Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta"

Transkript

1 Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser inom öppenvård. Målgruppen är vuxna personer med sammansatta funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på grund av långvarig godartad smärta från rörelse- och stödjeorganen. Programmet bedrivs vid Rehabiliteringsmedicins mottagning på Sunderby sjukhus och i internatform på Garnis Rehabcenter i Boden. Teamens mål och värderingar Vi arbetar för att personen och dennes närstående ska få kunskap och insikt om sitt tillstånd eller sin sjukdom och dess konsekvenser för att bli medveten om sina möjligheter utifrån sitt funktionshinder. Målet är att personen ska kunna ta ett eget ansvar, kunna hantera olika dagliga aktiviteter, långsiktigt uppfylla mål inom familjeliv, på arbetet och på fritiden och på så vis uppnå en god delaktighet och livstillfredsställelse. I vår målsättning ingår också att förhindra återinsjuknande genom hälsofrämjande utbildning och information. Vi arbetar utifrån en helhetssyn och med respekt för personers integritet, där vi eftersträvar att se dem i sitt sociala, etniska och kulturella sammanhang. Vi har möjlighet att tillgodose personers olika behov med avseende på religionsutövning, kost och andra särskiljande intressen, och vi kan erbjuda samtal med tolk på ett stort antal olika språk. Programmets plats i vårdkedjan 1

2 Rehabnivå 1 Rehabilitering på rehabnivå 1 har ett generalistperspektiv och bedrivs i primärvård vid de hälsocentraler som ingår i vårdvalet. Primärvården ansvarar för befolkningens behov av första linjens hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering. Ansvaret gäller alla patientgrupper som av primär- och specialistvård i samråd inte bedöms kräva specialistsjukvårdens resurser och/eller särskilda kompetens. Arbetssättet präglas av helhetssyn och tvärprofessionell samverkan. Rehabnivå 2 Denna nivå har tillgång till teamrehabilitering med fler yrkeskompetenser, mer resurser och fördjupad kompetens inom berörda diagnosområden jämfört med nivå 1. Vid sjukhusen finns inom slutenvården vårdavdelningar för rehabilitering av patienter med akut insjuknande i exempelvis stroke. Sjukhusen har även vårdplatser för att kunna ta emot patienter med stora omvårdnadsbehov för planerad rehabilitering. Det finns ingen specifik smärtrehabilitering på rehabnivå 2. Rehabilitering i öppenvård sker på denna rehabnivå vid enheter för öppenvårdsrehabilitering som finns knutna till respektive sjukhus. Rehabnivå 3 Verksamheterna erbjuder mer resurser och fördjupad kompetens inom sitt specifika område, jämfört med rehabnivå 2 och 1. Rehabiliteringen kan ske i sluten- eller öppenvård. Hit remitteras patienter för utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Rehabnivån kan också vara första instans för patienter med sjukdomar eller skador som kräver specialistvård initialt. Rehabnivå 3 ansvarar för rehabiliteringen till dess läkare med specialistkompetens tillsammans med teamet bedömer att patienten kan tillgodogöra sig rehabilitering på annan nivå. Vid utskrivning från slutenvård kan patienten överföras till hemsjukvård alternativt återgå till hemmet. Fortsatta rehabiliteringsbehov sköts i det fallet av rehabnivå 1 eller 2. Hemsjukvård Kommunerna har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet för personer som är 18 år och äldre och som utförs av sjuksköterska, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast. Patientens läkarkontakt sker med läkare inom primärvård eller privatläkare. Remiss Läkarremiss krävs för både utredning och rehabilitering. De flesta remisserna kommer från läkare inom Norrbottens läns landsting på rehabnivå 1, privatpraktiserande läkare och läkare inom företagshälsovården i Norrbotten. Remisserna bedöms och prioriteras utifrån angivna kriterier i en remissgrupp där överläkare, sjuksköterska, kurator, psykolog, sjukgymnast och arbetsterapeutkompetens ingår. Beslut tas om den skall accepteras, om mer information måste inhämtas innan beslut eller om remissen ska gå i retur. Teamets sammansättning, upplägg och omfattning av utrednings- och rehabiliterings-insatser bestäms utifrån intagningskriterier, remittentens frågeställning och patientens behov. Patienten får en remissbekräftelse och skriftlig information om den rehabilitering som erbjuds. Remissbekräftelse skickas också till inremitterande efter accepterad remiss. I de fall remissen avslås/returneras informeras patienten per brev med hänvisning till inremitterande läkare. Inremitterande ansvarar för att meddela patienten returorsak och vidarebefordra remissgruppens rekommendationer. 2

3 Intagningskriterier Tillhöra målgruppen Ålder från 16 år Behov av samordnande insatser av ett multiprofessionellt team med fördjupad och bredare kompetens än rehabnivå 1. Patienten ska kunna tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser för rehabnivå 3. För Inriktning Smärta ska patienten vara medicinskt färdigutredd och ha genomgått utredning/rehabilitering på hälsocentral där certifierad multimodal rehabilitering finns tillgängligt. Patienten måste kunna klara sig själv under utrednings- eller rehabiliteringsperioden alternativt ha med sig personlig assistent eller annan person som hjälp. Exklusionskriterier Pågående medicinsk behandling/utredning och/eller ett hälsotillstånd som negativt påverkar förutsättningar för rehabiliteringsinsats. Obehandlad allvarlig psykisk störning Pågående drogmissbruk Teamarbete För att nå bästa möjliga resultat i utrednings- och rehabiliteringsinsatserna arbetar vi i multiprofessionella team. Teamens arbetssätt är interdisciplinärt d v s flera yrkeskategorier arbetar i samverkan med patienten, eventuellt dennes anhöriga och med varandra för att uppnå rehabiliteringsmålen. Utredningsarbetet på Rehabiliteringsmedicins mottagning sker i team utifrån patientens behov och remittentens frågeställning. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, kurator, specialistläkare, psykolog och sjukgymnast. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare, undersköterska och sjuksköterska/koordinator. Vid behov konsulteras ortopedingenjör, dietist eller olika sjukhusspecialister inom smärta och geriatrik. Rehabiliteringsarbetet på Garnis Rehabcenter sker i team utifrån patientens behov. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, hälsovägledare/kostrådgivare, kurator, psykolog, sjukgymnast och sjuksköterska med tillgång till medicinskt ansvarig specialistläkare från Rehabiliteringsmedicins mottagning, Sunderby sjukhus. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare och kök/städ/receptionspersonal. Kommunikationen inom teamet sker vid gemensam remissbedömning, sittronder/ teamkonferenser och direkt mellan teammedlemmar muntligt eller via meddelandefunktion i datoriserat journalsystem. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen och används för att säkra upp informationsöverföring inom och vid externa vårdkontakter. Patientens medverkan Patienten räknas som en teammedlem och har rätt att vara delaktig i planering och beslut som rör rehabiliteringen, samt erhålla adekvat information och kunskap. Patienten uppmuntras att ge synpunkter av värde för klinikens förbättringsarbete. För de patienter som har begränsad förmåga, helt eller delvis, att vara aktivt delaktig i att fatta beslut kring vård och behandling kan en utsedd företrädare göra detta i patientens ställe. 3

4 Närståendes medverkan Närstående ses som en resurs i den långsiktiga och vardagsnära rehabiliteringen. De erbjuds därför med patientens godkännande att delta vid utredning- och rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplan upprättas i samband med teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser och utgår ifrån International Classification of Functioning, Disability and Health. Patientens funktions och hälsotillstånd vad gäller sjukdom/skada, resurser och hinder gällande kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet, personliga faktorer och omgivningsfaktorer beskrivs. Rehabiliteringsplanen utmynnar i patientens huvudmål och delmål och åtgärder. Den skrivs i en samlad datoriserad patientjournal och följs regelbundet upp och revideras tillsammans med patienten. Patienterna får en kopia av sin rehabiliteringsplan. Kvalitetssäkring Enheterna är anslutna till det Nationella kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS. Med hjälp av uppgifterna från registren kan verksamheten kontinuerligt utvärderas och förbättras. Uppgifterna från formulären ger också ett underlag i patientens utredning- och rehabiliteringsprocess. Bakgrund Den moderna smärtforskningen har gett ökade kunskaper om mekanismerna bakom långvariga smärttillstånd. Idag vet vi att smärta orsakad av enbart psykiska faktorer, så kallad psykogen smärta, är mycket ovanlig. Långvarig smärta har som regel en fysiologisk förklaring och patienternas upplevelser skall tas på största allvar även om det i de flesta fall inte finns någon farlig bakomliggande sjukdom. Den får inte betraktas som en tidsmässigt förlängd akut smärta utan ska betraktas som ett specifikt sjukdomstillstånd. Smärttillståndet ska i första hand förklaras och behandlas utifrån muskulära och neurogena mekanismer. Ett vanligt problem för de som lider av långvarig smärta är att man sällan kan påvisa förändringar vid gängse undersökningar. Detta riskerar att skapa ett trovärdighetsproblem för den drabbade, vilket ofta leder till brist på förståelse från omgivningen. Bristen på förståelse och påvisbara strukturella förändringar gör att den drabbade har svårt att hantera sin situation. Detta leder även till en rad sekundära och negativa känslor. I bemötandet av dessa patienter är det viktigt att bekräfta patienten samt ge en för patienten hållbar förklaring till smärttillståndet. Att få en smärtförklaring kan vara en vändpunkt för att påbörja en positiv rehabiliteringsprocess. Det bästa omhändertagandet av dessa patienter sker via hantering i interdisciplinära smärtteam. Målsättningen är att förändra patientens förhållningssätt till sitt smärttillstånd. Patienter med långvarig smärta bör först genomgå en noggrann medicinsk utredning i primärvården, för att behandla eventuellt bakomliggande sjukdom. När patienterna kommer till Sektionen Rehabiliteringsmedicin är sådana undersökningar med fördel redan gjorda. Många patienter har varit hos flera olika läkare, utan att man har funnit någon förklaring till smärttillståndet. Vi utgår från att såväl biologiska, psykologiska, sociala som existentiella faktorer i olika grad samverkar vid uppkomsten och vidmakthållandet av ett långvarigt smärttillstånd. Genom vår smärtrehabilitering får personen hjälp till självhjälp, de får lära sig hur de kan hantera sitt smärttillstånd och sin livssituation. 4

5 Tjänsteutbud Smärtrehabs mottagning Smärtutredning Rehabutredning Second opinion Försäkringsmedicinska utredningar på uppdrag av försäkringskassan Garnis Rehabcenter Individanpassad grupprehabilitering (länk) Målsättning Smärtutredning: Målet är att ställa diagnos och besvara inremittentens frågor, samt bedöma behov av fortsatt utredning/rehabilitering och vilken vårdnivå detta ska ske på. Rehabutredning: Målet är att göra en ytterligare fördjupad analys av smärttillståndet och tack vare att flera professioner är involverade kan utredningen breddas. Rehabprocessen startas upp genom att utreda patienten smärttillstånd, aktivitetsförmåga, förmåga till självständighet och delaktighet socialt och i samhället. Målet är även att patienten ska få information och en förklaring till sitt smärttillstånd, vilket ofta förbättrar personens förhållningssätt till sin sjukdom och situation. Med en ökad förståelse och kunskap, kan personen öka sin egenkontroll och minska vårdbehovet. Rehabilitering: Målet är att öka patientens tilltro till sin egen förmåga, öka delaktigheten i vardagliga aktiviteter samt livstillfredsställelse. Stor vikt läggs vid att hitta långsiktigt hållbara strategier, ge grund för fortsatt förändringsarbete och höja den hälsorelaterade livskvaliteten. Målet är även att patienterna vid avslutet av rehabiliteringsperioden har en tilltro att kunna påverka sin situation och komma vidare i sin process, om möjligt med inriktning på återgång i arbete eller bibehållen arbetsförmåga. Upplägg och omfattning Tillbaka till inremitterande med rekommendationer Smärtutredning Sunderbyn Rehabutredning Sunderbyn Tel uppf. Rehab Intro Garnis Hemmaveckor Forts. Rehab Garnis Tel uppf. Flödesschema inriktning Smärta 5

6 Smärtrehabs mottagning Förberedelse inför utredning Patienten får i kallelseutskicket information mer i detalj med hänvisning till hemsida för ytterligare information. Inför utredning uppmanas patienten att skicka in svarsformulär NRS, ASES-S, Aktivitetslogga, Smärtteckning. Smärtutredning Patienten träffar läkare och sjukgymnast under 1 till 2 dagar som gör en första bedömning av smärttillståndet och fastställer möjliga orsaker till det långvariga smärttillståndet. Det kan ibland räcka och den vidare rehabiliteringen kan ske på egen hand och/eller tillsammans med insatser från hälsocentralen eller Garnis Rehabcenter. Vid behov kan det bli aktuellt med en utökad rehabutredning. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Rehabutredning Patienten träffar hela smärtteamet samt enskilda träffar med teammedlemmar 1-2 ggr under en period om 1-2 veckor. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Under utredningstiden får patienten också ta del av ett utbildningsmaterial om långvarigt smärttillstånd. Resultatet av utredningen sammanställs i en individuell rehabiliteringsplan. Vid behov av rehabiliteringsinsatser över tid sker överföring till hälsocentral. Vid behov av intensiv rehabiliteringsperiod inom specialistvård sker överföring till Garnis Rehabcenter. Vidare planering kan också ske i form av remiss för second opinion till annan specialistklinik. Remissvar utfärdas till inremitterande och kopia av remissvaret skickas till patienten. Rehabilitering Garnis Rehabcenter Förberedelse inför rehabilitering I samband med kallelse skickas skriftlig information om verksamheten och den rehabilitering som erbjuds. Ett frågeformulär bifogas där vi inhämtar kunskap om patientens ADL-behov, hjälpmedel samt medicinsk information. När patienten tackat ja till rehabilitering skickas ett erbjudande om deltagande i NRS (Nationellt Smärtregister) samt formulär som patienten fyller i och returnerar. Rehabiliteringsperiod Varje patient blir tilldelad en Rehabsamordnare som fungerar som en länk till resten av teamet. Patienten får fylla i skattningsformuläret ASES-S. Patienten sätter tillsammans med sin Rehabsamordnare upp mål för rehabiliteringsperioden. Utifrån patientens värderade målområden identifieras problem, hinder och resurser. En rehabiliteringsplan upprättas där målsättningen ska vara tydlig, realistisk, mätbar och tidsbegränsad för rehabperioden. Individanpassad grupprehabilitering är uppdelad i tre perioder under totalt ca nio veckor. Den startar med två introduktions- och upptaktsveckor följt av en period hemma på fyra till sex veckor med hemuppgifter. Patienten kommer sedan tillbaka för en uppföljande och fördjupad rehabiliteringsperiod under två veckor. Schemalagda aktiviteter är från kl till ca måndag till fredag. Under rehabveckorna erbjuds boende på vårt patienthotell. På helgerna åker patienterna hem. För långväga patienter finns möjlighet att på egen hand övernatta även under helgerna. Rehabiliteringen utförs både i grupp och genom individuell vägledning utifrån patientens målsättning, förutsättningar och frågor. Gruppen ger möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra i liknande situation. Rehabiliteringsåtgärder Rehabiliteringen är individuellt utformad antingen i grupp eller genom individuella träffar. Specifika rehabiliteringsinsatser individuellt eller i grupp anges i patientens veckoschema. Exempel på områden som det finns möjlighet att ta del av är teoretiska pass, praktiska pass och samtal om smärtfysiologi, 6

7 acceptans, minne och koncentration, trötthet och sömnens betydelse, avspänningsträning, stresshantering/mindfulness, aktivitetsbalans, fysisk aktivitet och vardagsergonomi. Avbrytandekriterier Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på deltagarens egen begäran: All rehabilitering är frivillig och varje person har rätt att avbryta kontakten med sitt team. Det är önskvärt att försöka klarlägga orsaken till personens önskan om sitt avbrytande så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på teamets begäran: Teamet kan avsluta mot personens vilja vid följande omständigheter: a) uppenbart missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol b) ingen aktiv medverkan i utformningen eller genomförandet av rehabiliteringen undantaget personer som har begränsningar p g a kognitiva eller kommunikativa funktionsnedsättningar. c) ett så avvikande beteende att rehabiliteringen för övriga patienter eller personalens arbetsmiljö påverkas. d) patienter som inte kan tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatserna för nivå 3. Utskrivningskriterier/Överföringskriterier Uppnådd målsättning i rehabiliteringsplanen inom planerad vårdtid Liten möjlighet för ytterligare utveckling/träningsvinst inom befintligt program. Om patienten deltar i liten utsträckning i programmets aktiviteter på grund av nedsatt kapacitet. Patienten och teamet är överens om att annat program med lägre intensitet är lämpligt. Då den planerade utredningen eller rehabiliteringen är avslutad. Patienten själv väljer utskrivning. Om patientens behov bättre kan tillgodoses på annan vårdnivå eller vårdinstans. Överföring Vid utredning sammanfattar läkaren perioden i en medicinsk epikris vilken skickas till patient, inremitterande och efterföljande vårdgivare. Vid rehabiliteringsperiod sammanfattar rehabsamordnaren rehabiliterings-perioden i ett remissvar vilket skickas till inremitterande och vid begäran eller behov till patient. Vid behov och efter överenskommelse med patienten överrapporterar arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator och psykolog till mottagande kollegor inom primärvård, kommun, företagshälsovård. Överrapportering sker för att ge underlag för fortsatt rehabilitering. Uppföljning Vid utredning och upprättande av rehabplan utan fortsatta vårdkontakter/egenvård erbjuds patienten telefonuppföljning en månad efter utredningsperiodens slut med utvärdering av rehabplan. 7

8 Vid utredning som utmynnar i vidareremittering och fortsatt vårdkontakt i primärvård eller öppenvårdsrehab sker ingen uppföljning. Återkoppling till enheten sker genom remissvar. Vid utredning som utmynnar i fortsatt rehabilitering på Garnis Rehabcenter görs uppföljning enligt följande: om dröjsmålet är kort från utredning till rehabiliteringsstart används NRS vid inskrivning på mottagning, annars genomförs de på nytt på Garnis Rehabcenter. Utvärdering av rehabplan sker i slutet av rehabperioden. Vid det avslutande samtalet utvärderas målen i rehabplanen samt resultaten från självskattningsformuläret (ASES-S) och jämförs med tidigare skattningar. Patienten fyller i NRS UT. I samband med det avslutande samtalet upprättas en framåtsyftande hälsoplan. Patienten erbjuds telefonuppföljning tre månader efter rehabiliteringsperiodens slut med. I samband med utvärderingen får patienten fylla i formulär ASES-S samt Upplevelse 3 månader efter rehabperiod. Vid uppföljningssamtalet utvärderas målen i hälsoplanen samt resultaten från självskattningsformulären och jämförs med tidigare skattningar. Ett år efter avslutad rehabilitering får patienten hemskickat frågeformulär som hör till det nationella kvalitetsregistret för smärtrehabilitering, NRS. Samverkan Samverkan gällande direkta hälso- och sjukvårdsinsatser sker med geriatrikmottagningen, smärtenheten, primärvården, kommun/hemsjukvård, LSS råd& stöd, vuxenhabilitering, öppenvårdsrehabilitering i Boden/Luleå, Gällivare, Kalix, Kiruna och Piteå. För att på bästa sätt stödja patienten vad gäller ekonomi, sysselsättning och arbete samverkar kliniken vid behov också med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialförvaltning och arbetsgivare. Om handläggare från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har en pågående kontakt med patienten medverkar de ibland vid utskrivningsmöten. Rehabiliteringsresurser Personal Arbetsterapeuten Arbetsterapeuten fokuserar i utredning och rehabilitering på hur patienten klarar vardagliga aktiviteter utifrån sina förmågor. Patienten vägleds att se samband mellan aktivitetsutförande och aktivitetsbalans och får kunskap för att planera, anpassa och optimera utförandet. Hälsosamma aktivitetsmönster tydliggörs för att öka patientens tilltro att kunna påverka sin aktivitetsförmåga. Hälsovägledaren utgår utifrån patientens önskemål och målsättning och vägleder, informerar och förmedlar kunskap när det gäller livsstilsfrågor samt inspirerar till livsstilsförändringar. Hälsovägledarens arbetsområde innefattar information och vägledning gällande områden kopplat till livsstil tex kost, viktreduktion, avspänning/mental träning, nikotin, taktil massage. Kuratorn kartlägger patientens sociala situation och ansvarar för att psykosociala aspekter kring patienten beaktas och integreras i utrednings- och rehabiliteringsarbetet. Stöttar i att hantera det patienten upplever som problematiskt i sin livssituation, t ex sitt sociala liv, relationer, stress och sömn. Patienten kan också få övergripande socialjuridisk information och rådgivning, t.ex. om ekonomi. Andra arbetsuppgifter är motivationsarbete, stödsamtal och bearbetande samtal. Kuratorn informerar också om aktuell lagstiftning och kan guida patienten vidare till den myndighet/enhet som ärendet gäller. 8

9 Läkaren är specialist inom området rehabiliteringsmedicin och den som är medicinskt och övergripande ansvarig för patientens rehabilitering. Undersöker patienten och förklarar hur undersökningsresultaten kan hänga ihop med aktuella symtom. Patienten har också möjlighet att ta upp frågor om medicinering och annan behandling. Läkaren ansvarar för bedömning av och ställningstagande till läkemedelsbehandling och gör bedömning av tidigare gjorda utredningar samt avgör om det föreligger behov av ytterligare undersökning eller kontakt med andra specialister. Psykologen kartlägger patientens resurser och begränsningar utifrån det känslomässiga måendet, stress, eventuella sömnstörningar, förmågan att lösa problem i vardagen, förmågan att tillgodogöra sig nya kunskaper och hantera information. Kan ge patienten korttidsterapi och krisbearbetning för att finna strategier att kunna handskas med sin situation. Bedöma behov av fortsatt psykosocialt, psykologiskt stöd, vid behov överrapportering till andra rehabiliteringsaktörer. Sjukgymnasten kartlägger tidigare och nuvarande kroppsliga funktioner och aktivitetsförmåga, vanor/livsstil kopplad till rörelse. Undersöker muskelstyrka, balans, kondition, koordination, rörlighet, gång- och förflyttningsförmåga. Sjukgymnastens arbetsområde innefattar träning, behandling, samtal och information; träning av förflyttningsförmåga, balans, styrka, hållnings- och kroppskännedomsövningar, motiverande samtal, patientundervisning, råd om egen behandling, utprovning av kompenserande hjälpmedel. Hälsofrämjande arbete genom öka tilltron till den egna förmågan att vara fysiskt aktiv utifrån sina förutsättningar, hitta lämpliga träningsformer och förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Sjuksköterskan på Rehabiliteringsmedicins mottagning är koordinator vilket innebär huvudansvar för planering och bokning av verksamheten samt utskick av kallelse och information till patienten och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har telefonrådgivning samt uppföljning av insatta läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar även för klinikens provtagning. Sjuksköterskan på Garnis Rehabcenter förbereder patienten inför rehabiliteringsperiod genom utskick av kallelse och information samt inhämtar fördjupad information från patienten vid behov. Organisatoriskt huvudansvar för planering inför rehabilitering och fungerar som den samordnade länken i teamet. Genomför medicinsk kartläggning samt fallriskbedömning i samband med inskrivning samt har övergripande medicinskt ansvar inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskans mål är att utifrån patientens önskemål, vägleda, informera och ge kunskap när det gäller medicinska aspekter, i syfte att öka patientens tilltro till egenvård. Undersköterskan på Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar för registrering och uppföljning av klinikens kvalitetsregister och material/utrustning. Undersköterskan ansvarar också tillsammans med läkarsekreterarna för klinikens reception. Läkarsekreterarna arbetar för en samordnad och effektiv administration gällande patientdokumentation, möten, ekonomi, rapporter och statistik. Läkarsekreterarna på Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar också tillsammans med undersköterskan för klinikens reception. Kök, städ och receptionspersonal på Garnis Rehabcenter ansvarar för matservering och skötsel av kök och matsal, för städning och upprätthållande av trivsel i lokaler, receptionsuppgifter och tillsyn av lokaler. De är delaktiga i att ge service och socialt stöd till patienterna utifrån ett kognitivt förhållningssätt. Lokaler/utrustning Verksamheterna är förlagda i välanpassade och lättillgängliga lokaler. I lokalerna finns också ändamålsenlig behandlingsutrustning som kontrolleras enligt checklista beträffande funktion och säkerhet. 9

10 Smärtrehabs mottagning ligger på Sunderby sjukhus 15 km från Luleå. Det finns goda transportmöjligheter för resande med tåg, buss och bil. Placeringen på sjukhuset ger en säker och trygg miljö för patienterna och möjliggör också direkt samverkan med andra kliniker. Enheten har möjlighet till hotellboende för de utifrån länet kommande patienterna och indirekt tillgång till träningslokaler, bassäng, träningskök via Enheten för Sjukgymnastik och Arbetsterapi. Garnis Rehabcenter är beläget ca 1 km från centrala Boden. Det finns goda transport- möjligheter för resande med tåg, buss och bil. Tillgång finns till parkeringsplatser och motorvärmare. Stora möjligheter till uteaktiviteter finns i klinikens rehabiliteringsträdgård och i närliggande utemiljö. En bassäng och bastu finns att tillgå i byggnaden. Enheten har en obemannad hotelldel med 20 enkelrum som har toalett och dusch, varav 10 rum är rymliga och lättframkomliga. Resultat 2012 Smärtrehabs mottagning 279 patienter besökte smärtteamet som totalt hade 1307 besök. Länsfördelningen är bra för smärta. Patienterna upplever att de är delaktiga i sin rehabilitering och blir bemötta med respekt. 81 % av smärtpatienterna får ett nybesök inom 60 dagar. (Kömiljarden) Garnis Rehabcenter 56 patienter genomförde smärtrehabilitering. Länsfördelningen följer inte helt nyckeltalen. Smärta behöver fler remisser från Kalix, Gällivare och Kiruna. Drygt hälften av patienterna är remitterade från vår mottagning. Patienterna är mycket nöjda med vårt bemötande och den delaktighet som de upplever under rehabiliteringen. 96,2 % närmar sig sina målsättningar under rehabperioden. SF-36 och EQ5D visar på en högre hälsorelaterad livskvalitet efter rehabiliteringen. MPI visar att en större andel av patienterna kan hantera sin situation d v s definieras som adaptive copers. Under rehabiliteringen minskar sannolik ångest och depression enligt HAD. 3-månaders uppföljning visar att en stor del av patienterna arbetar vidare enligt rehabplanen och åtta av tio patienter skulle rekommendera Garnis Rehabcenter till vänner och bekanta. Utvecklingsområden Ta fram rutiner för inmatning av data i nationella kvalitetsregister (NRS och WebRehab) i syfte att få in mer användbar statistik. Strukturerat analysera våra resultat. Marknadsföring av öppenvårdsprogrammet. Ökat samarbete mellan smärtrehabs mottagning och Garnis Rehabcenter för att förbättra och underlätta patientprocessen. 10

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Guide för rehabiliteringskliniken

Guide för rehabiliteringskliniken Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Information till patienter

Information till patienter Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Rutin för hemrehabilitering

Rutin för hemrehabilitering 1(5) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2008-01 Gäller från och med: 2008-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Anette Björk, Enhetschef

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Rehabiliteringsmedicin

Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Arbetsförmedlingens handläggarstöd

Arbetsförmedlingens handläggarstöd Arbetsförmedlingens handläggarstöd AFHS 18/2011 Sida: 1 av 7 Gäller fr.o.m. 20141022 Beslutad av: Henrietta Stein Beslutsdatum: 20141022 Version: 3.0 Dnr: Af-2014/091296 Medicinska underlag Medicinska

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 2015-01-23 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser 2015 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Friskare företag med sjukvårdsförsäkring

Friskare företag med sjukvårdsförsäkring Friskare företag med sjukvårdsförsäkring 1 Varför sjukvårdsförsäkring? Förebyggande hälsotjänster. Rätt vård snabbt. Effektiv rehabilitering. 2 Vi har utvecklat en unik helhet tar hand om hela människan

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län

Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län Vägar tillbaka! Ökad livskvalitet genom förbättrad rehabiliteringsverksamhet. Allians för landstinget i Kalmar län 1 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka, för att lösa de problem vi skapat med det gamla

Läs mer

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering

Landstingsdrivna vårdcentraler och Rehabverksamheter: rehabiliteringskliniken och Lasarettsrahab. Primärvårdsrehab, Vuxenhabilitering Rehabiliteringskliniken är naturskönt belägen vid sjön Trummen på Sigfridsområdet i Växjö. Rehabiliteringskliniken flyttade från Centrallasarettet till Sigfridsområdet 2001. Kliniken erbjuder en tilltalande,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49 1(5) Dnr 09-0406 /DE 2009-09-18 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan 16 tel: +46 (0)8 457 55 00 texttel: +46 (0)8 457 55 01

Läs mer

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON

ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON ATT MINSKA SJUKFRÅNVARON Vidarkliniken erbjuder arbetslivsinriktad rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa Ett beprövat behandlingskoncept som leder till minskad sjukfrånvaro samt minskad risk

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer