Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/ Scandic Grand Hotell Örebro

Transkript

1 1 Neurologisk Rehabilitering - Vägen till ett bättre liv! Rehabkonferens 14/ Scandic Grand Hotell Örebro Socialstyrelsens reflektion; Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning utifrån dennes behov och förutsättning återvinner och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för självständigt liv och deltagande i samhället. Rehabenkät ingen större förändring har skett. Rehabenkät 2014 av 350 medlemmar svarade 117. Var tredje person vet inte vad neurologisk rehabilitering är. 8 av 10 personer tror att rehabilitering skulle förbättra deras situation. Var tredje person har ingen rehabilitering alls. Var fjärde person vill ha intensivrehabilitering. Rehabilitering måste fortgå med egenträning när man kommer hem. Många personer får ingen information om rehabilitering från landstinget. 2 av 10 får information om rehabilitering. Rehabilitering leder då till mer självständighet. Idag finns miljon anhörigvårdare. 6 av 10 personer har inte tillgång till terapeutisk hjälp. Knappt hälften är missnöjd med sin neurolog/rehab kontakt. Hälso-sjukvårdslagen; Landstinget skall upprätta en rehabiliteringsplan i samverkan med sin patient. Upprättad rehabplan % Upprättad rehabplan ,4% Värdet med en rehabplan; Delaktighet Hälsoekonomisk Man måste veta vad målet är för att kunna utröna uppnådde vi målet med rehabiliteringen. 39,5% av personerna har Förtidspension/sjukersättning.

2 2 Nationella riktlinjer; Regeringen har avsatt 450 miljoner på kronikersatsning i uppdraget ligger också att ta fram nationella riktlinjer för MS, Stoke och Parkinson. Rehabmedicinska kliniken; Specialistsjukvård inom neurologiska skador och sjukdomar för personer i arbetsför ålder. Neurorehabsektion, Smärtsektion Sektionschef Ann Hammer. Neurorehab. Statistik Vanligaste diagnosgrupperna, slutenvård Stroke 37 % 37 % 46 % Annan hjärnskada 28 % 19 % 25 % Annan neurologisk skada eller sjukdom 12 % 30 % 21 % Smärta Statistik Vanligaste diagnosgrupperna Generaliserad smärta 27 % 36 % 37 % Nackbesvär 30 % 14 % 18 % Ryggbesvär 27 % 31 % 27 % Öppenvårdsektions för Hjärnskadade sektionschef Anders Estling. Öppenvård Statistik Fördelning av diagnosgrupperna Stroke 58 % 54 % 55 % Traumatisk hjärnskada 27 % 28 % 28 % Övriga hjärnskadediagnoser 15 % 18 % 17 % Personer med Stroke nära 3 månader i dagvård. Övriga hjärnskador drygt 3 månader i dagvård. Stroke drabbar ca 1000 personer i länet/år personer i Sverige/år. Stroke ökar i åldern med 18 % hos män och 16 % hos kvinnor. Neurosjukgymnaster i Primärvården handhar akut rehabilitering. Period av träning årsvis vid behov. Idag arbetar gruppen med arbetsterapeuter inom den Kommunala sektorn. Det försvårar flödet i arbetsrutinerna. Det vore positivt om man kunde samordna ett team med neurosjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister för att täcka hela kedjan. Denna grupp är väldigt anonym och svår att få vetskap om att,de finns, det måste komma ut mer information. Gruppen arbetar på att ta fram en broschyr. Helena Tholin nämnde att dagens arbete med arbetsterapeuter som är Kommunanställda är omständlig och tidskrävande. Helena Tholin Karla vårdcentral Örebro Ewa Pettersson Ängens Vårdcentral Örebro Steven Allen Brickegårdens vårdcentral Karlskoga Anna Lövgren Nora vårdcentral Nora Niclas Borgkvist Hallsbergs vårdcentral Hallsberg

3 3 Stiftelsen Valjeviken Sölvesborg Verksamhetschef Jan Karlsson Humlegården Sigtuna Mättinge Trosa Sundbyvik Örebro Lottie Garpenholt Rehab för personer med förvärvade hjärnskador, Stoke och trafikskador. Ca 20 pers är under aug-maj på Sundbyvik. Inga pengar erbjuds från landstinget i Örebro län. Önskemål inför valrörelsen att få samarbete mellan landstinget och Sundbyvik. Panel; Ann Hammer Rehabmedicinska kliniken Henne Alvner Oppositionsråd (M) Ewa Sundqvist Oppositionsråd (KD) Anna Ågerfalk Oppositionsråd (Fp) Robert Mörk Landstingsstyrelseledamot (S) Jihad Medhem Landstingsråd (V) Martin Gunnarsson Överläkare Neurokliniken Reflektioner; Ewa Sundqvist; Informationen viktig det är ingen kostnad, där bör landstinget förbättra. Flexibilitet i sjukgymnastiken med tillgång till en sjukgymnast vid eventuella frågor. Rehab utomläns/lands på högkostnadsskyddet som idag inte finns inom Örebro län. Ann Hammer; 1,2 miljoner avsätts för utomläns-lands rehab/år det motsvarar att 15 personer kan åka på rehabvistelse, 3 uttagningar/år. Riktlinjer för extern neurorehabilitering, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, neurokliniken och vuxenhabiliteringen har gemensamma uttagningsmöten för utomlänsrehabilitering. Uttagningsgruppen består av överläkare och kurator från rehabiliteringsmedicinska kliniken, överläkare från neurokliniken samt sjukgymnast från vuxenhabiliteringen. Medlen riktas till vuxna med neurologisk sjukdom/skada och prioriteras de personer med neurologiska funktionshinder som inte kan erbjudas motsvarande rehabilitering inom länet. Anna Ågerfalk; Genomgång av rehabsituationen påbörjades 2008 men än idag så har inget förbättras. Det behöver struktureras upp både för patienternas skull och inom landstingets organisation. Vi måste vara överens om att vi skall göra något och vad vi skall göra och sedan hur vi skall genomföra det. Landstinget är duktig att sätta upp mål på vad som behöver göras men svårare för att avsluta de mål som satts upp. Robert Mörk; Har en vision om en ny struktur hur vi får patientens möte att bli en helhet när han möter kommunala - sjukhus och primärvårdsinsatser. Hanne Alvner; Landstinget har en skyldighet att se till att det finns adekvat information till respektive patientgrupp om de möjligheter som finns ex. rehabilitering. Samarbete mellan sjukhus och primärvård behöver förbättras. Rehabmedicin kanske kunde meddela vad man har för patientgrupper och vilka patienter som skrivs ut. Då kan man följa upp och ta kontakt med patienten eller att patienten själv tar kontakt för uppföljning. Använda webbuppkoppling för att lätt kunna förmedla information mellan olika instanser för vårdplanering.

4 Martin Gunnarsson; Resurser, Det kommer nationella riktlinjer vad gäller MS-Parkinson, använda nationella kvalitetsregister. Struktur, Rehabilitering är kärnan av problemet, koppla ihop rehabilitering med det medicinska förloppet över tid. Närmare samverkan så man har en inblick i varandras verksamhet för att patienten skall få så bra information som möjligt. Försöka knyta så mycket rehabiliteringsmöjligheter som möjligt till länet. Martin försöker ta med sig frågan och kanske Ann också för att kunna spinna vidare på möjligheten till bättre samarbete. Lasse Winborg; Resurser utnyttjas dålig eller på fel sätt. På många ställen står lokaler tomma under stora delar av dagen, ex. Karlahuset som dragit in på egenträning för vissa personer. Målet bör vara att patienten skall komma tillbaks i aktivitet och delaktighet. Jihad Medhem; Vårt landsting har många fel och brister men en fördel här är att vi har avgiftsfria hjälpmedel. Individuell rehabiliteringsplan är det svårt att ta fram eller... Lasse Winborg; Det finns inga nationella riktlinjer över vem som är ansvarig för att ta fram rehabplan. Det är rehabteamet, sjukvårdsteamet som tar fram en plan som passar patienten. Det kan motivera patienten att bli friskare och motiverar organisationen att patienten skall bli så autonom som möjligt. Man har då möjlighet att utvärdera vad gör vi, varför och vad kostar det? Rehabplanen är en kreativlösning du som arbetsterapeut, du som sjukgymnast upprättar rehabplanen. Läkaren tittar sen över rehabplanen och ser till att även medicineringen, biverkningar och målsättningen, så man kan göra en uppföljning. Robert Mörk; Tycker det behövs Nationella riktlinjer och öppna gränser är bra för förbättringspotential för att kunna jämföra sig med andra och kunna dra slutsatser av egna erfarenheter inom sjukvården. Ewa Sundkvist; Vi har tappat helhetsbilden på människan. Sjukvården inriktning är ju att rädda livet sen andas vi ut när det är gjort. Det är olika nivåer. Regeringen har satsat pengar på kroniska sjukdomar man har jobbat mycket med öppna jämförelser men om man inte har registrerat jämförelserna så vet vi ju inte om vi är på rätt väg. Det borde ju inte bero på vart i landet jag bor för att få bra rehabilitering. Det borde finnas logistiker inom vården som är spindeln i nätet för att knyta samman kedjan. Slutänden så är det ju ändå så att ansvaret ligger på politikerna. Ann Hammer; Ann tar med sig frågan hur det fungerar då man blir beviljad utomläns-lands rehab, finns det redan uppföljning eller hur fungerar det? Anna Ågerfalk; Vid akuta sjukdomsfall är det viktigt med akut rehabilitering men hur funkar det sen mellan specialistnivåerna på sjukhusen, primärvården. Vi borde ju redan idag även om vi inte har några nationella riktlinjer inte stå och famla utan att landstinget har ett ansvar att se över rehabkedjan så den fungerar. Viktigt med öppna dörrar för att få ett bra samarbete. Bra struktur och bra utveckling i den egna verksamheten men även vara öppen för andra som kan driva utveckling. Monika Paulin; Vi har inte klagat på den rehabilitering som finns för den är bra. Men vi har klagat på tillgången den är för liten, det är mer resurser som behövs. Det kommer i slutändan var kostnadseffektivt att rehabilitera människor i större utsträckning än vad man gör idag. Det är viktigt att ställa krav på den som får utomläns-lands rehabilitering att de fortsätter sin rehabilitering på hemmaplan för att bevara den förbättring man fått(kostnadseffektivt)! Hanne Alvner; Mer resurser, använd de vi har smartare. Olika rehabilitering för olika personers individuella behov. 4

5 5 Martin Gunnarsson; Tänk länsövergripande, försök för ihop neurospecialiteter närmare varandra(neurocentrumtänk), satsning från landsting och kommun på en rehabiliteringsanläggning i Örebro län som fanns nära klinikerna och nära dom som ser patienterna före och efter en rehabiliteringen. Jihad Medhem; En motion är lämnad från (V) att vi vill ha en huvudman som skall ansvara för rehabilitering, hjälpmedel, LSS lagen. Olika aktörer i olika delar av landet ger olika syn på rehabilitering. Landstinget ansvarar för medicinsk rehabilitering, Kommun ansvarar för social rehabilitering och Försäkringskassan som ansvarar för arbetslivs rehabilitering. Robert Mörk; Trots vårt informationssamhälle så har vi idag svårt att nå ut med viktig information till patienterna. Vi behöver idag en återkoppling efter man kommit hem efter en sjukhus-rehabvistelse för att uppdatera vad man kommit överens om och vem som har ansvar för vad. Vad tar vi med oss från denna dag; Ann Hammer; Det har varit många bra uppslag, input från nationella förbundsnivån och enkäten i länet tar vi med oss hem för att titta över rehabplaner och följa upp utomlänslandsvård. Vi kan alltid bli bättre. Hanne Alvner; Mycket av våra skattekronor bör användas bättre med mer logistik. Jag har fått många bra idéer och uppslag som jag tar med mig till kommande budgetarbete. Skattekronan måste utnyttjas maximalt och vi måste vända och vrida för att få fram det bästa. Kommunikationen, information behöver inte kosta något bara vi jobbar annorlunda. Ewa Sundkvist; Pengarna vi har bör användas så flexibelt som möjligt så kan vi då släppa in andra aktörer. Anna Ågerfalk; Vi behöver ha en bättre struktur på vad vi gör, vad vi vill och vad vi får ut. Det är bra om det finns resurser för en tidig insats när det gäller rehabilitering men att det även skall finnas kontinuerlig rehabilitering. Jag tror på att öppna dörren för fler aktörer både inom och utom landets gränser. Robert Mörk; Vill lägga mer pengar i vården. Hitta nya former att informera varandra och samverka. Vi kan behöva andra resurser i framtiden bl.a. via landstingsskatten. Jihad Medhem; Vill ha en huvudman som styr över resurser för rehab bla. Vänta inte ytterligare 5 år innan neuroförbundet följer upp igen vad som hänt! Martin Gunnarsson; Jobba med information och jobba mer teambaserat i verksamheten med patienterna för att upprätta individuella rehabiliteringsplaner för att,få med det i verksamheten. Ökad dialog mellan Rehabmedecinska kliniken, neurologen och andra aktörer för att upprätthålla den. Neuroförbundet Örebro läns reflektioner De som idag har en fungerande rehabiliteringssituation är mycket nöjda men ca 50 % får inte den rehabilitering de behöver. Martin Gunnarsson förordade bla. värdet i att knyta så mycket rehabilitering som möjlighet till länet. I detta läge skulle man kunna lägga en satsning på exempelvis Sundbyvik som redan idag drivs av en etablerad kunnig rehabiliteringsverksamhet.

6 6 Att Landstinget och Örebro läns Kommuner går samman och satsar på en rehabiliteringsanläggning i närområdet skulle vara kostnadseffektivt för samhället i Örebro län. Funktionen som Primärvårdens Neurosjukgymnaster har idag är en mycket viktig funktion för oss med neurologiska sjukdomar. Vad vi förstår så har de byggt upp sin verksamhet till en mycket väl fungerande enhet. Helena Tholin nämnde att dagens arbete med arbetsterapeuter som är Kommunanställda är omständlig och tidskrävande. Varför inte knyta en eller flera Neuroarbetsterapeuter till ett team med Neurosjukgymnasterna i Primärvården. Rehabplan Vem skriver och hur kan arbetet med rehabplaner förbättras? Hur förbättras informationen ut till Patienten? 2008 gjorde Örebro läns landsting en egen enkät om rehabilitering. Där framgår vad som behövde förbättras inom rehabiliteringsområdet. Det dokumentet kan man bara ändra datum till Det har i stort sätt inte hänt någonting!! Neuroförbundet hoppas att ni som vi tycker att värdet av neurologisk rehabilitering är viktig och samhällsekonomiskt väl investerade pengar. Neuroförbundet Örebro län Tomas Ericsson Ordförande Petra Nilsson Sekreterare