Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab
|
|
- Marianne Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser inom öppenvård. Målgruppen är vuxna personer med sammansatta funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar på grund av neurologisk sjukdom/skada, personer med ovanliga neurologiska diagnoser. Programmet bedrivs vid Rehabiliteringsmedicins mottagning på Sunderby sjukhus och i internatform på Garnis Rehabcenter i Boden. Sektionen har ett specifikt ryggmärgsskadeprogram som beskriver rehabiliteringsprocessen med dess insatser både inom sluten- och öppenvård. Teamens mål och värderingar Vi arbetar för att personen och dennes närstående ska få kunskap och insikt om sitt tillstånd eller sin sjukdom och dess konsekvenser för att bli medveten om sina möjligheter utifrån sitt funktionshinder. Målet är att personen ska kunna ta ett eget ansvar, kunna hantera olika dagliga aktiviteter, långsiktigt uppfylla mål inom familjeliv, på arbetet och på fritiden och på så vis uppnå en god delaktighet och livstillfredsställelse. I vår målsättning ingår också att förhindra återinsjuknande genom hälsofrämjande utbildning och information. Vi arbetar utifrån en helhetssyn och med respekt för personers integritet, där vi eftersträvar att se dem i sitt sociala, etniska och kulturella sammanhang. Vi har möjlighet att tillgodose personers olika behov med avseende på religionsutövning, kost och andra särskiljande intressen, och vi kan erbjuda samtal med tolk på ett stort antal olika språk. Programmets plats i vårdkedjan [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 1 av 14
2 Rehabnivå 1 Rehabilitering på rehabnivå 1 har ett generalistperspektiv och bedrivs i primärvård vid de hälsocentraler som ingår i vårdvalet. Primärvården ansvarar för befolkningens behov av första linjens hälso- och sjukvård inklusive rehabilitering. Ansvaret gäller alla patientgrupper som av primäroch specialistvård i samråd inte bedöms kräva specialistsjukvårdens resurser och/eller särskilda kompetens. Arbetssättet präglas av helhetssyn och tvärprofessionell samverkan. Rehabnivå 2 Denna nivå har tillgång till teamrehabilitering med fler yrkeskompetenser, mer resurser och fördjupad kompetens inom berörda diagnosområden jämfört med nivå 1. Vid sjukhusen finns inom slutenvården vårdavdelningar för rehabilitering av patienter med akut insjuknande i exempelvis stroke. Sjukhusen har även vårdplatser för att kunna ta emot patienter med stora omvårdnadsbehov för planerad rehabilitering. Rehabilitering i öppenvård sker på denna rehabnivå vid enheter för öppenvårdsrehabilitering som finns knutna till respektive sjukhus. Rehabnivå 3 Verksamheterna erbjuder mer resurser och fördjupad kompetens inom sitt specifika område, jämfört med rehabnivå 2 och 1. Rehabiliteringen kan ske i sluten- eller öppenvård. Hit remitteras patienter för utredningar och rehabiliteringsåtgärder. Rehabnivån kan också vara första instans för patienter med sjukdomar eller skador som kräver specialistvård initialt. Rehabnivå 3 ansvarar för rehabiliteringen till dess läkare med specialistkompetens tillsammans med teamet bedömer att patienten kan tillgodogöra sig rehabilitering på annan nivå. Vid utskrivning från slutenvård kan patienten överföras till hemsjukvård alternativt återgå till hemmet. Fortsatta rehabiliteringsbehov sköts i det fallet av rehabnivå 1 eller 2. [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 2 av 14
3 Hemsjukvård Kommunerna har ansvaret för alla hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet för personer som är 18 år och äldre och som utförs av arbetsterapeut, distriktssköterska, fysioterapeut och sjuksköterska. Patientens läkarkontakt sker med läkare inom primärvård eller privatläkare. Remiss Remiss kan skrivas av läkare men patienter kan även skicka in en egen vårdbegäran. De flesta remisserna kommer från neurologmottagningen på Sunderby sjukhus. Övriga remisser kommer främst från läkare på Rehabnivå 1 och Rehabnivå 2 samt privatpraktiserande läkare eller företagshälsovården. Remisserna bedöms och prioriteras utifrån angivna kriterier i en remissgrupp där arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, psykolog, sjuksköterska och överläkare ingår. Beslut tas om den skall accepteras, om mer information måste inhämtas innan beslut eller om remissen ska gå i retur. Teamets sammansättning, upplägg och omfattning av utrednings- och rehabiliteringsinsatser bestäms utifrån patientens behov, intagningskriterier och remittentens frågeställning. Patienten får en remissbekräftelse och skriftlig information om den rehabilitering som erbjuds. Remissbekräftelse skickas också till inremitterande efter accepterad remiss. I de fall remissen avslås/returneras informeras patienten per brev med hänvisning till inremitterande läkare. Inremitterande ansvarar för att meddela patienten returorsak och vidarebefordra remissgruppens rekommendationer. *För Kognitiv rehabilitering sker intern remittering från mottagning till Garnis Rehabcenter samt från länets neuropsykologer. Till rullstolsskolan kan även arbetsterapeut och sjukgymnast inom primärvård och kommun remittera. Intagningskriterier Tillhöra målgruppen Ålder från 16 år Behov av samordnande insatser av ett multiprofessionellt team med fördjupad och bredare kompetens än Rehabnivå 1 och 2 Patienten ska kunna tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatser för Rehabnivå 3. Patienten ha en fastställd neurologisk diagnos Patienten måste kunna klara sig själv under utrednings- eller rehabiliteringsperioden alternativt ha med sig personlig assistent eller annan person som hjälp Exklusionskriterier Pågående medicinsk behandling/utredning och/eller ett hälsotillstånd som negativt påverkar förutsättningar för rehabiliteringsinsats Obehandlad allvarlig psykisk störning Pågående drogmissbruk [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 3 av 14
4 Teamarbete För att nå bästa möjliga resultat i utrednings- och rehabiliteringsinsatserna arbetar vi i multiprofessionella team. Teamens arbetssätt är interdisciplinärt d v s flera yrkeskategorier arbetar i samverkan med patienten, eventuellt dennes anhöriga och med varandra för att uppnå rehabiliteringsmålen. Utredningsarbetet på Rehabiliteringsmedicins mottagning sker i team utifrån patientens behov och remittentens frågeställning. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator, neuropsykolog/ psykolog och specialistläkare. Stödfunktion utgörs av läkarsekreterare, sjuksköterska/koordinator och undersköterska. Vid behov konsulteras dietist, logoped, ortopedingenjör och olika sjukhusspecialister inom smärta, neurologi och geriatrik. Rehabiliteringsarbetet på Garnis Rehabcenter sker i team utifrån patientens behov. Teamet kan bestå av arbetsterapeut, fysioterapeut, hälsovägledare/kostrådgivare, kurator, psykolog och sjuksköterska med tillgång till medicinskt ansvarig specialistläkare från Rehabiliteringsmedicins mottagning, Sunderby sjukhus. Stödfunktioner är kök/städ/receptionspersonal. Kommunikationen inom teamet sker vid gemensam remissbedömning, sittronder/ teamkonferens och direkt mellan teammedlemmar muntligt eller via meddelandefunktion i datoriserat journalsystem. Verktyget SBAR ger struktur åt dialogen och används för att säkra upp informationsöverföring inom enheten och vid externa vårdkontakter. Patientens medverkan Patienten räknas som en teammedlem och förutsätts vara delaktig i planering och beslut som rör rehabiliteringen, samt erhålla adekvat information och kunskap. Patienten uppmuntras att ge synpunkter av värde för klinikens förbättringsarbete. För de patienter som har begränsad förmåga, helt eller delvis, att vara aktivt delaktig i att fatta beslut kring utredning och rehabilitering kan en utsedd företrädare göra detta i patientens ställe. Närståendes medverkan Närstående ses som en resurs i den långsiktiga och vardagsnära rehabiliteringen. De erbjuds därför med patientens godkännande att delta vid utredning- och rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsplan Rehabiliteringsplan upprättas i samband med teambaserade utrednings- och rehabiliteringsinsatser och utgår ifrån International Classification of Functioning, Disability and Health. Patientens funktions- och hälsotillstånd vad gäller sjukdom/skada, resurser och hinder gällande kroppsstruktur, kroppsfunktion, aktivitet/delaktighet, personliga faktorer och omgivningsfaktorer beskrivs. Rehabiliteringsplanen utmynnar i patientens huvudmål, delmål och åtgärder. Den skrivs i en samlad datoriserad patientjournal och följs regelbundet upp och revideras tillsammans med patienten. Patienterna får en kopia av sin rehabiliteringsplan. [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 4 av 14
5 Kvalitetssäkring Enheterna är anslutna till det Nationella kvalitetsregistret, WebRehab. Med hjälp av uppgifterna från registren kan verksamheten kontinuerligt utvärderas och förbättras. Uppgifterna från formulären ger också ett underlag i patientens utredning- och rehabiliteringsprocess. Bakgrund Neurologisk rehabilitering inom öppenvård på rehabnivå 3 vänder sig till personer som har neurologisk sjukdom/skada och har behov av insatser från flera yrkesprofessioner med fördjupad kompetens inom det specifika kunskapsområdet. Det gäller personer som har sammansatta funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar. Det innefattar även nydiagnostiserade neurologiska kroniska sjukdomar, ovanliga neurologiska diagnoser, kognitiv nedsättning efter förvärvad hjärnskada, aktivitetsproblem pga. spasticitet. Rehabiliteringsprocessen skiljer sig åt vid en plötslig skada eller sjukdom som ryggmärgsskada, hjärnskada, eller vid kroniska neurologiska sjukdomar som MS, muskeldystrofi, Parkinson sjukdom, ALS. Vid kronisk sjukdom sker rehabilitering återkommande pga sjukdomens progress, med kontinuerlig revidering av mål och insatser. Insatserna är av varierande typ och grad på olika nivåer i sjukvården och samhället i stort. Det handlar om att minimera medicinska problem, kompensera en funktionsnedsättning eller en aktivitetsbegränsning genom t ex hjälpmedel, kompensatoriska strategier eller förbättra funktion genom träning. Målsättning Övergripande mål är att patienten uppnår så god hälsa och livstillfredsställelse som möjligt utifrån sina förutsättningar och att denne återvinner bästa möjliga aktivitetsförmåga för ökad delaktighet både socialt och i samhället. I det ingår också att öka patienten och dennes närståendes medvetenhet om möjligheter utifrån resurser och begränsningar. Tjänsteutbud Neurorehabs mottagning Neuro- och rehabutredning Spasticitetsutredning och behandling Ryggmärgskaderehabilitering och uppföljning Kognitiv utredning, allmän eller körkortinriktad Övrig mottagning Garnis Rehabcenter Individanpassad neurologisk grupprehabilitering Individuell rehabilitering KICK-kurs för nydiagnostiserad MS och Parkinson Individanpassad kognitiv grupprehabilitering Rullstolsskola [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 5 av 14
6 Upplägg och omfattning Tillbaka till inremitterande med rekommendationer Neuroutredning Sunderbyn Rehabutredning Sunderby Tel upp f. Reha b Intro Reh ab bed Hemm a- veckor Forts. Rehab Garnis Individuell Rehab Garnis Tel upp f. Neurorehabs mottagning Förberedelser inför utredning Patienten får i kallelseutskicket information mer i detalj med hänvisning till hemsida för ytterligare information. Inför utredning uppmanas patienten att i förväg skicka in olika formulär beroende på typ av utredning/uppföljning exempelvis aktivitetsschema, Webrehabformulär (Li-Sat, EQ-5D, IPA-E) Spinalis Hälsonavigator, frågeformulär om spasticitet. Neuroutredning Patienten träffar två till tre professioner i teamet som gör en bedömning av aktuellt tillstånd och fortsatt behov av rehabilitering. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Detta kan ibland räcka och bedömningen kan innebära att den vidare rehabiliteringen sker på egen hand och/eller på hälsocentralen, eller inom kommunens verksamhet. Lämpliga åtgärder kan rekommenderas till patienten för egenvård. Vid behov av intensiv rehabiliteringsperiod inom specialistvård sker överföring inom kliniken till Garnis Rehabcenter eller avd 41Neurorehab. Vid behov av rehabiliterings-insatser över tid sker överföring till hälsocentral/kommun. Vid behov av rehabnivå 2 sker överföring till öppenvårdsrehab. Vid behov kan det bli aktuellt med en utökad Rehabutredning. Rehabutredning Patienten träffar hela neuroteamet samt enskilda träffar med teammedlemmar 1-2 ggr under en period om 1-2 veckor. Besöken är förlagda till dagtid på vardagar. Resultatet av utredningen sammanställs i en individuell rehabiliteringsplan. Lämpliga åtgärder kan rekommenderas till patienten för egenvård. Vid behov av intensiv rehabiliteringsperiod inom specialistvård sker överföring inom kliniken till Garnis Rehabcenter eller avd 41Neurorehab. Vid behov av rehabiliteringsinsatser över tid sker överföring till hälsocentral/kommun. Vid behov av rehabnivå 2 överföring [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 6 av 14
7 till Öppenvårdsrehab. Remissvar utfärdas till inremitterande och sammanfattande journalhandling skickas till patienten. Spasticitetsutredning Spasticitetsutredning utförs som neuroutredning utifrån frågeställning spasticitetsbehandling. Kognitiv utredning Kognitiv utredning utförs som neuroutredning, men utifrån frågeställning kognitiva funktioner och förmåga i förhållande till arbete och körkort samt ställningstagande till fortsatt rehabilitering. Rehabiliteringsåtgärder och uppföljning Aktuella åtgärder inom Neurorehabs mottagning riktar sig till i huvudsak till tre patientgrupper, personer med ryggmärgsskada, hjärnskador och personer med aktivitetshindrande spasticitet. Det kan handla om medicinsk behandling mot smärta och/eller spasticitet, hjälpmedelsutprovning/förskrivning, tillverkning av handortos, förflyttningsinstruktioner/träning, råd & stöd fysisk träning, medicinsk uppföljning/hälsopromotiva åtgärder, stödjande samtal, handledning personliga assistenter eller vårdpersonal, deltagande vid Försäkringskassans avstämningsmöten. Rehabilitering Garnis Rehabcenter Förberedelse inför rehabilitering I samband med kallelse skickas skriftlig information om vår verksamhet och den rehabilitering som erbjuds. Ett frågeformulär bifogas där vi inhämtar kunskap om patientens ADL-behov, hjälpmedel samt medicinsk information. Rehabiliteringsperiod Varje patient blir tilldelad en Rehabsamordnare som fungerar som en länk till resten av teamet. Patienten får fylla i aktuella skattningsformulär beroende på problembild. Vid start av rehabiliteringen erbjuds patienten att delta i nationella kvalitetsregistret WebRehab. Patienten sätter tillsammans med sin Rehabsamordnare upp mål för rehabiliteringsperioden. Utifrån patientens värderade målområden identifieras problem och behov av interventioner samt hinder och resurser. En rehabiliteringsplan upprättas där målsättningen ska vara tydlig, realistisk, mätbar och tidsbegränsad för rehabperioden. Individanpassad grupprehabilitering är uppdelad i tre perioder under totalt 8-10 veckor. Gruppen består av 6-8 personer, målsättningen är att gruppen ska vara så homogen som möjligt. Rehabiliteringen startar med introduktion i 8 dagar följt av en period hemma på fyra till sex veckor med hemuppgifter. Patienten kommer sedan tillbaka för en uppföljande och fördjupad rehabiliteringsperiod på ytterligare 8 dagar. Schemalagda aktiviteter är från kl till ca måndag till fredag. Under rehabveckorna erbjuds boende på rehabcentrets patienthotell. På helgerna åker patienterna hem. För långväga patienter finns möjlighet att på egen hand övernatta även under helgerna. Rehabiliteringen utförs både i grupp [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 7 av 14
8 och genom individuell vägledning utifrån patientens målsättning, förutsättningar och frågor. Gruppen ger möjlighet att träffa och dela erfarenheter med andra i liknande situation. Stor vikt läggs vid att hitta långsiktigt hållbara strategier, ge grund för fortsatt förändringsarbete och höja den hälsorelaterade livskvaliteten. Individuell rehabilitering Upplägget varierar beroende på patientens behov och funktionsnedsättning. Den individuella rehabiliteringen följer vanligtvis samma process som grupprehabilitering men intensiteten bestäms utifrån patientens mål och förutsättningar. Rullstolsskola Rullstolsskola är till för personer som vill bli bättre på att köra manuell rullstol. Gruppen består av ca 10 personer. Om behov finns kallas patienten i god tid på ett besök för översyn av sin rullstol. Det är viktigt att rullstolen är väl anpassad utifrån individen. Upplägget är dagar med ett längre uppehåll mellan perioderna för träning på hemmaplan. I gruppaktiviteterna sker deltagande utifrån egen förmåga. Under rehabveckorna erbjuds boende på vårt patienthotell. Rehabiliteringsåtgärder Rehabiliteringen är individuellt utformad och sker i grupp och/eller genom individuella träffar. Patienten får ett veckoschema med planerade aktiviteter. Exempel på områden som det finns möjlighet att ta del av är teoretiska och praktiska pass om diagnosspecifik information, acceptans, minne och koncentration, trötthet och sömnens betydelse, lusten och kärleken, stresshantering/mindfulness, aktivitetsbalans, fysisk aktivitet och vardagsergonomi. Avbrytandekriterier Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på deltagarens egen begäran: All rehabilitering är frivillig och varje person har rätt att avbryta kontakten med sitt team. Det är önskvärt att försöka klarlägga orsaken till personens önskan om sitt avbrytande så att eventuella missförstånd eller missförhållanden kan rättas till. Avbrytande av pågående utredning och rehabilitering på teamets begäran: Teamet kan avsluta mot personens vilja vid följande omständigheter: a) uppenbart missbruk av tabletter, narkotika eller alkohol b) ingen aktiv medverkan i utformningen eller genomförandet av rehabiliteringen undantaget personer som har begränsningar p g a kognitiva eller kommunikativa funktionsnedsättningar. c) ett så avvikande beteende att rehabiliteringen för övriga patienter eller personalens arbetsmiljö påverkas. d) patienter som inte kan tillgodogöra sig rehabiliteringsinsatserna för nivå 3. [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 8 av 14
9 e) om patientsäkerheten ej kan upprätthållas, t ex fallrisk. Utskrivningskriterier/Överföringskriterier Uppnådd målsättning i rehabiliteringsplanen inom planerad vårdtid Liten möjlighet för ytterligare utveckling/träningsvinst inom befintligt program. Om patienten deltar i liten utsträckning i programmets aktiviteter på grund av nedsatt kapacitet. Patienten och teamet är överens om att annat program med lägre intensitet är lämpligt. Då den planerade utredningen eller rehabiliteringen är avslutad. Patienten själv väljer utskrivning. Om patientens behov bättre kan tillgodoses på annan vårdnivå eller vårdinstans. Om patientens fysiska eller psykiska tillstånd försämras och rehabilitering ej kan utföras överförs patienten till aktuell specialistklinik. Överföring Vid utredning sammanfattar läkaren perioden i en medicinsk epikris vilken skickas till patient, inremitterande och efterföljande vårdgivare. Vid rehabiliteringsperiod sammanfattar Rehabsamordnaren rehabiliteringsperioden i ett remissvar vilket skickas till patienten, till inremitterande samt vid behov till annan vårdgivare. Vid behov och efter överenskommelse med patienten överrapporterar arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator och psykolog till mottagande kollegor inom primärvård, Öppenvårdsrehab, kommun eller företagshälsovård. Överrapportering sker för att ge underlag för fortsatt rehabilitering. Uppföljning Vid utredning är uppföljning av rehabplan mer utifrån individuella behov både tidsmässigt och hur uppföljning sker (återbesök, telefon, videosamtal). Tre månaders och ett års uppföljning med frågeformulär från nationella kvalitetsregister WebRehab. Vid utredning som utmynnar i vidareremittering och fortsatt vårdkontakt i primärvård eller öppenvårdsrehab sker ingen uppföljning. Återkoppling till enheten genom remissvar. Vid utredning som utmynnar i fortsatt rehabilitering på Garnis Rehabcenter görs uppföljning enligt följande: om dröjsmålet är kort från utredning till rehabiliteringsstart används WebRehab vid inskrivning på mottagning, annars genomförs de på nytt på Garnis Rehabcenter. Rehabplan för rehabperioden upprättas. Om patienten kommer på en rehabiliteringsperiod på Garnis Rehabcenter utan [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 9 av 14
10 föregående utredning sker upprättande av rehabplan och frågeformulär WebRehab samt skattningsformulär vid inskrivning. Utvärdering av rehabplanen sker i slutet av rehabperioden. Vid det avslutande samtalet utvärderas målen i rehabplanen samt resultaten från skattningsformulär och jämförs med tidigare skattningar. Patienten fyller i WebRehab UT. I samband med det avslutande samtalet upprättas en framåtsyftande rehabplan. Patienten erbjuds telefonuppföljning tre månader efter rehabiliteringsperiodens slut med rehabsamordnaren eller någon annan från teamet. I samband med utvärderingen får patienten fylla i skattningsformulär samt Upplevelse 3 månader efter rehabperiod. Vid uppföljningssamtalet utvärderas målen i rehabplanen samt resultaten från självskattningsformulären och jämförs med tidigare skattningar. Ett år efter avslutad rehabilitering får patienten hemskickat frågeformulär som hör till nationella kvalitetsregister WebRehab. Samverkan Samverkan gällande direkta hälso- och sjukvårdsinsatser sker med primärvård, kommun/hemsjukvård, LSS råd& stöd, länslogopedin, vuxenhabilitering, kommunikationsteamet, sitt-teamet, öppenvårdsrehabilitering i Boden/Luleå, Gällivare, Kalix, Kiruna och Piteå, privata rehabaktörer samt slutenvården nivå 3 neurorehab avd 41N. Rehabiliteringsmedicin har vårdavtal med Rehabstation Stockholm vad gäller ryggmärgskaderehabilitering och handkirurgi från Sahlgrenska universitetssjukhuset. För att på bästa sätt stödja patienten vad gäller ekonomi, sysselsättning och arbete samverkar kliniken vid behov också med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialförvaltning och arbetsgivare. Om handläggare från Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har en pågående kontakt med patienten, medverkar de ibland vid utskrivningsmöten. Samverkan sker även med patientföreningar, t ex Neuroförbundet och Norrbottens handikappidrottsförbund. Enheterna initierar kontakt med patientföreningar och undersöker möjligheter i patienternas hemkommun. Patientföreningar medverkar också i utbudet, ex med utbildning för ryggmärgsskadade samt ger specifik information från respektive förbund. Samverkan sker också genom att personal från enheten informerar vid patientföreningars lokala träffar. Bassänglokal hyrs ut till patientföreningar samt assistansbolag för egenträning alternativt ledarledda träningar. Rehabiliteringsresurser Personal Arbetsterapeuten Arbetsterapeuten fokuserar i utredning och rehabilitering på hur patienten klarar vardagliga aktiviteter utifrån sina förmågor. Patienten vägleds att se samband mellan aktivitetsutförande, aktivitetsbalans samt får kunskap för att planera, anpassa och optimera utförandet. Hälsosamma aktivitetsmönster tydliggörs i syfte att kunna påverka sin förmåga att utföra värdefulla aktiviteter. Arbetsterapeutens arbetsområde innefattar även motiverande [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 10 av 14
11 samtal, gruppsamtal i syfte att öka kunskaper i olika områden, utprovning/träning i att använda hjälpmedel, utrustning och ortoser. Hälsovägledaren utgår utifrån patientens önskemål och målsättning och vägleder, informerar och förmedlar kunskap när det gäller livsstilsfrågor samt inspirerar till livsstilsförändringar. Hälsovägledarens arbetsområde innefattar information och vägledning gällande områden kopplat till livsstil tex kost, viktreduktion, avspänning/mental träning, nikotin, taktil massage. Kuratorn kartlägger patientens sociala situation och ansvarar för att psykosociala aspekter kring patienten beaktas och integreras i utredningsoch rehabiliteringsarbetet. Stöttar i att hantera det patienten upplever som problematiskt i sin livssituation, t ex sitt sociala liv, relationer, stress och sömn. Patienten kan också få övergripande socialjuridisk information och rådgivning, t.ex. om ekonomi. Andra arbetsuppgifter är motivationsarbete, stödsamtal och bearbetande samtal. Kuratorn informerar också om aktuell lagstiftning och kan guida patienten vidare till den myndighet/enhet som ärendet gäller. Läkaren är specialist inom området rehabiliteringsmedicin och den som är medicinskt och övergripande ansvarig för patientens rehabilitering. Undersöker patienten och förklarar hur undersökningsresultaten kan hänga ihop med aktuella symtom. Patienten har också möjlighet att ta upp frågor om medicinering och annan behandling. Läkaren ansvarar för bedömning av och ställningstagande till läkemedelsbehandling och gör bedömning av tidigare gjorda utredningar samt avgör om det föreligger behov av ytterligare undersökning eller kontakt med andra specialister. Psykologen kartlägger patientens resurser och begränsningar utifrån det känslomässiga måendet, stress, eventuella sömnstörningar, förmågan att lösa problem i vardagen, förmågan att tillgodogöra sig nya kunskaper och hantera information. Kan ge patienten korttidsterapi och krisbearbetning för att finna strategier att kunna handskas med sin situation. Bedöma behov av fortsatt psykosocialt, psykologiskt stöd, vid behov överrapportering till andra rehabiliteringsaktörer. Neuropsykologen bedömer hur minnesprocesserna, arbetsminnet, koncentrationsförmåga samt förmågan att planera och organisera fungerar när information bearbetas. Det bedöms även hur tänkandet, motivationsfaktorer och det känslomässiga påverkar arbetsförmågan och samspelet med omvärlden. Förmågan att hantera trafikmiljön vid framförande av fordon bedöms. Neuropsykologen utför konsultationer och psykoterapeutisk behandling i form av korttidsterapier, om det bedöms att behovet finns och det ligger inom ramen för verksamheten. Behov av fortsatt psykosocialt/psykologiskt stöd inventeras och överrapporteras till andra rehabiliteringsaktörer. Fysioterapeuten kartlägger tidigare och nuvarande kroppsliga funktioner och aktivitetsförmåga, vanor/livsstil kopplad till rörelse. Undersöker muskelstyrka, tonus, balans, kondition, koordination, rörlighet, gång- och förflyttningsförmåga. Fysioterapeutens arbetsområde innefattar träning, behandling, samtal och information; träning av förflyttningsförmåga, balans, [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 11 av 14
12 styrka, hållnings- och kroppskännedomsövningar, motiverande samtal, patientundervisning, råd om egen behandling, utprovning av kompenserande hjälpmedel. Hälsofrämjande arbete genom öka tilltron till den egna förmågan att vara fysiskt aktiv utifrån sina förutsättningar, hitta lämpliga träningsformer och förskrivning av Fysisk aktivitet på Recept (FaR). Sjuksköterskan Sjuksköterskans på Rehabiliteringsmedicins mottagning är koordinator vilket innebär huvudansvar för planering och bokning av verksamheten samt utskick av kallelse och information till patienten och/eller anhöriga. Sjuksköterskan har telefonrådgivning samt uppföljning av insatta läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar även för klinikens provtagning. Sjuksköterskan på Garnis Rehabcenter förbereder patienten inför rehabiliteringsperiod genom utskick av kallelse och information samt inhämtar fördjupad information från patienten vid behov. Organisatoriskt huvudansvar för planering inför rehabilitering och fungerar som den samordnade länken i teamet. Genomför medicinsk kartläggning samt fallriskbedömning i samband med inskrivning samt har övergripande medicinskt ansvar inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskans mål är att utifrån patientens önskemål, vägleda, informera och ge kunskap när det gäller medicinska aspekter, i syfte att öka patientens tilltro till egenvård. Läkarsekreterarna arbetar för en samordnad och effektiv administration gällande patientdokumentation, möten, ekonomi, rapporter och statistik. De ansvarar även för registrering och uppföljning av klinikens kvalitetsregister och material/utrustning. Läkarsekreterarna på Rehabiliteringsmedicins mottagning ansvarar också för klinikens reception. Kök, städ och receptionspersonal på Garnis Rehabcenter ansvarar för matservering och skötsel av kök och matsal, för städning och upprätthållande av trivsel i lokaler, receptionsuppgifter och andra stöduppgifter. Är delaktiga i att ge service och socialt stöd till patienterna utifrån ett kognitivt förhållningssätt. Lokaler/utrustning Verksamheterna är förlagda i välanpassade och lättillgängliga lokaler. I lokalerna finns också ändamålsenlig behandlingsutrustning som kontrolleras enligt checklista beträffande funktion och säkerhet. Neurorehabs mottagning ligger på Sunderby sjukhus 15 km från Luleå. Det finns goda transportmöjligheter för resande med tåg, buss och bil. Placeringen på sjukhuset ger en säker och trygg miljö för patienterna och möjliggör också direkt samverkan med andra kliniker. Enheten har möjlighet till hotellboende för de utifrån länet kommande patienterna och indirekt tillgång till träningslokaler, bassäng, träningskök via Enheten för fysioterapi och arbetsterapi. Garnis Rehabcenter är beläget ca 1 km från centrala Boden. Det finns goda transportmöjligheter för resande med tåg, buss och bil. Tillgång finns till [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 12 av 14
13 parkeringsplatser och motorvärmare. Stora möjligheter till uteaktiviteter finns i klinikens rehabiliteringsträdgård och i närliggande utemiljö. En bassäng och bastu finns att tillgå i byggnaden. Enheten har en obemannad hotelldel med 19 enkelrum och ett dubbelrum som alla har toalett och dusch, varav 10 rum är rymliga och lättframkomliga. Resultat 2015 Mottagningen, Sunderby sjukhus 334 patienter besökte någon profession och 85 träffade neuroteamet. Totala antalet besök var Hjärnskador är vanligaste diagnosgruppen. Väntetiden är lång till utredning och rehabilitering (median 181 dagar enligt WebRehab). Patienterna skattar ett mycket bra bemötande från personalen, 95 % anger mycket bra. Informationen på hemsidan behöver förbättras, enbart 53 % anger mycket bra. Avbokningar av teambesök tar mycket resurser. Nytt upplägg planeras 2016 för intromöten. Positivt ekonomiskt resultat för enheten: ca +270t kr för Garnis Rehabcenter, Boden 70 patienter genomförde någon form av rehabilitering. 4 patienter avbröt. Totalt registrerade besök. Vanligaste enskilda diagnosen är MS (44 %) men en stor andel hade mer ovanliga neurodiagnoser (24 %). Länsfördelningen är relativt bra men vi har få patienter från Kalix. En patient från annat europeiskt land har rehabiliterats under året. Rehabiliteringen har 95 % täckningsgrad i WebRehab. De flesta patientera remitteras till rehabiliteringen från neurologmottagningen. Patienternas hälsa ökar under rehabperioden (EQ5D) (in: 56,7 ut: 61,1). Kroppslig hälsa (in:3,4 ut: 3,5) och psykisk hälsa (in 3,9 ut: 4,3) förbättras (Li-Sat). Inskränkningar på arbete/studier (in: 12,67 ut: 11,54) samt social förmåga (in:0,67 ut: 8,62) minskar något (IPA). Resultaten är i generellt nivå med riket (WebRehab) Patientutvärderingar: Samtliga patienter skattar bemötandet som mycket bra (100 %). Över 90 % skulle rekommendera Garnis till andra. Information på hemsidan behöver revideras, vilket kan höra samman med att rehabperiodens omfattning/tider samt innehåll skattas av enbart % som mycket bra. Positivt ekonomiskt resultat ca 195t kr för [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 13 av 14
14 1-årsuppföljning av patienter som genomgick rehabilitering 2014: Kroppslig hälsa och psykisk hälsa var i stort sett oförändrat från utskrivning till uppföljning. Dessvärre ökade upplevelsen av inskränkningar på arbete/studier (ut: 10,05, uppf: 19,46) samt social förmåga (ut: 7,98, uppf: 9,6). Låg svarsfrekvens (48 %). Förbättringsområden 2016 Öka samarbetet med andra rehabaktörer i länet och marknadsföra öppenvårdsprogrammet med dess olika inriktningar. Mål: hela länet tillgång till rehab Översyn av informationen på hemsidorna samt broschyrer. Mål: patienterna skatta högre betyg för hemsidan Revidera patient enkäten smärta på mott, samt 3-mån uppföljningen på Garnis Mål: enkäterna anpassade utifrån nya processer Parkinson-KICK skapa ett kortare program för pat i arbetsför ålder Mål: öka tillgängligheten samt öka arbetsåtergång/bibehålla arbetsförmåga. Rehabilitering för personer med dystoni. Mål: Genomföra en dystonigrupp på Garnis E-hälsa: använda befintlig teknik vid patientmöten och personalmöten. Mål: minska resor för patienter och personal. Förbättra hantering av Kvalitetsregister. Mål: öka svarsfrekvens uppföljningar [Process] Stefan Stridsman Stefan Stridsman 14 av 14
Rehabiliteringsprogram öppenvård neuro
Rehabiliteringsprogram öppenvård neuro Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder teambaserade utrednings-
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Neurorehab Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter
Läs merVårdprocessen Rehabiliteringsmedicin i Region Norrbotten
Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicin är en medicinsk specialitet med länsuppdrag för högspecialiserad rehabilitering av personer med hjärnskador, ryggmärgsskador, olika neurologiska sjukdomar
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder
Läs merProgrammets plats i vårdkedjan
Sektionen för Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och Garnis Rehabiliteringscenter erbjuder
Läs merRiktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten
Styrande regeldokument Riktlinje Sida 1 (7) Riktlinjer för rehabiliteringsansvar i Norrbotten Inledning Region Norrbotten ska erbjuda länets medborgare rätt vård på rätt vårdnivå i en struktur där tillgången
Läs merRehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta
Kompetenscentrum Rehabilitering/Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin Rehabiliteringsmedicinskt öppenvårdsprogram - Inriktning Smärta Målgrupp Rehabiliteringsmedicins mottagning vid Sunderby sjukhus och
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra. Teamet
Läs merKompetenscentrum Rehabilitering
Kompetenscentrum Rehabilitering Länsspecialitet Rehabiliteringsmedicin Slutenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering Öppenvårdsprogram - Neurologisk rehabilitering - Smärtrehabilitering Verksamheten...
Läs merRehabiliteringsmedicinska mottagningen
erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering LÄTTLÄST Värdegrund Vi KAN (Region Hallands värdegrund). För oss innebär Vi KAN: Vi att samarbeta och lära av varandra.
Läs merMultimodal smärtrehabilitering
Smärtenheten NU-sjukvården 2018-03-12 Multimodal smärtrehabilitering Smärtenheten, NU-sjukvården 2 Om multimodal rehabilitering Smärtenheten på Uddevalla sjukhus bedriver multimodal rehabilitering som
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel:Verksamhetsbeskrivning för dagrehabilitering Utfärdad av: Margareta Blid,
Läs merMS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning
MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator
Läs merRehabilitering för personer. med flerfunktionshinder
Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI
Läs merREHABILITERINGSMEDICIN HALLAND
REHABILITERINGSMEDICIN HALLAND Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Rehabiliteringsmedicin Ämnesområde: Verksamhet Titel: Verksamhetsbeskrivning för slutenvårdsrehabilitering Utfärdad av:
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress Besöksadress Telefon 0470-59 22 50 Box 1223 Rehabiliteringskliniken E-post rehabkliniken@ltkronoberg.se 351 12 Växjö J F Liedholms väg 14 Växjö Sida
Läs merRehabilitering i samverkan för södra länsdelen
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-06-14 Ansvarig: Monika Brundin Kommun(er): Enköping-, Håbo-, och Heby kommuner Region Uppsala: Lasarettet i Enköping/Rehabforum Fastställt av:
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL
Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala
Läs merExterna stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås
Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-
Läs merDin rätt till rehabilitering
Din rätt till rehabilitering Varför behövs rehabilitering? NEUROLOGISKA DIAGNOSER, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering, för andra
Läs merneurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson
neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken
Läs merSahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård
Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något
Läs merInnehållsförteckning
2 Innehållsförteckning Sid INLEDNING 3 Hjärnskada 3 Vanliga konsekvenser vid hjärnskada 3 Hjärnskadeteamet 3 MÅLGRUPP 3 ARBETSSÄTT 4 Arbetsmodell 5 Remisser 6 Första träff_ 6 UTREDNINGAR 6 Neuropsykologisk
Läs merRehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd
Rehabilitering av personer med stroke eller medicinskt komplexa tillstånd Rehabiliteringsprogram Specialiserad rehabilitering Rehabiliteringsmedicin VO neurologi och rehabiliteringsmedicin SUS 2015 Inledning
Läs merNeuroteam
Neuroteam 2015-12-01 LGS 28 Rehabenheter 2015-12-01 Närhälsan Eriksberg rehabmottagning 2 3 godkända Neuroteam i LGS - området Närhälsan Eriksberg rehabmottagning Närhälsan Frölunda rehabmottagning Backa
Läs merLinda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet
E 01: erbjuda direktinläggning på strokeenhet till personer med misstänkt stroke (prioritet 1) E 02: erbjuda vård på strokeenhet till personer med stroke (prioritet 1). E 03: bör inte erbjuda personer
Läs merRehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N
Vårddokument Vårdprogram Sida 1 (13) Rehabiliteringsmedicinskt slutenvårdsprogram - Avd 41 N Kompetenscentrum Rehabilitering Målgrupp Slutenvårdsprogrammet vänder sig till personer i yrkesverksam ålder
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merProgram för Ryggmärgsskaderehabilitering. uppföljning
Program för Ryggmärgsskaderehabilitering och uppföljning Kompetenscentrum Rehabilitering, Länsspecialitén Rehabiliteringsmedicin Målgrupp Rehabiliteringsmedicin har ett länsansvar för personer med förvärvad
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken
Guide för rehabiliteringskliniken Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05 Revideras
Läs merVad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?
Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi
Läs merMÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN
MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN Kompetensbeskrivning Specialiteten rehabiliteringsmedicin karaktäriseras av fördjupade kunskaper och färdigheter i att utreda patienter med betydande funktionsnedsättningar.
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merDagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merReviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL
Handläggare: Uppdragsgrupp SVOP Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård 2018-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11 In- och utskrivning i hemsjukvård
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för arbetsterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte
Läs merHemsjukvård Kommunrehab Mölndal
2018-07-04 Hemsjukvård Kommunrehab Mölndal Presentation av Verksamhetsförlagd utbildning för fysioterapeutprogrammet Hemsjukvårdsenheten i Mölndals stad är till för personer som av olika orsaker inte kan
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merÖppenvårdsrehabilitering
Öppenvårdsrehabilitering (outpatient medicial rehabilitation program) Rehabiliteringsmedicinska mottagningen VO Rehabilitering och Smärtcentrum Akademiska sjukhuset INLEDNING Rehabiliteringsmedicinska
Läs merGuide till rehabilitering
Guide till rehabilitering Vad är rehabilitering Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra medicinering och rehabiliteringsmetoder,
Läs merKVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merRehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program)
Rehabilitering för personer med ryggmärgsskada (Spinal Cord specialty program) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 Rehabiliteringsmedicinska mottagningen VO Rehabilitering och Smärtcentrum Akademiska
Läs merCancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd
Cancerrehabilitering en kommande länk i vårdkedjan KVH Fenix enheten för cancerrehabilitering och psykosocialt stöd Rut Flensmarck, kurator Andrea Magnusson, sjuksköterska, sexualrådgivare Livet efter
Läs merVO Smärtrehabilitering
VO Smärtrehabilitering Sektion för specialiserad smärtrehabilitering Organisation 1993-2013 Rehabcentrum Lund- Orup senare Rehabiliteringsmedicinska kliniken (division 3) Sektionen för högspecialiserad
Läs merKriterierna gäller från 2012-01-01
Fastställt av Omsorgs- och utbildningsutskottet 2011-10-20 104 Kriterierna gäller från 2012-01-01 Följande kvalitetskriterier för hemtjänst i ordinärt boende i Östra Göinge kommun är antagna av kommunstyrelsens
Läs merKartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada
Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt
Läs merÅrsrapport Uppföljning 2012
Årsrapport Uppföljning 2012 1 Innehåll Att följa upp sina patienter; en viktig del av kvalitetsarbetet.... 4 Demografi... 5 Rehabplan... 8 EQ 5D Index... 11 Bedömning av körlämplighet... 13 Ersättning
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen
Nationella riktlinjer för vård vid stroke - Rehabilitering Sydöstra sjukvårdsregionen Arbetsgrupp: Östergötland: Marie Samuelsson, Lena Törnfeldt Jönköping: Agneta Siebers, Jakob Gesher Kalmar: Ulla Bigelius,
Läs merGuide för rehabiliteringskliniken, Växjö
Guide för rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax: 0470-59 22 05
Läs merArbetsterapi i primärvården
Arbetsterapi i primärvården Arbetsterapi i primärvården, 2014 Sveriges Arbetsterapeuter Foto: Colourbox Tryck: Sveriges Arbetsterapeuter www.arbetsterapeuterna.se Inledning Sveriges Arbetsterapeuter har
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke
Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke Socialstyrelsens enkät till kommuner, 2018 Bilaga 2 NATIONELLA RIKTLINJER UTVÄRDERING VÅRD VID STROKE SOCIALSTYRELSEN 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.
Läs merNorrlandstingens regionförbund
Norrlandstingens regionförbund Bedömning av konsekvenser för landsting/regioner i norra sjukvårdsregionen relaterat till nationella riktlinjer för vård vid stroke, stöd för styrning och ledning - Remissversion
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merRehabilitering och habilitering i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merInformation till patienter
Information till patienter om rehabiliteringskliniken, Växjö Postadress: Box 1223, 351 12 VÄXJÖ Besöksadress: J F Liedholms väg 14, Växjö E-post: rehabkliniken@ltkronoberg.se Telefon: 0470-59 22 50 Telefax:
Läs merTidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen
Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen Söker vård Triagering Bedömning/behandling vårdgivare Rehabplan Kontakt med arbetsgivaren/fk/ AF/socialtjänsten Rehabkoordinator/ rehabkoordinering
Läs merInnehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14
2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process... 11 Röd process... 14 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget
Läs merRehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar
Rehabilitering för personer med neurologiska tillstånd och sjukdomar (Comprehensive Integrated Inpatient Rehabilitation program, CIIRP) Rehabiliteringsmedicinska avdelningen 85C1 VO Rehabilitering och
Läs merPRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS
PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS EN INFORMATIONSÖVERFÖRING MELLAN SJUKHUS OCH PRIMÄRVÅRD 2013-03-28 PRIMUS PRIMÄRVÅRDSPATIENT UT FRÅN SJUKHUS STARTADE 2009 SOM ETT UTVECKLINGSARBETE I SAMVERKAN
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merNorrbotten. Rehab-rapporten 2018
Norrbotten Rehab-rapporten 8 Neuroförbundet anser om rehabilitering Varför? När en person har behov av rehabilitering har per sonens liv förändrats. Tillsammans med olika kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merÖverenskommelse att omfattas av hemsjukvård
Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merJonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Läs merKurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS
2018-07-11 23082 1 (5) Kurators psykosociala arbete inom strokevården vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver kurators funktion som stödresurs för patient och dennes närstående, både i den akuta strokevården
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merDEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT
DEN 22 MARS 2018 PLANERING INFÖR UTSKRIVNING PÅ LÖRDAG OCH SÖNDAG IDENTIFIERADE RISKER MED NYTT ARBETSSÄTT Tillfällig uppdragsgrupp i Närvårdssamverkan Södra Älvsborg angående samverkan vid utskrivning
Läs merAtt åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning
Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus
Läs merFörhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Läs merSlutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller
Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: Öppenvården och/eller Kommunen Öppenvården svarar inom 24 timmar på vardagar
Läs merÖvningsexempel. Webbutbildning HT 2017
Övningsexempel Utgår från; Exempel på fråga från frågeformulär Kompletterande information, Underlag för följdfrågor till kvalitetsnivåbestämning Pratbubbla - indikerar följdfrågor och fördjupning A:2.
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merREMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare
REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare 2 REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. REMEO
Läs merInterprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi
Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet
Läs merKommunal hälso- och sjukvård
Kommunal hälso- och sjukvård Skara kommun. 2019-05-13 Kommunal hälso- och sjukvård Kommunen och Västra Götalandsregionen samarbetar genom avtal om vad som är kommunal hälso- och sjukvård och vad som är
Läs merNeuroteam ett arbetssätt
Kliniken i fokus I Sundsvall har neurologmottagningen arbetat i team med framförallt Parkinson-, MSoch ALS-patienter sedan slutet av 90-talet. Arbetssättet får ett gott betyg av patienterna och personalen
Läs merRiktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland
Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten vård syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för individer
Läs merHar patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merInformation om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS
Information om rehabilitering av patienter med ryggmärgsskada på Neurorehab NUS Introduktion Den här foldern vänder sig i första hand till personer med förvärvad ryggmärgsskada och deras närstående. Informationen
Läs merHuvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07
PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården
Läs merFallprevention och insatser vid fallolycka
Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll
Läs merPatientfall i in- och utskrivningsprocessen
Patientfall i in- och utskrivningsprocessen ETT STÖD FÖR VERKSAMHETERNA ATT VÄLJA RÄTT PROCESS Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård omfattar alla enskilda individer som bedöms
Läs merPSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD
Bedömningar vid inskrivning Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen Ja Inskrivningsmeddelande skickas Nej Inskrivningsmeddelande skickas inte Har patienten behov av insatser
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merrunt cancerpatienten Stöd för dig i teamet Hör av dig till oss! och cancerrehabilitering. aktiva överlämningar, Min vårdplan
Hör av dig till oss Saknade du något i materialet? Vill du veta mer om de områden som ingår, eller få tips på hur man kan arbeta med frågorna i din verksamhet? Kontakta oss gärna Stöd för dig i teamet
Läs merStöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.
Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammans för en bättre cancervård Regionala cancercentrum
Läs merProcesstyrningsmodell FAROS
Processtyrningsmodell FAROS P R E - S A M V E R K A N SAMVER KAN 1 Behovsbedömning Rehab. utredning Ärende förbereds för samverkan 2 Beredning AF-FK gemensam bedömning av AR 3 Behovsanalys 4 Introduktion
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merRiktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Läs mer