Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 1

2 Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Förskoleverksamhet är ett samlingsnamn för förskola, pedagogisk omsorg samt öppen förskola och tar emot barn i åldrarna 1-5 år. Förskoleverksamhetens huvuduppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan är en egen skolform som ska lägga grunden till den första delen av det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan styrs av läroplan och undervisningen och utbildningen ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. I förskolans finns krav på att personalen ska vara högskoleutbildad och ha legitimation. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Annan pedagogisk verksamhet är en sammanfattande benämning för fyra verksamheter: Pedagogisk omsorg Omsorg på obekväm arbetstid Öppen förskola Öppen fritidsverksamhet (barn 6-12 år, erbjuds ej i Vetlanda) Pedagogisk omsorg (familjedaghem) ska eftersträvas att erbjudas istället för förskola till de barn vars vårdnadshavare önskar det. Verksamheten ska stimulera barns utveckling och lärande och utformas så att den förbereder barnen för fortsatt lärande. Förskolans läroplan är vägledande för pedagogisk omsorg. Familjedaghemmen i kommunen är knutna till egna grupplokaler som ger möjlighet till samverkan och samarbete mellan dagbarnvårdarna. Barnomsorg på obekväm arbetstid innebär att barnomsorg erbjuds under kvällar/nätter samt helger. Öppna förskolan vänder sig till vårdnadshavare med barn i åldern 0-5 år som inte har plats i förskolan. Öppna förskolan ger barnen möjlighet till utvecklande lek och kontakt med andra barn och vuxna. Öppna förskolan bedrivs inom ramen för familjecentralen "Kärnhuset", vilket är ett samarbete mellan Region Jönköping och socialförvaltningen. Syftet är att på ett samlat sätt erbjuda föräldrar stöd i föräldrarollen. RESULTATINDIKATORER Plats på förskola Plats på förskola har i 100% erbjudits på önskat placeringsdatum. Ingen vårdnadshavare har behövt vänta på plats. Barns och föräldrar attityder Barns och föräldrars attityder följs upp genom enkäter. Maxvärdet är fyra. Klassens kvalitetsrapport, barn 3-5 år Fokusområde 2016 (2015) 2014 A Samverkan 3,31 (-) - B Demokrati och värdegrund 3,65 (3,61) 3,62 C Lärande och kunskaper 3,46 (3,47) 3,48 Medel 3,47 (3,54) 3,55 Föräldraenkät Fokusområde 2015 (2014) A Samverkan 3,34 (3,27) B Demokrati och värdegrund 3,44 (3,32) C Lärande och kunskaper 3,45 (3,40) Medel 3,41 (3,33) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH VERKSAMHETSMÅTT (2015 års värden i parantes) Antal barn Antalet barn i åldern 1-5 år, placerade i förskoleverksamhet var i april (1 383), vilket motsvarar ca 78% (77%) av det totala antalet barn i åldersgruppen. Andelen barn under tre år var 30% (28%). Av dessa var barn i kommunal förskola (1 228). I pedagogisk omsorg (familjedaghem) var 41 barn placerade (54). Dessutom fanns 86 barn i fristående verksamheter (101). Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 2

3 Barngruppernas storlek Inom de 29 kommunala förskoleenheterna finns 71 avdelningar. Antalet pedagogisk omsorg (familjedaghem) är åtta. Antalet barn per avdelning är i genomsnitt 18,1. 3 avdelningar har 12 eller färre barn placerade 15 avdelningar har mellan barn placerade 23 avdelningar har mellan barn placerade 24 avdelningar har mellan barn placerade 1 avdelning har mellan barn placerade 5 avdelningar har mer än 26 barn placerade. Dessa avdelningar är ofta en-avdelningsförskolor, där barngruppen delas i in i mindre grupper. Av de 19 småbarnsavdelningarna är det endast två avdelningar där barngruppen är 12 barn eller färre. Personal Från 1 juli 2015 krävs legitimation för förskollärare för att kunna bli tillsvidareanställda. För att få undervisa krävs både legitimation och behörighet. I varje förskola ska det finnas minst en legitimerad förskollärare som ansvarar för undervisningen. Barnskötare kan arbeta i förskolan men inte ansvara för undervisningen. Andelen förskollärare inom förskolan i Vetlanda kommun är hög, 60%, i jämförelse med rikets 44%. Bemanningen i förskolan uppgår till 228 årsarbetare. Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan är 5,2, vilket ligger på samma nivå som riket i helhet. Bemanningen i pedagogisk omsorg (familjedaghem) är 11 årsarbetare. Av dessa är tre anställda som pool-tjänster, vilket innebär att de tar emot barn då ordinarie dagbarnvårdare är schemaledig. Specialpedagoger, 5,25 åa, har ett särskilt uppdrag att stödja arbetslagens arbete kring barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogerna är organiserade områdesvis och knutna till förskolechefernas ansvarsområden. I genomsnitt ingår 13,5 avdelningar i varje specialpedagogs ansvarsområde. Resursfördelning Budgetering/fördelning av resurser sker utifrån verksamhetsplanering avseende prognos av antal placerade barn i respektive åldersintervall 1-3 samt 3-5 år. "Avtal" med varje förskolechef sluts inför varje nytt budgetår. I resursen per barn ingår personal- och vikariekostnad, material samt fortbildning. Avstämning sker två gånger per år; 15 april och 15 oktober. Avstämning innebär att antalet placerade barn jämförs med det budgeterade antalet. Differensen ersätts, alternativ förväntas hållas inne, med halvt grundbidrag/barn. Hänsyn till 1-2-avdelningsförskolor tas genom ett strukturtillägg om kr/enhet. Respektive förskolechef tilldelas budget för hela sitt ansvar. Vid budgetering för varje enskild förskola bör hänsyn tas till barngruppernas sammansättning, total placeringstid samt förutsättningar i lokaler. Ledningsorganisation och administrativt stöd Förskolans verksamhet ingår i barn- och utbildningsförvaltningen som en egen verksamhetsgren. Arbetet leds övergripande av verksamhetschef för förskola. Det finns nio förskolechefer som tillsammans ansvarar för 29 förskoleenheter, åtta pedagogisk omsorg i form av familjedaghem, barnomsorg på obekväm arbetstid samt öppen förskola. Förskolecheferna är indelade i ledningsteam och har administrativt stöd knutet till sig. I teamen finns även en närhet till de rektorer som ingår i övergångs- och samverkansarbete kring barns övergångar från förskola till förskoleklass, fritidshem och grundskola. Lokalförsörjning Förskoleverksamhet bedrivs idag vid 33 förskolor. Av dessa drivs fyra förskolor och två pedagogisk omsorg i enskild regi. Det totala antalet platser uppgår till 1 394, varav 761 platser finns i centralorten. Våren 2016 uppgår behovet av barnomsorgsplatser till 1 438, vilket innebär att det saknas 44 platser. Behovet tillgodoses genom att förtäta i befintliga barngrupper. Antalet platser i förskolan utgår från miljö- och byggförvaltningens s.k. försiktighetsmått, dvs. i relation sett till lokalens yta och ventilationskapacitet. Försiktighetsmåtten anger antalet barn som samtidigt kan vistas i lokalen. Förskolans organisation och barnens placeringstid är variabler som påverkar antalet placerade barn vid respektive enhet. VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET Pedagogiska grundvärderingar De viktiga aspekter som bildar grund för förskolans verksamhet har konkretiserats i ett antal pedagogiska grundvärderingar som ska prägla innehåll, förhållningssätt, organisering, lokalers användning och utformning i Vetlanda kommuns förskolor. De syftar även att vara ett stöd för förskolechef och arbetslag när nya lokaler ska tas i bruk, eftersom utveckling av verksamheten är ett naturligt och självklart inslag i det arbetet. Skolinspektionen påpekade vid regelbunden tillsyn 2013, behovet av att öka likvärdigheten inom kommunens förskolor. Bland annat Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 3

4 påpekades att förskolorna i större utsträckning ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter och att barnens lärandemiljö ska vara sådan att det finns förutsättningar att erbjuda barnen det som är förskolans uppdrag och som anges i läroplanen. Förskolan i Vetlanda är i ett intensivt utvecklingsskede, såväl när det gäller verksamhetens innehåll som lärmiljöer och lokaler. Under togs ett funktionsprogram fram som beskriver hur nya förskolor bör byggas och som beaktar alla de lagar, föreskrifter och regler som ingår i förskolans verksamhet och lokaler. Mot bakgrund av detta har förskolans ledningsgrupp bearbetat och tolkat förskolans läroplan samt Skolverkets allmänna råd med kommenterar för förskolan. Utifrån detta har sju pedagogiska grundvärderingar identifierats, vilka bedöms ha stor betydelse för kvalitet och likvärdighet inom Vetlanda kommuns förskoleverksamhet: Respekt Allas lika värde Barnperspektiv Samspel och samarbete Utforskande och medskapande arbetssätt Professionell och reflekterande personal Delaktighet och inflytande Nya platser i förskolan Under åren har insatser skett för att förbättra lokaler och även för att skapa 66 nya platser till följd av ökat behov av förskola. Framtaget funktionsprogram har bidragit till att lokalerna uppfyller såväl tekniska, som hälsomässiga och pedagogiska krav. Under 2016 har en ny tillfällig två-avdelningsförskola startat; Bäckagårdens förskola. Skogsbackens förskola i Ekenässjön samt Stensåkra förskola har också utökats med ytterligare avdelningar. Kompetensutveckling Under året har kompetensutveckling genomförts i syfte att stödja och utveckla förskolans verksamhet. Innehållet har varit pedagogisk dokumentation, naturvetenskap och teknik samt IT. I syfte att stärka det pedagogiska ledarskapet har förskolechefer deltagit i konferenser kring ledarskap, organisering och verksamhetsutveckling. Generationsskifte i ledningsorganisationen Under året har förberedelse inför höstens kommande pensionsavgångar förberetts. Av nio förskolechefer kommer fyra att gå i pension. Fyra medarbetare har deltagit i en rekryteringssatsning, innehållande utbildning vid Linnéuniversitetet och kopplats till en förskolechef inom Vetlanda kommun. De har även deltagit i ledningsgrupper samt kompetensutvecklingsinsatser för förskolecheferna. Rekryteringen har varit framgångsrik och tillsättningen av nya förskolechefer har kunnat ske med gott resultat. KOMMANDE UTMANINGAR Skolverkets riktmärke för minskade barngrupper Skolverket har februari 2016 presenterat riktmärken över barngruppers storlek. För barn mellan 1-3 år är riktmärket sex till tolv barn För barn mellan 4-5 år är riktmärket nio till 15 barn. Riktmärkena är inte tvingande utan ska ses som ett stöd för att skapa lagom stora barngrupper. Vetlanda har sökt och beviljats tkr i statsbidrag för att minska barngrupperna i förskolan, alternativt att undvika planerad utökning. Statsbidraget ska användas i de enheter som har beviljats statsbidrag. Sammantaget har kommunen beviljats bidrag för att minska barngrupperna med 111 barn. Återbetalning av statsbidrag kan bli aktuellt om bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte har använts för det ändamål det har lämnats för. Skolverkets riktmärken om barngruppernas storlek behöver diskuteras och en ambitionsnivå fastställas. Förutom kvaliteten i verksamheten påverkas även lokalförsörjningen och antal platser per avdelning. Befolkningsprognos och planering på kort och lång sikt Det är mycket angeläget att finna former för att få fram underlag till förskolans prognos. Prognosen bygger på befolkningsutvecklingen i kommunen och bör ta geografiska hänsyn till generationsväxlingar, inflyttning etc. Det är en förutsättning för att planera förskolans dimensionering och placering av nya enheter. Lokalförsörjning Kommunen är skyldig att erbjuda plats i förskola inom fyra månader från det att ansökan har skett. Det ställer krav på framförhållning och planering, så att vårdnadshavare kan starta i arbete eller studier. När det gäller behovet av platser i pedagogisk omsorg är behovet vikande. Det är få vårdnadshavare som ansöker om det alternativet. Dessutom är det svårt att rekrytera dagbarnvårdare som är villiga att ta emot barn i sitt hem. Den lokalförsörjningsplan som togs fram 2014 visade att det fanns behov av att ersätta 19 avdelningar i förskolor som brister i ändamålenlighet och/eller tekniska prestanda. Främst är centralortens förskolor berörda, där 16 avdelningar Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 4

5 bedömdes vara i behov av att ersättas. Behovet av förskola fortsätter att öka i hela kommunen, vilket ställer ökade krav på ändamålsenliga lokaler och tillräckligt antal platser. En uppdaterad lokalförsörjningsplan för förskolan är framtagen som visar att förskolan är i stort behov av att ersätta tillfälliga/undermåliga lokaler, motsvarande 150 platser. Befolkningsprognosen pekar på att behovet av platser ökar vilket innebär att ytterligare 100 platser bör tillföras till år Konsekvensen är att det saknas 250 platser. I förskolans prognos framgår inte var behovet av nya platser uppstår. Det finns tendenser att behoven ökar i orterna Holsby, Landsbro, Ekenässjön och Korsberga. Det innebär ett behov av att ta fram underlag som kan vägleda planeringen av etableringen av nya förskolor alternativt utökning av avdelningar vid befintlig verksamhet i de mindre orterna i kommunen I investeringsplan finns medel för att bygga en förskola, motsvarande 100 platser (30 mkr), planerad att vara klar år Det innebär sammantaget att 150 platser behöver ersättas, resp. tillskapas för att kunna gå ur tillfälliga lokaler samt täcka det ökade behovet. Det motsvarar ca. 10 avdelningar. Skolchefen har till budgetberedningen föreslagit att avsätta medel till ytterligare 10 avdelningar (55 mkr) under I ett kort perspektiv är det troligt att behovet av nya platser behöver tillgodoses genom att tillfälliga paviljonger hyrs. En arbetsgrupp har samlats med syfte att ta fram en förnyad lokalförsörjningsplan för dels hela kommunen, dels geografiska förskoleområden, under perioden Arbetet beräknas vara klart i november Personalförsörjning Det är en stor brist på behöriga och legitimerade förskollärare, vilket gör det svårt att upprätthålla kvalitet i verksamheten. Dessutom påverkas arbetsbelastningen för ordinarie medarbetare när personal rekryteras som inte har relevant utbildning och erfarenhet. För att lyckas i rekryteringsarbetet är det viktigt att Vetlanda kommun framstår som en attraktiv arbetsgivare och att vi kan erbjuda förutsättningar i arbetet som kan locka medarbetare till oss. Lön, arbetstider och förmåner är delar som är viktiga, men även att visa på att vi visar på allt det positiva arbete som sker i våra förskolor. En strategi för rekrytering av förskollärare är viktig och det skulle vara mycket positivt om Vetlanda kommun kan erbjuda en förskollärarutbildning utlokaliserad till kommunen. Det är troligt att även andra kommuner på höglandet har samma behov. Sjukfrånvaro Förskolan har i relation till kommunen som helhet en hög sjukfrånvaro. För Vetlanda kommun ligger sjukfrånvaron på 5,9 procent år 2014, och motsvarande siffra för förskoleverskamheten är 7,19 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga sjukfrånvaron för kommunala förskolor i länet som är 6,13 procent. Drygt hälften av den totala sjukfrånvaron inom förskoleverksamheten är långtidssjukskrivningar, det vill säga 60 sjukdagar och längre. Det är något högre än för hela Vetlanda kommun där motsvarande siffra är 40 procent. Inom förskoleverksamheten är sjukfrånvaron högst i åldern år, medan det för hela Vetlanda kommun är de som är 50 år och äldre som har högst sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron för de som är 50 år och äldre inom förskoleverksamheten ligger över Vetlanda kommun totalt. Arbetsgivaren ansvarar för insatser och åtgärder som ska rehabilitera medarbetare som blivit sjuka, hitta arbetsmetoder för att förhindra ohälsa, och att ha kunskap om vad som skapar god hälsa hos medarbetarna och främja dessa. Det är en viktig uppgift att forma ett systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Kemikaliesmart förskola På uppdrag av kommunstyrelsen i Vetlanda kommun har en inventering skett av i vilken omfattning det finns produkter och material i förskolorna som innehåller skadliga kemikalier. Inventeringen visar att det finns mycket som behöver förbättras i förskolornas miljö, för att barnens ska kunna få en miljö som svarar mot den handlingsplan som finns på nationell nivå, En giftfri vardag (Kemikalieinspektionen, rapport 5:14). En lokal handlingsplan är under framtagande, där arbetet är indelat i tre nivåer: 1 Insatser och åtgärder som direkt kan genomföras i varje förskola. 2 Insatser och åtgärder som är mer omfattande, kräver planering och där även en kostnad ingår. 3 Insatser och åtgärder som kräver samordning med andra verksamheter och där förskolan inte själva kan fatta beslut. Under hösten 2016 påbörjas arbetet i nivå 1 med att fasa ut skadliga material, ta fram rutiner etc. Det är viktigt att ta hänsyn till att vissa åtgärder även inom nivå 1 kommer att vara kostnadsdrivande och att det framgent kan behövas förstärkning i investeringsbudget för att byta ut soffor, lekkuddar etc. Organisationsöversyn Förskolans organisation är idag indelad i nio förskolechefsområden, vilka leds av 8,5 tjänst förskolechefer. Varje förskolechef ansvarar i genomsnitt för 35 (15-42) medarbetare och 9 avdelningar fördelat på 2-5 förskoleenheter. Vi står inför en utökning av antal förskolor och därmed även medarbetare. Det innebär att det är nödvändigt att göra en översyn av organisationen och därmed även ledningsresursen. Förskolechefernas förutsättningar för att fullgöra sitt pedagogiska ledarskap har stor betydelse för verksamhetens kvalitet. En logisk och tydlig organisation underlättar uppdraget, skapar samordningsvinster och bidrar till en högre kvalitet i såväl arbetet med verksamhetsutveckling som med att stödja, leda och utmana medarbetare samt att ta ansvar för ekonomi, fastigheter och arbetsmiljö. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 5

6 Dokument Svar - Aktuella (filter): Ja/Nej - utan "Ej aktuellt" Fråga Svar Kommentar Likabehandlingsplan Ja Finns i alla enheter, även om revidering inte är genomförd överallt. Krispärm Ja Finns och är reviderad med nya kontaktuppgifter. Klassens kvalitetsrapport Ja Genomfört och analyserad i kvalitetsrapport. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 6

7 Samverkan Förskola och hem Nulägesbeskrivning I läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) anges att vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Det är nu andra gången som föräldrar i förskola och pedagogisk omsorg ges möjlighet att lämna synpunkter på verksamheten genom en webbaserad enkät. Enkäten sänds till den e-postadress som vårdnadshavare har angett som räkningsmottagare i familjen. Totalt sändes enkäter ut till föräldrar med barn i förskola och 43 till föräldrar med barn i pedagogisk omsorg. I förskolan har svarsfrekvensen ökat från 43,4% till 58,1%. Däremot är det en lägre andel som besvarar enkäten i pedagogisk omsorg, där 39% svarade i år jämfört med 56% I enkäten är maxpoängen fyra. Samtliga frågor har bättre värden i jämförelse mot föregående år, vilket avspeglas i det sammantagna medelvärdet då vi når upp till 3,40 jämfört med förra årets 3,32. Det högsta värdet ges till frågan om bemötandet från personalen (3,65), medan det lägsta värdet (3,07), ges till frågan om man är nöjd med personaltätheten. Denna fråga fick lägst poäng även Det område som har förbättrats mest är frågorna som gäller lärmiljöerna i förskolan, där fler föräldrar känner sig nöjda med såväl lokaler, som utrustning och utemiljö. Den enda fråga som får marginellt lägre värde (-0,01) är om föräldrar vet vilka mål som finns i förskolan. När det gäller resultaten för pedagogisk omsorg visas överlag ett positivt resultat, även om det syns en viss förskjutning från "stämmer helt och hållet" till "stämmer ganska bra". Det är framför allt frågorna som rör verksamhetens innehåll, ömsesidig respekt och klimat som ges något lägre värde i relation till förra årets undersökning. De målsättningar som formulerades 2014, dvs. att svarsfrekvensen är 80%, att föräldrars upplevelse av vara delaktiga och ha inflytande har ökat samt att lokaler ersätts och blir mer ändåmålsenliga är på väg att nås, även om det finns mer arbete att göra! I föregående års kvalitetsrapport inom målområdet, identifierades tre utvecklingsområden: Föräldrar med barn i förskolan är insatta i förskolans uppgift och mål i verksamheten. De kan relatera till dem och ha en uppfattning om hur deras barn utvecklas och vad de bedömer att förskolans innehåll bör inriktas mot för att möta just deras barns behov. Forum för föräldrars inflytande fungerar och motsvarar de behov och önskemål om delaktighet som föräldrarna har. Föräldrar upplever att deras synpunkter och önskemål är välkomna inslag i verksamhetens utveckling. Om önskemålet inte kan tillgodoses ges förklaringar till vad anledningen är. Resultatet från föräldraenkäten visar att det fortsatt finns behov av att förbättra insatserna för att föräldrar ska ha insikt och kunskap i förskolans mål. Däremot har föräldrar en positivare inställning till såväl forum för föräldrainflytande som sina möjligheterna att kunna påverka verksamheten i förskolan. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper I förskolornas kvalitetsrapporter anges att det kan vara svårt att ge alla vårdnadshavare samma möjligeter till delaktighet och inflytande, särskilt gäller det familjer med annat modersmål. Svårigheterna kommer till uttryck dels genom att många föräldrar inte förstår frågorna i föräldraenkäten, men även i den dagliga verksamheten, där det kan vara svårt att kommunicera med varandra. Tolk används vid behov vid utvecklingssamtal etc., men den dagliga kontakten ställer särskilda krav på lyhördhet och tydlighet för att ge alla samma chans. I kvalitetsrapporterna framgår även att det finns skillnader mellan i vilken utsträckning som vårdnadshavare önskar och har behov av att vara delaktiga. Det finns förskolor som ger exempel på att ha ökat frekvensen av skolråd och föräldramöten, medan andra förskolor beskriver att deltagandet och intresset är relativt lågt. Engagemanget och intresset från vårdnadshavare i olika frågor skiljer sig ibland. Det finns ibland tendenser till att vårdnadshavare förväntar sig att få inflytande i frågor som förskolechefen ansvarar för och som ligger utanför ramen för föräldrainflytandet. Exempel på detta kan vara bemanning, lokalfrågor etc, frågor som är viktiga att få information om men där föräldrars mandat att ha inflytande är begränsat. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 7

8 Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande. Inskolning och introduktion fungerar väl och förskolorna beskriver olika metoder som används. Inskolningen beskrivs som ett viktigt inslag i att etablera goda relationer och kontakter med vårdnadshavarna. Detta styrks genom föräldraenkätens resultat. Detsamma gäller för utvecklingssamtal, som vid de flesta förskolor erbjuds vid ett tillfälle per termin. När det gäller föräldrars möjligheter till delaktighet och inflytande visar resultatet behov av fortsatta förbättringsinsatser. Att föräldrar känner sig välkomna att lämna synpunkter, önskemål etc., påverkas i hög utsträckning av personalens förhållningssätt. Det kan i sammanhanget även finnas behov av att diskutera inom vilka ramar föräldrars delaktighet och inflytande kan rymmas, dvs. inom ramen för de nationella målen. Det innebär även att föräldrar har tillräcklig kunskap och insikt i förskolans uppdrag och mål, vilket förutsätter att personal är tydlig med att kommunicera syftet med den undervisning som sker i förskolan och vilket lärande och utveckling som arbetet syftar till. Mål/förbättringsåtgärder Förbättra förutsättningarna för föräldrar med annat språk än svenska att utöva inflytande och delaktighet i förskolan. Öka föräldraengagemanget genom att förmedla vikten och värdet av föräldrars synpunkter på verksamhetens innehåll. Det innebär att även förtydliga och kommunicera förskolan uppdrag och mål enligt läroplanen. Beslutade insatser Vid varje förskola förs diskussioner om hur föräldrars inflytande och delaktighet kan utvecklas och förbättras. Det kan ske kontinuerligt vid föräldramöten, utvecklingssamtal eller vid andra forum för delaktighet och inflytande. Förskolechef ansvarar. Kvalitetsrapporterna för varje fokusområde/deluppgift publiceras på varje förskolas hemsida. Det förmedlar till föräldrar att det sker ett medvetet och utvecklat kvalitetsarbete. Förskolechef ansvarar. Lärplattform införs för att underlätta för kommunikationen mellan förskola och vårdnadshavare. En lärplattform är ett kommunikationsverktyg som används av pedagoger och barn för att kommunicera förskolans verksamhet till vårdnadshavarna. Syftet är att vårdnadshavare snabbt och enkelt ska kunna kommunicera med förskolan och på ett enkelt sätt kunna följa sitt barns lärande och utveckling. Verksamhetschef ansvarar tillsammans med IT-utvecklare och förskolans IT-strategigrupp. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Införa lärplattform för att underlätta för kommunikationen mellan förskola och vårdnadshavare. En lärplattform är ett kommunikationsverktyg som används av pedagoger och barn för att kommunicera förskolans verksamhet till vårdnadshavarna. Syftet är att vårdnadshavare snabbt och enkelt ska kunna kommunicera med förskolan och på ett enkelt sätt kunna följa sitt barns lärande och utveckling. Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem Nulägesbeskrivning Enligt Läroplanen för förskolan ansvarar förskolan för att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. När barnets övergång till nya verksamheter närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. Resultatet som framkommer i förskoleenheternas kvalitetsrapporter visar att framtagen "Handlingsplan för övergång från förskola och pedagogisk omsorg till förskoleklass, fritidshem och skola" är väl förankrad och används som ett stöd vid planering och genomförande av övergångar. Ambitionen från förskolan är att samarbetet med såväl vårdnadshavare som övertagande pedagoger utvecklas, att varje barns behov beaktas genom informationsöverföring och att det finns fungerande strukturer för möten och gemensamma aktiviteter. Dock upplevs tid och förutsättningar för samverkan inte ges i tillräcklig utsträckning. Kvalitetsrapporterna beskriver även detta år att störst fokus ligger på övergången till förskoleklassen, men övergången till fritidshemmet inte har haft samma fokus. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 8

9 I föregående års kvalitetsrapport inom området identifierades behov av att revidera befintlig handlingsplan för övergångar, så att även skola, förskoleklass och fritidshem ingår, samt att följa upp barns och föräldrar upplevelse och erfarenhet efter övergången till förskoleklass och fritidshem. På övergripande förvaltningsnivå pågår ett arbete med att ta fram centrala riktlinjer för övergångar inom hela skolsystemet, från förskola till gymnasieskola. Här lyfts även etiska och pedagogiska aspekter in för att skapa ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare för att lyfta fram vikten av att överföra information som kan underlätta elevens fortsatta skolgång. De centrala riktlinjerna beskriver översiktligt vad som bör ske och vilka aspekter som bör beaktas. Utifrån dessa ska sedan lokala handlingsplaner tas fram, så att rutiner, arbetssätt och ansvarsfördelning överensstämmer med lokala förutsättningar inom förskolor och skolor. De lokala handlingsplanerna ska förutom syfte och aktivitet, även innehålla uppgifter om när aktiviteterna sker och vem som ansvarar för att aktiviteten kommer att genomföras. I vissa fall konkretiserar man även vilka som deltar i aktiviteterna. Materialet beräknas vara färdigställt under våren När det gäller utvecklingsområdet att följa upp vad föräldrar och barn och erfarit, finns inga resultat, eftersom uppföljning på ett systematiskt vis ej har genomförts. Däremot beskrivs i flera kvalitetsrapporter att förskolans personal har besökt barnen i förskoleklassen, vilket har varit mycket positivt. Inom området ska även samverkan med arbetsliv och närsamhälle utvärderas. Eftersom det endast från enstaka förskoleenheter finns redovisat, är det inte möjligt att bedöma i vilken utsträckning som insatser enligt arbetsplanen för samverkan mellan skola och arbetsliv har skett och vilket resultat det har gett. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper På vilket sätt som samarbete och samverkan mellan förskola, förskoleklass, fritidshem och skola sker påverkas i hög utsträckning av den geografiska närheten mellan verksamheterna, samt antalet involverade enheter som är berörda vid övergången. Det finns flera förskolor som lämnar blivande sex-åringar till tre-fyra förskoleklasser, liksom att det finns förskoleklasser som tar emot barn från flera olika förskolor. Det innebär att finna tid för möten, gemensammma aktiviteter försvåras. I rapporterna beskrivs även att det finns väl utvecklad samverkan mellan pedagoger i de olika skolformerna med en gemensam grundsyn kring barns utveckling och lärande, men här finns även exempel på stora skillnader i de förväntningar och krav som ställs på vad barn kan klara av när det kommer till förskoleklassen. När det gäller övergångar för barn i behov av särskilt stöd ägnas särskild uppmärksamhet. Specialpedagog och förskolechef har tillsammans med ansvarig pedagog kontakt med såväl vårdnadshavare som mottagande personal/rektor så att verksamheten i god tid kan anpassas. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Det finns en god måluppfyllelse när det gäller övergången till förskoleklass, däremot finns det behov av att även fortsättningsvis behov av att inbegripa fritidshemmet i arbetet med övergångar. Även om förskolan har ett särskilt ansvar för att finna former för övergångar, är det viktigt att även förskoleklass, fritidshem och skola tar sitt ansvar och medverkar i arbetet. Även när det gäller kunskap kring respektive verksamhets innehåll behöver en utveckling ske. Om barns allsidiga utveckling och lärande ska ses i ett långsiktigt perspektiv är det nödvändigt att olika skolformer vet om varandra och tar vid där den andra slutade. Det innebär även att en gemensam syn på barns utveckling och lärande utvecklas genom att personal får tillfälle att träffas och berätta om innehållet i respektive verksamhet. Mål/förbättringsåtgärder För att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska förskolan samverka med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitetet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Beslutade insatser Centrala riktlinjer tas fram, där sedan förskolechef tillsammans med rektor tar fram lokala handlingsplanen över hur dessa ska tillämpas utifrån lokala förutsättningar. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Under hösten 2015 tog Skolverket fram ett stödmaterial kring övergångar inom och mellan skolformer, skolor och förskolor. Detta stödmaterial, tillsammans med kommunövergripande centrala riktlinjer, behöver kommuniceras och förankras så att all personal är medvetna om vikten av att varje barns/elevs skolgång hänger samman i en helhet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 9

10 Dessutom är förändringar i läroplanerna föreslagna som innebär att förskolans och grundskolans ansvar för att samarbeta och ansvara för övergångar förtydligas. Vid planering av grundskolans upptagningsområden bör även förskolors lokalisering ingå. Övergångar underlättas då det finns en geografisk närhet och logisk tillhörighet till en skola. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 10

11 Demokrati och värdegrund Normer och värden Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen hämtar sitt underlag från förskolechefernas kvalitetsrapporter, resultat från föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport, enheternas likabehandlingsplaner, utvecklingsdialoger samt samtal i olika forum med förskolecheferna. Enligt förskolans läroplan ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik. Årets resultat av Klassens kvalitetsrapport visar ett fortsatt positivt värde kring dessa frågor. De flesta barn upplever att de trivs, har roligt tillsammans med personal och kompisar och lär sig olika saker. En förutsättning för lärande och utveckling är att barn får det stöd de behöver, att de känner sig sedda och bemöts på ett bra sätt. Att de högsta värdena återfinns inom dessa områden är mycket glädjande. Resultatet i föräldraenkäten visar att föräldrarna har stor tilltro till att pedagogerna arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling, de anser att det råder en ömsesidig respekt mellan sitt barn och andra barn på förskolan. De anger även att det råder ett gott klimat vid barnets förskola. I förskolechefernas kvalitetsrapporter beskrivs att medvetna och överenskomna arbets- och förhållningssätt påverkar klimatet i barngrupperna, barnens förmåga att samspela med varandra och att lösa konflikter. I årets kvalitetsrapporter är det flera förskolor som anger svårigheter att tillgodose behoven hos barn med annat modersmål och barn i behov av särskilt stöd. Med avsikt att skapa likvärdighet och en gemensam grund för förskolans verksamhet i Vetlanda, har förskolans ledningsgrupp formulerat sju pedagogiska grundvärderingar som ska komma till uttryck i den dagliga verksamheten. Två av dessa grundvärderingar anknyter till målområdet Normer och värden: Respekt: Ett begrepp som ska förstås som vikten av ett respektfullt bemötande till de människor som verksamheten kommer i kontakt med, oavsett förutsättningar, bakgrund och erfarenheter. Jämställdhet, solidaritet och mångfald är aspekter som ingår i begreppet. Respekt till miljö innebär att vara rädd och aktsam om den miljö vi vistas i, såväl i närområdet som i ett större perspektiv. Allas lika värde: Att vara olika är en tillgång. Människor ÄR olika och utifrån detta måste vi möta olika människor på olika sätt utan att värdera. Det innebär att följa läroplanens skrivning om att alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. Konsekvensen är att alltid utgå från ett inkluderande förhållningssätt, där alla barn ryms och där olika behov och förutsättningar tas hänsyn till. Var och en av oss utgår från vårt eget normsystem som styr vad vi uppfattar som rätt eller fel. Att arbeta med värderingen "allas lika värde" innebär att ifrågasätta våra egna normer och värderingar, dvs. att inta ett normkritiskt förhållningssätt. Kanske har vi inte alltid rätt? Kanske finns det flera rätt sätt? Vem bestämmer vad som rätt eller fel? Grundvärderingarna ska under kommande år att bearbetas, förstås och förankras så att tillämpningen kommer till uttryck och tydligt kan identifieras i konkreta situationer i förskolan. Bedömning av föregående års förbättringsåtgärder är att de i hög utsträckning har genomförts, vilket har bidragit till en högre måluppfyllelse. Genom arbetet med grundläggande pedagogiska grundvärderingar har medvetenheten om värdet av gemensamma normer och värderingar i arbetslagen förtydligats. Arbetet måste dock ske långsiktigt och hållbart och kan inte anses bli klart under endast en kort tid. Vid en granskning av förskolornas likabehandlingsplaner framkommer att samtliga förskolor har en sådan, men att det vid enstaka förskolor inte är aktuella för Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Det som skiljer från föregående år är utmaningen i skapa förutsättningar så att alla barn ges möjligheter kunna delta i lek och sampel. Flera förskolechefer beskriver bl.a. att barn i behov av särskilt stöd samt barn med annat modersmål ibland riskerar att hamna utanför beroende svårigheter att förstå språket eller förhålla sig till turtagning och samspel. Analys av skillnader mellan pojkar och flickor såväl i kvalitetsrapporter som i klassens kvalitetsrapport visar att det finns skillnader i bemötande av flickor och pojkar. Flickor anger i högre utsträckning att de tycker om typiskt "flickiga" aktiviteter som t.ex. att lyssna på saga och att sjunga, medan pojkarna gillar de "pojkiga" som bygg, utelek etc. Flera förskolechefer anger också att det finns skillnader i hur pojkar och flickor samspelar och leker med varandra. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 11

12 Enligt Läroplan för förskolan ska förskolan aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Sammantaget är bedömningen att det sker ett mycket medvetet arbete i Vetlanda kommuns förskolor inom området Normer och värden. Arbetet kring dessa strävansmål kommer till stor del till uttryck genom personalens förhållningssätt och de ramar och regler som finns vid förskolan. Förskolornas arbete utgår i hög utsträckning från social fostran och värdegrundsarbete. Flera förskolor kopplar arbetet kring normer och värden till de vuxna som positiva förebilder. Genom att vuxna visar respekt och lyhördhet för såväl varandra som barnen, kan en positiv utveckling ske. Kvalitetsrapporterna beskriver ett medvetet arbete med att stödja barnen i samspelet med varandra. Bland annat beskrivs metoder för konfliktlösning där målsättningen är att stimulera barnen att själva komma fram till lösningar. Att visa hänsyn till varandra, att varje barn dagligen blir positivt bekräftat är andra områden som beskrivs i enheternas arbete. De flesta förskolorna i kommunen har en aktuell likabehandlingsplan som beskriver arbetet med de olika diskrimineringsgrunderna och hur man arbetar för att förebygga kränkningar vid förskolan. För att ytterligare öka måluppfyllelsen är det angeläget att normer, regler och förhållningssätt tydligt förmedlas till ny personal och vikarier. Det skapar otydlighet och osäkerhet hos barnen om de möts av pedagoger som inte är samstämda och förhåller sig på samma sätt i de situationer som barnen deltar i. Ytterligare ett område är utveckla är hur varje barn, oavsett bakgrund, förutsättningar eller behov, får uppleva sig vara en tillgång i gruppen och utveckla sin förmåga till öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Det är svårt att bedöma måluppfyllelsen av arbetet med att barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Området beskrivs visserligen i några av förskolechefernas kvalitetsrapporter, men det är inte tillräckligt underlag för att dra slutsatser över hur arbetet bedrivs generellt. Det kan indikerat att det är ett område att utveckla. Mål/förbättringsåtgärder De pedagogiska grundvärderingarna Respekt och Allas lika värde börjar bli accepterade och förankrade hos all personal i förskolan och kommer tydligt till uttryck i den dagliga verksamheten. I processen med att diskutera betydelsen och innebörden av grundvärderingarna ingår även att diskutera arbetssätt och bemötande så att ALLA barn utvecklar förmågor till samspel, respekt, empati och delaktighet. Beslutade insatser Varje förskolechef ska planera för förankrings- och utvecklingsarbetets genomförande. Det innebär att ta ställning till vilka aktiviteter som ska genomföras, när och i vilken form. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Samtliga förskolor behöver ändamålsenliga lokaler som underlättar barns möjligheter till lärande, lek och samspel i miljöer som är överblickbara för personalen. Skolverkets riktlinjer om barngruppernas storlek behöver diskuteras och en ambitionsnivå fastställas. Enligt Skolverket har barngruppens storlek stor betydelse för barns trygghet, möjligheter att bli sedda och bekräftade. Det påverkar den framtida lokalförsörjningen och planering av antal platser per avdelning. Barns inflytande Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivningen hämtar sitt underlag från förskolechefernas kvalitetsrapporter, resultat från föräldraenkät och klassens kvalitetsrapport, utvecklingsdialoger samt samtal i olika forum med förskolecheferna. I förskolechefernas kvalitetsrapporter anges att arbetet med barns inflytande är väl förankrat och genomförs på ett bra sätt i förskolorna. Pedagogerna är lyhörda och intresserade av barns tankar och åsikter och låter det påverka den dagliga verksamheten. Innehållet utgår i hög utsträckning från barnens intressen och behov och påverkar även hur miljöerna förändras och utformas. Barn är delaktiga i beslut och får påverka sin situation genom att personal är lyhörd och tillåter barnen att vara med och påverka som ett naturligt inslag i verksamheten. Enligt förskolecheferna finns en ökad pedagogisk medvetenhet om att förskolans miljöer liksom verksamhetens innehåll ska utgå från barnens Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 12

13 intressen och behov. Att vara lyhörd inför barns tankar och ställningstaganden beskrivs av flera förskolor som ett medvetet förhållningssätt. Miljöerna förändras utifrån barns önskningar och behov och barngrupperna delas i mindre grupper för att bättre kunna möta varje barn. Därmed ges även större förutsättningar att välja aktivitet och kompisar att vara med. Lokaler utformas, material presenteras och nya möbler köps in som ger barn möjlighet att klara och kunna självständigt. Överlag beskrivs arbetssätt som i högre utsträckning utgår från barnens behov och en professionalitet som pedagog att anpassa verksamheten till barnens behov, önskemål och förutsättningar. Under året har förskolans ledningsgrupp identifierat sju pedagogiska grundvärderingar, där Barnperspektiv har bedömts ha stor betydelse för förskolans förmåga att utgå från barns intressen, behov och förutsättningar. För att kunna inta ett barnperspektiv är en viktig förutsättning att inhämta barns perspektiv. Därför är det något överraskande att inte Klassens kvalitetsrapport som metod nämns i förskolechefernas kvalitetsrapporter. Bilden av att Klassens kvalitetsrapport fortsätter att ifrågasättas framkommer även i utvecklingsdialoger. Kritik som framkommer är bl.a. att barnen är för små för att kunna svara på frågorna, det är för många frågor, barnen förstår inte begreppen i frågornas formulering samt att det är för tidskrävande att genomföra. Att ge barn rätt att uttala sig i frågor som de är berörda av ingår i barns rätt enligt Barnkonventionen. Metoden Klassens kvalitetsrapport är avsedd att vara ett viktigt och relevant redskap för att inhämta barns perspektiv på dagarna i sin förskola, så att pedagogerna i ännu högre utsträckning kan inta ett barnperspektiv vid planering och utformning av verksamheten. Det borde därför ses som ett viktigt arbetssätt för all personal i förskolan. Sett till resultatet av Klassens kvalitetsrapport och föräldraenkäten visas höga värden för frågor som avser barns inflytande. Ett observandum är dock att barns svar på frågan om de får vara med och bestämma ger ett lägre svar än övriga, även om det är ett högt värde i sig. Svaret indikerar att det är viktigt att ge barn insikt i betydelsen i begreppet "bestämma" och att de görs medvetna om i vilka sammanhang de faktiskt är med och bestämmer. Med hänvisning till ovanstående bedöms att målsättningen från föregående år har bidragit till en ökad medvetenhet om miljöns betydelse för att barn själva ska kunna välja, påverka och ta ansvar. Det är dock en process som behöver följas över en längre tid och som hela tiden utvecklas. Det är positivt att arbetet har startat och att den pedagogiska diskussionen fortsätter. Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper Det är tydligt att barns inflytande och delaktighet är ett viktigt perspektiv i förskolornas arbete. I förskolechefernas rapporter framgår att förutsättningar för förskolornas arbete med att låta barn få inflytande skiljer sig mellan olika enheter. Medan några anger att det beror på barnens ålder, mognad eller språklig bakgrund, eftersom barnen inte den språkliga förmågan att uttrycka sin önskemål, att den kan vara svårt att få förståelse för begrepp som handlar om inflytande, så finns det förskoleenheter som inte alls uttrycker dessa utmaningar. Tvärtom beskriver de arbetssätt som ger alla barn förutsättningar till inflytande och delaktighet, oavsett ålder, mognad eller språklig bakgrund. Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten? Måluppfyllelsen i relation till de nationella målen i läroplanen bedöms vara god. Det finns en hög medvetenhet om vikten av barns inflytande och delaktighet som kommer till uttryck både i formella och informella sammanhang. Förskolecheferna identifierar att det finns grupper av barn som har svårt att komma till tals och göra sin röst hörd. Här finns ett utvecklingsområde att förskolan försäkrar sig om allas barns möjligheter att vara med och påverka och vara delaktiga, oavsett bakgrund och förutsättningar. Mål/förbättringsåtgärder Personalen är lyhörd och intresserad av alla barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. Klassens kvalitetsrapport är ett viktigt redskap för att fånga in barnens perspektiv. Barnen får ta ansvar utifrån sin förmåga. Förskolans miljö och lekmaterial anpassas till barnens intressen, har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. Barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. Barnen utvecklar förståelse för att "vara med och bestämma" inte alltid innebär att man får som man vill. Beslutade insatser Verktyget och förhållningssättet som pedagogisk dokumentation utgör ska hållas fast vid, fortsätta att utvecklas och förfinas. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 13

14 Fortsatt fokus på att förankra metoden Klassens kvalitetsrapport, så att processen bidrar till att personal ges inblick i barns perspektiv, tänkande och åsikter för att sedan låta det påverka verksamhetens innehåll och utformning. Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå? Barngruppernas storlek och täthet påverkar möjligheterna till en god kvalitet när det gäller barns inflytande och delaktighet. Förskolan i Vetlanda har svårt att fullgöra uppdraget när det är många barn i barngrupperna. En särskild utmaning innebär svårigheter att rekrytera behörig personal. Förskolechefens ansvar Nulägesbeskrivning Beskrivning av nuläget utgår från förskolechefernas kvalitetsrapporter, dialog med förskolechefer i olika forum som t.ex. ledningsgrupp, medarbetarsamtal och utvecklingsdialog, medarbetarundersökning etc. Ambitionen under året har varit att stödja förskolecheferna att ta i anspråk det ansvar som ligger i deras nivå och inom deras friutrymme. Var deras nivå och var den yttre gränsen för friutrymmet går är inte helt enkelt att fastställa, men alldeles nödvändigt för att förskolechefer ska känna trygghet i att det jobbar med rätt saker. Framför allt har det handlat om att förskolechefers ansvar som pedagogiska ledare har förstärkts ut i organisationen genom att tydliga förväntningar har getts och att förskolechefernas ansvar har synliggjorts t.ex. genom arbetet med pedagogiska grundvärderingar, arbetstidsavtalets tillämpning etc. Under året har flera utvecklingsinsatser genomförts som syftar till att stödja förskolechefens ansvar: Den generella kompetensutvecklingssatsningen kring Pedagogisk dokumentation har även riktats till ledningsnivån, så att förskolechefer i sin tur kan stödja utvecklingen lokalt. Ledningsgruppen har deltagit i kurser och konferenser kring förskolans ledarskap. Individ- och verksamhetsanpassat arbetstidsavtal har slutits, vilket syftar till att utveckla ansvarstagandet och friheten för personal att själva avgöra behov av bemanning samtidigt som de ges möjligheter att beakta individuella behov av arbetstidens förläggning. Bemanningscenter ansvarar för kortidsvikarier. Förtydligande av förskollärares yrkesetiska regler och professionsetik kopplat till legitimationskravet. Teamen har fått ett tydligare uppdrag att samlas varannan vecka. Antalet planeringsdagar har utökats från två dager per år till fyra. IKT-utvecklingen stöds av IKT-strategigrupp och lokala IKT-pedagoger. Förskolechefers medarbetarsamtal och handlingsplan har fokuserat på det pedagogiska ledarskapet. Utvecklingsdialoger har genomförts som två delar; först i dialog med representanter från arbetslagen, sedan som uppföljande dialog med förskolechef. En plan för introduktion av nya medarbetare har tagits fram, vilket inbegriper att en gemensam genomgång av förskolans förutsättningar, ramar, regler och rutiner genomförts vid två tillfällen per år. Gemensamma rutiner för övergångar inom och mellan skolformer är under framtagande och beräknas vara klara till läsårsstarten 2016/2017. Kemikalier i förskolan har inventerats och resulterat i riktlinjer för en "Kemikaliesmart förskola". Det innebär att öka kunskapen kring vad som behöver bytas ut i förskolans miljöer samt att rikta särskilda resurser för utbyte av de som bedöms ha störst risk till skadlig påverkan. Gemensam annonsering och rekrytering av förskollärare samt marknadsföring av Vetlanda som en attraktiv förskolekommun i kontakt med lärosäten som utbildar förskollärare. Andra områden som har haft stort fokus är förskolans lokalförsörjning och att organisera så att alla barn kan erbjudas en plats i förskolan inom lagstadgad tid. Förskolechefers ansvar är omfattande, komplext och ställer höga krav på förmåga att prioritera, strukturera och planera arbetet, såväl på kort sikt som i ett längre perspektiv. Förskolecheferna beskriver förväntningar och ambitioner att finnas nära verksamheten, vilket ofta upplevs som svårt att tillgodose. Ansvaret för 3-5 förskoleenheter med geografiskt avstånd och medarbetare gör det svårt att balansera behovet av verksamhetsnära ledarskap med mer övergripande och organisatoriska arbetsuppgifter. I förskolechefernas rapporter beskrivs ett aktivt arbete kring de delar som förskolechefen ansvarar för enligt läroplanen. Det systematiska kvalitetsarbetet är i en positiv process som hela tiden flyttar fram sina positioner. Det förs dialoger i arbetslagen kring barns inflytande, lärmiljöernas utformning, samverkans mellan förskola och hem. De gemensamma kompetensutvecklingsinsatser som har genomförts har bidragit till utveckling och framtagandet och pågående process kring pedagogiska grundvärderingar är ett stöd i det lokala utvecklingsarbetet. Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, :08 14