Guide för rehabiliteringskliniken

Transkript

1 Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: Telefax: Revideras i samarbete med ledningsgruppen Senaste rev:

2 Innehållsförteckning Guide för rehabiliteringskliniken i Växjö... 3 Landstingets hälso- och sjukvård... 3 Specialiserad rehabilitering... 3 Rehabiliteringens plats i vårdkedjan... 3 Biopsykosocial grund... 4 Ideologi... 4 Kvalitet- och resultatförbättring... 5 Inre och yttre miljö... 5 Klinikens tre enheter och program... 5 Vårdåtagande på rehabiliteringskliniken... 6 Remiss och intern vårdkedja... 6 Interdisciplinärt teamarbete med rehabiliteringsplan... 7 Programbeskrivningar och guider som finns tillgängliga; Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Slutenvårdsprogram Hjärnskaderehab Öppenvårdsprogram Hjärnskaderehab Slutenvårdsprogram Neurorehab Öppenvårdsprogram Neurorehab Smärthanteringsprogram Sammanfattande programbeskrivning med praktisk information inför inskrivning till program Guide och programbeskrivningar kan hämtas på klinikens hemsida: Landstinget Kronoberg - Rehabiliteringskliniken. Kontakta klinikens reception: om önskemål finns att få beskrivningar skickade. 2

3 Guide för rehabiliteringskliniken i Växjö Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet Kliniken erbjuder en tilltalande, behaglig och läkande miljö som underlättar rehabiliteringen efter somatisk sjukdom eller skada. Rehabiliteringen bedrivs i olika program inom slutenvård och öppenvård samt med behandlingar hos enskild profession inom mottagningsverksamheten. Aktiviteter i olika former uppmuntras och den yttre och inre miljön har anpassats för att främja detta. Här ges goda möjligheter till utevistelser vid sjön och i parkområdet. I anslutning till kliniken finns restaurang, bibliotek och kiosk. Landstingets hälso- och sjukvård Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvården i Kronobergs län. Det styrs av förtroendevalda i landstingsfullmäktige. I länet finns två sjukhus, 33 vårdcentraler, 15 folktandsvårdskliniker, habilitering, rehabilitering och psykiatri. Landstinget Kronoberg har en driftsorganisation som består av nio centrum: Akutcentrum, Barn- och kvinnocentrum, Kirurgicentrum, Medicincentrum, Medicinskt servicecentrum, Primärvårds- och rehabcentrum, Psykiatricentrum, Servicecentrum och Tandvårdscentrum. Rehabiliteringskliniken är en del i Primärvårds- och rehabcentrum. Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringskliniken bedriver specialiserad rehabilitering efter somatisk sjukdom eller skada. Det innebär att varje profession har lång erfarenhet av respektive patientgrupp och fördjupade teoretiska kunskaper. Det övergripande målet med rehabiliteringen är att skapa bästa möjliga välbefinnande för patienten och att främja ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Rehabiliterings-insatserna ska stödja patienten i att uppfylla sina mål inom familjeliv, arbete och fritid. Det är viktigt att integritet och delaktighet bevaras även vid stora hjälpbehov. Rehabiliteringens plats i vårdkedjan Akutsjukvård i Växjö/ Ljungby eller regionvård Kommunens hemsjukvård och rehabilitering Egenvård Hem Rehabiliteringskliniken: spec. rehabilitering Primärvårdsrehabilitering Fortsatt stöd De flesta patienter som tas emot på rehabiliteringskliniken kommer efter lasarettsvård, primärvård eller regionvård. I vissa fall kan det vara aktuellt med förnyad rehabiliteringsperiod. 3

4 Efter en rehabiliteringsperiod på kliniken är det inte sällan behov av fortsatt rehabilitering genom egenvård, självträning eller med hjälp av kommunen eller primärvården. Det fortsatta stödet kan bestå av uppföljningar som görs av kliniken och/eller annan vårdgivare eller kommunen. Biopsykosocial grund Rehabiliteringen vilar på en biopsykosocial grund och tar sin utgångspunkt från WHO:s Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder (WHO International Classification of Functioning, Disability and Health, ICF). En persons funktionstillstånd och funktionshinder ses som en dynamisk interaktion mellan hälsobetingelser (sjukdomar, störningar, skador, trauma etc.) och kontextuella faktorer. Rehabiliteringen innefattar därmed såväl medicinska, som sociala, psykologiska och arbetslivsinriktade insatser. Ideologi Vi arbetar med en individcentrerad filosofi med värdegrunden att: alla människor har rätt att bli behandlade med värdighet och respekt alla människor ska ha tillgång till den rehabilitering som behövs för att uppnå bästa möjliga resultat alla människor ska ha rätt och möjlighet till välgrundade val Detta innebär t ex: - att patienten är en del i teamet och de mål som sätts upp och åtgärder som görs, bygger på patientens önskan och behov. Vi ser gärna att patientens närstående är delaktiga i rehabiliteringen om patienten så önskar - att stor vikt läggs vid att ge patient och närstående så mycket information och utbildning som behövs för att optimera möjligheterna för välgrundade val och ett gott rehabiliteringsresultat - att vi verkar för att bedriva bästa möjliga rehabilitering för den enskilde patienten genom bland annat fortlöpande utbildning, utvärdering av resultat och anslutning till kvalitetsregister - att vi verkar för att den enskilde patienten/patientgrupper ska få en god vårdkedja i landstinget och vid behov; en bra överföring till annan vårdgivare - att vi bedriver kontinuerlig utbildning för personalen kring till exempel bemötande och mångkultur samt anpassar klinikens rutiner och policys utifrån ett mångfaldsperspektiv 4

5 Kvalitet- och resultatförbättring Rehabiliteringskliniken har en organisation i syfte att kontinuerligt förbättra kvalitén och resultat i hela verksamheten. Det finns arbetsgrupper som täcker alla verksamhetsområden till exempel rehabiliteringen, tillgänglighet, patientsäkerhet inklusive vårdhygien, brand och säkerhet, medicintekniska produkter, personal och arbetsmiljö, teknologi och vårddokumentation. Arbetsgrupperna gör internkontroller och granskningar och använder handlingsplan med mål och åtgärder i syfte att förbättra kvalitet och resultat. Rapporter lämnas varje tertial till ledningsgruppen. Grupperna ansvarar även för utbildning och information till personal, patienter och andra intresserade. Kliniken uppmuntrar och främjar vidareutbildningar och medverkan i forskning och utveckling. Programmen utarbetar vårdprogram för patientgrupperna och medverkar bland annat i nätverk och länsövergripande utvecklings- och kvalitetsarbeten. Kliniken är ansluten till kvalitetsregister för rehabilitering; WebRehab Sweden (WRS) och Nationellt Register över Smärtrehabilitering (NRS). Detta ger kliniken möjlighet att följa kvalitet och resultat och även att jämföra detta med riket. Inre och yttre miljö Rehabiliteringskliniken är fördelad i två plan. Den inre och yttre miljön är anpassad för rörelsehindrade. På kliniken finns vilrum, gemensamma dagrum med pentry samt matsal och samvarorum för patient och närstående. Rehabiliteringskliniken har två slutenvårdsavdelningar med 21 sängplatser varav 13 i enkelrum. Rummen är ändamålsenligt anpassade och de hjälpmedel som behövs under vårtiden tillhandahålls av kliniken. För att öka möjligheterna att uppnå bästa resultat av förflyttningsträningen bör patienten ta med eventuella egna förflyttningshjälpmedel till kliniken. Träningslokalerna, grupprum och rum för individuella behandlingar är välutrustade. Det finns bassäng, träningsträdgård, träningskök, datarum, snickeri m.m. Utrustning finns för att bedriva idrottsverksamhet i träningshall samt utomhus. Omgivningen runt kliniken med parkliknande grönytor erbjuder rika möjligheter till promenader och friluftsliv. Det finns även en asfalterad slinga med start intill kliniken. Tennis, boule, minigolfbana och fiskemöjligheter finns på området. Klinikens tre enheter och program Rehabilitering bedrivs i 3 olika program inom enheterna neurorehab, hjärnskaderehab och smärtrehab. Neurorehab: Slutenvårds- och öppenvårdsprogram för patienter med neurologiska sjukdomar och skador som MS, ryggmärgsskada, Post polio och Parkinson. Inom neurorehab behandlas även patienter som genomgått benamputation samt patienter med multitrauma d.v.s. flera allvarliga skador som uppkommit samtidigt i olika delar av kroppen. Neurorehab har plats för ca 16 patienter i program. 5

6 Hjärnskaderehab: slutenvårds- och öppenvårdsprogram för patienter med förvärvad hjärnskada som stroke, traumatisk hjärnskada eller hjärnskada orsakad av infektion eller tumör. Hjärnskaderehab har plats för ca 20 patienter i program. Smärtrehab: smärthanteringsprogram i kursform inom öppenvården för patienter med långvarig ickemalign smärta företrädesvis från rörelseapparaten. Smärtrehab genomför ca fem smärthanteringsprogram per år. Ledningsgrupp (Verksamhetschef, avdelningschefer, medicinskt ledningsansvarig läkare / Medical Director ) Specialiserad rehabilitering för patienter med förvärvad hjärnskada inkl. stroke Hjärnskaderehab Specialiserad rehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar och skador, benamputationer samt multitrauma Neurorehab Slutenvårds-program med rehabiliteringsåtgärder riktade främst mot mål inom personlig vård och kortare förflyttningar Öppenvårds-program med rehabiliteringsåtgärder riktade främst mot mål inom förflyttningar, boende- och fritidsaktiviteter samt arbete/skola eller motsvarande Specialiserad rehabilitering för patienter med långvarig smärta Smärtrehab Smärthanterings-program Kurser med inriktning mot att genom smärthantering öka sin aktivitetsförmåga Vårdåtagande på rehabiliteringskliniken Landstinget Kronoberg har rehabriktlinjer för olika diagnoser, för att utifrån god och säker vård, säkerställa vårdkedjan. Dessa riktlinjer avgör om specifika diagnoser eller tillstånd behandlas på rehabiliteringskliniken och i så fall i vilken del av vårdkedjan. ALS och reumatiska sjukdomar är exempel på diagnoser där inte rehabiliteringskliniken ingår i vårdkedjan. På Landstingets hemsida finns mer information om vad som gäller vid olika diagnoser/tillstånd utifrån rehabriktlinjerna. Se: Fastställda rehabriktlinjer på Landstingets hemsida. Varje program har specifika inklusions- och exklusionskriterier, se aktuell programbeskrivning. De kriterierna ryms inom ramen för vårdåtagande på rehabiliteringskliniken. Remiss och intern vårdkedja Det krävs remiss för att få rehabilitering på kliniken. Remiss kan skrivas av läkare eller annan legitimerad profession inom Landstingets hälso- och sjukvård. Egenremiss kan skrivas av patienten själv eller med hjälp av annan person, till exempel närstående, personlig assistent eller någon inom kommunens hemsjukvård. Blankett för detta kan hämtas på rehabiliteringsklinikens hemsida eller få den hemskickad med hjälp av receptionen på rehabiliteringskliniken:

7 Ej fortsatt specialiserad rehabilitering Mottagnings-verksamhet (Behandling av en profession) Avvisad remiss Utredning/ bedömning Öppenvårds-program Slutenvårds-program Remiss Remissbedömning Accepterad remiss Smärthanterings-program Remiss som kommer till rehabiliteringskliniken bedöms utifrån kriterier och landstingets rehabriktlinjer. Vid avvisande av remiss meddelas patient och remittent om orsak och om möjligt ges rekommendationer om alternativ. Efter accepterande placeras patienten på väntelista för utredning eller för rehabilitering. Överläkare ansvarar för remissbedömning. För en patient som under rehabiliteringsperioden behöver byta program för att kunna uppnå sina mål, ska det inte bli ett oönskat avbrott i processen utan övergången ska ske snarast och utifrån patientens behov. Efter avslutat rehabiliteringsprogram kan det finnas behov av fortsatt rehabilitering i annat program. Detta ska då tidsmässigt, i möjligaste mån ske utifrån patientens bedömda behov. Interdisciplinärt teamarbete med rehabiliteringsplan Rehabiliteringen i programmen sker med hjälp av team där patient, och om lämpligt närstående ingår. Teamet arbetar interdisciplinärt och ger samordnade, målinriktade och tidsbestämda insatser. Sammansättningen avgörs av patientens behov och kan förändras över tid. En av teammedlemmarna är samordnare/coach och koordinerar patientens rehabilitering och underlättar för patienten och eventuella närstående att vara delaktiga i rehabiliteringen. Patienten träffar samordnaren/coachen regelbundet för att diskutera och gå igenom olika aspekter av rehabiliteringen. En rehabplan upprättas tillsammans med patienten där hans/hennes möjligheter till inflytande säkras. Planen bygger på patientens och övriga teamets bedömning av resurser, hinder och förväntningar, funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, begränsningar inom aktivitet och delaktighet och påverkande omgivningsfaktorer. Mål, planerad vårdtid och åtgärder dokumenteras i rehabplanen. Under rehabiliteringsperioden utvärderas och vid behov revideras planen regelbundet. I god tid påbörjas planeringen för utskrivningen och för perioden efter utskrivningen med bland annat uppföljningar. Som komplement till ovanstående information finns beskrivningar för klinikens olika program 7