska. Vid behov kallas även neuropsykolog och dietist in. Rehabiliteringen hos oss Kartläggning av patientens rehabiliteringsbehov och resurser. Patienten och teamet sätter tillsammans ihop en rehabiliteringsplan. Träning av olika förmågor och aktiviteter utifrån rehabiliteringsplanen. Uppföljningsmöten för att se att planen följs och målen justeras vid behov. Patienten och personalen gör hembesök inför permissioner och utskrivning. Planering inför hemgång, ofta i samverkan med hemkommunen. Utskrivningsmöte med personal och eventuellt närstående. Uppföljning på Rehabiliteringsmedicins mottagning efter ca 3 månader. Olika former av hjärnskador är vanligast Den största delen av våra patienter har drabbats av någon form av hjärnskada. Personer med stroke, traumatisk hjärnskada eller övriga hjärnskador utgör tillsammans drygt 2/3 av det totala antalet patienter. 12 % 15 % 8 % 5 % 17 % 43 % Ryggmärgsskada Stroke Traumatisk hjärnskada Övriga hjärnskador Neruol sjukdomar Multitrauma 6 Diagnosfördelning WebRehab 2015, 61 patienter.
7 Vårdtiderna minskar Vi arbetar aktivt för att patienten ska få ut så mycket som möjligt av tiden på avdelningen och att man snabbt ska komma tillbaka till familjen och sitt vardagsliv. Den genomsnittliga vårdtiden är 36 dagar, men varierar mycket beroende på vilken typ av skada man har. En del patienter är hos oss 1 2 veckor, medan andra är mer än 6 månader. En person som drabbats av stroke vårdas i genomsnitt 46 dagar på avdelningen, medan om man har en traumatisk hjärnskada 34 dagar och en ryggmärgsskada 16 dagar. Genomsnittlig vårdtid i riket är 25 dagar. Vi har hög beläggning på vår avdelning. Under året tillhandahöll vi vårdplatser av vilka var belagda, det vill säga 91 % av de disponibla platserna användes. Nöjda patienter Våra patienter är i stor utsträckning nöjda eller mycket nöjda med rehabiliteringen på avd 41N. Svarsfrekvensen är 70 % på vår enkät, vilket samtidigt blir det högsta värdet respektive fråga kan uppnå. Vi har resultat som ligger i nivå med övriga landet, men strävar efter att höja svarsfrekvensen. Information och bemötande till familj och anhöriga Information angående stöd efter sjukhusvistelse Information om sjukdom Eget inflytande över rehabilitering inkl. rehabplan Rehabiliteringen Samarbete med personalen Riket Avd 41N Personalens bemötande Patienternas självständighet ökar När man som patient kommer till oss är man ofta beroende av mycket hjälp, men vid utskrivningen är man i hög grad självständig Utmaningar 2016 Fortsatt utveckling Problemlösning Socialt samspel Uttrycksförmåga Minne Äta/dricka Ut In Övre toalett Dusch/bad Påklädning överkropp Påklädning underkropp Öka antalet rehabiliteringar och minska antalet satellitpatienter Förbättrat interdisciplinärt team arbete och effektiva vårdprocesser Förståelse Nedre toalett Trappor Blåsskötsel Hjärnskadeprogram Gång eller rullstol Badkar/dusch Toalett Tarmskötsel Säng, stol, rullstol Patientsäkerhet Värdena kan variera från noll till sju. Noll betyder att man är helt beroende av hjälp och sju att man är helt självständig i just det området. Tydliggöra rehabiliterande förhållningssätt Uppföljning efter 1 år Ett år efter eller inskrivningen skattar våra patienter en lägre livskvalitet jämfört med övriga riket. Vi har dock bara fått in svar från 19 patienter, vilket gör siffrorna lite osäkra. Resultaten tyder däremot på att överföringen till nästa rehabiliteringsinstans och den fortsatta rehabiliteringen på hemmaplan är utvecklingsområden. Uppföljning Riket 2015 n=23 n=29 n=19 n=1 072 EQ-5D index median (skala 0,0-1,0) EQ-5D median Nuvarande hälsotillstånd (skala 0-100) 0,189 0,620 0,055 0,
8 Öppenvårdsprogram neurologisk rehabilitering Rehabiliteringsmedicins mottagning/garnis rehabcenter Rehabiliteringsmedicinsk bedömning Rehabiliteringsmedicins mottagning har bedömt och/eller behandlat 334 nya patienter under Teamet (arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, läkare, neuro psykolog) har träffat 85 patienter. En del av patienterna har sedan gått vidare till rehabilitering på Garnis medan många fortsätter sin rehabilitering inom primär vården eller öppenvårdsrehab i länet. Träning av olika förmågor och aktiviteter utifrån rehabiliteringsplanen. Varje patient har en egen rehabsamordnare. Uppföljningsmöten för att se att planen följs och målen justeras vid behov. Utskrivningsmöte med personal och eventuellt närstående. Telefonuppföljning efter ca 3 månader. Rehabilitering Garnis Rehabcenter har olika inriktningar på sina rehabiliteringar. 50 personer har deltagit i gruppbaserad rehabilitering för olika neurologiska sjukdomar och skador, 8 har genomgått kognitiv rehabilitering, 6 har varit med på rullstolsskola och 6 patienter har erhållit individuell rehabilitering. Nyhet för 2015 var rehabilitering för ryggmärgsskadade som genomförts i en specifik grupp. Rehabiliteringen hos oss Utredning/Bedömning på mottagningen Kartläggning av patientens rehabiliteringsbehov och resurser. Patienten och teamet formulerar tillsammans en rehabiliteringsplan. Rehabilitering på Garnis rehabcenter Grupprehabilitering eller individuell rehabilitering utifrån behov. 7 % 43 % 6 % 1 % 3 % 3 % 37 % Rehabmedicin mott. Neurologmott. Nivå 2 Länsdelssjukhus Regionsjukhus Nivå 1 Primärvård Egen vårdbegäran Övrigt Den största delen av patienterna (43 %) remitteras till rehabiliteringen på Garnis Rehabcenter från neurologmottagningen. Många patienter blir aktuella efter en bedömning på vår egen mottagning (37 %). Resterande remitteras från framför allt länsdelssjukhus, primärvård eller regionsjukhus. Nytt under 2015 var en patient med egen vårdbegäran. 8
9 Hela länet representeras Vi strävar efter en jämn fördelning över länet men kan se att vi har fler patienter från Luleå-Boden än de rekommenderade nyckeltalen. Orsaken är ofta att resvägen för våra patienter upplevs för lång. Under 2016 deltar vi i ett projekt med distansöverbryggande vård där mottagningsbesök sker via videolänk. Vi hoppas på det sättet kunna underlätta för de patienter som bor utanför Luleå-Bodenområdet Neurorehab mottagning Garnis rehabcenter Nyckeltal MS och andra neurologiska sjukdomar är vanligast på Garnis rehabcenter Medan mottagningen har en stor andel patienter med hjärnskada har Garnis Rehabcenter patienter med MS eller andra neurologiska sjukdomar. Fördelningen för diagnoserna skiljer från år till år beroende på vilka olika typer av grupprehabilitering som genomförts. 44 % 6 % 2 % 15 % 2 % 26 % 6 % Stroke Traumatisk hjärnskada Annan hjärnskada Neurologisk sjukdom/skada MS Ryggmärgsskada Psykiatrisk sjukdom 10 0 Luleå Boden Kalix Piteå Gällivare Kiruna Utomlän Under 2015 genomfördes flera grupprehabiliteringar för patienter med ovanliga neurologiska diagnoser samt MS, vilket förklarar diagnosfördelningen. Väntetider Vi arbetar för att våra patienter ska få komma till oss i rätt tid utifrån sina behov. Besöken prioriteras och bokas med hänsyn till sjukskrivningar, tidsramar för körkortsbedömningar eller andra specifika tider för uppföljningar. Väntetiden till rehabiliteringen beror ofta på att vi strävar efter att ha grupper för specifika diagnoser. Syftet är att patienterna ska få träffa andra personer som har samma diagnos som de själva. Hjärnskador vanligast på mottagningen Av de patienter som har besökt hela teamet på mottagningen har 70 % någon form av förvärvad hjärnskada (stroke, traumatisk hjärnskada eller annan hjärnskada). På mottagningen genomförs även uppföljningar alla personer i Norrbotten som har en ryggmärgsskada, men de finns inte med i den här sammanställningen. 16 % 20 % 9 % 5 % 9 % 41 % Stroke Traumatisk hjärnskada Annan hjärnskada Neurologisk sjukdom MS RMS Patienternas förbättring mäts Alla våra patienter erbjuds att delta i WebRehab (Nationellt register över neurologisk rehabilitering). Enkäterna innehåller uppgifter om bakgrund och sysselsättning samt flertalet skattningsskalor (EQ5D, Li-Sat, IPA ). Mätningarna görs vid start av utredning/rehabilitering, vid avslut av rehabiliteringen samt ett år efter avslutad rehabilitering. Vi hade 2015 en täckningsgrad på 95 % för de patienter som genomgick rehabilitering. Neurologisk rehabilitering ger positiva resultat för patienterna Efter utredning och/eller rehabilitering skattar personerna ett bättre generellt hälsotillstånd. Patienterna i Norrbotten skattar vid inskrivningen en lägre hälsa jämfört med övriga landet Sunderbyn / Garnis Resultat WebRehab skattningsformulär EQ5D. Nuvarande hälsotillstånd för Sunderbyn/Garnis 2015 (n=79) samt för Sverige 2015 (n=1002). Riket In Ut 9
10 Livstillfredsställelsen ökar Både den kroppsliga och psykiska hälsan upplevs bättre efter utredning/rehabilitering. Ökningen är lika stor eller större i Norrbotten jämfört med övriga landet. 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kroppslig hälsa (Sunderbyn / Garnis) Kroppslig hälsa (Riket) Psykisk hälsa (Sunderbyn / Garnis) In Ut Psykisk hälsa (Riket) Resultat WebRehab skattningsformulär Li-Sat (n=74) med jämförande värden för riket (n=634). Rehabiliteringen påverkar arbete, studier och social förmåga Neurologisk skada eller sjukdom ger ofta stor negativ påverkan på arbete/studier samt social förmåga. Patient erna skattar att kontakten med Rehabiliteringsmedicin minskar denna negativa påverkan. Med andra ord är det positivt att värdet för IPA sjunker från IN till UT. Patienterna på Garnis är nöjda med sin rehabilitering men man har önskemål om mer kontakt med psykolog under rehabiliteringsperioden. Patientutvärderingarna ger en del synpunkter på hemsidans information och på rehabiliteringsperiodernas omfattning och tider. Det är saker som vi kommer att se över. Citat från patienterna Kognitiv rehab Bra med liten grupp och mycket vila i schemat. Ämnena som tagits upp har varit relevanta för mig. KICK Fått lära mig mer som sjukdomen. Konkreta tips på hur jag underlättar i min vardag. För mig var det jobbigt med vilotid/återhämtning, jag tror att jag hade behövt mer av den varan. Är personen duktig och då blir det ångestbetonat att vila. Det är tur att ni på Garnis finns. Neuro Personalen har sett varje individs behov. Utmaningar 2016 Fortsatt utveckling In Ut Hemsidans information och broschyrer Effektivisera vårdprocesserna Arbete/studier (Sunderbyn / Garnis) Arbete/studier (Riket) Social förmåga (Sunderbyn / Garnis) Social förmåga (Riket) Resultat WebRehabs skattningsformulär IPA, arbete/studier ( n=45) och social förmåga (n=75) med jämförande värden för riket. Parkinson-KICK kortare program för patienter i arbete E-hälsa Vård på distans Nöjda patienter Patienterna upplever ett mycket bra bemötande både från teamet på neurorehabs mottagning och på Garnis rehabcenter. Det är en hög andel som svarat att de är mycket nöjda med att få svar på sina frågor och känner sig mycket nöjda med delaktighet i mål och rehabilitering. Dystonigrupp Svar på mina frågor Personalens bemötande Rekommendera mottagningen till andra Delaktighet mål Delaktighet rehabiliteringen Personalens bemötande Rekommendera Garnis till andra
11 Öppenvårdsrehabilitering smärtprogram Rehabiliteringsmedicins mottagning/garnis rehabcenter Rehabiliteringsmedicinsk smärtbedömning/ utredning På mottagningen har 451 nya patienter träffat läkare och fysioterapeut. 154 patienter har genomgått en teamutredning med hela eller delar av teamet (fysioterapeut, arbetsterapeut, psykolog, kurator). 9 patienter har även deltagit i ett pilotprojekt med patientutbildning/workshop. Smärtrehabilitering Efter genomförd utredning har 76 personer fortsatt sin smärtrehabilitering på Garnis Rehabcenter. Programmet innebär en rehabperiod på åtta dagar, en tillämpningsperiod hemma i fyra till sex veckor samt ytterligare åtta dagar på rehabkliniken. Nyheter 2015: Under året pågick ett stort förbättringsarbete för både smärtprogrammets utredning och rehabilitering. Hela verksamheten har justerat sina insatser utifrån ett koncept som bygger på en beteendemedicinsk modell (ACT-Acceptance Comittment Therapy). Det arbetet planeras fortsätta även under hela Rehabiliteringen hos oss Utredning/Bedömning på mottagningen Kartläggning av patientens rehabiliteringsbehov och resurser. Workshop med information och eget arbete med fokus på beteendeförändringar. Rehabilitering på Garnis rehabcenter Grupprehabilitering teoretiska pass, praktiska pass och fysisk träning. Rehabiliteringsplan och mål för rehabperioden och framtiden. Varje patient har en egen rehabsamordnare. Uppföljningsmöten för att se att planen följs och målen justeras vid behov. Avslutande möte med personal och eventuellt närstående. Telefonuppföljning efter ca 3 månader. Handläggningsöverenskommelse (HÖK) för långvarig smärta I Norrbottens Läns Landsting finns en överenskommelse mellan primärvård och specialistvård för omhändertagandet av patienter med långvarig benign smärta. Fördelningen av inremitterande kliniker är i linje med HÖK där primärvården tar ett huvudansvar och är de som remitterar patienten vidare till Rehabiliteringsmedicin. Förra året var 80 % av inremittenterna läkare på länets hälsocentraler, en andel som stadigt stigit de sista åren. Inremitterande (samtliga pat registrerade i NRS), % Riket 2015 Hälsocentraler Sjukhus Företagsläkare Privatläkare Direktsökande Övrigt
12 Hela länet representeras Våra patienter kommer från hela länet. En något större andel kommer från Luleå-Boden och Piteå än de rekommenderade nyckeltalen. Vi hade 2015 få patienter från Kiruna som deltog i smärtrehabiliteringen Smärtrehab mottagning Garnis rehabcenter Nyckeltal Patienternas förbättring mäts Alla våra patienter erbjuds att delta i NRS (Nationellt register över Smärtrehabilitering). Enkäterna innehåller uppgifter om bakgrund och sysselsättning samt flertalet skattningsskalor (SF-36, EQ5D, HAD, MPI, CPAQ). Mätningarna görs vid start av utredning, vid avslut av rehabiliteringen samt ett år efter avslutad rehabilitering. Vi hade 2015 en täckningsgrad på 100 %, det vill säga samtliga patienter valde att delta i registret Luleå Boden Kalix Piteå Gällivare Kiruna Rehabiliteringen ger effekt för patienten Våra patienter ökar sin copingförmåga från start till avslut av rehabiliteringen. Det kan man se genom att andelen Adaptive copers ökar utifrån skattningsformuläret MPI. Vi har det senaste året förbättrat våra resultat och har 2015 ett bättre resultat än riket i övrigt. Väntetiden har minskat Vi arbetar aktivt för att minska våra väntetider. Vårt mål är att 100 % av patienterna ska få komma på ett första besök inom 60 dagar. Under 2015 har vi ändrat i upplägg och rutiner, vilket vi på sikt ser är ett mer effektivt arbetssätt In Ut Andel väntade < 60 dagar Faktisk väntetid < 60 dagar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 10 0 Sunderbyn/Garnis 2013 Sunderbyn/Garnis 2014 Sunderbyn/Garnis 2015 Riket 2015 Den hälsorelaterade hälsorelaterad livskvalitén ökar Patienter med långvarig smärta skattar ofta en mycket låg livskvalitet jämfört med normalpopulationen i riket. Rehabiliteringen påverkar samtliga delskalor i positiv riktning. Ökningarna är i nivå med andra rehabiliteringskliniker i landet. Rygg- och nacksmärta är vanligast Besvär från muskler och leder är den största diagnosgruppen. Nacke och rygg utgör de två i särklass vanlig aste med 31 % respektive 27 % av alla patienter In Ut Normal pop. 3 % 4 % % % Muskler och leder Kronisk smärta Medfödda avvikelser 10 0 PF Fysisk funktion RP Rollfunktion fysisk BP Smärta GH Allmän hälsa VT Vitalitet SF Social funktion RE Rollfunktion emotionell MH Mental hälsa Psyke, nervsystem, hud 12
13 Patienterna är nöjda Patienterna upplever ett mycket bra bemötande både från smärtteamet på mottagningen och på Garnis rehabcenter. Det är en hög andel som svarat att de är mycket nöjda med att få svar på sina frågor och känner sig mycket nöjda med delaktighet i mål och rehabilitering. Vi har hög svarsfrekvens på vår patientutvärdering. 120 av 148 patienter har svarat, det vill säga 81 %. Utmaningar 2016 Fortsatt utveckling Effektivisera vårdprocessen för smärtrehabilitering ACT-baserad smärtrehabilitering Svar på mina frågor Personalens bemötande Rekommendera mottagningen till andra Delaktighet mål Delaktighet rehabiliteringen Personalens bemötande Patientinformation Fokus på arbetsåtergång E-hälsa Vård på distans Rekommendera Garnis till andra Varianter av smärtprogram Citat från patienterna All fysisk träning har gjort att jag har fått en aha-upplevelse för att jag klarar mer än jag tror samt roligt att få testa nya saker. Att få mer medvetenhet kring alla sinnena vilket har lett till ett mer öppet sinne/uppmärksam. Mindfulness och pilates en ny värld som jag känner att jag behöver för kropp och själ. Jag har kommit till insikt om vad jag måste göra och ändra på för att kunna må bättre. Jag har fått bra verktyg. Förstående och kunnig personal. 13
14 En del av personalen på våra olika rehabiliteringsenheter Avdelning 41 N Slutenvårdsprogram för neurologisk rehabilitering Rehabiliteringsmedicins mottagning Öppenvårdsprogram Neurologisk rehabilitering Öppenvårdsprogram Smärtrehabilitering Garnis rehabcenter Öppenvårdsprogram Neurologisk rehabilitering Öppenvårdsprogram Smärtrehabilitering 14
15
16 Plan Sju kommunikation Rehabiliteringsmedicins mottagning/avd 41N Sunderby Sjukhus Luleå Telefon: Garnis rehabcenter Intendenturvägen Boden Telefon:
Kompetenscentrum rehabilitering. Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin. Resultat 2017
Kompetenscentrum rehabilitering Resultat 2017 Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin Slutenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering (CARF) - Strokeenhet Öppenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merVårdprocessen Rehabiliteringsmedicin i Region Norrbotten
Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin är en medicinsk specialitet med länsuppdrag för högspecialiserad rehabilitering av personer med hjärnskador, ryggmärgsskador, olika neurologiska sjukdomar
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder
Läs merNya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping
Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska
Läs merProjekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2
Projekt Multimodal Rehabilitering - MMR 2 Eleanor Petitt & Lena Connysson Rehabiliteringsmedicinska kliniken Jönköping Länsklinik Ackreditering CARF Team Hjärna, Team Spinal, Team Soma, Team Smärta Vårdavdelning,
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merNationellt Register över Smärtrehabilitering
Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab
Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter
Läs merÅrsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Läs merLångvarig smärta och utmattning. likheter och olikheter vid rehabilitering
Långvarig smärta och utmattning likheter och olikheter vid rehabilitering Doc. Carl Molander, 2017 Sjukvårdspanoramat förändras ska Rehabiliteringsmedicin göra en insats? Klassiska uppdrag inom rehabiliteringsmedicin:
Läs merRehabiliteringsprogram öppenvård neuro
Rehabiliteringsprogram öppenvård neuro Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder teambaserade utrednings-
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merJonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Läs merMinnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta
2016-04-27 Minnesanteckningar från möte med RMPG Rehabilitering och smärta Dag: 2016-04-27 Tid: Kl. 9:30-16:00 Plats: Konferensrum plan 6, hus 12, Västerviks sjukhus Närvarande: Wolfram Antepohl, ordförande
Läs merUtvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning
1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden 2012.01.01 2012.08.30 Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus
Läs merWebrehab Årsrapport 2014 Slutenvård
Webrehab Årsrapport 2014 Slutenvård 3000 2500 Antal utskrivna över tid 2613 2382 2297 2730 2000 1903 1971 1902 1500 1000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Stockholms sjukhem Mälargården Danderyd
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merProgram för Ryggmärgsskaderehabilitering. uppföljning
Program för Ryggmärgsskaderehabilitering och uppföljning Kompetenscentrum Rehabilitering, Länsspecialitén Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicin har ett länsansvar för personer med förvärvad
Läs merProgrammets plats i vårdkedjan
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder
Läs merME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm
ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB
Läs merFörslag på en ny modern Psykiatri
1(5) Förslag på en ny modern Psykiatri Bakgrund Område Psykiatri i Region Jämtland Härjedalen har under 2018 genomlysts i syfte att föreslå förändringar för en mer jämlik och effektiv vård för länets medborgare.
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merInformation till patienter
Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:
Läs merResultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015
Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merUppföljning av SIMBAs handlingsplan
Uppföljning av SIMBAs handlingsplan Målområde 1 1:1 Individens förmåga att själv ta kontroll över och påverka sin hälsa i positiv riktning ska stärkas 7,00% 6,00% Andel listade patienter som fått FaR under
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merFrågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.
Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata. Frågeformulär 1 har frågor under varje kriterie som avser att spegla följsamheten
Läs merTidig understödd utskrivning från strokeenhet
Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken
Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras
Läs merDet ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala
Det ska inte handla om tur Förbättringsarbete utifrån kvalitetsregistret BipoläR på Affektiv Mottagning 3 i Uppsala PRIO & Det ska inte handla om tur Kvalitetsregister och brukarmedverkan på olika nivåer
Läs merNorrbotten. Rehab-rapporten 2018
Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merBra mottagnings projekt
Bra mottagnings projekt Slutrapport Hud mottagningen Sunderby sjukhus 1 Syfte med deltagandet i Genombrott: Att öka tillgängligheten och få en bättre vårdmiljö för både patient och personal Population:
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merUppföljning efter intensivvård
Svenska Intensivvårdsregistret SIR Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2013 Version för patienter och närstående Uppföljning efter intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merVerksamhetsrapport 2005 Programberedningen
Verksamhetsrapport 2005 Programberedningen Programberedningens uppgift är att utifrån ett patient- och närståendeperspektiv på verksamhetens innehåll: Öka kunskapen om patienters/närståendes behov. Verka
Läs merFramtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020
Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Läs merPensionärsrådet. Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet. Ordförande... Justerare. Datum: Tid: 13:30-15:30
Pensionärsrådet Datum: 2018-02-12 Tid: 13:30-15:30 Plats: Rehabiliteringskliniken, JF Liedholmsväg 14, Sigfridsområdet Ledamöter Anna Fransson (S) (ordförande) Åke Wenrup, SPF Seniorerna Elsa Jönsson,
Läs merNRS, Kvalitetsregister, Region Skåne:
NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ Initialt data November 2015-december 2016 Alla patienter som registreras initialt NRS, Kvalitetsregister, Region Skåne: www.ucr.uu.se/nrs/ n=178
Läs merNeurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro
1 Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/5 2014 Scandic Grand Hotell Örebro Socialstyrelsens reflektion; Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merUppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014
Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion
Läs merLag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Utredning Göran Stiernstedt SOU 2015:20 Nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av den nya lagen 1 januari 2018 Gemensam
Läs merPsykiatrimottagning utmattningssyndrom årsredovisning 2017
Psykiatrimottagning utmattningssyndrom årsredovisning 2017 Hur många remisser blev det första året? 780 remisser totalt 616 kvinnor 164 män Vi accepterade 303 remisser ( 39%) 154 remisser fick konsultation
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merRehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merBEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN
BEHOVET AV EN NATIONELL SMÄRTPLAN 1012-1017 Långvarig smärta 20% av befolkningen har problem med långvarig smärta som kräver kontakt med sjukvården. 7% av befolkning har ett stort vårdbehov p g a långvarig
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merChristina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE
Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter
Läs merRehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N
Vårddokument Vårdprogram Sida 1 (13) Rehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N Kompetenscentrum Rehabilitering Målgrupp Slutenvårdsprogrammet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merResultat oktober 2013 Hur går vi vidare?
Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare? Innehåll Resultat Norrbotten Bättre liv för sjuka äldre Förstärkt utskrivning från sjukhus Förstärkt samverkan i öppenvård Framgångsfaktorer Hur går vi vidare 2014?
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merNRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland
NRS-Light erfarenheter av ett projekt om multimodal rehabilitering i primärvård i Västerbotten och Östergötland Britt-Marie Stålnacke Överläkare/adjungerad professor Smärtrehab, Neurocentrum, Norrlands
Läs merGuide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Läs merLedningsrapport december 2017
Periodens resultat är + 302 mkr, en negativ avvikelse mot budget med 10 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,5 % jämfört med samma period föregående år vilket är 56 mkr högre än budget. Divisionerna redovisar
Läs merVästerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS
Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merPreliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge
1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merRMPG Rehab & smärta. Årsrapport. Region Östergötland
RMPG Rehab & smärta Årsrapport Arbetsgrupper Smärta och multimodal rehabilitering Arbetsgrupp forskning, utveckling och utbildning Arbetsgrupp ryggmärgsskaderehabilitering RMPG Rehab & smärta, 2015-03-31,
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta
Kompetenscentrum Rehabilitering/Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och
Läs merRehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning
Läs merLedningsrapport augusti 2017
Periodens resultat är + 294 mkr, en positiv avvikelse mot budget med 100 mkr. Nettokostnaderna har ökat med 1,6 % jämfört med samma period föregående år vilket är lägre 78 mkr lägre än budget. Regionens
Läs merBeteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD
BPSD-registret Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens BPSD Lennart Minthon Professor, överläkare, registerhållare http://www.bpsd.se/ 11/28/2014 Det finns 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige
Läs merDiagnosfördelning per ort och totalt
Appendix till årsrapport 2014 WebRehab Öppenvård Tabell 2 Diagnosfördelning per ort och totalt Borås Danderyd Gotland Halmstad Jönköping Karlstad Sahlgrenska Sandviken Skåne Sunderby Söderma nland Uddevalla
Läs merBeroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.
1 Var 17:e minut drabbas en person i Sverige av stroke. Vid en stroke händer något i de blodkärl som försörjer hjärnan med syre. Oftast är det en propp som bildats och som stoppar blodflödet. Men omkring
Läs merResultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram
Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:
Läs merRehabilitering för personer. med flerfunktionshinder
Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merMulti7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.
Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den
Läs merRehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län
Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov
Läs merPPM mätningar 2019 Närsjukvården
PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna
Läs merVälkommen till Rehabcentrum!
Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv
Läs merRapport från Hälso- och sjukvården. per september 2015
Sv Rapport från Hälso- och sjukvården per september 2015 Tillgänglighet och produktion per september 2015 Sett över året så behöver tillgängligheten i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen förbättras och verksamheterna
Läs merVerksamhetsutveckling genom lean. Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se
Verksamhetsutveckling genom lean Staffan Gullsby Utvecklingsdirektör Landstinget Gävleborg staffan.gullsby@lg.se Lean - historik Tidiga Toyotatankar Fokusera på flödet Kompetens i produktionen Lagerhållning
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs mer