Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet"

Transkript

1 Missbruk och beroende av narkotika. Anders Håkansson Med dr, leg läkare Avd för psykiatri, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet

2 Epidemiologi 10% av den vuxna befolkningen har någon gång provat narkotika (Sverige). (I USA ca 35%) Cannabis utgör huvuddrogen i huvuddelen av fallen Situationen i Norden är likartad med undantag av Danmark när det gäller problematiska narkotikamissbrukare: 5 promille i Danmark, 3 promille i övriga norden

3 Vad gör att man fastnar i missbruk? Här har man framför allt undersökt varför man fortsätter röka cannabis, eftersom detta är debutdrog i 95% av fallen Riskfaktorer som har betydelse: tidig debut, hög konsumtion (>5 ggr), tidig uppförandestörning, låg socioekonomisk status, tidig användning av tobak och alkohol, manligt kön, låg självkänsla, grupptryck och tillgänglighet

4 Hur många prövar? CAN:s mätningar har pågått sedan 1970-talet, frågeformulär i åk 9 i grundskolan Mönstringsundersökning, har upphört 2005 Högst nivåer i slutet av 70-talet (närmare 20% av de tillfrågade) lägst i slutet av 80-talet (6%) som ökat till en toppnotering i början av 2000-talet (~17%), för att sedan minska

5 Cannabis och den växande hjärnan Cannabisrökaren stannar i växten mentalt Ju tidigare cannabisdebut, desto större svårigheter att utvecklas normalt som tonåring Cannabisrökare uppvisar morfologiska förändringar vid neuroradiologiska undersökningar, minskad volym och densitet i både grå och vit substans (exempelvis i prefrontala cortex)

6 Kognitiva långtidseffekter: kroniskt rus / amotivationssyndrom Upprepad rökning flera gånger i veckan ger kognitiva skador Oförmåga att fokusera uppmärksamhet och filtrera irrelevant information En känsla av utanförskap, att livet saknar mening, står utanför deras kontroll Efter drogfrihet och behandling ser man en tydlig förbättring av dessa kognitiva svårigheter

7 Vad händer vid det akuta ruset? Akut rus: försämring av kognitiva funktioner, perception, reaktionstid, inlärning och minne (CNS) Missbrukaren uppfattar positiv drogeffekt i form av mild eufori, välbefinnande, rikliga associationer, avslappning, hallucinationer m m Kan även få snedtändning orsakad av panikångestreaktion (till följd av förhöjd puls och blodtryck) vilket orsakas av kardiovaskulär effekt av THC. Rödsprängda ögon orsakas av detta Muntorrhet, lätt yrsel och illamående Ökad aptit

8 Akuta psykiska effekter av cannabisrökning Cannabisorsakad psykos: Hallucinationer och vanföreställningar men inte tankestörningar Debuterar alltid i direkt relation till cannabisintag Uttryck för en övergående hjärnskada I Köpenhamn kunde man visa att 30% av de som lades in på en psykiatrisk enhet antingen blev psykotiska eller förvärrades i sin psykos genom cannabisrökning

9 Skillnad akut schizofreni/ cannabispsykos Skillnaden är att en akut schizofreni också har tankestörningar, medan en cannabispsykos framför allt har hallucinationer och vanföreställningar Cannabispsykosen ger också affektiva svängningar (växlingar i sinnesstämningen)

10 Forskning cannabis/schizofreni Den svenska värnpliktsstudien: Det inträffade sex gånger så många fall av schizofreni i den grupp som angett att de rökt cannabis mer än 50 ggr vid mönstring När man korrigerade för de som redan vid mönstring hade en psykiatrisk diagnos eller medicinerade mot nervösa besvär kvarstod en nästan tredubblad risk (OR: 2,9) för schizofreni i högkonsumtionsgruppen (Andréasson et al 1987)

11 Studier under 2000-talet Arsenault et al (2004) sammanställde resultat av fem studier som analyserade samband cannabis-schizofreni Man fann att cannabismissbruk fördubblade risken för framtida insjuknande i schizofreni Man uppskattade den etiologiska fraktionen till 8% - d v s 8% av alla schizofrenifall hade kunnat undvikas om cannabismissbruk eliminerades Det finns alltså idag converging evidence för att cannabis kan öka risken för schizofreni hos sårbara personer, men även hos personer utan tidigare psykiska besvär.

12 Cannabis och belöningssystemet GABA-neuron utövar en hämning på Dopaminneuronen i VTA Aktivering av cannabisreceptorer minskar GABA-tonus (i VTA) och ökar därmed dopaminfrisättning: eufori Cannabisreceptoraktivering minskar även GABA och ökar glutamat i Nucleus Accumbens Ökar även den endogena opioiden enkefalin Detta bidrar till euforiupplevelsen vid cannabisrökning och till beroendeutvecklingen

13 Cannabisreceptorer Delta-9-THC identifierades 1964 (den psykoaktiva komponenten i cannabis) 60-talets farmakologer ansåg att cannabis skulle klassificeras som lättare narkosmedel man hade inte uppfattningen att det fanns receptorer för cannabis Först i slutet av 1980-talet kunde man identifiera specifika cannabisreceptorer CB1-receptorn 1990, CB2-receptorn 1992

14 Cannabis och aptitreglering Cannabisintoxikation ger kraftfull aptitstimulering, särskilt av söta födoämnen Detta gäller även försöksdjur, som väljer framför allt söta födoämnen Dronabinol (oralt THC) används för aptitstimulering av patienter med AIDS i USA Rimonabant (Acomplia ) registrerades som läkemedel mot fetma i mitten av 2000-talet men drogs tillbaka p g a ökad risk för depression och suicid)

15 Abstinensbehandling Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för missbruks-och beroendevård, 2007 : Det saknas specifik läkemedelsbehandling för abstinenssymtom när det gäller amfetamin, kokain, cannabis och hallucinogener. För cannabis finns rapporter om farmakologisk behandling, men de är få och inga säkra slutsatser kan därför dras. För symtomatisk behandling vid agitation och oro föreslås generellt bensodiazepinbehandling.

16 Psykosocial behandling enligt Lundamodellen Behandlingen är psykosocial, inriktar sig på stödinsatser för drogrelaterade kompetensbrister. Viktigt att fokusera på cannabis negativa kognitiva effekter Fungera som vikarierade frontallob Utvecklades under 1980-talet vid Rådgivningsbyrån i Lund för äldre cannabismissbrukare Haschprogrammet HAP Manualbaserad version för unga, år, bygger på HAP Cannabisnätverket ordnar utbildning för de som arbetar med cannabismissbrukare

17 Programmets olika faser Viktigt med omedelbar avhållsamhet, man kan inte trappa ned cannabisrökningen när man inleder en behandling Det tar ca 6 veckor för THC att utsöndras från kroppen Första 2 veckorna: Stötta patienten kognitivt, förklara med enkla modeller och bilder. Fysiologisk abstinens är som starkast Vecka 3-4: Patienten börjar komma ut ur bubblan den psykologiska fasen av abstinensbehandlingen Vecka 4-5: social nyorientering, social fas i behandlingen

18 Hallucinogener Vilka droger kan kallas hallucinogener? Egentliga hallucinogener (LSD, meskalin, psilocybe spp.) Hallucinogena amfetaminer: entaktogener ( empatogener ): (MDMA: ecstacy ) Hallucinogena narkosmedel

19 LSD Mest använda hallucinogena drogen i världen bland ungdomar Syntetiserades ff g 1938 av Albert Hofmann Amerikanska studier på människa påbörjades 1949 Modell för psykos?

20 LSD-effekt Somatisk fas: CNS-stimulering ökad sympatikustonus Sensorisk fas (varseblivningsfas): sensoriska störningar och pseudohallucinationer, framför allt Perceptionsförändringar: ljud, ljus, färger upplevs annorlunda, förstärkta, förändrade Inkonstansfenomen: föremål ändrar storlek, konturer rinner bort föremål mångfaldigas Bisarra kroppsupplevelser, lemmarna frigör sig från kroppen, huden bubblar etc Hallucinationer, visuella, auditiva, taktila, olfaktoriska Omnipotenskänsla

21 MDMA, Ecstacy Potent och selektivt neurotoxin (5HT-neuron) entaktogen, empatogen drog Kroniska depressioner och svårbehandlade psykoser Hypertermi (serotonergt syndrom), vattenintoxikation, i samband med intensiv aktivitet Under 1990-talet var MDMA på andra plats i Europa efter cannabis, i flera länder inkörsport för andra droger Sedan början av 2000-talet minskning av MDMA

22 Hur ser missbruket ut? Huvudsakligen experimentellt missbruk Hallucinogenerna påverkar inte hjärnans belöningssystem alltså inget egentligt beroende Efter en tids intag krävs en viloperiod för hjärnan Ofta unga personer med cannabis som huvuddrog med psykedeliska intressen

23 GHB Geografiskt begränsat till vissa städer i Sverige, ovanligt i Skåne Bensodiazepinliknande effekt, kraftigt sederande Lätt att intoxikera sig Paradoxal aggressiv reaktion när missbrukaren väcks från ruset

24 AAS Androgena anabola steroider förekommer i missbrukskretsar, undersökning i Stockholm visade att en stor del av missbrukare i öppenvård även använde AAS för att få bättre självförtroende, kunna genomföra brott etc Ofta blandberoende opiater, AAS, bensodiazepiner Missbruk av AAS leder till försämrade psykiatriska symtom Inkörsport för tyngre narkotikaberoende

25 AAS påverkar belöningssystemet Ger inte en akut euforisk effekt (som heroin eller amfetamin), men en långsammare belöningseffekt Djurmodeller talar för påverkan av belöningssystemet; djur som förbehandlats med AAS föredrar alkohol framför vatten Kronisk AAS-behandling ger förändringar i hjärnregioner viktiga för beroendeutveckling

26 Amfetamin/kokain - påverkan Ökad signalering av dopamin, noradrenalin och serotonin. Eufori Psykomotorisk aktivering och vakenhet. Aptitförlust. Tachykardi, hypertoni, hypertermi Hallucinos, vanföreställningar (icke-bisarra, paranoida), hänsyftningsidéer Muskelkontraktioner, choreiforma rörelser Mydriasis Pundning stereotypt upprepande

27 Amfetamin/kokain - långtidsförlopp Abstinens: Crash -symptom Dysfori, anhedoni Ökat sömnbehov Hunger Långtidseffekter Pundning Kroniska ofrivilliga rörelser Toxisk psykos (recidiverande eller kronisk) Somatiska komplikationer (stroke, hjärtsjukdom, njursjukdom mm)

28 Akut behandling Vid agitation, hotande somatisk aktivering, utåtagerande psykossymptom: bensodiazepiner (diazepam) Försiktighet med neuroleptika vid amfetaminpåverkan Akuta psykotiska symptom förbättras oftast av sömn

29 Amfetamin/kokain behandling av beroendet Traditionellt: avgiftning + behandlingshem Begränsad effekt av utprövade farmaka

30 Diagnostik: Heroin Agonist på my-opiat-receptorer Omvandlas nästan omgående till morfin Intensiv eufori Medvetandepåverkan Andningsdepression Mios Bradykardi Analgesi

31 Diagnostik: Opiatabstinens Tillstånd av ökad adrenerg aktivitet Heroinabstinens: symptomdebut efter ca 8-10 h Kulminerar efter h Kan vara 7-10 dgr Metadonabstinens debuterar och kulminerar senare, varar längre Långvarig protraherad abstinens, craving

32 Diagnostik: Opiatabstinens Rinnande näsa och ögon Gäspningar, lufthunger Gåshud Frossa Mydriasis Muskelvärk Buksmärta, diarré Aptitförlust, illamående, kräkningar

33 Heroinöverdos Antidot-behandling: Naloxon (Narcanti) iv, gärna även im ( depå ) Flumazenil (Lanexat) vid oklar intoxikation Observation Naloxon: effekt på 1-2 min, varar min (T½ kortare än för heroin) Suicidförsök? Insikt? Risk för ny överdos? LVM-anmälan?

34 Opiatavgiftning - handläggning Oftast elektivt efter planering från socialtjänst Akut vid komplikationer, LVM-beslut Läkemedel titreras till effekt och trappas därefter ned på 5-10 dagar Mål avgiftning från huvuddrog och andra droger minimum av abstinenssymptom

35 Opiatavgiftning - handläggning Buprenorfin (Subutex, Suboxone ) Partiell opiatagonist Högre affinitet för opiatreceptorerna Kan framkalla abstinens vid opiatpåverkan Långverkande (släpper receptorerna sakta) Metadon Full opiatagonist Lång halveringstid

36 Läkemedelsassisterad behandling vd opiatberoende underhållsbehandling Sjukvårdsinrättning särskilt inrättad för beroendevård Inklusionskriterier 20 år (undantag 18 år) Ett års dokumenterat opiatberoende Ej sidomissbruk som innebär medicinsk risk Frivillighet Behandlingsplan i samverkan med socialtjänst Ej spärrtid senaste tre månaderna

37 Metadon eller buprenorfin? Buprenorfin (oftast Suboxone, inkl naloxon) Partiell opiatagonist Högre receptoraffinitet än heroin/morfin/metadon Blockerar effekt av heroinintag Framkallar abstinens om opiater kvar på receptorerna Låg intrinsic activity Långsam dissociation från receptorerna (>24 h), långsammare vid högre doser. Dagligen eller 2-3 ggr/v (jfr heroin).

38 Metadon eller buprenorfin? Metadon Komplett opiatagonist Långsammare tillslag än heroin (mindre euforiserande) Långsammare toleransutveckling än heroin Kan missbrukas. Kan ge letala överdoser. Högre beroendepotential Något större subjektiv påverkan än buprenorfin Lång halveringstid. En dos dagligen.

39 Praktisk handläggning Utredning i samverkan med socialtjänst, inhämtande av journaluppgifter osv Inställning ofta i sluten vård. Samtidigt avgiftning från blandmissbruk. Insättes vid objektiv abstinens, titreras upp till symptomfrihet. Därefter hela dygnsdosen på morgonen. Inneliggande avgiftning vid återfall. Första tiden nästan daglig medicinhämtning. Frekventa urinprover.

40 Missbruk/beroende av opioidanalgetika Kodein, tramadol, morfin, oxykodon Primärt missbruk hos unga eller del i annat opioidberoende Svår överlappning med smärttillstånd och psykiatriska tillstånd Tramadol Serotonerg effekt Sänker kramptröskeln ep-risk i överdos Långsam nedtrappning (öppen eller sluten vård)

41 Sprutbyte Nästan samtliga I-länder, allt fler U-länder Sverige: på försök i Malmö och Lund sedan 80-talet. Då lagstadgat förbud mot andra sprutbyten. Riksdagsbeslut våren 2006: möjlighet för samtliga landsting att ansöka om att bedriva sprutbyte Helsingborg 2010, Kalmar Stockholm 2013.

42 Sprutbyte i Sverige Krav för deltagande i sprutbytet Åldersgräns 20 år Stickmärken Pågående injektionsmissbruk Hepatit-/HIV-test vid inskrivning och var tredje månad Vaccinationer (hepatit A, B) Sprutbytet Malmö: ca 900 patienter/år

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Abstinens Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen Droger som dämpar CNS ger en reaktiv excitation när de lämnar kroppen Abstinenssymtom

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER ALKOHOL OCH ANDRA DROGER 2015 05 21 ALKOHOL Absolut vanligast Överkonsumtion var tionde vuxen. Halland: 25 000 Missbruk eller beroende cirka 450 000. Halland 12 000 Beroende: lite olika uppgifter, mellan

Läs mer

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013

Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Tidig upptäckt och behandling av alkohol- och narkotikaberoende Umeå 30 januari 2013 Anders Håkansson, leg läkare, med dr Beroendecentrum Malmö, Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroende Tre av följande

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder farmakologiska Orsolya Hoffmann, med dr överläkare Beroendecentrum Eskilstuna Beroende Toleransutveckling Craving Kontrollförlust Abstinens

Läs mer

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vanliga sjukdomar - alkohol Inre organskador

Läs mer

Fakta om cannabis - belöningssystemet

Fakta om cannabis - belöningssystemet NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Var vänlig respektera att detta material är copyright skyddat, får endast användas i undervisningssyfte. Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen Jenny Häggkvist, Med. Dr

Läs mer

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.

Skyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova. Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede

Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede Riktlinjer för behandling av missbruk och beroende i akut skede Beroendecentrum Malmö VO Vuxenpsykiatri Malmö, Psykiatri Skåne Uppdatering augusti 2013 A. Alkohol Abstinensbesvären börjar i regel redan

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger? Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?, Med. Dr Inst. Klinisk Neurovetenskap Centrum för Psykiatriforskning Jenny.Haggkvist@ki.se Initialt drogtagande/bruk Tvångsmässigt drogtagande??? Beroende

Läs mer

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet Behandlingsprogram LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroende- och neuropsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Avgiftning från opiater med Subutex

Avgiftning från opiater med Subutex Avgiftning från opiater med Subutex Lars Goyeryd Specialistläkare Lars Goyeryd Läkarexamen 1989 Leg läkare 1991 Specialist i anestesi- & intensivvård 1995 Heltid beroendemedicin sedan 1997 Lindalen heltid

Läs mer

Skadeverkningar av cannabis

Skadeverkningar av cannabis Skadeverkningar av cannabis Karlstad 2012 09 03 Kerstin Käll Med.dr., överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Två viktigaste källorna Thomas Lundqvist Dan Ericsson. Vägen ut ur Haschmissbruket.

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Information om de vanligaste drogerna

Information om de vanligaste drogerna Information om de vanligaste drogerna Kokainpåverkan En kokainpåverkad person kan visa följande kroppsliga tecken: vidgade pupiller hög puls höjt blodtryck hastig, ytlig andning (kan bli mycket ytlig

Läs mer

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16

BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan?

Beroendeutveckling. Vad händer i hjärnan? Beroendeutveckling Vad händer i hjärnan? Jenny Häggkvist, Med. Dr Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Institutet Föreläsningen - Introduktion till hjärnan

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vad är nationella riktlinjer?

Vad är nationella riktlinjer? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version Vad är nationella riktlinjer? Ska vara ett stöd vid fördelning av resurser Ge underlag för beslut om organisation Kan bidra till

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Cannabis låt fakta styra dina beslut

Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Cannabis och syntetiska cannabinoider låt fakta styra dina beslut. Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, dess ruseffekter, hur de

Läs mer

Slutenvårdsregistrering

Slutenvårdsregistrering Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Inskrivningsdatum

Läs mer

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna

GHB. Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna GHB Hur behandlar man en GHB-patient inom sluten vården? Avdelning 306/Unga vuxna Avd.306/Unga vuxna Avdelning för abstinensbehandling för barn och ungdomar mellan 16-21 år med eller utan psykiatrisk sidodiagnos,

Läs mer

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun

Lokala riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Säffle kommun Gäller för: Säffle kommun Öppenvårdspsykiatrin Vårdcentraler Socialtjänst Godkänd av: Robert Lindahl Eva Eriksson Birgitta Evensson Lotta Österlund-Jansson Kertin Belander Utarbetad av: Karna Rusek Stefan

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK 1 Abstinens (eng. withdrawal)

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar

HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Skövde 2014-05-22 HAP - Haschavvänjningsprogrammet och Cannabisprogram för ungdomar Karin Patriksson Kunskapskällar n, Social resursförvaltning, Göteborgs stad karin.patriksson@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser

Läs mer

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger?

Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Växjö 10 april 2014 Hur påverkas hjärnan av cannabis och andra droger? Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för Farmaceutisk Biovetenskap Uppsala Universitet Cannabis Cannabis Sativa el. Indica

Läs mer

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version

Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård preliminär version Vad är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg? Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg pålika villkor

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger

Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Så påverkas studentens hjärna av alkohol, rökning och andra droger Hur påverkar rökning, alkohol och andra droger hjärnan och vilken betydelse kan det ha för studenters inlärning? Bo Söderpalm, beroendeforskare

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Vad ska vi gå igenom idag?

Vad ska vi gå igenom idag? Vad ska vi gå igenom idag? mekanismer GARNs nätverksmöte, Västerås 28-29 maj 2015 Erika Roman Docent i neurobiologisk beteendefarmakologi Universitetslektor i beteendefarmakologi Terminologi Belöningsnätverk

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen

1. Vad är en förgiftning? Rättstoxikologi. Hur många dör? Cyanid. 2. Naturen Rättstoxikologi 1. Inledning 2. Naturen 3. Alkohol 4. Narkotika 5. Partydroger 6. Läkemedel 1. Vad är en förgiftning? Olika mekanismer: - hjärnstammen (andning o cirkulation) - hjärtat (rytmrubbning) -

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna!

N y a n a t i o n e l l a r i k t l i n j e r n a f ö r m i s s b r u k s - o c h b e r o e n d e v å r d Välkomna! Nya nationella riktlinjerna för missbruks - och beroendevård Välkomna! 9:00-9:30 Kaffe och registrering Program: 9:30-12:30 Inledning Socialstyrelsens presentation av riktlinjerna. GAP-analysen över Skåne

Läs mer

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem

Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Biologiska faktorer -hjärnan och dess belöningssystem Mia Ericson, Docent Beroendemedicin Sektionen för Psykiatri och Neurokemi Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi Sahlgrenska akademin Göteborgs

Läs mer

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten

Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Tema missbruk- och beroendefrågor Utbildning för sociala utskotten Mattias Gullberg Auktoriserad socionom Mini Maria Hisingen En späckad timme! Inledning Cannabis Nätdroger eller experimentella droger

Läs mer

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI

Alkoholabstinens bakgrund och behandling. Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Alkoholabstinens bakgrund och behandling Tom Palmstierna Beroendecentrum Stockholm Sektionen för Rättspsykiatri, Neurotec,KI Abstinensbehandling Generell bakgrund till abstinenssyndrom Generella principer

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

3-månadersuppföljning

3-månadersuppföljning Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga SOCIODEMOGRAFISKA

Läs mer

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis?

Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 013-0-07 Konferens om cannabis Sundsvall 7 februari 013 Upplägg Cannabis och hjärnan - Varför är det vik7gt a9 hindra unga a9 röka cannabis? 1. Introduk7on 7ll hjärnan. Beroende och belöningssystemet 3.

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Nationella Riktlinjer

Nationella Riktlinjer Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen

Droger och Missbruk. Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain. Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Droger och Missbruk Bara i filmens värld överlever du så här mycket kokain Erik Müller-Sandvik Viktor Steen Inledning s. 3 Droger s. 4-6 Drogtyper s. 7-13 Internationellt s. 14-15 Missbruk s. 16-18 Missbrukaren

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Psykisk hälsa och missbruk/beroende

Psykisk hälsa och missbruk/beroende Psykisk hälsa och missbruk/beroende Martin Bråbäck specialistläkare Beroendecentrum Malmö Förstämningssjukdomar Ångestsyndrom Psykossjukdomar Suicid Alkoholmissbruk/beroende Narkomani Samsjuklighet Diskussion

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet

Alkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter

Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Ungas missbruk & Aktuella aspekter på behandlingsstrategier Uppsala 27 mars 2014 Alkohol Cannabis Nätdroger - Skadeeffekter Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Inst. för farmaceu

Läs mer

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se

Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Hur ser användningen av tobak, alkohol och narkotika ut bland unga? Jonas Raninen, doktorand Jonas.raninen@can.se Innehåll Utvecklingen över tid i Sverige. Utvecklingen i olika regioner i Sverige. Vad

Läs mer

Inledning. Om du läser vidare tror jag du får svar på de flesta av dina frågor om LARO.

Inledning. Om du läser vidare tror jag du får svar på de flesta av dina frågor om LARO. 1 Innehåll Denna kliniska handbok är tänkt som ett beslutsstöd i mötet med patienten som söker läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende, LARO. Vidare är handboken ett stöd för läkare och vårdpersonal

Läs mer

Narkotikaberoende 1. Inledning. Bakgrund. Ändrad 2014-11-01, s 1135.

Narkotikaberoende 1. Inledning. Bakgrund. Ändrad 2014-11-01, s 1135. Ändrad 2014-11-01, s 1135. 1125 1 Markus Heilig, National Institute on Alcoholism and Alcohol Abuse, Bethesda, Maryland Anders Håkansson, Beroendecentrum Malmö, Avdelningen för psykiatri, Lunds universitet

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga

Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Klinisk handbok 2013. Narkotika. Traditionella droger, Nätdroger, Anabola androgena steroider. Beroende & Missbruk LVM

Klinisk handbok 2013. Narkotika. Traditionella droger, Nätdroger, Anabola androgena steroider. Beroende & Missbruk LVM Klinisk handbok 2013 Narkotika Traditionella droger, Nätdroger, Anabola androgena steroider Beroende & Missbruk LVM Ett beslutsstöd vid utredning och behandling Tobias Eriksson Chefsöverläkare Beroende

Läs mer

GHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete

GHB. - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete GHB - Användning, spridning och samhällsinsatser. Jari Kuosmanen Fil dr Socialt arbete, Aukt socionom Forskare Institutionen för Socialt arbete Mattias Gullberg Aukt socionom, Mini-Maria Hisingen SYFTE

Läs mer