Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av rehabiliteringen vid KRA med mätinstrumentet FIM. Kommunens Rehabiliteringsavdelning"

Transkript

1 1 Utvärdering av rehabiliteringen vid Kommunens Rehabiliteringsavdelning KRA med mätinstrumentet FIM Perioden Vera Denvall Sölve Elmståhl Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus Marianne Giheden Kommunens Rehabiliteringsavdelning Sociala Resursförvaltningen Malmö stad

2 2 Förord Den 12 oktober 2010 startades en arbetsgrupp på kommunens Rehabavdelning (KRA) på uppdrag av dåvarande sektionschef Marianne Giheden. Uppdraget var att utveckla rehabiliteringen på avdelningen och som ett led i detta bestämdes att avdelningen skulle börja använda ett mätinstrument för bedömning av hjälpberoende i olika aktiviteter, Functional Independece Measure (FIM). Arbetsgruppen som bildades bestod av, Vera Denvall, (leg. psykolog), Thi Dam (sjuksköterska), Ingegerd Welin (arbetsterapeut), Maria Willén (sjukgymnast), Eva Björkstrand (undersköterska), Dzevada Abazovic (undersköterska). Marianne Giheden, sektionschef deltog vid behov i arbetsgruppen. Maria Willén ersattes efter drygt 1 år av Eric Löfgren (sjukgymnast). Behjälplig med att registrera alla FIM-blanketter har varit Pia Malmlöf. Förutom att ha satt sig in i instrumentet och tagit fram material och arbetat fram rutiner har arbetsgruppen även förberett och genomfört undervisning i FIM för den övriga personalen. Arbetsgruppen har även tagit fram en lathund för bedömningen av funktioner som varit särskilt svårbedömda samt varit en resurs i tolkningen av manualen. Personalen på avdelningen arbetar i 3 olika team som vardera består av arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska och undersköterskor. Läkare finns också till hands. Bedömningarna av patienterna har gjorts av den personal som arbetar i teamet. Minst 1 person från arbetsgruppen har varit representerad i varje team. De första skattningarna med FIM startade våren 2011 och under året arbetades det med förbättringar och samsyn kring bedömningarna. FIM är ett effektivt instrument för att visa förändring i funktionsnivå efter rehabilitering och för att mäta graden av beroende av hjälp i olika funktioner. I rapporten framgår det tydligt att patienternas hjälpbehov minskar vilket har stor betydelse för såväl vårdbehovet som patienternas livskvalitet. Sammankallande och ständig sekreterare Vera Denvall, Leg psykolog Geriatriska kliniken Skånes universitetssjukhus

3 3 INLEDNING Som ett led i att utveckla rehabiliteringen vid KRA, Kommunens rehabiliterings avdelning, startades i mitten av oktober 2010 arbetet med att dels införa ett etablerat instrument för funktionsbedömning - Functional Independence Measure (FIM) och dels med att utveckla och införa rehabiliteringsplaner för patienterna. Arbetet med att införa rehabiliteringsplanerna pågår fortfarande. Syftet med införandet av FIM och utvecklandet av rehabiliteringsplanerna var att få en samsyn och gemensam målsättning för genomförandet av rehabiliteringsinsatserna i såväl KRA:s team som hos vårdtagaren. Samsyn och gemensam målsättning är av stor vikt vid rehabilitering och genom att införa ett instrument för bedömning av funktionsstatus som används gemensamt av hela teamet ökar kunskapen om patientens svårigheter vilket underlättar diskussionen om målsättningen med rehabiliteringen. Instrumentet tydliggör också patientens framsteg i rehabiliteringen. FIM FIM mäter graden av beroende i 18 olika funktioner/moment. Det är utvecklat i USA främst för utvärdering av rehabilitering i sluten vård (Hamilton, Granger, Sherwin, Zielezny, & Tashman, 1987). FIM, som är ett internationellt spritt instrument, finns tillgängligt i en officiell svensk version, framtagen vid Institutionen för rehabiliteringsmedicin i Göteborg (Grimby, 1993) se bilaga 1 Förutom att mäta effekten av rehabiliteringen kan FIM också användas för att sätta mål (Wikander, Ekelund, & Milsom, 1998) och för att mäta vårdtyngd. För varje enskilt funktion/moment skattas graden av beroende på en 7-gradig skala, där 7 står för total självständighet, 3-5 för modifierat beroende med behov av varierande grad av assistans och 1 för totalt beroende, se tabell 1 Vid fullständig självständighet i samtliga funktioner erhålles 133 poäng och beroende av vilket assistansbehov patienten har minskar poängen. Lägst poängantal är 18 vilket innebär att patienten är totalt beroende av hjälp i samtliga funktioner. Tabell 1, Graderingen av beroende i FIM 7. Fullständig självständighet 6. Modifierad självständighet Ingen hjälpare Modifierat beroende 5. Övervakning eller framsättning 4. Minimal kontaktassistans 3. Måttlig kontaktassistans Fullständigt beroende 2. Omfattande assistans 1. Total assistans Hjälpare Behöver antingen övervakning eller fysisk assistans av annan person eller så utförs uppgiften ej)

4 4 Skattningen görs i aktiviteter förknippat med personlig vård (äta/dricka, övre toalett, nedre toalett, övre påklädning, nedre påklädning, bad/dusch), sfinkterkontroll (tarmfunktion, blåsfunktion), kortare förflyttning (förflyttning säng - stol/rullstol, bad/dusch, toalett) och längre förflyttningar (gång eller rullstol, trappor). Skattning görs även i kognitiva funktioner såsom kommunikationsförmåga (förståelse, uttrycksförmåga) och social och intellektuell funktion (förmåga till socialt samspel, problemlösning, minne). se tabell 2. Bedömningen med FIM görs vid 2 tillfällen, dels under första veckan på avdelningen och dels samband med utskrivningen. Bedömningarna görs gemensamt av den personal som vanligtvis sköter patienten, och man skattar vad patienten gör och inte vad han/hon kan göra Tabell 2, Funktionsområden i FIM Personlig vård Längre förflyttningar Äta/dricka Gång eller rullstol Övre toalett Trappor Dusch/bad Påklädning överkropp Kommunikation Påklädning underkropp Förståelse Nedre toalett Uttrycksförmåga Sfinkterkontroll Blåsskötsel Tarmskötsel Kortare förflyttningar Säng, stol, rullstol Toalett Badkar/dusch Social och intellektuell funktion Socialt samspel Problemlösning Minne

5 5 Resultat Resultatet är beräknat på 84 patienter som har bedömts under perioden Exkluderade är 4 patienter som saknar bedömning FIM in och 6 patienter som saknar värde på en eller flera funktioner vilket då omöjliggör beräkning av totalpoäng. Nedan åskådliggör totalpoängen i FIM vid ankomsten till avdelningen (diagram 1) och vid utskrivningen (diagram 2). Av fördelningarna kan man se att antalet med högre totalpoäng på FIM ökat vid utskrivningen. Genomsnittlig totalpoäng för FIM var vid inskrivningen 78,24 poäng (sd 25,49) och vid utskrivningen 93,25 (sd 25,85). Diagram 1. Diagram 2. Diagram 3 Till vänster åskådliggörs den totala genomsnittliga förbättringen räknat på individnivå vilket är i genomsnitt poäng (sd 15,83), (diagram 3). Hos 11 patienter förekom inga förbättringar utan patienten var kvar på samma nivå eller försämrades. Anledningen till detta kan ha varit att de insjuknat i nya sjukdomar eller försämrats i sin ursprungliga sjukdom vilket då påverkat funktionsförmågan. Räknas dessa 11 patienter bort har den genomsnittliga funktionsförbättringen varit 18 poäng.

6 6 Patienterna förbättras olika mycket i sina funktioner och av intresse kan vara att se hur många som förbättrats 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 skalsteg i minst 1 funktion. Varje poängs förbättring i FIM betyder minskning av hjälpberoendet och ökad självständighet i att utföra momentet. Av diagram 4 nedan kan vi utläsa att 95% av patienterna förbättrats minst 1 skalsteg i minst en funktion, 80% av patienterna förbättrats minst 2 skalsteg och 70% förbättrats minst 3 skalsteg i 1 funktion. Att förbättras minst 3 skalsteg i en funktion motsvarar att gå från modifierat beroende till självständighet alternativt från totalt beroende till modifierat beroende. I diagram 4 ser vi också att 40% av patienterna förbättrats hela 6 skalsteg i minst 1 funktion vilket innebär att gå från totalt beroende till att klara sig med enbart hjälpmedel. Diagram 4 Procentuell andel patienter som förbättrats 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 skalsteg i minst en funktion Procent Diagram 5 Procent Förbättring med minst ett skalsteg i FIM I FIM bedöms 18 olika funktionsområden och diagram 5 40 åskådliggör i hur många av dessa 35 funktioner patienten förbättrats med 30 minst 1 skalsteg. 25 Diagrammet visar att 65% av patienterna förbättrats i mellan funktioner och närmare 30% i mer än 9 5 olika funktionsområden. Diagrammet 0 visar således att flertalet av patienterna förbättras på flera områden Antal funktioner

7 7 Diagram 6 Diagram 6 åskådliggör i hur många Förbättring med minst två skalsteg i FIM funktioner förbättring skett med minst 2 skalsteg. 45 Förbättring med minst 2 skalsteg innebär att behovet av hjälp kan 30 minska exempelvis från omfattande 25 assistans till minimal assistans eller 20 från måttlig assistans till övervakning 15 eller framsättning. 10 Förbättring med minst 2 skalsteg ses 5 0 hos närmare 80% av patienterna i allt från 1 15 funktionsområden. Procent Antal funktioner Tabell 3 ger en uppfattning av hjälpbehovet i de olika funktioner/moment som mäts med FIM. Här redovisas medianvärdena vid in respektive utskrivningen. Vid inskrivningen noteras att störst behov av assistans fanns för dusch/bad och påklädning underkropp där behovet var omfattande. För nedre toalett, blåsskötsel samt förflyttning toalett och förflyttning badkar/dusch var behovet av assistans måttligt (patienten utför mellan 50 75% av momentet själv). Förändring av hjälpbehovet efter rehabiliteringen har varit störst för momentet dusch/bad som förändrats från omfattande assistans till minimal assistans d.v.s. patienten behöver hjälp endast med 25% av momentet. Förändring av hjälpbehovet har varit stort även för påklädning underkropp där ett omfattande assistansbehov ändrats till behov av endast framsättning/övervakning. Total självständighet vid utskrivningen ses för momentet påklädning överkropp där förändring skett från övervakning/tillsyn. Övriga stora förändringar finner vi för momenten nedre toalett, blåsskötsel samt förflyttning toalett som samtliga förändrats från behov av måttlig assistans (utför 50 75% av momentet själv) till endast behov av hjälpmedel. Övriga viktiga förändringar finner vi under kortare förflyttningar där förflyttning badkar/dusch ändrats från måttlig assistans (utför % av momentet) själv till endast behov av övervakning och förflyttning säng, stol eller rullstol där minimal assistans (utför 25% av momentet själv) ändrats till endast behov av hjälpmedel. Självständighet i dessa funktioner är avgörande för att patienten skall kunna skrivas ut till eget boende. Majoriteten av patienterna har visat omfattande signifikanta förbättringar som inte enbart påverkar möjligheten att klara eget boende, utan också har stor inverkan på hur stor hemtjänstinsats som krävs.

8 8 Tabell 3, Medianvärden i de olika delfunktionerna vid FIM in respektive FIM ut Personlig vård In FIM in FIM ut median median A Äta/dricka 7 7 B Övre toalett 7 7 C Dusch/bad 2 4 D Påklädning överkropp 5 7 E Påklädning 2 5 underkropp F Nedre toalett 3 6 Sfinkterkontroll G Blåsskötsel 3 6 H Tarmskötsel 6 6 Kortare förflyttningar I Säng, stol, rullstol 4 6 J Toalett 3 6 K Badkar/dusch 3 5 Längre förflyttningar L Gång eller rullstol 6 6 M Trappor 1 1 Kommunikation N Förståelse 6 6 O Uttrycksförmåga 7 7 Social och intellektuell f. P Socialt samspel 7 7 Q Problemlösning 6 7 R Minne 7 7 Konklusion 87% av patienterna förbättrades i sin funktionsnivå mätt med FIM (Functional Independence Measure) vid in- och utskrivning, 2,5% var oförändrade och 10,5% försämrades under vårdtiden, bland annat till följd av tillstötande sjuklighet. Resultatet visar att gruppen multisjuka äldre är skör och i behov av medicinska insatser men att det även finns en stor rehabiliteringspotential hos dem. Förbättringen i hela patientgruppen motsvarade i genomsnitt att klara olika dagliga aktiviteter utan assistans vid utskrivning jämfört med att behöva personlig hjälp/ assistans i upp till hälften av de olika aktiviteterna vid inskrivning. Förbättringen har stor praktisk och klinisk betydelse för möjligheter att kunna skrivas ut till eget boende och för att kunna klara sig hemma utan eller med liten hemtjänstinsats. Den genomförda utvärderingen visar att med hjälp av mätinstrumentet FIM går det att påvisa att riktad rehabilitering till multisjuka äldre har positiva effekter på möjligheten att skrivas hem samt att funktionsnivån avsevärt förbättras. Detta torde reducera behov och omfattning av hemtjänstinsatser från kommunens sida.

9 9 REFERENSER Grimby, G. (1993). Resursutnyttjande vid rehabilitering. Presentation av en bedömningsskala. Lakartidningen, 90, Hamilton, B. B., Granger, C. V., Sherwin, F. S., Zielezny, M., & Tashman, J. S. (1987). A uniform national data system for medical rehabilitation. Baltimore: Brooker Publ Co. Wikander, B., Ekelund, P., & Milsom, I. (1998). An evaluation of multidiciplinary intervention governed by functional independence measure (FIM SM )in incontinent stroke patients. Scandinavian Journal of Rehabilitation Medicine, 30,

10 Bilaga 1 10 Functional Independence Measure (FIM) Namn: Datum inskr: Pers nr Datum utskr: FIM - in FIM - ut Personlig vård A B C D E F ÄTA/DRICKA ÖVRE TOALETT DUSCH/BAD PÅKLÄDNING ÖVERKROPP PÅKLÄDNING UNDERKROPP NEDRE TOALETT Sfinkterkontroll G BLÅSSKÖTSEL - hjälpnivå BLÅSSKÖTSEL - inkontinens H TARMSKÖTSEL - hjälpnivå TARMSKÖTSEL - inkontinens Kortare förflyttningar I J K SÄNG, STOL, RULLSTOL TOALETT BADKAR/DUSCH Längre förflyttningar L GÅNG ELLER RULLSTOL G R G R M TRAPPOR Summa: (A-M) Kommunikation N FÖRSTÅELSE - auditivt A V A V O FÖRSTÅELSE - visuellt UTTRYCKSFÖRM - muntlig M EM M EM UTTRYCKSFÖRM - ej muntlig Social och intellektuell funktion P Q R SOCIALT SAMSPEL PROBLEMLÖSNING MINNE Summa: (N-R) Summa: (A-R)

- Kvalitetssäkring av en korttidsvårdsavdelning i Malmö

- Kvalitetssäkring av en korttidsvårdsavdelning i Malmö FIM IN FIM UT Fullständig Självständighet 7 Äta dricka Påklädning överkropp Övre toalett Äta/dricka Modifierad 6 Övre Toalett Blåsa Självständighet Nedre Toalett Övervakning Minimal Assistans 5 Påklädning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Kommunens Rehabiliteringsavdelning Kommunens Rehabiliteringsavdelning (KRA) KOMMUNENS REHABILITERINGSAVDELNING (KRA) Vård och omsorg Välkommen till KRA rehabilitering och vardagsträning Du har av din biståndshandläggare blivit beviljad

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

DOM. 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö

DOM. 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg. MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2012-04- 1 6'. Meddelad i Göteborg Sida 1 (2) Mål nr 5567-11 KLAGANDE MOTPART Försäkringskassan Processjuridiska enheten Box 14069 20024Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB

PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB PRIORITERINGSORDNING HEMREHAB 1 vecka 2 veckor 4 veckor boende, klarar sig hemma. Skapa trygghet/säkerhet. 1:A boende. åtgärder. 1:C boende utan hemtjänst. åtgärder. 3:B ordinärt boende. Skapa trygghet/säkerhet.

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsenheten

Hälso- och sjukvårdsenheten Hälso- och sjukvårdsenheten Före hemsjukvårdsövertagandet: 60 personer, främst sjuksköterskor och arbetsterapeuter Ansvar för hälso- och sjukvård och hjälpmedel i särskilt boende Efter övertagandet av

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde 2007-01-15

Sammanställning utförd av ADL-instrumentgruppen Jönköpings kommun och sjukvårdsområde 2007-01-15 2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid. 3 Granskningsmall 5 Sunnaas ADL-index 6 Functional Independence Measure (FIM) 8 Instrumental Activity Measure (IAM) 10 ADL-trappan 12 ADL-taxonomin 14 3 Sammanfattning

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare

MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare MANUAL TILL Beslutsunderlag till biståndshandlägare Rörelseförmåga Förflyttning inomhus Kan förflytta sig själv med eller utan gånghjälpmedel/rullstol. I kommentar anges om förflyttning sker gående, med

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping

Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Nya Dagrehab -ett förbättringsarbete på Rehabmedicin Jönköping Rehabiliteringsmedicin Specialistklinik Patientgrupper Hjärnskador Ryggmärgsskador Långvarig smärta Multitrauma Amputationer Neurologiska

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation

På egna ben. - om vägen tillbaka efter benamputation På egna ben - om vägen tillbaka efter benamputation Kvalitet i varje steg - så här långt har vi nått! Protesteamet Hässleholm-Kristianstad Tina Carlsson, sjukgymnast Charlotte Linderoth, sjukgymnast 061026

Läs mer

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut

Örkelljunga kommun. My Persson leg. fysioterapeut Örkelljunga kommun My Persson leg. fysioterapeut Beslutstöd för Rehab Bedömningsinstrument Observation/ intervju Skattning av patient/ leg.personal Vilka bedömningsinstrument används/diskuteras? TUG, Timed

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

DOM. 2013-12- 1 0 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/mahnö Box 14069 20024Malmö

DOM. 2013-12- 1 0 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/mahnö Box 14069 20024Malmö KAMMARRÄTTE I GÖTEBORG Avdelning 3 2013-12- 1 0 Meddelad i Göteborg \. v \)../\... Sida I (3) Mål nr 2441-13 KLAGADE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/mahnö Box 14069 20024Malmö MOTPART ÖVERKLAGAT

Läs mer

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd

Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning

Läs mer

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD

RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV STÅTRÄNING GÄLLANDE DELEGERAD OCH ORDINERAD INSATS ELLER EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik

Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Rutin för samordnad vårdplanering, Somatik Särskilt boende Senast reviderad 2008-06-25 Syfte och ansvar Syftet med en samordnad vårdplanering är att den enskilde tillsammans med alla berörda enheter skall

Läs mer

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö

Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Team: Neuropsykiatriska kliniken Malmö Syfte med deltagandet i Genombrott: Vårt syfte är att förbättra livskvaliteten och bidraga till ett socialt sammanhang för yngre med demenssjukdom och deras anhöriga.

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin avdelning 623 2 Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid hos oss. Är det något du undrar över - tveka inte

Läs mer

Slutrapport Projekt Lönnen

Slutrapport Projekt Lönnen Slutrapport Projekt Lönnen Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2010 VÅRD OCH OMSORG Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga

Läs mer

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO

Marita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet

Läs mer

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg

VIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2010. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg VIDARKLINIKEN 2010 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Järna, april 2011 Tobias Sundberg Kontakt: Kvalitet & Utveckling karin.lilje@vidarkliniken.se VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS INTERNMEDICINSKA KLINIKEN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA TILLSAMMANS

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012

SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKT HAV 2012 Hemrehabilitering för de mest sjuka äldre genom Aktivitet i Vardagen Eva-Carin Gilbertsson, leg. arbetsterapeut Eva Lovén Berg, leg. sjukgymnast Solweig Rosendahl, leg.

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa)

Kalmar kommun. Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Kalmar kommun Kalmar kommun 65 000 inv. Kalmar län ung. 220 000 inv. Omsorgsförvaltningen personal: 1 395 personer (1 176 åa) Särskilda boendeplatser 550 Hemsjukvårdspatienter c:a 890 Omsorgstagare med

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt Eva-Britt Norberg, Reg OT, MSc Kurt Boman, Professor, Chief Physician Britta Löfgren, Reg OT, PhD Presentationens innehåll Delarbete 1 Aktiviteter

Läs mer

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun

Giltighetstid: 2010-05-31 2012-05-31. ADL- status för arbetsterapeuter och sjukgymnaster i Vårdboende Karlstads kommun VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stöd och tillsynsenheten Karlstad 2010-03-04 Gäller för: Vårdboende Karlstad Kommun Godkänd av: MAR Kristina Grubb Utarbetad av: Arbetsterapeuter och sjukgymnaster Revisionsansvarig:

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

Utvärdering av ADL-träning efter stroke Utvärdering av ADL-träning efter stroke Susanne Guidetti Med dr., leg.arbetsterapeut 1) Sektionen för arbetsterapi, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet 2) Arbetsterapikliniken,

Läs mer

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Korttidsavdelning, Kompassen Tuvängen, Lerum Reportage i Fourum Rehabchefen och sjukgymnasten hade tidigare hört talats om TLS Intresserad

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast

Kunskapsprofil i förflyttningskunskap. för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap för dig som är legitimerad arbetsterapeut eller sjukgymnast Kunskapsprofil i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hur kan äldres vård och omsorg förbättras? Utveckling av ett geriatriskt kvalitetsregister

Hur kan äldres vård och omsorg förbättras? Utveckling av ett geriatriskt kvalitetsregister Hur kan äldres vård och omsorg förbättras? Utveckling av ett geriatriskt kvalitetsregister Sölve Elmståhl Eva Nordell Annika Kragh Tommy Schöller Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes universitetssjukhus,

Läs mer

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun

Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun 2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4

Läs mer

Patientens Egen Registrering (PER)

Patientens Egen Registrering (PER) Svensk Reumatologis Kvalitetsregister - klinisk utveckling och forskning SRQ ny PROM-strategi Malin Regardt Med Dr. Leg arbetsterapeut Patientens Egen Registrering (PER) Sedan 2004 har patienter med reumatiska

Läs mer

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel ENKÄT PERSONAL 1. Yrke Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel 2. Hemvist Basrehab / hem Basrehab / pol Hjälpmedel Specialiserade teamen 3a. Anställning

Läs mer

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län

COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Utformad av BAL och samverkansgruppen i Kalmar län Godkänd av Styrgruppen 2011-09-26 Reviderad 2014-10-20 Upplaga 2 COSMIC LINK Lathund för slutenvården i Kalmar län Ett Link-ärende öppnar du genom att

Läs mer

Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL

Original: L. Seaby, Ottowa, Canada Svensk översättning 1995 L Hasselgren, M. Omgren m.fl. MANUAL MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS Svenska Physiotherapy Clinical Outcome Variables Scale 1 MANUAL SVENSKA PHYSIOTHERAPY CLINICAL OUTCOME VARIABLES SCALE S-COVS HÄNVISNINGAR

Läs mer

Region Östergötland. Geriatriska kliniken

Region Östergötland. Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatriska kliniken Geriatrik läran om ålderdomen och dess sjukdomar Antal medarbetare ca 90 st Undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, administratörer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter,

Läs mer

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr

Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings. Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Pressure ulcer prevention Performance and implementation in hospital settings Eva Sving Sjuksköterska//Klinisk Lektor/Med Dr Behandling av ett litet trycksår 5 månader - behandling diabetessår 2 månader

Läs mer

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014

Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Uppföljning efter intensivvård Årsrapport 2014 Version för patienter och närstående Uppföljning efter Intensivvård Patientanpassad resultatdata Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) presenterar en rapportversion

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric

Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26. Projektansvarig Biljana Saric Projekt stomiträning inför operation 2010-03-26-2011-03-26 Projektansvarig Biljana Saric Medarbetare Kerstin Saad Styrgrupp Maria Gylfe Fredrik Hjern INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Målgrupp...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS VERKSAMHETSOMRÅDE INTERNMEDICIN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA

Läs mer

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009

Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Delrapport Projekt Hemrehabilitering i Svedala kommun 2007-2009 Projekt Lönnen Karin Valastig, leg arbetsterapeut Anki Mohlin, leg sjukgymnast Kyoko Wada, leg sjukgymnast 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...

Läs mer

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg

HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM. Gränslös vård och omsorg HÄLSOSTADEN ÄNGELHOLM Gränslös vård och omsorg Det finns något unikt på Ängelholms sjukhus. Ett samarbete som suddar ut osynliga gränser, en verksamhet som vill skapa framtidens sjukvård med nya spännande

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO

Läs mer

Introduktion Vem är Gill Asplin?

Introduktion Vem är Gill Asplin? Introduktion Vem är Gill Asplin? Kom till Sverige ifrån Skottland 1991 Sjukgymnast sedan 1987 Arbetat med geriatrisk rehabilitering i ca 18 år Specialistsjukgymnast inom gerontologi och geriatrik Sektionsledare

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010.

Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/5 2010. För Uppdragsavdelningen 2010-05-19 Reviderad 2010-06-08 Kerstin Eriksson Äldre Multisjuka - riktlinjer och omhändertagande Slutrapport 19/5 2010 LANDSTINGET KRONOBERG 2010-05-19 2 (5) Äldre multisjuka

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn

Rätt tillgänglighet. Slutrapport. - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Rätt tillgänglighet Slutrapport - Förändringsarbete vid Psykiatrin i Nynäshamn Teamets medlemmar: Göran Eliasson Telefon: 8-66 mail: goran.eliasson@sll.se Ulla Österberg Telefon: 8-666 mail: ulla.osterberg@sll.se

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

DOM. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö

DOM. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö KAMMARRÄTTEN I ÖTEBOR Avdelning 1 DOM 'j'.,l',\.. \J,.; -1?- """ 2 0 Meddelad i öteborg Mål nr 9120-12 Sida 1 (3) KLAANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24 Malmö MOTPART

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare

Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Att tänka på vid möte med kommunens biståndshandläggare/biståndsbedömare Skriv gärna dagbok under 3 dagar om dina besvär. Du får på så sätt fram dina hjälpbehov och ett dokumenterat underlag att samtala

Läs mer

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal

Innehall. Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Igelosa Hospice Innehall o Bakgrund Vad är ett hospice? Hospice, för vem? Patienter Anhöriga Personal Målsättning Litteraturstudier Evidensbaserad arkitektur Hospicefilosofin Studiebesök Enkäter Workshop

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Område 6 Med detta informationshäfte

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV BOENDEPLATS 1.4.2015 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Allmänna kriterier för beviljande av boende... 4 3. Kriterier för beviljande av plats på demensenhet... 4 4. RAI-utvärdering...

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007

MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 MS-sällskapets Rehabiliteringsdag Torsdagen 20/9 2007 Ett mål med mötet är att formulera MS-sällskapets konsensus dokument kring rehabilitering vid MS i Sverige Rehabiliteringsutskottet Ulrika Einarsson

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11. Läkarkontakt 1 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 11 Läkarkontakt 2 MAS-PÄRM Riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård 2007-07-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Den geriatriska patienten vem är det?

Den geriatriska patienten vem är det? Den geriatriska patienten vem är det? Jenny Österman Lars Sonde Oktober 2016 Geriatrisk klink Brommageriatriken AB Södertälje geriatriken Handengeriatriken Löwetgeriatriken Huddinge sjukhus Geriatriken

Läs mer

KUA - Malmö Klinisk utbildningsavdelning. Skånes Universitetssjukvård/ Malmö

KUA - Malmö Klinisk utbildningsavdelning. Skånes Universitetssjukvård/ Malmö KUA - Malmö Klinisk utbildningsavdelning Skånes Universitetssjukvård/ Malmö Fastställd 2012-08-23 Reviderad 2015-01-15 Charlotte Gillrell, Sara Halldèn, Liselott Persson, Monika Vestling Kurs- och momentansvariga

Läs mer