Ämnesdidaktisk konferens
|
|
- Arne Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ämnesdidaktisk konferens Naturvetenskap och teknik i förskolan Välkommen till en dag med fokus Naturvetenskap och teknik i förskolan! 48 deltagare i kommunförlagda förskolelyftskurser från Laholm, Hylte och Gnosjö avslutar sina kurser med en ämnesdidaktisk konferens, där lärarutbildningens förskollärarstudenter och grundlärarstudenter åk F-3 bjuds in. Förskolelyftskurserna har genom förts vid lärarutbildningen via RUC, på uppdrag av Skolverket. Under dagen ingår allm änna föreläsningar för sam tliga deltagare. Dessutom kommer de 48 kursdeltagarna i seminarier och som mässutställare att presentera resultatet av sina projektarbeten. Seminarieledare och mässutställare Föreläsare 48 deltagare från kommunförlagda förskolelyftskurser i Laholm, Hylte och Gnosjö Pernilla Nilsson, Annika Elm Fristorp, Claes Malmberg, Göran Karlsson och Mattias Rundberg från Högskolan i Halmstad. Martina Jönsson från Matlabbet. Datum och tid Onsdag kl Kontakt Annika.Elm_Fristorp@hh.se För- och eftermiddagskaffe ingår under dagen! Ett arrangemang i samverkan med RUC på Högskolan i Halmstad!
2 Program Kl Välkommen Annika Elm Fristorp och Pernilla Nilsson Kl Kl Q-huset plan 3 Kl Kl Kl Q-huset plan 3 Kl Kl Kl Naturvetenskap i förskolan Att fånga ögonblicken Pernilla Nilsson och Annika Elm Fristorp Hur kan vi fånga ögonblicken då barnens kunnande i naturvetenskap synliggörs? För att ta vara på de oändliga möjligheter som finns i förskolan, behöver vi beakta hur barn skapar mening utifrån de resurser som erbjuds dem. På samma sätt behöver vi uppmärksamma förskollärares roll i barnens lärande hur naturvetenskap omsätts i daglig praktik, hur interaktion med barnen och mellan barn, utformandet av resurser, miljöer och aktiviteter får betydelse för barnens möjligheter att engagera sig och lära. Kaffe/thé Parallella seminarier (se nästa sida) Lunchuppehåll Presentation projektarbeten Inkl kaffe/thé Matlabbet Martina Jönsson En presentation av projektet Matlabbet som syftar till att pedagoger inom förskolan, fritids och särskolan får inspiration, ökade kunskaper, en positiv inställning och ett informativt material för att kunna väcka barns nyfikenhet och intresse för mat. Målet är att visa matexperiment/övningar via produktion av tre filmer som visar hur enkelt det faktiskt är att väcka nyfikenheten för mat hos barn. Jag kan inte tänka mig ett liv utan meloner! 10-åringar diskuterar klimatfrågan Claes Malmberg Forskningen visar att eleverna kan diskutera en komplex samhällsfråga, bland annat genom att föra in flera perspektiv och förhandla om lösningar. De positionerat sig som aktiva medborgare som med hjälp av erfarenheter och kunskaper kan förstå de problem som drabbar deras vardag. Arbetssättet möjliggör att naturvetenskaplig kunskap används i vardagssituationer och kan därigenom bidra till elevers medborgerliga kompetens. Avslutning förskolelyftet Annika Elm Fristorp, Göran Karlsson och Mattias Rundberg
3 Parallella seminarier Q121 Q318 Q319 Q Dammen på vår skolgård Margareta Nilsson Jeanette Sturedahl Susanne Gedda Vad finns i rymden? Loredana Tonnby Friktion Tina Liljeblad Hjulet Johanna Ingvarsson Åsa Gunnarsson På vår skolgård finns en damm som barnen använder regelbundet i sin lek. Tillsammans med barnen har vi arbetat kring hur vi kan vidareutveckla vattenleken. Fokus har legat kring hur vi kan transportera vatten från dammen till sandlådan. Förundran av vatten i rörelse och var vattnet tar vägen barns lek i nydesignade vattenbanor utomhus Evelina Konradsson AnneKatrin Andersson Presentationen belyser barns första kontakt med nydesignade vattenbanor utomhus på gården. Tanken är att barnen ska visa vägen för pedagogerna hur det går att tänka kring lärmiljön och hur det går att utveckla en bra sådan utifrån naturvetenskap och teknik på Lönnens förskola. 5 års grupp. I MOVIE: Bilder, video inspelning, text från litteraturen och Lpfö98 kopplat till arbetet med projektet om rymden. Väder Anette Andersson Mitt projekt har handlat om väder. Min tanke var att barnen skulle få en större förståelse för olika vädersituationer. Vi har diskuterat vad t.ex. väder är och varför vädret varierar. Vi har även gjort en del experiment. Att arbeta med friktion tillsammans med barnen i olika sammanhang. Vatten Evelina Ottosson Vad är vatten? Vad används det till? Vart kommer det ifrån? Vad kan vi göra med det? Tillsammans med våra engagerade och nyfikna 1-3 åringar har vi undersökt hjul utifrån olika frågor: Var finns hjul? Vilken form har hjul? Hur påverkas de av olika underlag och lutningar? Luft Annelie Adolfsson Vad finns det i såpbubblorna? Kan man väga luft? Vindkraftverken gör att det blir varmt i duschen.
4 Projektpresentationer Q-huset plan 3 kl Fåglar Jennie Börjesson, Heléne Palm och Marianne Windh -Vad är detta? Ett barn plockar upp ett föremål från marken. -Vad tror du att det är för något? En fjäder, säger ett annat barn. Barnen samlas runt fjädern. Detta var starten på vårt projekt om fåglar. Fåglar Margareta Åkesson För att väcka barnens intresse och nyfikenhet för djur och natur. Fåglarna utanför fönstret blev konkret och synligt för de små 1-2 åringarna. Skatan Eva Brodén Ett småbarnsprojekt som utgår från barnens upplevelser, upptäckter och erfarenheter och där barnen får utmaningar att kommunicera och utveckla sina naturvetenskapliga föreställningar om Skatan. Insekter och småkryp Ingela Henriksson och Albertina Svanberg Vi har arbetat med ett projekt inom naturvetenskap med barnen i åldern 3-5 år med inriktning på insekter och småkryp. Vårt syfte var att fokusera mer på artbestämning och livsbetingelser för insekter/småkryp men syftet var även riktat mot en hållbar utveckling inom ett längre perspektiv. Maskar Eva Waldebrand och Jenny Larsson Under hösten 2014 har vi arbetat med ett spännande och utvecklande projekt om daggmasken med barn i åldrarna 1-2 år. Barnen har fått utforska hur masken ser ut, var den bor, var den äter och dess betydelse för naturens kretslopp. Vattnets egenskaper Gunilla Arvidsson och Ann Wiik Hur vatten samspelar med andra vätskor och olika material. Att vatten inte blandar sig med olja. Att vissa saker flyter och andra sjunker. Vi har gjort olika vattenexperiment. Vattenlek bara lek? Malin Lindblad Vi, jag och arbetslaget, har utgått från barnens, 1-3 åringars, intresse för vattenlek och utifrån det berört olika delar inom naturvetenskap och teknik. Barnen har stimulerats och utvecklats inom flera olika områden. Bubblor har varit ett stort intresse samt flyta & sjunka var mycket intressant. Barnen har också varit med och provat samt sett några experiment. Har sällan sett barnen så intresserade och fokuserade som under dessa aktiviteter! Vårt arbete med barnen kommer att fortsätta under våren. Under våren kommer vi pedagoger på avdelningen dessutom att utveckla vår pedagogiska verksamhet och flytta ut den utomhus. Vi har blivit inspirerade av boken om förskolan som är ute stora delar av dagen. Deras arbetssätt tilltalar oss och även om vi inte ska profilera oss som en uteförskola vill vi ändå prova på naturens "smörgåsbord" och arbeta mer med kretslopp och livscykler hos växter och djur.
5 Såpbubblor Agneta Svensson Jag har arbetat med såpbubblor. Jag och barnen på förskolan har gjort olika experiment med såpbubblor såsom hur man kan blåsa bubblor med hjälp av olika redskap. Barnen har också fått "känna" på bubblorna. Vatten och densitet Ann-Kristin Håkansson och Åsa Ragnarsson 1-3 års avdelning. Vattenexperiment. Olika föremåls densitet. Flyta/sjunka. 2-2½ åringarns undersökande, utforskande och experimenterande med vatten och olika föremåls densitet. Vattnets kretslopp och dess väg från smutsigt till rent Susanne Persson Presentationen kommer att ge en inblick om barnens förståelse kring vattnets kretslopp samt vattnets väg från smutsigt till rent. Ni kommer att få ta del av barnens experiment och utforskande kring ämnet samt deras skapande med teknisk inriktning som utrycker deras tankar och kunskap om vattnet och dess väg. Månen Jeanette Harrysson Jag har arbetat med projekt om månen. Månen. Månlandningen. Austronauter. Rymdvarelser. Utomhusmiljö Annika Karlsson och Ulrika Hansson Utveckling av utomhusmiljö med naturvetenskap och teknik. Hur vi utvecklat/utvecklar vår utomhusmiljö (och även inomhusmiljö), inom området naturvetenskap och teknik. Detta i utgångspunkt från barnens visade intressen. Vad är teknik? Jessica Helgesson, Linda Gustafsson och Jessika Gudmunsson Jag har inte varit van att tänka teknik. Mycket som barnen och vi kommer i kontakt med, är ju vardagsteknik, men jag har inte tänkt på det förut. Om vi i förskolan tar på oss våra teknikglasögon och tillsammans med barnen utforskar hur saker och ting fungerar och dessutom benämner/pratar om det vi ser och gör och tillsamman reflekterar över det, så tror jag att de bidrar till att baren i framtiden kan förknippa begreppet teknik med något positivt (Teknikdidaktik i Förskolan s.31). Bygg och konstruktion Lena Nilsson Ett projekt, som utgår ifrån barnens intresse, där de får prova på att bygga och konstruera med olika material och tekniker. Bygg och konstruktion Anna Nigelius Ett projekt i en 5-årsverksamhet kring bygg- och konstruktion. Utgångspunkten var en barngrupp som hade ett stort intresse för bygg- och konstruktion. Några var även intresserade av ritningar/beskrivningar. Barnen har byggt och konstruerat och gjort ritningar av detta. De har konstruerat i olika material och med olika byggtekniker. Vi har pratat om hur olika konstruktioner fäster i varandra och håller ihop. Tack vare projektet, har barnen blivit nyfikna på tekniken runt omkring oss, därför har vi också landat i många olika frågeställningar och diskussioner kring vardagstekniken. Dessa har känts lika värdefulla för oss som den grundtanken vi hade från början. Barnen leder projektet vidare.
6 Föremål i rörelse Helén Bengtsson och Ann Cederfelt Vi inledde temat med att konstruera en bil och arbetade med begreppen för bilens olika delar. Vi har arbetat med att få bilen i rörelse med hjälp av hand/muskelkraft. Arbetet går vidare med att få bilen i rörelse med hjälp av andra krafter. Att få syn på lärande om friktion, via produktiva frågor och pedagogisk dokumentation Eva Bengtsson Detta arbete handlar om både barns och pedagogers lärande. Pedagogernas lärprocess har visat sig genom att vi utvecklat våra frågor till att försöka bli produktiva och utmana barns tankar. Vårt arbetssätt för barnens lärande har utgått från ett utforskande och tillåtande experimenterande inom ämnet friktion. Vi pedagoger har, genom litteraturstudier och experimenterande, också lärt oss mer om detta ämne. Barnens lärprocess har vi försökt fånga genom pedagogisk dokumentation (som vi också försökt utveckla) av både planerade och spontana aktiviteter. Vi har använt oss av s.k. learning study och "skuggning" för att utveckla vårt förhållningssätt och förändra villkoren för de planerade aktiviteterna efter vad vi kommit fram till i våra pedagogiska diskussioner. Ljud Britt-Marie Gustafsson, Roger Johansson, Lena Jönsson, Cina Karström Vi har valt att undersöka ljud tillsammans med en grupp barn 4-5 år. Barnen hade visat intresse för att själva upptäcka ljud, t.ex. i slangar, slå på burkar, dra pennor på stolsryggar osv. Detta valde vi att spinna vidare på genom att plocka fram lite olika skrotmaterial och låta barnen fritt utforska mer ljud. Efter ett tag började barnen spela på sakerna och de ville tillverka egna instrument och göra musik. Detta blev vår start på en egen orkester, som idag har spelningar för sina vänner på förskolan. Luft Jenni Ek Andersson, Merja Mattsson och Katarina Thulin Vårt projekt har rört sig kring fenomenet Luft. Fokus har främst legat på att synliggöra luft på olika sätt, luft som rör sig samt luft som sätter saker i rörelse. Projektet har tagit sig olika uttryck på förskolorna, men den gemensamma utgångspunkten har varit ett utforskande arbetssätt. Barnens eget intresse och nyfikenhet har fått styra. Barnen som har arbetat med projektet har varit i åldrarna ett till fem år.
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013
VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merStåthållaregatan 35 Kalmar. 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332
Stensbergs förskola Ståthållaregatan 35 Kalmar 0480-45 33 56 Anette Johansson 070 5585332 Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Naturvetenskap och teknik genom experiment, upplevelser, laborationer
Läs merVERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen
VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merIGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN
IGELKOTTENS VERKSAMHETSPLAN Ht 2012- Vt 2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merTeknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar
Läs merHANDLINGSPLAN. Naturvetenskap och Teknik. För Skinnskattebergs kommuns förskolor UTFORSKA UPPTÄCKA URARTA UNDERSÖKA
HANDLINGSPLAN Naturvetenskap och Teknik UTFORSKA UPPTÄCKA UNDERSÖKA URARTA För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Genomförande...
Läs merFenomen som undersöks
Bland det viktigast är att förmedla glädjen i att experimentera, leka och upptäcka olika fenomen Experimenten behöver inte göras i någon speciell ordning, det går att plocka ut de som är lämpliga för stunden.
Läs merGROVPLANERING VIOLEN. Vt 2014. Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.
GROVPLANERING VIOLEN Vt 2014 Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål. GROVPLANERING APRIKOS - VT 2014 Grundverksamhet Avdelningen Violen har 16 barn
Läs merKvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap
Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap Bakgrund Utveckling och lärande På förskolan bestämde vi att ha ett gemensamt tema, naturvetenskap. Ett
Läs merRapport. Grön Flagg. Idala förskola
Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merTEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar
Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-05-22 TEKNIKCENTRUM Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar barnen i Teknik och
Läs merRektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag
Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011
NORRBACKA FÖRSKOLOR SOLENS ARBETSPLAN Ht 2010 - Vt 2011 Lyans förskola Övergripande tema Arlanda - närmiljön Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
Läs merTina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik
Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund
Läs merVarför, vad och hur?
Varför, vad och hur? 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans
Läs merProjekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013
Projekt vid Spindlarnas avd. Stöde/Nedansjö förskolor 2012-2013 Pedagoger: Kicki Jonsson, Linus Backlund och Jennie Kerfstedt Pedagogista: Anna Lena Rehnberg Samarbete pedagoger pedagogista Projektet Lärdomar
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola
Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merLingonets pedagogiska planering 2013/2014.
Lingonets pedagogiska planering 2013/2014. Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vi vill i vårt tema införliva empati
Läs merFrån utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1
Från utvärdering till utveckling ett projekt om att leda utvecklingsprocesser i förskolan med fokus på naturvetenskap Tylösand 140926 2014-10-04 1 SKÅNE NORDVÄST Samverkan mellan 11 kommuner 2014-10-04
Läs merVerksamhetsplan för Bränninge Förskola 2015-2016
Verksamhetsplan för Bränninge Förskola 2015-2016 Vision/ Verksamhetsidé Alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Ingen diskriminering eller annan kränkande behandling får förekomma. Förskolan ska
Läs merVerksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016
Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Draken 2015-2016 Enhet Borgens förskola Draken 1-5 år Förutsättningar 23 barn
Läs merProjektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014
2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man
Läs merLpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik
Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merVERKSAMHETSPLAN Gnistan
VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne
Läs merNORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare
NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012 Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare Norrbacka förskolor består av förskolan Lyan som är en dygnet-runtförskola med avdelningarna
Läs merKVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef
KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet
Läs merHallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014
Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot
Läs merrm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013
Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merVATTEN LJUD RÖRELSE LUFT LJUS PROGRAMMERING
SYFTE OCH MÅL för att varje barn i förskolan ska: Lpfö 98 rev.2016 utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merKvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola
Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor Grindstugans Förskola 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande I den dagliga verksamheten används kameror och
Läs merHjul och snurrande upptäckter
Hjul och snurrande upptäckter Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar - Naturvetenskap och teknik, Förskola Syfte varför? Att stimulera och utmana barnen
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merUTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola
UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade
Läs merKvalitetsarbete. Lilla Foss Förskola Blåbäret. Vattenexperiment och vattenlek
Kvalitetsarbete Vattenexperiment och vattenlek Lilla Foss Förskola Blåbäret 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Kajsa Mattsson Ingela Zackrisson Hult Jessica Andersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merRAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN
RAPPHÖNANS VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 ÖRKELLJUNGA KOMMUNS VÄRDEGRUND Värdegrunden ska genomsyra vårt arbete och tydligt uppfattas i alla våra möten med kommuninvånarna. Värdegrunden är vårt förhållningssätt
Läs merResultatuppföljning 2014
Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,
Läs merSystematiska kvalitetsarbetet
LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt
Läs mer- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.
- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började
Läs merVerksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom
Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merArbetsbeskrivning för
Arbetsbeskrivning för HT 2011 VT 2012 Arbetsbeskrivning Mästerkatten HT-11 VT-12 Barn: 5 4 3 2 1 Pojkar Flickor 0 2010 2009 2008 2007 2006 Personal: Namn Arbetstid Utbildning Jonas 100 % Förskollärare
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Svanen Övergripande Läsåret 2012 2013 På avdelning Svanen arbetar 2,25 % förskollärare och en barnskötare på 75
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2011/12
Barn- och utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan läsåret 2011/12 Centrals förskola Förskolechef: Lisbeth Nilsson Telefonnummer: 135849/ 0733-135849 E-postadress: lisbeth.nilsson@kristianstad.se 1 Innehållsförteckning
Läs merUtbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merÅrsberättelse
Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Högskolan Kristianstad bjuder in förskolans lärare och ledare till en föreläsningsserie med rubriken: Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad kan det betyda i ett förskoleperspektiv? Förskolans
Läs merJollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik
Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika
Läs merGrön Flagg Stadionparkens förskola
Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är
Läs merFörskolans yngsta barn
Förskolans yngsta barn hållbar utveckling: lärande, inflytande och undervisning Välkommen till vårens viktigaste konferens för dig som arbetar med de yngsta barnen STOCKHOLM 8 MAJ GÖTEBORG 15 MAJ MALMÖ
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens
Läs merMatematik, naturvetenskap och teknik i förskolan
Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.
Läs merBjörnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Läs merKvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Läs merARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR
SIG3000, v4.0, 2012-09-24 2017-06-30 ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR [Skriv rubrik] Steninge förskolor 2017-2018 Vår vision och verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé bygger på demokratiska värden, där pedagogens
Läs merHur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Läs merSlottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet
130422 Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet Varje gång du gör något som barnet kan göra själv tar du bort möjligheten för barnet att lära sig lära Det är utvecklande för barnet att
Läs merUtvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11
Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels
Läs merKlubbans förskola. Forskande barn, Medforskande pedagoger
Klubbans förskola Forskande barn, Medforskande pedagoger Vi vill att barnen ska minnas förskolan som en plats där de lärde sig att tro på sig själva och sin egen förmåga... DET JAG HÖR DET GLÖMMER JAG.
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merLäsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)
Handlingsplan för Vattenliljans förskola 2012-12-05 Detta dokument ligger till grund för arbetet i förskolan och innehåller nedbrutna mål från Lpfö98 och Nyköpings kommuns tjänstegarantier. Normer och
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Blåklinten Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merRindö skolas förskoleklass Nyckelpigan
Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merVerksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven
Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2018-2019 Tra dga rdens fo rskola Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och Åtgärder Reviderad: 2018-05-14 Gäller till: 2019-06-30
Läs merStartlista Breddstafetten 2008 Sida
Startlista Breddstafetten 2008 Sida 1 Breddstafetten 19 anmälda 10:00:00 1 Falkenbergs OK Lag 1 1 Christer Håkansson 30488 2A Johan Badenfelt 241987 2B Matilda Martinsson 341516 3A Ronnie Andersson 17392
Läs merKonflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier
Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR
VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR 2015-2016 Saltsjö-Duvnäs förskolors verksamhetsplan 2015/16 Organisation Saltsjö Duvnäs förskolor består av Långsjöns förskola med fem avdelningar och Saltängens
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4
Läs merKäppala förskola. Arbetsplan Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret
Käppala förskola Arbetsplan 2016-2017 Nyckelpigan Fjärilen Myran Ekorren Räven Lodjuret Välkommen till Käppala förskola! Vi ger barnen möjlighet att upptäcka och utveckla sin fantasi och kreativitet genom
Läs merArbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost
Arbetsplan 2016/2017 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost Förskolechef Susanne Carlsson Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål Normer och värden 3. Läroplansmål Utveckling och lärande 4. Läroplansmål
Läs merAtt leda en förskola med teknisk profil
Att leda en förskola med teknisk profil Kent Roslund, verksamhetsutvecklare, före detta förskolechef Barn- och ungdomsförvaltningen Vad är teknik? Grekiskans Téchne Vad är teknik? En metod att minska behov
Läs merVÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016
Västanby förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Åsa Wijk 15-08-20 VÄSTANBY FÖRSKOLA ARBETSPLAN 2015 2016 TEMA UNDER 2014-2017 ÄR VÅR PROFILERING NATUR OCH TEKNIK Utveckling och lärande,
Läs merSabbatsbergs förskolor
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Dnr 1.2.1.-54 / 2011 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Medevi Brunn, Orion och Torsgränd Sabbatsbergs förskolor ska ge varje barn förutsättningar att utveckla
Läs merASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK
ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merProgram Uppstart med registrering och fika
Program 180419 08.30-9.00 Uppstart med registrering och fika 09.00-09.30 Återkoppling, förväntningar, förhoppningar o behov 09.30-11.30 Föreläsning: Språkutvecklande arbetssätt och translanguaging i ett
Läs merTema vatten hösten 2012
Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten
Läs merMED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Läs merRUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013
RUDS SKOLOMRÅDE LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Långtäppans förskola Avdelning Skrållan Övergripande I arbetslaget finns det tre personal fördelat på 2,75 % tjänst. Det är två förskollärare
Läs merVår verksamhet under läsåret
Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs mer